Martin Ådahl

Herr talman! Det är ju en fröjd att lyssna på minister Niklas Wykman! Det låter som Moderaterna lät förr på den gamla goda Reinfeldttiden. Det är integration i stället för retorik mot muslimer, det är arbetslinjen och det är i viss mån företag och liknande.

Problemet är bara att politiken inte längre är där, och det är därför arbetslösheten stiger i Sverige till skillnad från i så många andra länder. Det är därför jobbskapandet avtar. Det är därför det i tidningen i dag talas om svek och ilska bland småföretagen för att regeringen inte värnar småföretagslinjen.

Skälet är att man har höjt deras kostnader för att anställa, då med 6 och nu med 9 miljarder kronor utan att erbjuda någonting annat som alternativ för att skapa jobb. Man säger nej när det gäller arbetsgivaravgifterna och höjer dem i stället. Det hade annars kunnat hjälpa till i vår gemensamma, viktiga kamp för att få ned inflationen.

I stället blir det, som vi hör, kommissioner, råd och liknande. Det påminner väldigt mycket om den värsta gamla socialdemokratiska politiken. Det fattas bara att ni tillsätter ett slags småföretagskansler för att lösa de här problemen i stället för att göra någonting konkret för att sänka skatten för småföretagen så att de kan anställa.

Det här är så viktigt, och min fråga är därför: Varför har man inte lyckats prioritera att sänka kostnaderna för att anställa i små och växande företag utan tvärtom höjt skatten med uppemot 9 miljarder kronor och infört sjuklöneansvar?

Herr talman! Jag vill poängtera att regeringen lägger tiotals miljarder kronor på att göra bensinen och dieseln billigare för folk i storstäder men lägger några hundra miljoner på att människor ska kunna byta bil, om de pengarna kommer att gå använda över huvud taget. Varenda person kan räkna ut att de inte kommer att räcka till många hundra bilar på landsbygden.

Vi har sagt att vi måste ha en ordentlig folkbonus så att alla, även de som inte har de högsta lönerna eller de bästa villkoren, har möjlighet att byta till en bättre bil. Även de som inte kan gå till banken ska ha möjlighet att byta till en enkel, begagnad hybridbil som gör att de kan ta ungarna till träningen och ta sig till jobbet och tillbaka. Det är dags att se de människorna på riktigt. De vill vara en del av klimatomställningen, men ni har gjort det nästan omöjligt för dem. Ni har tagit bort alla incitament för det, Cecilia Rönn.

Jag vill ändå bemöta det här med skolan. Sveriges Lärare, som representerar lärarna i Sverige, säger att vi hade behövt lägga minst 2 miljarder kronor - de vill egentligen ha 4 miljarder - för att bibehålla lärarna och kvaliteten i skolan. De varnar för att tusentals lärare och kuratorer, många tusen över hela landet och inte minst på landsbygden och i utsatta områden, nu kommer att sägas upp.

Liberalerna kan inte vifta bort detta. Det händer nu. Föräldrarna ser det i sin vardag. Stödet till barnen minskar. Utsatta elever i våra utsatta områden och i våra städer får inte det stöd de behöver. Det går inte att vifta bort med att det ska bli mer effektivt. Det är en omedelbar kris i kommunerna och en omedelbar kris för skolan som jag tror att många föräldrar ser.

Herr talman! Cecilia Rönn vet att jag hävdar att vi står på samma sida och att ett samarbete i mitten skulle betyda bra saker för Sverige.

Eftersom det talas om elefanter i rummet är det svårt att inte se ett par andra elefanter här i rummet. En sådan är väl ändå att Liberalerna, som säger sig stå upp för skolan, nu styr över historiska massuppsägningar av lärare.

En annan, ännu större elefant i rummet har vi pratat för lite om i dag: att svensk klimatpolitik just nu håller på att spåra ur helt och hållet. Det handlar om utsläppsökningar på 5,3 miljoner ton, 17 gånger flygets utsläpp i Sverige. Ökningen av andelen elbilar har helt stannat av. I stället tar bensin- och dieselbilar över. Sveriges gröna varumärke hotas av det här. Vi håller på att bli kända för att vara ett land som bromsar.

Min fråga till ledamoten är: Vad säger du till personer på landsbygden - jag tror och hoppas att du har träffat några - som säger att de vill köpa en begagnad hybridbil eller till och med en elbil och få ned sina kostnader men som inte har råd? Den här regeringen har gjort det jättebilligt att fortsätta köra diesel- och bensinbil. Men det är inte framtiden. Trots det sitter man fast i det.

Regeringen har gjort det mycket dyrare att byta till elbil, trots allt prat om elektrifieringen. Den här regeringen har nämligen inställningen att alla har råd med värmepumpar, omställning och elbilar.

Vad säger du till de personerna på landsbygden, som ofta är beroende av bilen? Ni hjälper dem inte att bli en del av det nya och av omställningen, utan ni stjälper.

Fru talman! Vi är nu snart i halvtid med Kristerssonregeringen. Det är snart två år sedan en dramatisk energi- och kostnadskris i kölvattnet av Putins fullskaliga illegala invasion av Ukraina gjorde Ulf Kristersson till statsminister på Jimmie Åkessons nåder.

Det är klart och tydligt att inflationen har gått ned. Jag vill tacka Riksbanken, vars jobb det är att få ned den, för det. Det är någonting som Sverige har gemensamt med i princip alla västländer i stora delar av den civiliserade världen: Vi har nu fått ned inflationen med gemensamma ansträngningar.

Det vi inte har gemensamt med resten av västvärlden och EU är att Sverige är ett land med kraftigt och fortsatt stigande arbetslöshet - stigande långtidsarbetslöshet. Vi har en tillväxt som sticker ut som den sämsta, eller kanske snart den näst sämsta, i EU. Sverige är det land i EU som var känt för att ha en stark tillväxt och minskande utsläpp. Nu är vi det land som är känt för att ha en svag tillväxt och rusande utsläpp.

Lärare sägs upp i skolan just när de behövs och när behoven är så stora för unga på landsbygden och i utsatta områden. Vården och omsorgen är på undantag så till den milda grad att man inte klarar basbehoven och så till den milda grad att Gotland som region, styrd av socialdemokrater och moderater, nu vill gå och be Stockholm eller staten att ta över regionen för att det inte längre går ihop.

I detta svåra läge menar Centerpartiet att det behövs ett alternativ till Tidös och SD:s ekonomiska haveri. Det behövs också ett alternativ till Vänstern och Socialdemokraterna. Det behövs ett grönt liberalt alternativ som inte vill slita isär landet utan bygga på våra styrkor: kunskap och flit, miljömedvetenhet och ingenjörskonst, entreprenörskap och företagande och förvaltande av våra naturresurser för en hållbar och grön tillväxt. Det är ett alternativ som tror på skolan, samhället och föreningarna och som värnar välfärdens kärna.

I vårt alternativ är alla en del av vårt land, och alla ges ett erbjudande: Om du utbildar dig, om du arbetar, om du anstränger dig och om du sliter i ditt anletes svett ska du bli en del av samhället på samma villkor som alla andra. Det ska inte vara några A- och B-lag i något kulturkrig utan bara ett enda blågult lag.

Men detta, mina vänner och fru talman, kommer att kräva reformer - reformer som gör det mer lönsamt att arbeta, som gör att fler kan starta företag, som gör det enklare och billigare för vanliga hushåll att göra klimatomställningen och som gör att infrastruktur rustas upp snabbare och effektivare i hela Sverige. Skolan ska återigen få de fulla resurserna att göra sitt jobb så att kunskap och detta att behärska språket värderas upp igen i alla delar av samhället.

Det är därför Centerpartiet lägger fram ett alternativ i vår vårbudgetmotion i detta krisartade läge. Jag yrkar bifall till reservation 3.

I det här sammanhanget borde det vara självklart om man kallar sig borgerlig - men jag vet inte riktigt vad Tidö är längre - att tillväxt och jobb skapas av växande små företag. Fyra av fem nya jobb skapas av företag. Det är inte Socialdemokraterna, det är inte Moderaterna, det är inte Tidö och det är gubevars inte Sverigedemokraterna som skapar några jobb. Det är de växande företagen. Det självklara är därför att satsa på dämpade kostnader och bättre villkor.

Det är jättefint att regeringen, som här beskrivs, har förbättrat hemsidan för företagare som Centerpartiet var med och startade. Tack för det! Men det räcker liksom inte. Arbetsgivaravgifterna, som är företagens största problem när det gäller att växa, har höjts med minst 9 miljarder kronor till dags dato. Ungas sommarjobb har blivit dyrare för småföretagen just inför denna sommar, då så många ungdomar borde vara i jobb i småföretag i stället för att dra runt på stan eller på byn.

I sin förra budget chockade Tidöregeringen genom att tvinga småföretag att betala hela sjuklönen för sjukskrivna medarbetare. Kompetensbristen växer när regeringen inte satsar tillräckligt på vidareutbildning, samtidigt som man stryper kompetens från andra länder genom ett helt konstgjort lönegolv för arbetskraftsinvandrare, vilket går emot den svenska modellen.

Ut i verkligheten, Tidöpartier, och träffa de här småföretagarna, som i dag säger i tidningen att tålamodet är slut! Det här duger inte. Er politik fördyrar och försvårar. Gå ut och träffa företagen som ska anställa den där extra ungdomen och ge honom eller henne en chans i livet men som inte kan det på grund av era skatter och pålagor! Gå ut i verkligheten och träffa de föräldrar i utsatta områden som verkligen ber om ett jobb även om man ännu inte kan svenska tillräckligt bra! De vill ha ett jobb eller en möjlighet att själva skapa ett jobb i ett nytt småföretag.

Det är inte märkligt att arbetslösheten stiger nu igen när arbetslinjen och småföretagarlinjen har övergivits. Men Centerpartiet kommer alltid att stå upp för företagande, jobbskapande, investeringar och entreprenörskap. Vi kommer att förbli småföretagens bästa, och kanske enda och sista, vän i riksdagen. Det verkar tyvärr så just nu.

Vi kommer att göra det lättare att anställa, så som vi gjorde både i Alliansen och i januariavtalet. Nu kommer vi att göra det för att bekämpa Tidöarbetslösheten.

Vi vill att arbetsgivaravgifterna sänks generellt och tas bort för de första fem anställda i ett företag. Vi vill att de sänks för att anställa dem med lägst inkomster så att fler småföretag kan anställa unga och fler som saknar ordentlig arbetslivserfarenhet. Med vårt förslag kan ett litet företag som anställer fyra personer anställa fem. Det är konkret och tydligt. Ett litet företag som i dag anställer sju utsatta personer kan anställa åtta.

Vi vill att sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen igen så att de inte hamnar i en kris när en anställd blir sjukskriven. Vi vill stoppa den nya vågen av regelkrångel, och då hjälper det inte bara med några nya råd, några nya namn och några nya myndigheter.

Vi måste få bort det orimliga och konstgjorda lönegolvet för arbetskraftsinvandring. Vi vill storsatsa på utbildning och vidareutbildning så att många fler kan få nya yrkeskunskaper genom omställningsstudiestöd, yrkeshögskola, lärlingsutbildningar och yrkesvux. Så kan vi fylla de stora luckor i näringslivet som finns parallellt med arbetslösheten.

Vi vill åtgärda de akuta brister i infrastrukturen som det pratas om. Det är de trasiga järnvägsspåren och potthålen i vägarna, som det inte görs någonting åt.

Men, fru talman, framför allt vill vi ge Sverige en ny positiv vision. Jag citerar finansministern, som tyvärr inte är här i dag. Hon sa i en intervju: "Jag tror inte vi kommer att få se några nya Ikea eller ABB i Sverige." Nej, kanske inte med Tidöregeringen. Men vi behöver det. I själva verket har vi i dag pratat om de stora gröna industrier som kan ge oss ett försprång i framtiden. Det är nu som de nya entreprenörerna kan lyfta Sverige och skapa jobben. Det är nu, om vi ger dem chansen, som de kan hitta lösningar på klimatkrisen. Det är nu vi kan så fröna till morgondagens globala storföretag.

Det är så Sverige har blivit rikt, och det är så vi kommer att bygga vårt framtida välstånd. Det bygger vi inte genom polarisering, inte genom retorik och inte genom kulturkrig utan genom att, som någon sa här tidigare i talarstolen, vi ökar kakan konkret så att små företag kan anställa fler och skapa lösningar för vårt land och för integrationen.

Vi kommer att använda våra mandat i riksdagen, om någon tvekade om det, för att få igenom dessa förslag. Vi har gjort det förr. Vi har tvingat både moderater och socialdemokrater att bry sig om småföretagen, tillväxten och möjligheterna i hela landet.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Fru talman! Jag vet inte om det är att värna om skattebetalarnas pengar att lägga mer pengar på billigt snus och billiga plastpåsar än på lärare i skolan. Men det är en annan diskussion knuten till denna budget.

Låt mig upprepa problematiken så att allt blir klart och tydligt. Problemet är att det Sverigedemokraterna säger om att detta skulle vara statssubventionerat är fel. Det stämmer inte. De baktalar alltså en stor satsning som vi borde vara stolta över och säger svepande nu igen att det egentligen bara är en massa statliga pengar. I själva verket rör det sig som sagt om 1 procent av en 60-miljarderssatsning i Sverige. Kan vi inte vara stolta över den?

Allvarligt talat, det verkliga problemet är att medan det privata riskerar tiotals miljarder i investeringar klarar regeringen och svenska staten inte av att leverera den infrastruktur och de åtaganden som är statens monopol och ansvar. Malmbanan står stilla för att man inte förmår att underhålla den. Järnvägsanknytningar mellan de stora metropolerna i Norrland för att skapa en gemensam arbetsmarknad blir inte gjorda.

Det statliga ansvar som är självklart i andra länder tas inte av denna regering. I stället snackar ni om att staten står för de stora investeringarna. Men det är ju det privata som vill satsa i norra Sverige. Låt oss vara stolta över det och inte säga saker som inte stämmer.

(Applåder)

Fru talman! Nu, Oscar Sjöstedt, är vi tillbaka i diskussionen om de stora gröna industrisatsningarna i Sverige och i synnerhet i norra Sverige, där ju många av dem finns. Återigen kommer det svepande, generella påståendet att det bara är en fråga om statliga subventioner. Problemet är inte att det skulle vara så, utan problemet är att Sverigedemokraterna gång efter annan snackar ned dessa stora satsningar i Sverige som helhet och i norra Sverige i synnerhet.

Ta det exempel vi diskuterade förra gången då Sverigedemokraterna i flera replikskiften påstod att detta bara är en massa stora offentliga subventioner. Jag hoppas att detta inte är regeringens politik med tanke på att det är en regering på Jimmie Åkessons nåder. När det gäller de investeringar som har gjorts i Northvolt i Skellefteå utgör till dags dato nämligen endast 1 procent av de 60 miljarderna offentliga subventioner. Det ledamoten blandade ihop detta med då, precis som han gör i dag, är de subventioner andra länder ger Northvolt för att Northvolt ska bygga fabriker hos dem i stället, vilket kanske blir effekten av Sverigedemokraternas och regeringens politik om ni fortsätter så här.

Är det inte dags att sluta baktala de stora gröna industrisatsningarna i Sverige och inte minst dem i Norrland?

Fru talman! Det är oerhört bra att det råder enighet i Sverige kring att stödja Ukraina. Men tyvärr, fru talman, råder det inte enighet om nivån på stödet. Sverige och hela EU behöver öka stödet. Och vi behöver snarast ge besked till Ukraina om JAS 39 Gripen.

Vi behöver göra detta framför allt för Ukraina, som kämpar för sin frihet, sin demokrati och sin blotta existens. Men vi behöver faktiskt också göra det för oss själva. Ukraina är i dag hela det fria Europas sköld mot Putins tyranni.

Under det besök i Ukraina som finansutskottet gjorde ganska nyligen och som många på ett mycket fint sätt vittnat om här i dag påmindes vi - bland ruinerna efter Putins terror i Borodjanka, bland vittnesmålen från civila om brotten mot mänskligheten men också ställda inför den orubbliga beslutsamheten att försvara sitt land hos de människor vi träffade - om vilket orimligt övertag i manskap och vapen Ryssland har i dag.

Ukrainas nästan ofattbara mod och skicklighet på slagfältet räcker i dag för att inte förlora mark, men för att verkligen vinna och korta ned krigets lidande ber det ukrainska folket oss i väst, i EU och i Sverige om mer stöd. Det är mycket som behövs akut nu: generatorer, luftvärn, ammunition, andra vapensystem, stridsflyg och mycket, mycket mer pengar.

Problemet med stödet för Ukraina i Sverige är alltså inte orden. Vi ska vara tacksamma för att det finns en stark, principiell enighet bakom Ukraina i denna kammare. Problemet är handling. Sverige, med sin låga statsskuld och starka militärindustri, har resurser att bistå Ukraina mer, vilket också ligger starkt i vårt säkerhetsintresse.

Mest av allt gäller detta Jas Gripen. Den dagen Jas flyger över Ukrainas blå himmel innebär det en avsevärd förstärkning av Ukrainas luftförsvar. Regeringen säger just nu att det är paus när det gäller att skicka Jas, men sedan klargjorde Ukraina att man absolut vill ha Jas 39 Gripen så fort som möjligt och att man behöver träna piloter på Jas Gripen. För övrigt är det i sig ett lättränat plan; i själva verket är det känt för just detta.

Sedan meddelade Frankrike att man skickar Mirage till Ukraina i närtid. Här var det ingen paus, tvärtom. Jas, F-16 och Mirage måste kunna operera tillsammans i Ukraina, precis som de gör inom Nato. Det är i själva verket inte bra att just vårt stridsflygplan Jas Gripen inte flyger i Ukraina.

Ett besked nu om Jas skulle innebära att planeringen kan startas nu, precis som gjordes för F-16. Utbildning av piloter kan inledas samtidigt med formandet av en gedigen och långsiktig kapacitet för reparation och logistik. Om regeringen redan för ett år sedan hade påbörjat en planering som säkerställer helheten för ett sådant stöd hade vi varit redo nu.

Regeringen måste nu göra allt för att korta väntetiden fram tills det blir möjligt att skicka Jas, mer diplomatiskt och planeringsmässigt för att vi ska kunna göra det snarast. Tiden är Ukrainas fiende, som Zelenskyj själv uttryckte det. Det har tagit för lång tid - onödigt lång tid. Medan vi diskuterar offras ukrainares liv för deras och vår frihet. Där finns ingen paus.

Centerpartiet förslår därför att regeringen nu ger detta löfte - en entydig Jas-option. Ukrainarna ska inte behöva vänta ytterligare för att vi inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för utbildning av piloter, reparation och logistik.

Sedan tycker vi att det är märkligt att man, när man äntligen sätter upp en försvarsfond för långsiktighet och förutsägbarhet på minst en procent av bnp - just den typ av försvarsfond som Centerpartiet har krävt väldigt länge -, delar upp stödet i 25 miljarder per år. I praktiken skjuts stödet på framtiden.

Vad är poängen med att de sista 25 miljarderna är planlagda att komma 2026, då kriget förhoppningsvis är över? Varför säger man inte bara som Danmark och andra länder, att summan finns tillgänglig här och nu, för att garantera så många leveranser som går att göra nu, förutsägbarhet och kontinuitet i Ukrainas stora ögonblick av nöd?

Som det är nu är det för lite och för sent. Drygt 1 procent av vår bnp över tre år innebär att Sverige fortfarande ligger långt efter våra nordiska och baltiska grannländer. G7-länderna och EU har gemensamt just beslutat att belåna de frysta tillgångarna i väst för att sätta upp en fond som ska tillgängliggöras Ukraina så fort som möjligt, motsvarande minst 530 miljarder kronor. Måtte Sverige på motsvarande vis, fru talman, kunna leverera det vi kan bilateralt, som land!

Sverige måste stå längst fram i Europa i stödet för Ukraina - allra längst fram, med länder som Estland och Danmark, inte i mitten eller halvvägs - och leda Europa. Vi måste göra allt som krävs för att Ukraina ska vinna detta krig.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen det stöd som jag upplever finns i regeringen för att verkligen göra något. Någon rysk gas behöver vi definitivt inte i Sverige. Vi har mer egen produktion av biogas, även om den nu håller på att slås ut av regeringens politik. Men det är en annan fråga.

Andra länder har kunnat göra det. Vi hoppas att ni gör de insatser som krävs både när det gäller de oförsäkrade skuggflottefartygen i Östersjön och när det gäller att stoppa lossningen, så att det blir något gjort där.

Jag vill också ställa frågan till Fredrik Malm om de många ukrainska flyktingar - tiotusen barn och tiotusen vuxna - som lever på extremt låga ersättningar och kommer att göra det i kanske sex eller sju månader till. Kan vi inte få Liberalernas stöd om vi föreslår en tillfällig ersättning för dem, så att de kan leva värdigt och känna sig trygga i vårt land?

Herr talman! Jag vill verkligen understryka det Fredrik Malm sagt om civilsamhällets insatser. Just i denna stund är våra toppkandidater och europaparlamentariker Emma Wiesner och Abir Al-Sahlani i varsin blågul bil på plats och levererar flera miljoner ur Europaparlamentets kontorskassa direkt till insatsen i Ukraina. Jag önskar dem all lycka.

Jag är ledsen över att ändå behöva ställa den här frågan till Fredrik Malm. Ledamoten är ju representant för ett parti i regeringen som har miljöministerposten, som bekant. Varför kan vi i Sverige inte stoppa den ryska gasen när så många andra EU-länder gör det? Det är faktiskt helt obegripligt. Och varför tillåter vi den ryska skuggflottan som saknar försäkring och har rostiga fartyg som hotar hela Östersjöns känsliga miljö utöver att de pumpar in hundratals miljarder i den ryska krigskassan?

Herr talman! Jag kvitterar än en gång med att jag vet att engagemanget finns även hos ledamoten från Kristdemokraterna, med full kraft. Jag ser det här som en öppning. Men civilsamhället, som både ni och vi träffar, säger att detta inte håller längre. Sju månader till på dessa villkor för de här människorna är fruktansvärt. De får tigga för sitt dagliga bröd och är utsatta för en enorm press som även avspeglar sig mot deras släktingar och vänner vid fronten i Ukraina.

Därför vädjar jag om att ni trycker på för detta inom regeringen under de närmaste sex sju månaderna, åtminstone tills folkbokföringen kommer igång - där det också finns brister, visar det sig nu - och stöder vårt förslag till initiativ för att åtminstone nå upp till de absolut lägsta nivåer som andra länder i Europa har genom att tillfälligt fördubbla dagersättningen till dessa flyktingar i Sverige: tiotusen vuxna och tiotusen barn.

Herr talman! Jag vill understryka det som Kristdemokraternas ledamot säger om att det behövs mer ammunition. När man tittar på den här fantastiska tredubblingen av produktionen i Karlskoga som nämns i initiativet är det enda man kan säga att det tyvärr kanske saknas en nolla bakom trean, så som kriget ser ut.

Min fråga till Kristdemokraterna är samma som till Socialdemokraterna. Jag vet att många av era medlemmar med våra medlemmar delar ett mycket stort och beundransvärt engagemang i det svenska civilsamhället för de ukrainska flyktingarna. De samlar in kläder, leksaker och hygienartiklar och bidrar med mat och vardagsinsatser. Jag har själv varit där.

Dessa volontärer lider med de ukrainare som tvingas leva månad efter månad i misär på 71 kronor om dagen, en misär ovärdig vårt stöd till Ukraina och dess kamp. Därför, herr talman, är min fråga till Kristdemokraterna: Om vi lägger fram ett förslag till utskottsinitiativ för att ge dem en tillfällig ersättning som är värdig Sverige och i nivå med våra grannländer, kommer ni då att stödja oss?

Herr talman! Jag skulle vilja ägna detta mitt andra anförande i debatten åt den väldigt viktiga frågan om de ryska blodspengar som vi har parkerade i väst, i Europa och i Sverige. Minst 300 miljarder euro, över 3 000 miljarder kronor, har de uppskattats till. Det gäller inte minst den ryska centralbankens kapital, som nu samlas på hög på ett konto i Belgien.

Vi gör inte tillräckligt i dag för att beslagta dessa pengar. Det är bra att EU och G7-länderna nu tar avkastningen på pengarna. Men nu är det tid att ta nästa steg och faktiskt beslagta hela beloppet som ett förskott på ett krigsskadestånd som vi vet kommer att vara minst så här högt.

Nu är det tid för regeringen att sätta den plan i verket som den svenske professorn Torbjörn Becker lagt fram om att belåna hela beloppet i dag och skicka det till Kiev som en nödvändig insats i kriget. Det är 120 miljarder euro vi kan belåna, 1 400 miljarder kronor, till Ukraina. Det är tillräckligt för att Ukraina ska kunna köpa de vapen och göra de insatser som behövs för att kunna vinna kriget. Vi får inte missa det här.

Jag vill upprepa det som sades tidigare i replikskiftet, nämligen att vi också måste sopa framför egen dörr. En av de mest strategiska industrierna i Sverige, aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall, kontrolleras från Kreml. Den kontrolleras från Moskva av en oligark som är Putins lakej. Den kontrolleras av Rusal, en del av den ryska militärapparaten. Det är inte förenligt med svenska grundläggande säkerhetsintressen. Fabriken måste tvångsförvaltas nu. Den måste säljas, och pengarna ska överlämnas till Ukraina.

Herr talman! Jag tror att den liberala gruppen som vi tillhör, Renew Europe, försöker att pressa på allra hårdast i de här frågorna.

Någon säger någonting, och så påpekar jag att det är jättefarligt. Sedan säger man: Ni får inte påpeka det, för vi tycker inte så. Då finns en enkel utväg för Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson, eller representanten här i dag. Säg att det var fel!

Säg att det var fel att säga så. Ta tillbaka det. Ångra er. Säg att det var fel. Varför är det så svårt att säga att det var helt fel uttryck? Men det är inte alls vad som skedde.

Jimmie Åkesson upprepade det och upprepade det igen. Det är inte vi som säger det. Vi tvingas påpeka det, eftersom det är ni som upprepar det.

Mitt förslag är: Ta nu tillbaka detta. Säg att det var fel. Säg att det inte finns en övre gräns, och att det inte är tomt i lagren.

Herr talman! Vi har hört en diskussion mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna om vad som sades av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Jag tror inte att Sverigedemokraterna är så naiva att de inte förstår vad de gör. Det pågår, som Sverigedemokraterna är högst medvetna om, parallellt med det fysiska kriget ett propagandakrig. Det bedrivs av Putins propagandaapparat, som hela tiden söker efter svagheter i vår beslutsamhet, i vår retorik och i den allmänna debatten.

Man är medveten om detta. De trollfabriker som jobbar mot Sverige morgon, middag och kväll använder ord för ord samma uttryck som man många gånger har hört från Marine Le Pen, Geert Wilders och Viktor Orbán, som ni för övrigt uttryckt sympati för: Självklart finns det en övre gräns. Det är samma uttryck. Förstår ni inte att det spelar Putin i händerna, eller bryr ni er inte?

Herr talman! Då vill jag påminna Morgan Johansson, som egentligen vet detta, om att de ukrainska flyktingarna inte är asylsökande. De har uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Det vet Morgan Johansson. Det är vi som har skapat särregler för dem. De lever på hälften av vad man gör i Danmark och på en sjundedel av vad man gör i Norge. Det är vi som genom att skapa särregler just för denna grupp med uppehållstillstånd har skapat en misär som är ovärdig Sverige. Det är en skam.

Jag vädjar återigen till Morgan Johansson och Socialdemokraterna. Ni har chansen. Vi kommer att föreslå ett utskottsinitiativ om en tillfällig ersättning för att korrigera det här, som har pågått i två år och drivit dessa personer in i misär i Sverige, vårt land. Socialdemokraterna kan stödja vårt förslag om att ge dem en tillfällig ersättning till dess att de folkbokförs, vilket i dag tyvärr ligger sex, sju, åtta månader bort; under den tiden får de fortsätta under dessa förhållanden.

Herr talman! Morgan Johansson och Socialdemokraterna har här talat för Ukrainas sak. Socialdemokraterna brukar också tala sig varma för socialt utsatta. Men jag vill lyfta en fråga om stöd till Ukraina där vi önskar att man inte hade vänt bort blicken.

Gentemot regeringen pekar vi på att några av dem vi säger oss måna om mest, de ukrainare som är här i Sverige, 10 000 vuxna och 10 000 barn vars makar, barn eller föräldrar strider vid fronten, lever i fruktansvärd misär eftersom Socialdemokraternas regering och nu Tidöregeringen satt dagersättningen till 71 kronor per dag, något ingen kan leva på. De tvingas stå i soppköer och be om allmosor. Jag har talat med personer här i Sverige som tvingats ljuga i telefon för sina makar vid fronten för att inte oroa dem över hur illa de har det i Sverige.

Herr talman! Kan inte Socialdemokraterna ställa upp bakom Centerpartiets förslag om att här och nu skapa en särskild tillfällig ersättning för de ukrainska flyktingarna i väntan på att de till slut ska folkbokföras och få leva anständigt i vårt land?

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag måste kvittera med att jag också uppskattar försvarsminister Pål Jonsons stora engagemang för Ukraina.

Möjligheten att utbilda piloter har funnits länge; jag vill inte gå in på om det har gjorts eller inte, men möjligheten har i alla fall funnits länge. Vi skulle faktiskt önska lite mer i detta läge då det så akut behövs. Som kriget ser ut nu behövs vapnen nu.

Sedan var det den andra frågan, den om Sveriges stora enda aluminiumfabrik i Sundsvall som kontrolleras av Rusal - en del av det ryska militärindustriella komplexet - och av en oligark som i högsta grad är del av Rysslands militärapparat. Är detta förenligt?

Vi vill tvångsförvalta den, sälja den och ge pengarna till Ukraina, men i ett första steg åtminstone ta bort den från Moskvas kontroll.

Herr talman! Min första fråga är en upprepning - förutsägbar men relevant. Det är faktiskt ett och ett halvt år sedan vi diskuterade frågan om att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina. Vi har haft lång tid att förbereda detta. Varför har Sverige i detta läge fortfarande inte förmått att göra det?

I Kiev verkar det tydliga intrycket vara att man behöver det nu, för att stoppa de så kallade glidbomberna, och att man har förmåga att ta emot det. Det var min ena fråga.

Min andra fråga gäller Sveriges enda aluminiumfabrik: Kubal i Sundsvall. Är det enligt försvarsministern förenligt med svenska säkerhetsintressen att ha en så eminent strategisk industri i Sverige, i Sundsvall, mitt i Sverige, som Rusal, som är en del av den ryska militärindustriella apparaten?

Rusal kontrolleras av Oleg Deripaska, en oligark som står Vladimir Putin mycket nära och som också står för produktionen av några av den ryska militärmaktens vanligaste trupptransportfordon. Är detta förenligt med grundläggande svenska säkerhetsintressen?

Herr talman! Åhörare! För precis två veckor sedan besökte jag Borodjanka. Det är en by i Ukraina där byggnaderna fortfarande bär vittnesbörd om såren efter att Putinregimen förvandlade byn till ett bestialiskt inferno där soldaterna sköt besinningslöst i 360 grader mot civila vuxna och barn.

Det jag tog med mig från det jag såg där var beslutsamheten i ögonen hos de bybor som visade oss runt och beslutsamheten i ögonen hos de personer från den ukrainska ledningen som vi träffade i Kiev. Ukraina funkar, trots att Putinregimen terrorbombar landet. Ukrainas armé håller gränsen. Ukrainas företag arbetar. Tågen rullar på järnvägarna. Ekonomin växer - valutan står stark, och exporten är tillbaka.

Men beslutsamheten och det till synes outsinliga modet konfronteras av att Ryssland har tiofalt mer ammunition än Ukraina. Därför, herr talman, är Centerpartiets budskap i dag att vi måste göra mer. Europa och Sverige måste göra mer, och det är bråttom.

Det finns en ny front norr om Charkiv. Det är nu två veckor till Europavalet, och det finns krafter - Putinkramare - inom den yttersta högern och vänstern som inte vill öka utan stoppa stödet till Ukraina. Det är ett halvår till valet i USA, och det viktigaste bidraget till Ukrainas försvar är hotat på grund av extremhögernationalisternas maskopi med Putin.

Centerpartiet manar regeringen att gå före. Stötta inte Ukraina så länge det krävs - inte as long as it takes! Gör i stället whatever it takes - så mycket som krävs - för att Ukraina ska vinna! Varje dag kommer vi att yrka på detta. Sverige ska stå längst fram. Sverige ska inte stå i mitten eller längre bak. Sverige ska inte vara steget efter utan längst fram i Europa.

Därför måste vi nu skicka Jas 39 Gripen, så att den flyger i Ukrainas blå himmel. Vi sa att vi skulle skicka Jas 39 Gripen när vi kom med i Nato. Vi sa att vi skulle skicka Jas 39 Gripen när vi var färdiga med en utredning. För guds skull - skicka Jas 39 Gripen nu!

Det andra som Centerpartiet vädjar om är att skicka mycket mer pengar till vapen. Det är mycket bra att regeringen efter långvarig vädjan från oss har ökat stödet till 75 miljarder kronor - äntligen ligger det över 1 procent av bnp. Men vi ber er: Sprid inte ut det över tre år, utan skicka pengarna här och nu! Och låt inte detta vara en övre gräns utan en undre gräns!

Våra nordiska grannländer ger mer än vi. Våra baltiska grannländer ger mångdubbelt mer än vi. Vi måste kunna göra mer.

Herr talman! Det finns bara en enda gräns i detta krig, och det är Ukrainas gräns mot Ryssland. Varje morgon måste vi vakna upp och tänka på hur vi kan göra mer för att hjälpa Ukraina i detta krig.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja höra mer om betesrätten, men min fråga till regeringen rör tyvärr de så kallade trollfabriker som nyligen har avslöjats.

Min fråga är: Har regeringen, via sina myndigheter eller på annat sätt, fått information som gör att det finns anledning att tro att den här typen av trollfabriker - det handlar om de desinformations- och smutskastningskampanjer som vi sett avslöjas - har utnyttjats av främmande makt, exempelvis Ryssland, i fientliga påverkanskampanjer mot Sverige?

Den andra delen av frågan är: Finns det, om ni har fått sådan information, anledning att tro att de som har bedrivit dessa inhemska trollfabriker haft vetskap om att främmande makt har använt sig av trollfabrikernas verksamhet för sina påverkanskampanjer i Sverige?