Ebba Busch

Herr talman! Vi är helt överens om att mer behöver göras för att motverka slit-och-slängkulturen i klädbranschen.

Jag är själv förälder, och vi är nog många som vet hur det är när man kanske lite stressad har beställt kläder online och sedan konstaterar att de inte passade på barnen där hemma. Man skickar tillbaka kläderna - men inte för att de sedan ska återanvändas, som många av konsumenterna tror. I stället slängs - och bränns - fullt funktionsdugliga kläder i dag. Det är inte hållbart ur något perspektiv. Från och med nästa år införs därför en separat insamling av textilavfall i landets kommuner. Det är ett mycket bra steg som regeringen tar då det sätter klimatnyttan främst.

Skillnaden mellan oss och Miljöpartiet, herr talman, är att vi vill öka de ekonomiska incitamenten för företag och konsumenter att göra rätt - inte ge dem fler pålagor och höjda priser. Det behöver vara billigare att vara svensk, inte tvärtom. Det är så vi underlättar för återanvändning, secondhand-handel och en mer hållbar klädindustri.

Herr talman! Jag tänkte att vi så här inför ett superviktigt val får ta tillfället i akt att prata lite politik, debattera med varandra och prata om just EU-frågor, för med en paroll om klimatet och modet - i dubbel bemärkelse - går Miljöpartiet till val på att miljardvinsterna inom klädindustrin ska upphöra.

Att mer behöver göras för att motverka slit-och-slängkulturen tror jag att både Amanda Lind och jag är överens om. Här ligger också den svenska modebranschen i framkant. Den textilstrategi som förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet lägger grunden för ett mer hållbart återbruk och sjystare villkor. När jag pratar med företrädare för branschen är det få som säger att vinstmarginalerna är för stora; många har det tyvärr rätt tufft att gå runt. I sista ledet är det konsumenterna - svenskarna - som får betala för allt dyrare kläder.

Min fråga till Amanda Lind är: Varför vill Miljöpartiet att barnfamiljerna ska betala ännu mer för kläder i stället för att skapa incitament för att branschen ska kunna tänka hållbart?

Herr talman! Jag är väldigt bekymrad över situationen i de svenska vattnen, som har försämrats dramatiskt de senaste åren. Situationen har varit tuff under lång tid, men nu är det riktigt, riktigt allvarligt.

Politiken i Bryssel är väldigt komplex i EU-sammanhangen, för det är 27 länder som ska komma överens. Här hade Sverige valet att driva den optimala linjen - den som vi tycker är rätt och riktig och där såväl regeringen och Miljöpartiet som Kristdemokraterna och Miljöpartiet egentligen står närmare varandra än vad det kanske kan låta som - men då stå utanför de skarpa förhandlingarna, utan möjlighet att påverka.

Vi är inte nöjda med resultatet, men vi är nöjda med att vi lyckades påverka detta i rätt riktning. Vi diskuterar också gärna vidare i en svensk kontext, för vi kan ta ännu större eget ansvar och fortsätta att kroka arm för Team Sweden i EU.

(Applåder)

Herr talman! Även jag vill börja med att välkomna Amanda Lind in i partiledarkretsen. Jag uppskattar både tuff kritik och bra ansvarsutkrävande av regeringen. Debatten har varit väldigt frejdig hittills i dag. Jag uppskattar den starten.

Tack vare Sveriges insatser vid höstens kvotförhandlingar blev de totala fiskekvoterna lägre än vad övriga berörda stater önskade. Hade vi inte drivit på så hårt där hade det blivit någonting annat. Det hade blivit sämre inom hela Europeiska unionen. Det hade också blivit sämre för Sverige.

Genom vår förhandlingsmedverkan pressade vi ned kvoterna, så nu sänks de med 31 procent för bottnisk sill, 43 procent för sill i centrala Östersjön och 10 procent för skarpsill. Nivåerna är lägre än någon av de gånger då den rödgröna regeringen förhandlade i Bryssel. Det betyder inte att vi fick fullt ut som vi ville, men det har blivit avsevärt bättre tack vare Sveriges medverkan.

Herr talman! Vi kan enas om detta. Vi är överens om detta. Men det är inte hur enkelt som helst för ett enskilt land att agera när vi har fri handel inom EU. Det är därför jag som näringsminister och energiminister tydligt uppmanat alla svenska företag att inte ta emot detta: Var inte beroende av Ryssland - stryp det!

Vi har också drivit på stenhårt för att EU samfällt ska göra gemensam sak. Nu är det här äntligen uppe för skarp diskussion inom ramen för det 14:e sanktionspaketet. Kommer man inte i mål kommer Sverige att hitta en väg att agera ensamt. Som jag hör finns det en bred enighet i denna kammare, och det är jag glad över.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har drivit på tungt i olika EU-sammanhang för att även rysk gas och olja ska inkluderas tuffare och tydligare i EU:s gemensamma sanktionspaket. Vi har inte krig i EU, men vi har krig i Europa. Ett av Putins främsta syften med detta krig är att splittra Europa och splittra Europeiska unionen. Därför har vi sett ett stort värde i att EU ska kunna tala med en gemensam och samlad röst så mycket som möjligt. Därför är det också inom ramen för EU som vi har drivit på för sanktioner för att kunna stoppa den ryska oljan och gasen.

Nu är detta uppe för diskussion beträffande ett 14:e sanktionspaket. Där driver vi på hårt. Men jag har också gett besked å den svenska regeringens vägnar om att Sverige kommer att gå sin egen väg om EU-medlemsländerna inte lyckas komma överens. Vi har väntat länge nog, och vi vill sätta stopp för detta helt.

Herr talman! Det är väldigt enkelt att kolla upp vad jag gjorde i stället för att vara med på det enda energiministerrådsmöte som hittills ägt rum. För det första var allting som skulle diskuteras på det ministerrådsmötet redan färdigförhandlat. För det andra valde jag att vara på plats under International Energy Agencys stora sammankomst för att där trycka på några för Sveriges del helt avgörande frågor. I alla lägen väger jag in hur vi bäst kan få störst genomslag för svenska intressen i olika sammanhang. IEA är en fullkomligt avgörande organisation även för att påverka var besluten landar i EU-sammanhangen.

Vi har varit tydliga med att det inte blir någon ytterligare kabel till Tyskland, om det inte blir så att Tyskland får ordning på sin kraftproduktion eller att vi får ordning på den havererade kraftproduktion och energipolitik som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna lämnade efter sig efter åtta år vid makten. Där ligger mitt fokus både i Sverige och i EU.

(Applåder)

Herr talman! Vi har en integrerad elmarknad i EU. Det är också det, herr talman, som möjliggör att Sverige de dagar då solen inte skiner och då vinden inte blåser kan importera kraftproduktion från i vissa fall motsvarande tre kärnkraftverk från andra länder för att vi ska klara oss.

Anledningen till läget är att det har funnits en övertro på att väder och vind ska lösa Sveriges energisystem. Man har pumpat in väderberoende kraftproduktion de senaste tio åren, samtidigt som man har lagt ned fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige och stoppat projektering av ytterligare två kärnkraftsreaktorer och trott att detta inte skulle få någon effekt. Ingen effekt var precis det som Sverige blev kvar med - effektbrist i kommun efter kommun. Detta ansvar ligger på Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Vi måste städa i vårt. Det är inte EU:s uppgift. Det är inte Tysklands uppgift.

Herr talman! Jag önskar tala om migration - en human men också hållbar och ordnad migration.

Varje år riskerar hundratusentals människor livet för att ta sig till EU. Resan sker ofta i överfyllda båtar över Medelhavet. Dessa farliga resor måste få ett slut. EU behöver hitta en mer human och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Kristdemokraterna föreslår därför något som vi kallar för migrationspaket 2.0. Vi behöver få ett kvotflyktingsystem på plats där asyl kan sökas redan innan man kommer till EU. På så sätt minskas incitamentet för att ge sig ut med livet som insats på farliga vägar.

Ett kvotflyktingsystem lägger grunden för ett ordnat och förutsägbart mottagande där asyl i första hand riktas till de allra mest behövande, där vårt ansvar är att hjälpa människor i nöd och där asyl i första hand söks innan man över huvud taget kommer till EU.

Herr talman! En hållbar migrationspolitik skapar förutsättningar för gemensamma värderingar som håller över tid och en samhällsgemenskap som alla kan vara en del av oavsett tro, oavsett bakgrund och oavsett om vi har djupa eller ganska nya omplanterade rötter i detta land.

Att värderingar spelar roll fick vi erfara under Eurovisionveckan i Malmö, då en 20-årig tjej från Israel fick ta emot både hat och hot. Tolv bilar, sex motorcyklar och en helikopter eskorterade henne till arenan för att garantera hennes liv. Över 1 000 poliser sattes in. Det fanns många som ville henne illa. Eden Golan anklagades för att utsätta andra för fara när det var henne som mobben var ute efter. Det är fullkomligt vedervärdigt.

KD står upp för den frihet som gör att människor får tycka olika, men vi behöver gränser mot den våg av judehat som nu sköljer över Europa. Att rösta blågult är att rösta för Europas gemensamma värderingar i detta val.

(Applåder)

Herr talman! Jag försöker hålla mig till den här frågan, som jag tycker förtjänar utrymme. Som pappa har Muharrem Demirok ansvar för sina barns skärmanvändning och för när de ska gå och lägga sig. Jag som mamma har ansvar för när mina barn ska gå och lägga sig och för hur mycket de får lov att sitta med paddorna.

Vi har just nu en konstruktion hos många appar och sociala medier som gör att man ganska snabbt leds in på explicit sexuellt material och på sidor som sprider konspirationsteorier om judar och uppviglar till antisemitism världen över och som har som grunddesign att se till att barn blir beroende av användningen av sociala medier.

Detta kan vi som föräldrar inte rå på, och här hoppas jag på Centerpartiets stöd. Vi har inte råd att vara naiva här. EU måste sätta en tydlig gräns för techjättarnas grundinställningar. Då kan föräldrarna ta det ansvar som är rimligt att lägga på svenska mammor och pappor.

Herr talman! Telefoner och appar blir en allt större del av våra barns liv. Faktum är att var tredje flicka i årskurs 1 i gymnasiet sover med mobilen i sängen.

Sociala medier blir lite grann som knark för barnens hjärnor. Dopaminpåslaget gör att det är få saker utanför som blir roliga. Samtidigt har antalet barn och unga som äter antidepressiva läkemedel ökat kraftigt de senaste åren. Köerna till bup är fortsatt långa. Allt detta är såklart inte sociala mediers fel, men skärmanvändningen tränger undan sådant som vi vet är absolut grundläggande för att vi ska må bra.

KD går därför till val med krav på tydliga gränser för techjättarnas grundinställningar. Jag skulle vilja fråga Muharrem Demirok hur Centerpartiet ser på frågan och problematiken.

Herr talman! Det är ganska stor skillnad på att vilja vara med och förändra och utveckla Nato och ha som mål att vara motvikt till Nato. Nooshi Dadgostar låtsas inte om att det är detta man har tagit beslut om eller att man vill ta sikte på att lämna Nato. Det är något helt annat, herr talman, än det Nooshi Dadgostar framför här.

Jag kan förstå och har respekt för de principiella invändningarna, men det här dubbelspelet uppskattar jag inte. Det blir inte bättre när vi i en Ukrainadebatt i tv kunde höra fjärdenamnet uttrycka att hon inte vill låta ryssvänlig men att hon menar att vi måste tvinga Ryssland till förhandling på alla olika sätt och att man måste utforska alla vägar. Hade man uttryckt sig så som kandidat för Kristdemokraterna hade man inte längre haft stödet att vara kandidat.

Tack vare att Sverige nu är med i Nato underlättar vi för att hjälpen kan komma om den östra flanken skulle attackeras. Jag undrar om Nooshi Dadgostar tror att de baltiska staterna ångrar sitt medlemskap, och vad är alternativet om V nu ska verka för att man lämnar?

Fru talman! För två veckor sedan hade Vänsterpartiet sin kongress i den fantastiska staden Jönköping. Ett nytt partiprogram skulle antas, och till stor del gick detta under radarn.

Sveriges medlemskap i Nato är däremot avgörande i betydelsen för stabiliteten i vårt närområde. Nato gör Sverige säkrare, och Sverige gör Nato starkare. Nato är en garant och en förutsättning för freden och friheten i Europa.

Tyvärr kommer Vänsterpartiet till en annan slutsats. Det rödgröna alternativet fortsätter alltså att vara splittrat i en fråga som är avgörande för Sveriges säkerhet. I Vänsterpartiets partiprogram står det nu att Sverige ska vara en motvikt till Natos uppbyggnad med sikte på att lämna organisationen.

Min fråga till Dadgostar är: Hur motiverar Vänsterpartiet sitt nej till Nato?

Herr talman! Kristdemokraternas uppgift i svensk politik är att vara ett pragmatiskt, värdeorienterat alternativ som har sitt existensberättigande i att alltid stå upp för andra, att inte dras med i politiskt spel utan hålla kurs och lösa svåra problem för Sverige och nu Europa.

Nu går Sverige till val till Europaparlamentet. I dag öppnar förtidsröstningen.

Ett EU som försöker göra allt kommer inte att lyckas med något. Det är precis som för de flesta av oss här i livet. Därför går Kristdemokraterna till val med parollen "Gränser och frihet". Vi vill sätta gränser för vad EU ska fokusera på, så att EU verkligen lyckas med sin kärnuppgift. Sådant som bäst beslutas vid köksborden i Sverige ska inte beslutas vid skrivborden i Bryssel. EU ska inte lägga sig i våra arbetstider, exakt vad som händer i skog och mark eller hur svenska mammor och pappor lägger upp sin föräldraledighet.

Det behövs alltså gränser för när beslut bäst fattas under den blågula svenska fanan och när det blir bäst att besluten fattas under den blågula EU-fanan. Det är vad det innebär att rösta blågult i det här valet.

Jag skulle i dag vilja fokusera på tre områden där EU behöver mer tyngd och där EU kan lösa problem som ett enskilt medlemsland inte kan lösa på egen hand. Det handlar om kampen mot techjättarna, en tillväxtorienterad grön omställning och stödet till Ukraina.

Herr talman! Telefoner och appar blir en allt större del av våra barns liv. När min partikollega socialminister Jakob Forssmed nyligen besökte en gymnasieskola i Stockholm sa en elev till honom: Jag fick min första telefon i fyran, och sedan dess har den suttit fast i min hand.

Jag vill att ni lyssnar på de här siffrorna: Siffror visar att tjejer i 15-årsåldern som lider av depression och ångest i genomsnitt sitter 38 timmar och 34 minuter i veckan med sin mobil. Det är nästan ett heltidsjobb.

Sociala medier är lite av ett knark för barns hjärnor. Dopaminpåslaget gör att nästan ingenting annat i livet blir roligt. Samtidigt har antalet barn och unga som äter antidepressiva läkemedel ökat kraftigt de senaste åren. Köerna till bup är fortsatt långa.

Herr talman! Det är mammor och pappor som har ansvar för vad deras barn gör på nätet och också för barnens skärmtid och när de bör gå och lägga sig. Det är dock omöjligt att ta det ansvaret om man inte kan rå på globala techjättars grundinställningar och ageranden som ökar våra barns beroende av snabba kickar och som har som design att göra barnen beroende av dem.

Kristdemokraterna går därför till val med krav på tydliga gränser för techjättarna. Alla plattformsföretag inom EU behöver dela med sig av information om hur deras algoritmer fungerar till myndigheter och forskare och visa att tjänsterna inte byggs på ett sådant sätt att de blir skadliga för användarna. Apparnas grundinställningar måste förändras så att föräldrakontrollen kan stärkas. En barndom i frihet behöver gränser online. Vi behöver återta kontrollen över skärmarna.

Herr talman! Vägen mot ett klimatneutralt EU till 2050 går genom elektrifiering. När medlemsländerna fasar ut fossila energikällor och bygger fossilfria industrier kommer det att krävas stora mängder energi. Vägen dit stavas alla goda krafter, men också väldigt mycket mer kärnkraft.

Kärnkraften måste få samma spelregler i hela EU, det som andra kraftslag tar för givet. Investeringar i kärnkraft måste bli förutsägbara. En röst på KD är en säker röst för mer kärnkraft i Europa och en grön omställning som främjar tillväxt, stärker hushållen och stärker framtidens välfärd.

Herr talman! Ukraina kämpar för Europas frihet. Det är vår moraliska plikt att se till att Ukraina vinner kriget.

I dag lämnar våra fyra samarbetspartier besked om att skapa en treårig ram för stödet till Ukraina på sammanlagt 75 miljarder kronor de kommande åren. Jag hade själv möjlighet att sitta ned med skadade ukrainska soldater i Kiev för bara några veckor sedan. De senaste veckorna har också varit några av de tuffaste vid fronten. Vi behöver nu ta initiativ till att inom EU möjliggöra snabbare tillgång till ammunition. Jag kommer själv att se till att vi får ett sådant möte den här veckan.

Det här är ett EU som står för gränser och frihet och därmed också lyckas med sin kärnuppgift.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med om så mycket av ansatsen i ledamotens sista anförande att jag egentligen skulle vilja applådera, men jag håller inte med om det lite fyrkantiga sättet att resonera om formen. Jag beklagar att jag använde ett annat ord i stället för innovationsstrategi, men det bevisar lite grann min poäng.

Vad är syftet? Vi är båda två ute efter att ha en tydlig strategi och en tydlig riktning för vad Sverige ska prioritera framgent. Jag tycker att vi gör det på ett gott sätt, dels genom forsknings- och innovationspropositionen, dels genom uppdraget till Vinnova, som ska inkorporeras i delar av detta. Det kan inte bli tydligare. Det är ett glasklart uppdrag om 5-15 strategiska tekniker som ska prioriteras.

Mitt jobb går ut på att ha en kontinuerlig dialog med näringslivet i stort men inte minst också specifikt de innovativa företagen. Senast i går hade jag möjlighet att besöka Studsvik. De hade inte haft ministerbesök sedan 1977, tio år innan jag föddes. Trots att de bedriver forskning i framkant och i absolut världsklass och driver den här framtidstron har besök hos dem inte varit något som prioriterats. Det här är ju forskning som innebär att man kan bota cancer och att vi kan få ett bättre fungerande energisystem.

Samma sak gäller Ericsson och Science Park i Mjärdevi, där jag var dagen innan. Det hade då gått 40 år sedan Olof Palme var där vid invigningen. På dagen 40 år senare var jag på plats där och lyssnade till dem om vad som är avgörande i till exempel open ran-frågorna för att de ska kunna bedriva sitt arbete framgent.

De hyllade det uppdraget som vi nu har gett. Det är den respons vi fått från näringslivet hittills. Jag tror att vi båda är överens om målet. Sedan är det uppenbart att vi har lite olika syn på vägen dit. Jag tackar för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska försöka bena ut några av kommentarerna.

Det är när människor vågar gå från en idé om ett problem som man tror att man har en lösning på till handling - kanske startar ett företag och gör verkstad av sin idé - som vi bygger välstånd. För mig är det väldigt glädjande att vi kan mötas över blockgränsen när det gäller att det finns mycket hopp och framtidstro i det som händer i näringslivet just nu. Men tiderna är också föränderliga. Jag kan bekräfta det Daniel Vencu Velasquez Castro säger om att den senaste forsknings- och innovationspropositionen var starkt präglad av pandemin. Jag ser och respekterar det, även om jag inte håller med i alla delar. På samma sätt vore det oansvarigt av oss, fru talman, att inte nu väga in att vi har krig, inte i Europeiska unionen men väl i Europa.

Det innebär att regeringen gör en tydlig prioritering, precis det som Daniel Vencu Velasquez Castro efterfrågar, till förmån för det som kan ha så kallad duel use, det vill säga användas både i det civila och i det militära. Vi har valt att placera ökade medel till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot.

Innebär detta att det finns delar av intressant och relevant innovationsarbete som därmed blir hacket lägre prioriterade? Jag tycker att man ska vara ärlig och säga ja. I det här läget innebär det att vi gör en omfördelning av en del resurser som tidigare gått till Vinnova. De går nu i stället över till försvarssidan, givet att vi har krig i vår del av världen. Jag försvarar och står upp för denna prioritering. Jag menar att det här också bidrar allmänt till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft. Det ger oss en tydlig fördel.

Vidare vill jag påpeka att det är bråttom. Jag har tidigare haft möjlighet att debattera med interpellanten och andra företrädare för Socialdemokraterna, vars stora engagemang i dessa frågor jag verkligen uppskattar, om huruvida vi borde ha just ett strategiprogram för innovation. Jag har inte uteslutit det. Men vi väljer nu att verkställa vad jag tycker är syftet med ett strategiskt dokument på ett annat sätt. Jag tycker att man kan ha respekt för att det finns olika sätt att uppnå målet.

Det de fyra samarbetspartierna presenterade konkret i förrgår och i går var ett uppdrag till Vinnova om att ta fram 5-15 strategiska områden där Sverige måste orka prioritera. Det finns en stor fördel och styrka i Sverige med att vi tycker om att jobba så mycket som möjligt i konsensus, men ibland vill vi ge allt till alla. I ett läge där vi har jättetuff konkurrens från andra måste Sverige bestämma vad vi verkligen ska excellera i och vad vi ska vara absolut bäst på. Då kan man inte prioritera allt.

Fru talman! Det låter något motsägelsefullt när ledamoten säger å ena sidan att regeringen borde bestämma detta, å andra sidan att det är startup och scaleup-företagen, de innovativa företagen och näringslivet självt som vet bäst. Regeringen försöker ta hänsyn till båda saker och ta det ansvar vi har men också se att man ute i näringslivet själv vet bäst var mycket av potentialen finns.

Det gör vi genom att ge detta uppdrag till Vinnova och sedan inkorporera det i forsknings- och innovationspropositionen, som regeringen har ansvar för och som riksdagen ska besluta om. Det är ett bra sätt för att möta båda dessa behov.

Fru talman! Jag vill gärna täcka in flera aspekter och börjar i den här änden: Sverige har 7 792 tech-startups och scaleups. Det kan ha ändrats sedan i morse, men det är ganska många. De sysselsätter ungefär 300 000 personer. Det går in tunga investeringar i detta. En del uppgifter pekar på att det var 4,7 miljarder euro förra året. Vi har ungefär 41 så kallade unicorns, vilket innebär att man för närvarande har en värdering på över 1 miljard dollar.

En stor del av EU:s innovationsfond har tilldelats Sverige. Cirka 20 procent av de totala medlen har i de två första utlysningsomgångarna gått till företag i Sverige. Det är inte alltid ett kvitto på hur det ser ut i verkligheten, men det säger väldigt mycket om den kraft som har funnits och alltjämt finns i Sverige. Den behöver vi ta vara på.

Jag är väldigt glad över att få debattera de här frågorna. Det har vi gjort ett antal gånger. Det finns ett stort engagemang för dem, men man kan märka att det är svårt för människor att hänga med i vad de gör för konkret skillnad i vardagen. Man använder ju ibland lite spexiga engelska termer.

Det är nyfikenheten, innovationen och det hårda arbetet som har byggt det svenska välståndet. Det hade jag möjlighet att lyfta fram när USA:s utrikesminister Blinken, näringsminister Raimondo och handelsambassadör Tai var på plats under Trade and Technology Council i Luleå förra året. Jag kunde konkret visa på innovationer och idéer som har lett till välstånd och framsteg och byggt Sverige starkt.

Nu ser vi en ny industrirevolution ta fart i Sverige. Genom teknisk utveckling har Sverige återigen möjlighet att bygga många starka företag som skapar välstånd, välfärd och arbetstillfällen i hela landet. Jag tror att det är viktigt eftersom det pekar på möjligheten till framtidstro, hopp och en ljusare morgondag i det mörker som med rätta präglar mycket av nyhetsrapporteringen i dag.

Jag vill understryka att de två senaste forsknings- och innovationspropositionerna, som Socialdemokraterna ansvarade för, saknade "innovation" som ledord. Det vi gör nu är att sätta innovation i centrum. Mycket gott kom ur de tidigare forsknings- och innovationspropositionerna. Det är det inte tu tal om. Vi försöker bygga vidare på dem. Jag tycker att det är viktigt att kroka arm, men det kommer redan nu tydlig respons från näringslivet och akademin. De märker att innovation står i centrum vid sidan av fokus på basforskningen.

Jag tycker att det är helt rätt i tuffa tider att fokusera på det mest strategiska och att budgetanslagen till forskning och innovation på försvarssidan har ökat rejält. Det hör bättre hemma där än hos Vinnova. Samtidigt får Vinnova ett vässat och skärpt uppdrag framåt som sedan kan taktas in i den nya forsknings- och innovationspropositionen som vi just nu arbetar med.

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig på vilka sätt jag tror att nedskärningarna på Vinnova och andra delar av Innovationssverige kommer att påverka svensk konkurrenskraft samt om regeringen ämnar återkomma med en innovationsstrategi.

Regeringen har inte minskat ambitionerna för Sverige när det gäller innovation och forskning. Tvärtom har regeringen ambitionen att effektivisera och förnya hur forskning och innovation ska finansieras och vilka utmaningar som bör prioriteras samt att stärka förutsättningarna generellt för innovativa företag att verka i Sverige. Vi lägger grunden för ett mer innovativt Sverige.

Regeringen har även lagt grunden för en tydligare strategisk samordning mellan finansiärer av forskning och innovation kring både hur insatser ska prioriteras och hur vi stöttar innovation genom två nya uppdrag till Vinnova. Uppdraget att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige ska resultera i ett kunskapsunderlag till regeringen för framtida insatser som stärker Sveriges konkurrenskraft och näringslivets investeringar i forskning och utveckling. Uppdraget att samordna och effektivisera det offentliga stödet till unga innovativa företag ska bidra till ett mer effektivt, sammanhängande och överblickbart offentligt stödsystem för utveckling och tillväxt i det som kallas för unga innovativa företag - eller på engelska: scaleups och startups.

Regeringen har samtidigt en nära dialog med näringslivet i de här frågorna, i flera olika forum, just för att regeringen är mån om att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft.

Utöver excellens och internationalisering är just innovation ett av den kommande forsknings- och innovationspropositionens ledord. Regeringens kommande proposition kommer att belysa innovation ur olika perspektiv. Jag kan försäkra interpellanten att regeringen tar de här frågorna på största allvar.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, som inte minst finns hos innovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Utan kunskap finns ingen innovation.

Vi gör en stor satsning på 6G i årets budget. Sedan tidigare har vi skalat upp statens deltagande i programmet Avancerad digitalisering. Vi har också gjort en satsning på att etablera ett innovationskluster för kommersialisering av avancerade läkemedel. Regeringen har prioriterat dessa satsningar för att bidra till svensk innovationskraft. Vi har med dessa satsningar visat att vi investerar långsiktigt i just konkurrenskraft och tillväxt.

Jag har full förståelse för att det finns frågor om huruvida det här innebär en sänkt ambitionsnivå från regeringen vad gäller innovationer och behovsmotiverad forskning. Men så är inte fallet.

Ambitionsnivån måste, utöver kommande satsningar på innovation i forsknings- och innovationspropositionen, också ställas bredvid den stora förstärkning av forskning och teknikutveckling inom försvarsområdet som regeringen gör i budgetpropositionen för 2024. Regeringen ger ökade resurser till ett militärt innovationsprogram och utökad forskning inom försvarsområdet för att stärka Sveriges möjligheter att möta framtida hot, vilket även bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och industrins innovationskraft.

Det finns en ökad potential av dubbel användning mellan civil forskning och försvarsforskning, inte minst när det gäller nya och framväxande tekniker. Därmed finns också en stor potential i att stärka synergier och samverkansfördelar mellan civil och militär forskning, innovation och teknikutveckling. Detta har vi valt att prioritera.

Avslutningsvis: Inför budgetpropositionen för 2025 remitteras nu skatteförslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt, vilket syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att både attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Jag vill ändå avsluta med att tacka för interpellationen. Detta är en del av arbetsformerna i Sveriges riksdag och ingår i den granskande funktion som riksdagen har i förhållande till regeringen, som är viktig och något att värna. Jag vill understryka att jag helt delar bilden av att det också är så här man kan tillämpa ansvarsutkrävande gentemot de statsråd vi har i regeringen - mycket riktigt så.

Jag vill också tacka för tillfället att kunna korrigera en del av de felaktigheter som har återgivits här och som är väldigt lätta att kolla upp men också de medieuppgifter som har förekommit. Och jag vill tacka för möjligheten att ge en motivering till de medborgare som tänker "När det har varit ditt ansvar som energi- eller näringsminister, varför har du då valt att inte vara där?". Jag har till exempel kunnat berätta om klimattoppmötet och energiministerrådsmötet med de nordiska ministrarna.

Jag har också kunnat visa på ett effektivt arbete för att driva på när det inte handlar om skarpa förhandlingar under ministerrådsmötena - att tidigt kunna värna de svenska intressena. Ett sådant exempel var det besök jag gjorde i Bryssel för bara några veckor sedan, där det i marginalen talades öppet om att det är ganska ovanligt att ha en svensk minister på plats på det sättet. Man sa att det var länge sedan det var någon som arbetade så proaktivt, när det inte gäller aktuella, pågående diskussioner under ministerrådsmöten, för att påverka EU:s agenda långsiktigt. Detta tror jag att vi ska göra mer av, oavsett vilken politisk färg regeringen har.

Senast i dag hade jag också, som energi- och näringsminister, möjlighet att sitta ned med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och framföra det jag många gånger framfört, både vid faktiska möten och bilateralt via sms och telefon till min tyska kollega, om hur vi får en fungerande marknad där vi inte påverkas negativt av att länder har valt att nedmontera en fungerande baskraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag står upp för det som är rätt och riktigt och det som är sakligt korrekt.

Jag tycker att det är beklagligt, fru talman, att Matilda Ernkrans inte backar här i kammaren från påståendena om konsekvent frånvaro när de inte stämmer någonstans. Det är liksom en nivå som både jag och Matilda Ernkrans borde kunna stå över.

Jag tycker inte att något statsråd bör söka att "gå en match" med någon journalist. Men det händer ibland att även de mest erfarna har faktamässigt fel.

Frågan tillbaka blir om Matilda Ernkrans menar att jag som energi- och näringsminister borde företräda regeringen även när det är andra statsråds ansvar. Det är det som nu blir slutsatsen och påstås här i kammaren.

Det finns enskilda möten som jag inte har varit på när det har varit mitt ansvar. Det svarar jag gärna på, men det är inte det som det frågas om här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett konkret exempel är när vi hade pågående ministerrådsmöte i Bryssel och nordiskt ministerrådsmöte parallellt, dikt an. Jag tycker att det kan vara bra för medborgarna och för dem som lyssnar på denna debatt att veta till exempel att vi då för en ganska noggrann diskussion kring vad som ska beslutas på ministerrådsmötet. I det här fallet gällde det elmarknadsdesignen, en stor, viktig och tung pjäs som nästan i sin helhet förhandlades under det svenska ordförandeskapet. Vi stängde också Remit under mitt ledarskap. Om det inte varit för att Frankrike och Danmark inte klarade av att komma överens hade detta också varit klart under vårt ledarskap.

Det här innebär att jag som ansvarig minister under det svenska ordförandeskapet hade gjort grovarbetet och att vi hade en klar produkt när detta nådde ministerrådsmötet. Då valde vi att dela på oss så att Sverige kunde värna sina intressen både i den nordiska ministerrådskretsen, där agendan inte var satt i lika hög grad, och vid ministerrådsmötet i Bryssel, där min statssekreterare närvarade. Det är alltså denna typ av avvägningar vi har gjort.

Det görs också, fru talman, ett ganska allvarligt påstående om att jag skulle mena att det inte spelar någon roll om vi är på plats. Det spelar roll, och jag tycker att man bör vara på plats. Men när olika intressen står mot varandra - till exempel klimattoppmöte i Dubai och, som i detta fall, nordiskt energiministerrådsmöte - tittar vi på hur vi kan maximera de svenska intressena på totalen. Jag tycker att jag har redogjort väl för detta.

Jag vill dock gärna komma tillbaka till att korrekt måste vara korrekt. Matilda Ernkrans har, fru talman, tillräckligt mycket erfarenhet för att kunna stå för att ha hänvisat till en artikel som i sig innehöll faktafel. Kritiken och frågorna från ledamoten kan vara legitima ändå, fast man inte väljer att sprida vidare faktafel.