Martin Ådahl

Fru ålderspresident! Jag vill bara snabbt säga att jag håller helt med om Ukraina. Det är bara det att regeringen borde öka sitt stöd till 1 procent av bnp per år så att det verkligen svarar mot situationen.

Jag har något allvarligt att diskutera här. Utsläppen har ökat dramatiskt med den här regeringen. Det framgår av er egen budgets redovisning att ni inte når klimatmålen.

Vi i Centerpartiet har föreslagit att vi nu när elbilsförsäljningen totalt har stagnerat och till och med gått ned medan fossilbilarna har ökat ska få en kraftfull elbilsbonus för att få 100 000 nya elbilar.

När ni stoppar vindkraften vill vi se mycket kraftfullare incitament till kommunerna. Vi vill till exempel dra kablarna till Kriegers flak. Det hade kunnat ge en halv miljon hushåll i Skåne lägre elpriser och grön el. Vi vill ha en lägre skatt på grön el än på fossil diesel och inte chockhöja den.

Vi vill göra det som Klimatpolitiska rådet och experterna rekommenderar för att få ned de utsläpp som ni har drivit upp. Men i stället för att i dag sluta smutsa ned klimatet smutskastar ni oppositionen.

Ni kommer med massor av ogrundade påståenden. Det är ingenting att le åt, finansministern. När vi begär ut underlaget för de grundlösa påståendena hemligstämplar ni och vägrar att lämna ut det från Regeringskansliet, som ni har tvingat att göra hittepåkalkylerna. Det är Trumpfasoner. Häv hemligstämpeln på hittepåkalkyler så att vi kan granska dem och jämföra förslag för förslag vem som gör vad för klimatet och vad som påverkar utsläppen! Förklara vad ni menar i stället för att smutskasta!

Fru ålderspresident! Det vore intressant om Liberalerna inte bara kunde inspirera oss, även om vi tyckte så också tidigare, utan även sig själva i regeringen i stället för att införa SD:s massiva skattehöjningar för småföretagen. Ni kan börja där, Cecilia Rönn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Era 80 miljoner motsvarar 1 promille av reformutrymmet på 60 miljarder, men det är ju bara en återställning av en skatt som ni höjde när ni tillträdde. Ni kommer inte undan dessa siffror.

Ledamoten från Liberalerna och jag delar engagemanget, inte tu tal om det. Det är bara det att ni inte får ut någonting i de här frågorna, utan ni i regeringen blir trampade på av Sverigedemokraterna. Där finns absolut ingenting att hämta jämfört med vad vi gjorde tillsammans under januariavtalet, då vi sänkte skatten för småföretagen och arbetsgivaravgifterna.

Sedan har vi återigen detta med klimatet. Det får ändå vara lite rim och reson. Vi har läst er budget där det står att Sverige inte klarar klimatmålet, och det är därför vi säger ifrån.

Allvarligt talat: Hur i hela fridens namn kan ni, som har fått elbilsförsäljningen att rasa, säga att 100 000 fler elbilar och hybrider kan höja utsläppen jämfört med i dag, när folk tvingas köpa 115 000 nya fossilbilar därför att alternativen är så himla dyra?

Nu är det plötsligt reduktionsplikten som är det bästa som någonsin har uppfunnits och som ska fixa klimatmålen. Hur kan massiva satsningar på billigt biobränsle leda till högre utsläpp? Hur kan mer vindkraft leda till högre utsläpp? Jag förstår faktiskt ingenting.

Fru ålderspresident! Jag hade egentligen tänkt ställa en annan fråga, men jag börjar med att bemöta det som påstods i riksdagens talarstol om att vi i oppositionen har ett högt tonläge. Vi konstaterade bara att det i regeringens egen budget står att de inte klarar att nå sina klimatmål. Det står i deras egna tabeller.

Det står i SCB:s statistik att utsläppen ökade med en miljon ton under första kvartalet. Ändå kommer regeringen med något slags hittepåkalkyl om oss oppositionspartier, när det klart och tydligt står att vi ska vända precis det som ökat utsläppen. Jag noterade att Finansdepartementet inte ens står bakom påståendena som finansministern presenterade i morse. De gjordes tydligen i Moderaternas namn.

Vad gäller växthuseffekten ska man kanske inte kasta stenbumlingar i det här växthuset. Det går liksom inte att förklara bort misslyckandet med klimatpolitiken med en massa retoriska grepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Min fråga handlar om den höga arbetslösheten. Det nämndes att man nu ska sänka skatten lite grann - eller ta tillbaka en skattehöjning på 80 miljoner som man gjort - men man har ju höjt skatten på företags möjligheter att anställa. Man har höjt skatten med 12 miljarder kronor.

Jag har några förslag till ledamoten från Liberalerna. Det första är att göra det enklare för småföretagare att anställa genom att sänka arbetsgivaravgiften. Endast så kommer fler företag att våga växa och anställa. Det andra är att göra det billigare att anställa unga, genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften. Ungdomsarbetslösheten kräver kraftfulla åtgärder här och nu. Det tredje är att satsa på integrationsåtgärder som leder till att fler utrikesfödda får jobb och snabbare kommer in i arbetslivet. Ett jobb är bästa vägen till integration.

Dessa förslag finns inte i regeringens budget. De finns i Centerpartiets budget, och ledamoten känner nog igen dem, för de är hämtade från Liberalernas valmanifest inför valet 2022. Varför gör man nu motsatsen mot det man lovade väljarna och småföretagarna?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets budgetmotion.

En rubrik i den är "Jobben, jobben, jobben". Det är knappast någon slump, fru talman. När vi stod här för två år sedan var arbetslösheten i Sverige redan mycket hög - 7,2 procent säsongsrensat. I dag är den siffran 8,4 procent. Då var det 361 700 arbetslösa. I dag är det över 440 000 arbetslösa. Arbetslösheten stiger i Sverige medan den har fallit i övriga EU. Alla i västvärlden har haft hög inflation, men Sverige är ett av få länder som haft hög inflation och stigande arbetslöshet. Vi har nu Europas tredje högsta arbetslöshet. Samtidigt är antalet konkurser det högsta sedan 1990-talet. Nyföretagandet minskar tyvärr, och tillväxten är i EU:s bottenskikt.

Detta är siffror, men jag vill prata om vad som finns bakom alla dessa siffror - de 440 000 arbetslösa. Eftersom SD sa att arbetslösheten är försvinnande liten bland dem som är födda i Sverige, fru talman, vill jag säga att det faktiskt är 164 000 arbetslösa som är födda i Sverige. SD får gärna förklara hur detta kan vara försvinnande lite. Bakom alla dessa siffror är det många drömmar som går i kras, många barn som hoppas att mamma och pappa ska få jobb, många möjligheter till integration och till att bidra som inte blir av och mycket grogrund för hopplöshet och för kriminellas nyrekryteringar.

Det är uppseendeväckande att medan detta pågått har den nya så kallat borgerliga regeringen inte gjort något annat än att höja skatter och pålagor för att anställa. Det har tillsatts en produktivitetskommission som inte har levererat något ännu.

Men allra mest oroande är faktiskt inte att man inte gör något utan att man inte ens pratar om arbetslösheten. Det är som att massarbetslöshet är det nya normala - 8,4 procent.

Ursäkta mig, men detta gäller även Socialdemokraterna. Jag har inte hört några kraftfulla nya förslag för att få ned arbetslösheten. Ibland tänker jag att ni nog behöver outsourca jobbpolitiken till Centerpartiet om ni någonsin ska kunna klara detta.

Jag har sett hela jobbdebatter mellan regeringen och Socialdemokraterna som handlat om att det behövs lite mer arbetsmarknadsutbildningar. Det kan behövas mer arbetsmarknadsutbildningar hos Arbetsförmedlingen, i synnerhet sådana som verkligen är arbetsplatsnära. Framför allt behövs det mer vidareutbildningar och yrkesutbildningar, och detta driver Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Men, med all respekt, fru talman: Att det finns lite för lite arbetsmarknadsutbildningar är inte skälet till att vi har Europas tredje högsta arbetslöshet. Mer arbetsmarknadsutbildningar kommer inte att få 440 000 personer i jobb.

Här vill jag vända mig till dig som just nu är arbetslös och kanske tittar på denna debatt. Du kanske har varit det ett tag och känt all den oro och osäkerhet det för med sig. Jag vill säga att du förtjänar bättre än så här. Och vi i Centerpartiet kommer inte att sluta prata om arbetslöshet. Vi kommer inte att sluta föreslå kraftfulla förbättringar så att många fler jobb finns för dig.

Vi vill börja med enkla saker, som funkar. Det måste bli mycket lättare att anställa i små och växande företag. Vi kan inte ha västvärldens högsta skatter på att anställa. Vi måste prioritera att investera i skolan för att minska utslagningen av ungdomar där, och även i vidareutbildning. De så kallade integrationsinsatserna - språkkurser, praktik och allt detta - för dem som nyligen kommit hit måste vara mycket mer intensiva och krävande. Gör din plikt, men kräv också din rätt - så att du kommer in i jobb!

Och så måste vi nu investera i landsbygden på ett helt nytt sätt. Det handlar om skola, järnvägar och vägar - sådant det under mycket lång tid inte har satsats på. Sverige fungerar inte.

Det handlar om enkla saker: släppa fram den nya, gröna energin och frigöra den från alla hinder som den här regeringen sätter upp så att vi får igång den gröna industrialiseringen. Vi måste frigöra människors möjligheter att vara med i klimatomställningen och se till att de har råd att byta till en miljöbil - enkla, självklara saker. Vi kan inte fortsätta så här.

Men låt mig komma tillbaka till arbetslöshetskrisen - vi kommer att prata om den. Vi kan prata om innovationskraft; det har gjorts här. Vi kan prata om att få igång tillväxten med bättre regleringar. Vi kan prata om AI-kommissionen, som just kom med en mängd förslag som regeringen inte verkar ta på något vidare allvar.

Men jag tänkte börja någon helt annanstans. För några dagar sedan pratade jag med en snickare i Övermo, som ligger i Leksand. Jag skulle beställa en ny furuskiva till köksbordet hemma, och eftersom jag bor i Stockholm frågade jag om det gick att skicka skivan dit. "Vet du", svarade snickaren, "jag har sålt till Japan och Nordamerika, så det ska nog gå." Man kan bara älska detta: ett litet företag på en liten plats, som säljer till hela världen.

Nu, fru talman, undrar ni: Vad har snickaren i Övermo med statens budget och arbetslösheten att göra? Han har allt med arbetslösheten att göra! Det är små företag, på små orter, som skapar jobben i Sverige.

Här vill jag rikta mig till dig som är företagare och kanske lyssnar på detta. Jag vill säga tack - ett tack som ni sällan får. För det är gubevars inte regeringen eller riksdagen som skapar de nya jobben i Sverige. Tack till er som bär upp jobbskapandet i Sverige! Fyra av fem jobb skapas i småföretag. Det finns en ny forskningsstudie som rent av menar att 96 procent av alla nettojobb skapas i nya, små och växande företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

När vi nu har fått en arbetslöshet som sticker ut i hela västvärlden måste vi börja där. Vi måste satsa på småföretagen. Vi kan inte se dessa rekordnivåer för konkurserna.

Ta ett kafé med tre unga anställda. Det är stora siffror i dag, men låt oss ta det. Den här regeringen och Sverigedemokraterna har höjt kaféets skatt för att anställa, arbetsgivaravgifterna, med 100 000 kronor. Just när vi verkligen inte vill att ungdomar ska driva på stan och hamna i fel sällskap har man chockhöjt skatten för att anställa just dessa ungdomar.

Centerpartiet vill sänka kostnaden igen, med 100 000 kronor. Och om det lilla kaféet eller snickeriet anställer tre till vill vi sänka kostnaden för detta med 100 000-200 000 kronor så att människor kan komma i jobb.

Regeringen vill lägga 350 000 per person på något slags återvandringsbidrag, en åtgärd som visade sig vara verkningslös, meningslös och kontraproduktiv. Enligt utredaren var det en godisbit till SD - en väldigt stor godisbit, ska sägas, på 2,4 miljarder kronor. Ta dessa meningslösa 350 000 kronor och lägg dem på småföretag så att folk kan vara med och bidra, inte dra! Sänk inkomstskatten mer för dem med lägst lön!

Och så måste vi investera i skolan. Vartenda år slås 20 000 tonåringar ut från skolsystemet - de går inte vidare till gymnasiet. Det är 16 procent av alla ungdomar, och detta är också något som sticker ut. Det är 3-4 procent i våra grannländer i Norden och 16 procent i Sverige, trots att vi vet att just gymnasiet är så avgörande för jobbchanserna.

Ska vi klara integrationen och stoppa den epidemi av samhällsfarlig kriminalitet som drabbar Sverige behövs det mycket fler närpoliser i vardagen och vuxna på gator och torg. Men polisen säger själva: Ska vi få ned detta måste vi få ned arbetslösheten och utslagningen i skolan.

Och ska människor kunna leva på landsbygden måste vi ha vägar, järnvägar och samhällsservice som fungerar och skolor av hög klass. Det går inte att fortsätta underinvestera och bygga upp en stor underhållsskuld på våra vägar och järnvägar runt omkring i landet.

Jag vill, fru talman, avsluta med att säga något om det som också måste till. Just nu är det moderna näringslivet långt före politiken när det gäller det nya, den gröna omställningen. De har hittat vägar att minska utsläppen. De vill leverera fossilfria bilar och lastbilar. De är beredda att bygga ut vindkraften för att producera billig energi. Vanliga människor vill köpa fossilfria bilar och behöver bara få en liten skjuts till.

Men nu stoppar politiken, de konservativa partierna. Det har blivit 50 000 kronor dyrare att köpa elbil. Elbilsförsäljningen rasar. Fossilbilarna dominerar nyförsäljningen igen, för folk har inte råd. Skatten per mil är nu högre på grön el än på fossil diesel. Ta in det: Man har alltså chockhöjt skatten på grön el så att den är högre än den är för fossil diesel per mil.

Här vill jag vända mig till dem som vill ställa om och skaffa sig en elbil, en hybrid eller en gasbil men kanske inte har haft råd. Vi i Centerpartiet kommer inte att släppa er. Vi vill ge er en folkbonus så att ni kan byta bil. Vi vill att den ska omfatta också begagnade bilar så att alla, inte bara rika personer, kan vara med i klimatomställningen. Vi stoppar den 11-procentiga skattehöjningen på grön el.

Jag vill också vända mig till den gröna industrin. Vi kommer att undanröja hindren. Vi kommer att se till att vi får vindkraften byggd, att kablarna dras och att vi får upp produktionen, som har stått helt stilla med den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är dags att sluta med uppgivenheten. Det räcker med cynism nu! Den här regeringen fungerar inte. Den levererar inte på jobben, inte på energin och inte på kriminaliteten. Detta, mina vänner och fru talman, är inte Sverige! Det är inte det Sverige som har blivit rikt och framgångsrikt.

Nu måste vi satsa på människor oberoende av kön, etnicitet och religion och visa att de är en del av samhället. Vi kan lyfta dig - inte dra ned dig med vare sig skatter eller fördomar. Vi kan ge dig verktygen att börja arbeta. Det är detta som i alla tider och i alla länder har burit upp jobben, tillväxten och välståndet.

Jag yrkar alltså bifall till reservationerna 3 och 7.

(Applåder)

Fru talman! Då fick vi ytterligare en liten SD-teori om hur det här med ekonomi och bidrag fungerar. Sverigedemokraterna står fortfarande fast vid att man ska få 350 000 kronor per person för att lämna Sverige, trots att utredaren själv har konstaterat att det här inte alls har den effekt som ledamoten från SD framställer det som.

Tänk vad man hade kunnat göra med de här pengarna, Oscar Sjöstedt! Man hade kunnat fördubbla investeringarna i svensk infrastruktur i er budget. Sveriges bönder har blivit av med 1,5 miljarder i EU-pengar som ni inte kunde "matcha upp", fast man fick 2 eller 3 kronor för varje krona man lade av de pengar som de egentligen var berättigade till. Vi hade kunnat använda pengarna till det i stället.

Tänk om vi hade lagt de 350 000 kronorna på en småföretagare med ett litet kafé i stället för på återvandringsbidrag! Vi hade kunnat sänka arbetsgivaravgifterna, så att man kunnat anställa en till person eller två till personer. Vi hade kunnat sänka skatten på att anställa. Vi hade kunnat satsa på att människor i Sverige ska få jobb, jobba och bidra - inte dra.

Kan du förklara hur man kan prioritera pengarna på det sättet? Ni sätter återvandringsbidraget över småföretagarna, över svensk landsbygd, över infrastrukturen och över jobbskapandet i små företag när vi har rekordhög arbetslöshet i Sverige.

Fru talman! Jag hörde Sverigedemokraternas ledamot tala sig varm för landsbygden och behoven av investeringar där och för statsfinanserna. Då blir min fråga till ledamoten varför Sverigedemokraterna i så fall väljer att lägga 2,4 miljarder av utrymmet på att ge 350 000 kronor per person i ett slags återvandringsbidrag, som regeringens egen handplockade utredare kallar verkningslöst, meningslöst, kontraproduktivt och en godisbit till SD.

Kan ledamoten från SD möjligtvis förklara denna prioritering, dessa miljarder, man lägger på något som den egna utredaren säger är slöseri och meningslöst? Vad i detta är det som experten, utredaren, har missförstått i detta förslags visdom?

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

I en hearing som hölls i riksdagen helt nyligen hörde vi ett antal experter som var där för att analysera just den modell för finansiering av och riskdelning för kärnkraft som nämndes tidigare här under frågestunden. Experterna framförde att modellen leder till så pass dyr el i framtiden - ett garantipris på 80 öre, med en risk att det stiger till uppåt 140 öre, per kilowattimme och dessutom en kärnkraftsskatt - att man därigenom förstör marknaden för elpriskontrakt. Det blir så pass dyrt att det finns en mycket stor risk att den nya gröna industrin, och även existerande industri, måste flytta från Sverige för att elen är för dyr.

Min fråga är om regeringen givet den här kritiken ändå står fast vid den modell som föreslogs av utredarna eller om man är beredd att överge den.

Herr talman och åhörare! Vi ska verkligen vara väldigt tacksamma för att det finns en enighet i denna kammare bakom Ukraina. Problemet är inte det utan att vi inte gör tillräckligt. Vi som inte är vid frontlinjen och inte behöver kämpa med våra eller våra fäders, söners, släktingars eller vänners insats har ett ansvar att göra allt vi kan för att stödja Ukrainas inträde i EU och Nato och med vapen och pengar. Då finns det ingen annan väg än att Sverige tar ledningen i Europa. Sverige som nation kan inte vara i mitten och inte ett antal steg bakom Baltikum och våra nordiska grannländer, som ger mer. Sverige måste vara allra längst fram. Vi har statsfinanserna, vi har starka säkerhetspolitiska skäl och vi har, gudskelov, en opinion som står bakom oss.

Först och främst är det pengarna: När finansutskottet besökte Ukrainas huvudstad Kiev kunde vi konstatera hur ekonomiskt väl Ukraina för kriget. Ekonomin växer, inflationen är under kontroll och det går bra att investera i Ukraina. Men kriget har ett enormt pris, inte bara i människoliv utan också i kronor och öron, eller hryvnia som valutan heter i Ukraina. Finansministern klargjorde att det kommer att saknas motsvarande 120 miljarder kronor bara i år. Det behövs mer pengar.

I och med detta 17:e stödpaket är tyvärr hela den ram på 25 miljarder kronor som regeringen avsatt för 2025 förbrukad. Gudskelov säger regeringen att ramen är ett golv, inte ett tak. Men frågan infinner sig: Varför är ramen då inte större? Centerpartiet har sagt att om vi ska leda och inte följa Europa måste ramen utökas. Den ska inte vara 75 miljarder över tre år, till slutet av 2026, då vi innerligt ber för att kriget är över, utan 75 miljarder varje år, över 1 procent av bnp varje år till dess att Ukraina har vunnit kriget. Det är det värt, och vi har råd. Vi har inte råd att inte göra det.

Det civila samhället i Sverige ställer upp på ett fantastiskt sätt, allt från de blågula bilarna till hur människor tar emot flyktingar i sina hem. Men som det nu är ger staten för lite. Vi är fortfarande långt efter våra grannländer. Dessutom borde vi som Danmark och andra länder se till att denna summa går att använda i både Ukraina och Sverige. Ett stort framsteg med detta paket är att man nu börjar satsa på produktion i Ukraina.

Vi måste vidare ta de pengar Putin och hans anhang gömmer i väst - den ryska centralbankens pengar i Bryssel, mycket stora summor, och oligarkernas pengar i väst, inklusive Sverige. I dagarna fick vi veta att vår fina aluminiumfabrik i Sundsvall, Kubal, den största i norra Europa, från Sundsvall, hjärtat av Sverige, ska skicka 791 miljoner kronor till Moskva i vinstutdelning, till ägaren Rusal, som är en del av den ryska krigsapparaten, kontrollerad av Oleg Deripaska, en oligark i Putins innersta krets. Nästan 800 miljoner från Sundsvall ska gå rakt in i den ryska stridskassan. Det är blodspengar. Detta är inte förenligt med svenska säkerhetsintressen, och det hotar på sikt jobben och verksamheten i Sundsvall. Framför allt är det ett svek mot Ukraina.

Vi måste städa framför vår egen dörr. Precis som bland andra Tyskland och Litauen bör Sverige införa en särskild lagstiftning där Kubal tas ifrån Moskva, tvångsförvaltas och säljs. Pengarna ska sedan föras över till Ukraina. Andra har gjort det; vi kan också göra det.

Sist men inte minst: vapnen. Det är bra att vi har produktion i Ukraina, men vi måste återigen prata om det ukrainarna bett om längst, som vi inte har förmått leverera men redan borde ha skickat, nämligen Jas 39 Gripen. Här är det varken hackat eller malet i det senaste paketet. Man lägger miljarder på delar av Jas i stället för att meddela att Jas kommer att skickas så fort som möjligt.

Sverige måste ge Ukraina en entydig Jas-option som klargör att ett snabbspår för att kunna skicka Jas införs snarast möjligt. Vi måste vidta alla åtgärder för utbildning av piloter, reparation och logistik.

Ukraina har klargjort att man vill ha Jas 39 Gripen i samverkan med F16 för att förhindra de fruktansvärda terrorbombningarna med så kallade glidbomber. Man vill ha Jas så fort som möjligt. Man behöver träna sina piloter på Jas 39 Gripen nu. Det är i sig självt ett lättränat plan och känt över världen för just detta. Det är så välbyggt att det är ett av de stridsplan som är lättast att träna på.

Ett besked om Jas nu skulle innebära att planering kan startas, precis som det gjorts för F16. Utbildning av piloter skulle i så fall kunna inledas samtidigt med formerandet av en gedigen, långsiktig reparations- och logistikkapacitet. Sverige hade redan för ett år sedan kunnat påbörja planeringen som säkerställt detta, men nu måste vi göra allt - diplomatiskt och planeringsmässigt - för att korta väntetiden. Vi måste ha ett snabbspår för att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina.

Ukraina ska inte behöva vänta. Tiden är Ukrainas fiende, enligt Zelenskyj. Det tar för lång tid - onödigt lång tid. Medan vi diskuterar offrar ukrainare tyvärr sina liv för sin frihet och för vår frihet. Ge Ukraina besked nu om vapen, om pengar och om Jas 39 Gripen!

Herr talman! Vi delar ambitionen på alla plan, och det har vi pratat om vid flera tillfällen. Våra partier, och vi ledamöter, delar verkligen ambitionen. Det är därför vi är lite besvikna på att man i den gigantiska budgeten på 60 miljarder inte satsar ordentligt med pengar. Om vi på alla sätt ska uppmuntra kvinnor att lämna dessa fruktansvärda relationer som de har fastnat i, och ge dem ekonomisk hjälp att göra det, krävs lämnaprogram som har de finansiella musklerna. Till vår besvikelse verkar inte pengarna finnas i budgeten.

Herr talman! Jag hade egentligen velat rikta denna replik till Elisabeth Svantesson, men hon fick så många frågor av mig. I sitt anförande talade hon om att på alla upptänkliga sätt förhindra mäns våld mot kvinnor, som är ett mycket stort problem i Sverige och som vi fortfarande inte har lyckats råda bot på.

En viktig komponent som lades fram av er minister Paulina Brandberg är att ha ett lämnaprogram. Det finns ett mindre fint ord för detta - som jag inte ska nämna här därför att det innehåller en svordom - men det är alltså fråga om att ha kapital som ger de ekonomiska möjligheterna att lämna en part som slår en och förtrycker en. Tyvärr har vi när vi har läst igenom er budget sett att där inte finns några pengar till detta. Varför - om vi nu ska göra denna stora satsning mot mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Det är ändå en ny, spännande variant att skylla på att Trafikverket inte klarar av att fixa potthålen! Det ska Trafikverket klara av, så det gör vi inte!

Jag har en liten nyhet som Hans Eklind är väl medveten om, herr talman, nämligen att ni sitter vid makten sedan två år tillbaka. Ni är ansvariga nu. Ert parti har ansvaret för portföljen med potthål, vägar och järnvägar och för att allt ska fungera. Ja, ibland ser man inte så mycket av ministern när något tåg står stilla, någon väg är blockerad eller när täckningen inte fungerar. Ibland gör man det, ibland inte.

Ni har ansvaret, och om ni inte lyckas få Trafikverket att åtgärda våra allvarliga problem gällande järnväg, vägar, potthål och enskilda vägar är det faktiskt ert problem.

Herr talman! Hans Eklind är en klok person. Han har läst Centerpartiets budget och sett att vi har lagt fram en potthålsgaranti och att vi har lagt pengar på omedelbart järnvägsunderhåll, som är akut. Han är också en klok person för att han kanske, likt undertecknad, har läst facit av allting som infrastrukturministern sa, alla de 200 miljarder som direkt väntade, och noterat att det inte finns något konkret som verkligen möter upp de stora underskotten förrän på andra sidan av nästa val, när en annan regering ska ta över. Det handlar om alla misslyckanden med tåg. Det är brist på täckning på tåg. Det är brist på tåg som går. Det är vägar som inte fungerar.

Prata går ju, men då vill vi först se att regeringen reserverar de här miljarderna så att de går direkt till infrastruktur och inte, som det brukar bli, till en massa andra saker för att pengarna tog slut.

Herr talman! Ibland kan man känna sig lite "typecastad", som det numera heter, i dessa debatter. Nu får jag stå här igen som representant för Centerpartiet och vara den som pratar om landsbygden.

Finansministern pratade i sitt anförande om att de ärvde skotthål och potthål, men sedan var det på något sätt som att hon hade gjort någonting åt det. Jag kan bara informera finansministern om att det finns en miljon potthål. Det är ganska lätt, om man är på landsbygden, att notera det.

Jag kan också ge en annan nyhet till finansministern. I den budget som man just har lagt fram har man lagt 1,5 miljarder kronor på vägunderhåll, men det är exakt så mycket som krävs för att man inte ska försämra vägarna. Här finns alltså ingen potthålsgaranti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Och så kan jag informera om någonting annat. Man lägger inte en krona på de enskilda vägarna, som - upplysningsvis - väldigt många människor i Sverige är beroende av.

På den här linjen är det egentligen när det gäller landsbygden. Det var väldigt viktigt före valet, och nu är det inte längre så viktigt. Man tar hem en massa pengar från jordbruksstödet för att kronan är svag, men de går inte till bönderna. De går till de allmänna konkurserna i statsfinanserna.

Man satsar inte på de små regionerna, för nu är det över. 25 miljarder har man fått nu när krisen är över, säger finansministern. Säg det till Gotland, som håller på att lämna in för att man inte har några pengar och för att man har enorma underskott! Säg det till de små regionerna!

Nu har vi satsat på skolan, säger Liberalerna. Säg det till alla dem som lägger ned små skolor, som tappar lärare och som ser hur man drabbas!

Nej, Sverige kan bättre än så. Nu är det dags att satsa på riktigt på landsbygden, inte bara i ord.

Herr talman! Det började lite bättre än det slutade. Nu är vi tillbaka i att allt är invandringens fel.

Jag noterade att det i Oscar Sjöstedts utläggning fanns med att man skulle sänka skatten på inkomster. Men före valet var Oscar Sjöstedt väldigt tydlig med att man ville sänka kostnaderna för små företag att anställa. Det var något som man ville, som man prioriterade och som var viktigt för att få fler i jobb i växande företag.

Nu gav jag Oscar Sjöstedt möjlighet att tala om detta igen, men under hans två minuter nämndes det inte med ett ord. Kan det möjligtvis ha att göra med att arbetslösheten trots era åtgärder stiger mycket kraftigt och att ni samtidigt kraftigt har höjt skatten på att anställa? Sedan skyller ni det återigen på invandringen. Det är alltså därför som andra länder i Europa och världen lyckas få folk in i jobb.

Herr talman! Jag tänkte göra något som vi inte brukar göra i våra replikskiften, nämligen ställa en helt öppen fråga.

Arbetslösheten har ju nu, som jag har nämnt i debatten här ett antal gånger, tyvärr nått en nivå som är den tredje högsta i Europa. Den har stigit under åren med Tidöregeringen, medan den har fallit i andra länder.

Min öppna fråga är: Varför är det så, menar Oscar Sjöstedt och Sverigedemokraterna?

Och för det andra: Vad ser Oscar Sjöstedt som den främsta åtgärden för att få ned arbetslösheten?

Herr talman! Jag hoppas att detta följs upp av mer pengar till Ukraina så att vi kan vara ledande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Den icke konjunkturberoende arbetslösheten är enligt Konjunkturinstitutet 7 ½ procent. Det är fruktansvärt högt. Är inte lägre kostnader för att anställa en oerhört viktig del i detta, när vi vet att fyra av fem jobb kommer i växande småföretag? Hur kan man då lägga 300 miljoner på det, efter att ha höjt skatterna för småföretagen med nästan 100 gånger mer, och lägga 600 miljoner på det som finansministern just pratade om, nämligen satsningar på integration? Allvarligt talat lägger man ju i denna budget ned lika många som man startar upp, vilket framgår för den som läser noga. Samtidigt satsar man dubbelt så mycket som dessa två poster på ett återvandringsbidrag på 350 000 kronor per person. Hur kan det vara en borgerlig, liberal politik?

Herr talman! Nu ska jag göra det man egentligen inte ska göra, nämligen ställa två frågor på en gång och förvänta sig svar på båda.

Finansministern tog upp en för mig och vårt parti väldigt viktig fråga, nämligen stödet till Ukraina. Vi är eniga om de 25 miljarderna per år. Men vi frågar oss ändå: Borde man inte öka detta? Borde inte vi vara bland dem som leder, tillsammans med Baltikum, i Europa och västvärlden? Varför har vi inte 1 procent av bnp varje år som andra länder har - 75 miljarder och inte 25 miljarder? Kan vi inte lova det nu?

Min andra fråga handlar om något vi faktiskt inte kan blunda för: Europas tredje högsta arbetslöshet, som dessutom stiger samtidigt som den faller i andra länder. Jag har hört att finansministern i dag är mycket nöjd, men jag tror egentligen inte att finansministern är så nöjd med detta.

Då undrar jag: När man kan välja mellan att göra något så borgerligt och liberalt som att sänka skatten på att anställa och att göra vad som mer är populistisk symbolpolitik, varför väljer man då - efter att ha höjt skatten på småföretags anställningar med 12 miljarder - att 2026 lägga drygt 300 miljoner kronor på detta och samtidigt lägga 1,4 miljarder på ett återvandringsbidrag, vilket ju är mångfalt mer?

Herr talman! Visst förtjänar Sverige bättre än så här? Upp har orden flugit här under debatten, men verkligheten ligger där den ligger.

Sverige har Europas tredje högsta arbetslöshet, efter Spanien och Grekland. I EU faller arbetslösheten. I Sverige under Tidöregeringen stiger den. Nu är den 8 procent - kanske upp till 8 ½ procent. Det är den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemins värsta tid. Enligt Konjunkturinstitutet är det 7,5 procents jämviktsarbetslöshet, alltså oberoende av konjunktur. Bakom siffran 454 000 personer döljer sig många människor i nöd, både arbetslösa och människor i deras närhet. Det går inte att blunda för detta samhällsproblem. Det går inte att vända bort blicken.

Vi vet vad den här typen av arbetslöshet gör med integrationen. Vi vet vad den här typen av arbetslöshet gör med kriminaliteten. Vi vet vad den gör med de regionala klyftorna. Men vi vet också hur vi historiskt har vänt arbetslöshetsutvecklingen. Vi vet att fyra av fem jobb skapas i små och växande företag. Vi vet vad som gör att de kan anställa: lägre kostnader och lägre skatter på att anställa. På detta, herr talman och åhörare, lägger regeringen drygt 1 promille av sina 60 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Vi vet att också utbildning leder till jobb. På det lägger regeringen mindre än vad den gör på lite billigare bensin och diesel - igen.

Vi vet att välfungerande infrastruktur behövs för att skapa jobb. På det lägger regeringen ingenting nytt alls i sin budget, trots all retorik om alla hundratals miljarder.

Vi hade kunnat ha en massiv nationell satsning för att pressa ned arbetslösheten och få upp tillväxten, som för övrigt är en av Europas sämsta. Ändå är det som om denna fråga knappt existerar i debatten. Den nämns lite i förbifarten av finansministern och bland annat Socialdemokraterna, men det låter mest som om det vore ett naturfenomen eller det nya normala att ha bland Europas högsta arbetslöshetstal.

Var finns viljan? Var finns viljan att stå på småföretagens sida, som vi en gång gjorde, så att de kan anställa? Jag noterar att ni i denna budget ångrar en av de skattehöjningar ni gjorde för småföretagarna, eftersom ni återinför det så kallade växa-stödet. Men ni har höjt skatten på att anställa hundra gånger mer sedan ni tillträdde. Det kostar 100 000 kronor för ett kafé med tre unga anställda. Väldigt många små företag som kämpar för sin idé och sin bygd är i samma situation.

Samtidigt finns det pengar till annat, som ett återvändarbidrag på 350 000 kronor per person, trots att regeringens egen handplockade utredare - uppenbarligen ärlig ekonom - förklarat att det är verkningslöst och meningslöst. Det är hans ord. Är SD:s fixering vid att baxa ut folk ur Sverige tio tjugo gånger viktigare för regeringen än att få in folk i arbete?

Allt tal om produktivitet, strukturreformer och tillväxt är som ett tomt skal där det en gång så stolta Finansdepartementet krympt till en liten underordnad utvecklingsavdelning för tillväxtdrömmar, inkvarterad intill Produktivitetskommissionen på Jimmie Åkessons utvandrings- och kulturkrigarkansli.

(Applåder)

Tänk om vi i stället hade lagt resurser på en intensiv, målinriktad integration med höga krav och höga förväntningar, där förväntan på människor var att de kan och bör bidra, inte att de kan och bör dra!

Innan jag får för mycket applåder, herr talman, vill jag säga att jag även vänder mig till Socialdemokraterna. Retoriken duger inte för att bekämpa arbetslösheten. Det finns för mycket skatter och pålagor och för mycket av den gamla, misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Här gäller det att förena anständighet och humanism med en riktig klimatpolitik och jobbskapande i växande små företag. Det är det som i alla länder i alla tider har burit upp jobben, tillväxten och välståndsskapandet.

I ett läge där vi har problem med ungas arbetslöshet borde det också vara självklart att skolan står stark. I dag slås nästan var femte elev ut före gymnasiet. Varje år är det nästan 18 000 ungdomar som inte går vidare. Det är elever som hade kunnat gå vidare om det hade funnits tillräckligt med lärare och om yrkesprogrammen hade stärkts.

I stället förlorar skolan tusentals anställda i dag. Många små kommuner tvingas att stänga mindre skolor på grund av brist på resurser. De tre vanligaste kategorierna uppsagda offentliganställda i dag är barnskötare, elevassistenter och lärare. Om skolan ska kunna stå stark måste vi stoppa detta. Hur kan regeringen då lägga mer på billigare bensin och diesel än på skolan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det här gör också kampen mot kriminaliteten mycket svårare. Den blir halv och haltande. Tala med de poliser som är ute och möter kriminalitetens mörka vardag! Tala med de socialtjänstassistenter som måste uppsöka familjer i kris och rädda ungdomar och barn som är på väg in i mörkret! Det är barn som tvingas in i detta bottenlösa mörker. Alla - det vet ni - kommer att svara att utan en urstark skola klarar vi inte det här. Utan föräldrar som går till jobbet på morgonen och lär sig svenska vänder vi inte det här.

Sedan blundar regeringen också för klimatet, vår tids kanske största ödesfråga. Regeringen hade en väldigt lång presskonferens i går. Det var ett fyrverkeri av akronymer och en festival av förkortningar som LULUCF, ESR, ETS 1 och 2. Men när allt det här var slut hade man inte på ett enda sätt förklarat hur man skulle få ned utsläppen. När allt det här var slut hade man inte sagt ett enda ord om de översvämningar som i dag drabbar miljontals människor i Europa och som inte bara är ett ekonomiskt problem utan även ett stort mänskligt problem.

Efter detta lilla fyrverkeri kom i den egna budgeten också facit. På sidan 15 i utgiftsområde 20 står det under tabell 3.2 Etappmål följande bedömningar:

Ett långsiktigt utsläppsmål till målår 2045 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2040 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg till 2030 uppnås inte, och så vidare.

Det här är sanningen och facit.

Ni säger att ni i den här budgeten minskar utsläppen med 0,20 miljoner ton, men ni har ju ökat dem med många, många miljoner ton innan. För 99 procent av det ni ska nå upp till har ni inte någon lösning.

Jo, ni har en lösning: elektrifieringen. Men just nu är det ju kris för den i Sverige. Det gäller inte minst transporterna. Många av de svenskar som inte har så stor plånbok tvingas välja bort laddbara bilar. Elbilsförsäljningen sjunker, i synnerhet på den svenska landsbygden och för dem som har minst, medan bensin- och dieselbilar ökar.

Till följd av en vikande marknad - där vi tyvärr leder i nedgången för elbilar - är den största planerade batterifabriken i Europa i kris. Volvo har gett upp målet om laddbara bilar. Våra lastbilstillverkare förstår inte vart ni är på väg. De får varken vindkraftsel för att driva sina fabriker eller en regering som gynnar deras produkter.

Med tanke på att vi vet att Sverige i nästa steg måste producera och köra laddbara fordon är ni ändå på väg rakt ned i diket med backen ilagd och gasen i botten, med monumentala proportioner för Sveriges framtid. Hela den gröna framtid som företagen nogsamt och ärligt har planerat vissnar bara. Tänk alla människor som har tänkt ut och kämpat för att få till lösningar! Alla dessa människor har fått se hur regeringen, efter att den klippt sina invigningsband, haft på sig sina skyddshjälmar och gula västar, solat sig i glansen av den gröna omställningen, bara släpper dem så fort tvkamerorna och kamerablixtarna slocknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Folk kan inte byta bil för det finns ingen marknad. Elen kommer inte. Det finns en småaktighet, ibland i det lilla: straffbeskattning på biogas och nu senast på solel. Folk som producerar egen solel ska få en extra solskatt. Regeringen har 60 miljarder i budgeten, men dessa människor ska betala 680 miljoner mer för att de producerar solel från paneler.

Det finns också en småaktighet i det stora. Man dumpar Kriegers flak, en vindkraftspark till havs söder om Skåne. Den skulle ha gett el till 500 000 hushåll, det vill säga hela Malmö och Helsingborg. Hela det projekt som man hade kunnat börja bygga redan nästa år dumpar man med en axelryckning eftersom man dyrt och heligt har lovat att inte bekosta kablarna till dessa parker. Detta har man lovat SD. Man lyssnar inte på de skånska företagen eller Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, som varnar för att detta direkt kommer att resultera i dyrare el och tiotusentals förlorade arbetstillfällen.

Nu får det räcka med alla tomma ord. Bota er vindkraftsallergi! Bygg kablarna nu! Bygg Kriegers flak och de hundratals terawattimmarna el till havs nu! Ge de närboende och kommunerna mer tillbaka på elen! Det är dags att blåsa på för mer el, regeringen, för elkunderna i syd, för industrin i väst och för rättvisan i norra Sverige, där man inte kan bära hela bördan för att vi ska få ny grön el. Sverige förtjänar bättre, herr talman.

(Applåder)

Fru talman! Vi står nu här i den sena timmen för att diskutera Riksbankens framställning om återställning av det egna kapitalet. Det här är en teknisk fråga, som vi debatterar sent på kvällen i kammaren, men det är också en väldigt viktig fråga för Riksbankens oberoende, som i sin tur är en förutsättning för Riksbankens framgångsrika inflationsbekämpning.

Jag vill understryka något som flera talare sagt: att det lyckligtvis råder en stor och bred enighet i riksdagen om Riksbankens oberoende. Det är något som Centerpartiet också alltid värnat om. Jag vill tacka utskottet för gott samarbete i den här tekniska frågan och inte minst tacka utskottets kansli för unika insatser för att få detta att bli så bra som möjligt. Jag vill också understryka att Centerpartiet helst aldrig hade velat stå här och diskutera återställning av kapitalet. Ärendet är en konsekvens av brister i den nya riksbankslagen som vi påpekade och som tyvärr mycket snabbare än vi kunde ana ledde till behovet av denna framställning.

Här finns två separata problem som aktualiserats samtidigt. Det ena är att Riksbanken har en svagare intjäningsförmåga än tidigare eftersom vi svenskar använder sedlar och mynt dramatiskt mycket mindre. Sedlar och mynt fungerar som ett räntefritt lån till Riksbanken. Kapitalet kan användas till att skapa avkastning och intäkter för Riksbanken. Det är det så kallade seignoraget, som är Riksbankens viktigaste intjäning.

Eftersom vi svenskar numera ofta betalar med kort, eller för den delen med Swish och andra digitala lösningar, finns det mycket mindre utestående sedlar och mynt. Det är mycket mer praktiskt och enkelt för många, inte minst för bankerna, att det används mindre kontanter, men det minskar Riksbankens möjligheter att finansiera sig. Detta är också ganska unikt för Sverige, som gått längre i att sluta använda sedlar och mynt än i princip något annat land.

I det här betänkandet från riksdagen presenteras möjligheterna och lösningarna för att råda bot på detta problem med intjänandet. Det är ingen hemlighet att det som diskuteras mest och som ECB valt är ett kassakrav för bankerna som motsvarar seignoragets tidigare möjlighet till intjäning.

Det andra av de problem som aktualiserats samtidigt har att göra med det krav på Riksbanken som nu finns i riksbankslagen om att begära nytt kapital i riksdagen när det egna kapitalet understiger viss nivå. Det har beskrivits här tidigare, och jag ska inte gå in på det närmare. Det är också något som är ganska unikt för Sverige och som skapades i och med den nya riksbankslagen. Kravet matchas heller inte av något automatiskt krav på riksdag och regering att återställa kapitalet enligt Riksbankens begäran.

Få förutspådde att det här kravet skulle aktualiseras så snabbt som blev fallet. Efter att Riksbanken, som också beskrivits, gjort omfattande obligationsköp som en del av penningpolitiken och även för den finansiella stabiliteten ledde den snabba och oväntade uppgången i inflationen till att dessa obligationer tappade i värde och den nedre gränsen för kapitalet aktiverades.

Det är viktigt att säga att det i praktiken inte finns någon reell nedre gräns för det egna kapitalet. Den skapas av riksbankslagens krav på framställning. Flera centralbanker har historiskt fungerat och fungerar med negativt eget kapital, eftersom man själv är den som ger ut pengar. Man fungerar därför inte som ett vanligt affärsdrivande företag eller en bank. Men lagen har satt detta krav, och det har nu aktiverats.

Det som måste undvikas i sammanhanget, för att värna Riksbankens oberoende, är att Riksbanken så att säga skedmatas av riksdagen som en följd av kravet på eget kapital - att man måste be om kapital om och om igen. Därför är de ändringar som vi nu kommit överens om och som görs genom betänkandet mycket viktiga. Dels återställs kapitalet med 25 miljarder, dels tas kravet på framställning när det egna kapitalet blir för lågt i praktiken bort och omformuleras till en möjlighet. Därmed undviks en möjlig framtida ekonomisk beroendeställning för Riksbanken gentemot riksdagen.

Sammantaget får jag därför tacka finansutskottet för gott samarbete. Vi har gemensamt tryggat Riksbankens framtida intjäningsförmåga. Vi har tagit oss an problemet med framställning om återställning av eget kapital och funnit en lösning. På detta sätt kan riksbankslagen förbättras. Inför framtiden skapas möjligheter att göra ytterligare förbättringar kring det egna kapitalet för att undvika att liknande situationer uppstår igen och garantera Riksbankens oberoende.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 juni.)

Herr talman! Jag respekterar att regeringen inte är lika övertygad om Centerpartiets politik som Centerpartiet själva är. Men här finns det en väldigt konkret frågeställning, och någonting som vi faktiskt uppnådde under den förra perioden med Socialdemokraterna var att sänka kostnaderna väldigt påtagligt för små och växande företag.

Vi har för övrigt tagit till oss av den kritik som Niklas Wykman framför här kring att det har varit för många olika undantag. Nu satsar vi på breda och, enligt den ekonomiska vetenskapen, ändå genomtänkta förslag. Småföretagen ska med hjälp av lägre arbetsgivaravgifter och lägre skatter få konkreta möjligheter att inte bara sänka kostnaderna utan också anställa fler. De minsta företagen kan anställa fyra fem personer, medan de mellanstora företagen kan anställa utsatta personer som ofta har lägre löner och gå från kanske sju till åtta anställda.

Det här är konkret, det är på riktigt, det är sådant som vi kommer att driva vem vi än förhandlar med och det är någonting vi saknar hos regeringen.

Jag märker på retoriken att statsrådet försöker ta sig runt det här lite; det finns ändå vissa sympatier för att detta är nödvändigt och riktigt. Men när får vi se den typen av småföretagslinje och småföretagspolitik som inte bara är ord och kommissioner?

Vi befinner oss i ett läge med allvarliga integrationsproblem, med en stigande arbetslöshet och tyvärr också med en stigande långtidsarbetslöshet som naturligtvis kräver mycket annat. Vi behöver satsa mer på utbildning, och vi behöver ha starkare aktivitetskrav och liknande. Men vi behöver också ha små och växande företag som kan anställa. Var kommer förslagen? Var finns småföretagspolitiken?