Per Söderlund

Herr talman! Det kanske inte är så förvånande att jag försvarar den politik som vi för tillsammans med regeringen. Men jag vänder mig väldigt starkt mot påståendet att det är Sverigedemokraterna som bestämmer. Så funkar det inte i ett samarbete, och det tror jag att Peder Björk är väl medveten om. Vi förhandlar om de olika delarna i budgeten.

Vad gäller den så kallade funkisskatten har jag tidigare vänt mig mot det uttrycket. Det finns egentligen ingen skatt som man betalar på grund av sin kroppsliga funktion, så att säga. Det finns många med funktionsvariationer som har jobb och går till arbetet varje dag och som betalar precis samma skatt som alla andra. Vi har haft denna debatt tidigare, och jag vänder mig emot det begreppet.

Jag skulle egentligen vilja veta vilka beslut som innebär att det införts en skatt på kroppsliga funktioner hos människor; jag har inte sett något sådant förslag eller beslut. Däremot har vi sänkt skatten på arbete, vilket är en förutsättning för att få fler i arbete.

När vi har motverkat inflationen så starkt som vi har gjort sedan vår budget började gälla kommer det alla till godo. Vi håller priser nere och bromsar kostnadsutvecklingen väldigt kraftigt, skulle jag säga - från 12,6 procents inflation de senaste månaderna i december 2022 till någonstans kring 3,6 procent nu i maj, med reservation för att jag inte är helt säker på siffrorna. Detta kommer alla till godo. Det är inte en sänkning bara för de välbeställda.

Däremot har vi gjort saker som verkligen riktar sig till dem med sämre ekonomi. Till exempel har vi höjt bostadsbidraget för barnfamiljer. Det kommer dem som har låg inkomst till godo, inte dem som tjänar bra. Jag vänder mig lite mot den beskrivningen.

Men jag ska också säga att det alltid pågår arbete med skatter. Jag ska be att få återkomma om just den här skatten. Just nu har jag inget svar på den frågan.

Herr talman! Jag brukar inleda denna debatt med att säga att vårt land befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Låt mig den här gången säga att vi fortfarande gör det men att det i dag ser betydligt ljusare ut framöver än det gjorde för ett år sedan. Det känns skönt att kunna inleda den här debatten lite mer positivt.

Herr talman! Den höga inflationen har medfört att hushållens köpkraft har minskat. För den genomsnittliga löntagaren har uppgången i inflationen försvagat köpkraften väsentligt sedan 2021. Eftersom lönerna inte har stigit i samma takt som priserna har drygt tio års reallöneökningar gått förlorade. Reallöneminskningen har särskilt drabbat de sysselsatta som inte lyckats få upp sin lön genom att till exempel byta arbete eller arbeta fler timmar. Även om den genomsnittliga reallönen väntas öka framöver bedöms det ta flera år innan den är tillbaka på 2021 års nivå.

Herr talman! Många hushåll kände av effekterna av inflationen när priserna för livsmedel, resor och boende ökade i väldigt snabb takt i slutet av förra mandatperioden. Värst drabbades de som levde på marginalerna redan innan inflationen ökade.

För att hålla nere inflationen har Tidöpartiernas väg varit att reformera flera av de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land, inte minst vad gäller transportkostnaderna. Vi har bland annat vidtagit åtgärder för att motverka att de ökade drivmedelskostnaderna rullar över på konsumenterna. Priset på diesel är en viktig faktor om man vill hålla nere inflationen då det är det bränsle som används mest inom såväl jordbruks- som transportsektorn.

Jag är, herr talman, glad att kunna säga att våra åtgärder har fått effekt. För ett och ett halvt år sedan, tror jag att det var, stod jag här i kammaren och talade om sänkt skatt på diesel och bensin. Jag sa då att sänkningen var ett första steg och att vi skulle jobba vidare med frågan och återkomma med fler förslag för att få ned priserna ytterligare.

En åtgärd vi har vidtagit är att vi den 1 januari 2024 minskade reduktionsplikten kraftigt, vilket ytterligare har sänkt drivmedelspriserna, inte minst när det gäller diesel. Sveriges bensin- och dieselpriser tillhör nu de lägsta i alla västeuropeiska länder, och för första gången på mycket länge är diesel billigare än bensin. Det blev alltså betydligt mer än de 14 öre per liter vid pump som vissa för ett år sedan ville påskina att det skulle handla om. Det är ganska tyst om det nu, herr talman.

Hur har det då, herr talman, gått med inflationen, som är så skadlig för de svenska hushållens ekonomi? Jo, inflationstaktens ökning nådde sin kulmen i december 2022 och var då den största sedan 1980-talet. Månaden därefter började Tidöpartiernas budget att gälla, och samtidigt började inflationstakten dämpas för att i april i år vara på samma nivå som i december 2021.

Det vore nog, herr talman, lite väl kaxigt att påstå att minskningen beror helt och hållet på Tidöpartiernas budget, men helt klart har de åtgärder vi genomfört tillsammans haft en stor inverkan på inflationen. Just detta har, herr talman, varit ett väldigt viktigt mål för Tidöpartierna eftersom det är så viktigt för att skydda hushållens ekonomi.

Herr talman! Inflationsmålet ser ut att nås i år, men det krävs fortsatt uthållighet i det inflationsbekämpande arbetet, inte minst då osäkerheten i omvärlden är stor. Geopolitiska oroligheter och krig i vårt närområde kan exempelvis driva upp energi- och fraktpriser, vilket skulle riskera att öka inflationen igen.

I takt med att inflationen stabiliseras på en låg nivå avser Tidöpartierna att understödja ekonomins återhämtning genom reformer som syftar till att förstärka hushållens köpkraft, minska arbetslösheten samt öka tillväxten och investeringarna - med bibehållen låg inflation. Detta lägger grunden för att bygga Sverige både rikare och tryggare.

För att skapa bättre möjligheter för svenska företag att växa behövs lättnader i fråga om byråkrati och administration. Vi avser därför att fortsätta arbetet med att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt att vidta åtgärder för att myndigheternas handläggning ska bli effektivare och snabbare.

Men, herr talman, det kanske mest oroande på skatteområdet är fortfarande att EU ser över möjligheten att ändra beslutsförfarandet för skatter så att det endast krävs kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Detta är en mycket oroande utveckling som vi behöver motverka gemensamt från riksdagen om vi ska kunna fortsätta föra en ekonomisk politik som är bra för Sverige och för vårt lands invånare. Medlemsländerna har olika förutsättningar, och vi behöver variationer i skatterna för att jämna ut förutsättningarna för företag och unionsmedborgare - inte samma skatter i alla länder. Redan nu begränsas vi av EU exempelvis när det gäller nivån för skatten på drivmedel eftersom EU bestämmer miniminivån för den skatten i medlemsländerna.

Herr talman! Låt mig avsluta med att tacka skatteutskottet för ett gott samarbete under det gångna året och önska alla en trevlig sommar. Jag vill även rikta ett tack till vårt mycket kunniga utskottskansli för det arbete de utför och det stöd de utgör för oss ledamöter. De har hjälpt oss genom en del kniviga situationer under det gångna året; det har inte alltid varit helt enkelt. Jag vill också tacka Riksdagsförvaltningen och dem som arbetar här och, såklart, talmanspresidiet för ett mycket gott arbete under det gångna året.

Tack, och trevlig sommar!

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! När Öresundsbron byggdes fanns det ingen tanke på att ha gränskontroller på bron. I dag är det otänkbart att inte ha sådana kontroller där.

Tullverket har föreslagit ökade anslag om cirka 500 miljoner kronor för 2025 och därutöver ytterligare anslagsökningar de följande åren. Det kan låta som mycket pengar. Men då ska man komma ihåg att Tullverket, som har ett anslag på knappt 3 miljarder, beräknas ha en samhällsnytta på ungefär 10 miljarder kronor. Det är alltså ganska bra utväxling på de pengarna.

Jag vill därför fråga om finansministern ser några ytterligare steg, utöver dem som vi nyss såg, just för att det är ett sådant viktigt område.

Herr talman! Min fråga går också till finansministern. Tillsammans med Sverigedemokraterna har regeringen gjort stora satsningar på rättsväsendet för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten i Sverige. Som alla vet kommer en stor del av gängens pengar från droghandel, och beslag av narkotika ökar.

Tullverket har en viktig roll i att i ett tidigt skede stoppa införsel av illegala varor till landet. Tullverkets befogenheter har inte följt samhällsutvecklingen, och detta behöver prioriteras i mycket större utsträckning än vad som har gjorts historiskt.

Nu tar vi tag i problemen. Den 11 april överlämnade regeringen propositionen om en ny tullbefogenhetslag. Lagen ska ge tulltjänstemän bättre förutsättningar att möta den ändrade samhällsutvecklingen. Bland annat införs utökad rätt för tulltjänstemän att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i och ut ur landet.

Jag vill fråga finansministern hur arbetet fortlöper och vilka ytterligare verktyg och befogenheter som kan komma att bli aktuella på området för att skapa ett tryggare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till reservation 1 så att jag har det avklarat.

Herr talman! Sverige tillämpar nedsättningar av mervärdesskattesatser samt fullständiga undantag där mervärdesskatten helt utgår för vissa varor och tjänster. Grunden för detta är EU:s skattepolitik, som vi i Sverige sedan tidigare har valt att anpassa vår mervärdesskattelagstiftning efter. Detta medför dock vissa komplikationer för näringsliv och offentlig sektor, där både investeringar och välfärdstjänster kan utebli trots att avsikten har varit att utföra dessa. Följden av detta kan bli en sämre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i sin tur i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft.

Det behövs en översyn av dessa system för en ökad grad av harmonisering. Men frågan om mervärdesskatt är komplex, och det kan fortsättningsvis ändå finnas områden med behov av nedsatt mervärdesskatt.

Systemet med differentierade mervärdesskattesatser medför vissa problem när det gäller gränsdragningar och definitionsfrågor, som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.

Inom turism- och besöksnäringen finns flera exempel på ologiska skillnader i mervärdesskatt. Ett sådant exempel är att den som åker lift i en skidbacke betalar 6 procent i moms på liftkortet. Men om man av någon anledning skulle vilja åka hundspann uppför backen i stället är momsen på samma resa 25 procent. Vill man sedan ta sig ett dopp i badhuset när man är klar i skidbacken är momsen på taxiresan dit 6 procent, men om man hade valt hundspannet i stället är momsen som sagt 25 procent på samma resa. Om det endast är motionsbad i simhallen när man kommer dit är momsen på inträdet 6 procent. Men om simhallen har en vattenrutschkana blir momsen på inträdet helt plötsligt 25 procent.

Detta är bara några exempel på de tokigheter som momssystemet för med sig och som företagare behöver hantera dagligen i sina verksamheter. Vi skulle vilja se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera mervärdesskattesatserna för olika turistattraktioner så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt. Samtidigt behöver omfattningen av normalskattesatsen utredas.

Herr talman! Vi värnar också kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen. Men liksom inom turism- och besöksnäringen finns det även inom kulturområdet en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt mervärdesskatt.

När man köper en bok, går på museum eller ser en konsert betalar man en så kallad kulturmoms på 6 procent. Momsen på inträde till konserter är alltså 6 procent, om det inte är tänkt att man ska dansa på konserten. Då rusar momsen plötsligt upp till 25 procent; det man brukar kalla för dansbandsmomsen träder in. Om ett band spelar konserter för sittande publik är momsen på entrébiljetten alltså 6 procent, men om samma band spelar exakt samma låtar på en dansbana där det förekommer dans är momsen 25 procent.

Det innebär att en person som uppskattar dansbandsmusik men inte avser att dansa ändå måste betala ett högre pris för att se sitt favoritband än den som föredrar att lyssna på annan musik. Det är ett exempel på den typ av oförklarbara skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Eftersom Sverige tillämpar en rad undantag på mervärdesskatteområdet uppstår vissa situationer där en investerare som vill kvitta ingående och utgående mervärdesskatt mot varandra inte alltid kan göra det. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket i sin tur bromsar tillväxten i ekonomin.

Det kan gälla ett fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler till olika typer av verksamheter men inte ser att det är möjligt på grund av rådande regler för mervärdesskatt, varför uthyrning och därmed investeringar kan utebli.

Ett sådant exempel är när någon vill omvandla en näringslokal till boende. I de fallen kan fastighetsägaren drabbas av stora kostnader då mervärdesskatt ska återbetalas, ibland för flera år tillbaka i tiden.

I en hemställan från Svenskt Näringsliv från 2018 påtalas de här problemen. Där föreslås förändringar i reglerna, bland annat ett slopande av kravet på att verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning bedrivs i lokalen.

Det ska alltså vara möjligt för en hyresvärd att bli frivilligt skattskyldig även om hyresgästen inte bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet eller har rätt till återbetalning.

Sveriges allmännytta har anslutit till den hemställan. I en promemoria från 2022 redogör Skatteverket för hur man ser på frågan och lämnar förslag på hur man ska komma till rätta med problemet.

Inom Regeringskansliet bereds både en promemoria från Finansdepartementet om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler och promemorian från Skatteverket med förslag till ändrade regler för frivillig skattskyldighet.

Det tycker vi är positivt då vi ser ett behov av en översyn av förutsättningarna för frivillig skattskyldighet vid just uthyrning av verksamhetslokaler, och vi hoppas att regeringen vill överväga detta.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte jag som påstår att tekniken inte finns förrän 2045. Det är faktiskt en statlig utredning, SOU 2021:67, som påstår den saken. Tekniken finns inte i dag. Utredningen är väldigt tydlig med det.

LRF och Maskinentreprenörerna, som svarat på remissen, vill se en minskning och inte en ökning av inblandning av biodrivmedel. Det är alltså LRF - lantbrukarna själva - och Maskinentreprenörerna, som delvis jobbar i skogen, som säger det. Det är inte mina ord, utan de kommer från utredningen.

Fru talman! Det är som vanligt fina ord men aldrig någon tanke på konsekvenser.

Om det här är vägen man vill gå måste man tydligt kommunicera till väljarna att man ska tvinga svenska lantbrukare att använda teknik som inte finns och förklara hur det ska gå till. Tekniken finns ju inte i dag, hur gärna ni än vill det och hur mycket vi än får betalt från EU!

Elen som behövs för att ställa om transportflottan finns inte i Sverige i dag. Produktionen finns inte, för den har avvecklats. Den stavas kärnkraft. Den har man tagit bort. Det hade varit en möjlighet, men om alla svenska bilar skulle bli eldrivna i dag har vi inte el så att det räcker för att ladda dem. Den elproduktionen är borta.

Det här hänger såklart ihop med andra beslut som man har fattat. Man kan inte se det här isolerat. Man måste se en helhet, och det är det jag säger att vi gör. Det finns ingenting att ersätta dagens teknik med. Det finns visserligen, enligt utredningen som jag hänvisar till, traktorer som kan användas inomgårds, det vill säga flytta pallar och varor inom gården. Men ute på åkrarna finns det ingenting i dag. Vad ska de lantbrukarna använda? Vad är Centerpartiets svar på den frågan?

Fru talman! Det är möjligt att Miljöpartiet i dessa sammanhang aldrig har sagt att vi ska ha elkablar ute i skogen. Men jag har hört miljöpartistiska företrädare föreslå att vi ska byta skogsmaskiner mot eldrivna diton, vilket alltså inte är möjligt i dag.

Elin Söderberg vill att vi ska hjälpa jordbruket. Genom vad? Ska vi tvinga dem att byta till teknik som inte finns? Det går inte i dag. Miljöpartiets politik är totalt verklighetsfrånvänd på dessa punkter. Det finns stöd för det jag säger i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Maskinerna kommer att finnas först 2045. Man kan alltså inte byta till dem i dag.

Det spelar ingen roll hur mycket vi höjer priserna på diesel för lantbrukare. Det enda som kommer att hända är att matpriserna går upp för familjer och hushåll. Det är inte en politik som jag tänker bidra till. Dessutom kommer produktionen att läggas ned i Sverige så att vi får importera mer varor från andra länder, och det är inte heller klimatsmart. Det bästa vi kan göra är att ha produktionen i Sverige och se till att den är så miljövänlig och klimatsmart som möjligt - när tekniken finns. Vi kan inte göra det i dag.

(Applåder)

Fru talman! Elin ställde nu en fråga om utökade utsläpp för jordbruket. Jag skulle säga så här: Om det inte finns teknik att ersätta dagens teknik med är det omöjligt att göra denna omställning. Annars kommer dessa företag att vara tvungna att lägga ned sin produktion i Sverige. Mjölkbönder får lägga ned. Vi får köpa mjölk från andra länder, och det kommer absolut inte att hjälpa oss att nå våra klimatmål, tvärtom.

Vi driver en klimatpolitik som ska tolereras av folket, och näringslivet ska klara av att överleva den. Vi kör inte med skygglappar. Vi ser en helhet som ni totalt har missat. Vi ser verkligheten för de bönder och lantbrukare som är där ute.

Jag skulle vilja fråga: Vilka tillverkare har de produkter som ni tycker att man ska byta till - eltraktorer, elskogsmaskiner och så vidare? Och hur ska en elskogsmaskin laddas i skogen? Ska vi dra ut elkablar flera kilometer i skogen?

Enda chansen att ladda dessa maskiner ute i skogen är att göra det med dieselkraft, dieselverk. Annars får man släpa hem dem på en stor lastbil när kvällen är slut, och sedan får man släpa ut dem i skogen nästa morgon. Jag tycker inte att det är en hållbar klimatpolitik.

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I det betänkande vi nu debatterar hanterar vi energiskatt på bensin och nedsatt skatt på jordbruksdiesel. Regeringen föreslår att energiskatten på bensin ska sänkas med 1,31 kronor jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. En liknande nedsättning gjordes förra året, och om man slår ihop dessa båda har vi alltså en ganska stor sänkning totalt.

Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter för år 2024 jämfört med skatten i år. Regeringen föreslår också att skatten på diesel för 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. Detta är alltså den lägsta nivå vi kan lägga oss på enligt EU. Till detta kommer sedan reduktionsplikten.

Därutöver föreslås även en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten för så kallad jordbruksdiesel även för 2024. Jag tänkte börja med att ta upp just det sistnämnda, då jag anser att det är viktigt för oss alla.

Fru talman! Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatten på så kallad jordbruksdiesel infördes mot bakgrund av att priset på flera viktiga insatsvaror inom dessa näringar hade ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Den motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Regeringen anser att de förhållanden som motiverade åtgärden i första läget alltjämt kvarstår - det är en uppfattning som vi i Sverigedemokraterna delar. Därför föreslår regeringen nu att en utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel bör gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024.

Att inte förlänga nedsättningen av dessa skatter skulle innebära att dessa branschers kostnader skulle rullas över på konsumenterna, vilket skulle vara mycket olyckligt under de konjunkturmässiga förhållanden som nu råder.

Det är inte svårt att se att dessa åtgärder, som sätts in tidigt i produktionskedjorna, håller nere prisökningar som annars skulle drabba hushållen och att de därmed även håller nere inflationen. Det är något som jag tror att vi alla är överens om är något positivt.

Det har föreslagits att detta ska permanentas, vilket är lite svårt att göra då den maxnedsättning som vi får göra räknas i euro. Om valutakursen ändras skulle vi alltså ändå vara tvungna att ändra den permanenta nedsättningen. Därför har man valt den här vägen.

Fru talman! Liksom förra året har Miljöpartiet och Vänsterpartiet motionerat om att avslå propositionen och återgå till tidigare nivåer i fråga om nedsättningen av dessa skatter. Det skulle slå hårt mot landets lantbrukare och andra som tar del av nedsättningen. Kostnadsökningar skulle drabba alla medborgare som försöker stötta svensk livsmedelsproduktion genom att köpa svenska produkter.

Miljöpartiet skriver i sitt särskilda yttrande: "För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från förnybara bränslen och el."

Jag kan hålla med om det. Det låter vackert. Men det finns en utredning, som det hänvisades till i reservationerna förra året. Det är utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Där fastslår man att svensk produktion i jämförelse med andra länder har låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. I utredningen konstaterar man också att på kort sikt, fram till 2030, ligger den största potentialen för att minska fossilberoendet i att öka användningen av biodrivmedel.

Vi har alla sett hur inblandningen av just biodrivmedel har ökat drivmedelspriserna. Det är alltså något som vi vill motverka. Man ska också vara medveten om att LRF och Maskinentreprenörerna önskar en minskning av inblandningen av biodrivmedel.

Vidare konstaterar man i utredningen att "det i dag saknas större arbetsmaskiner som kan drivas av el eller andra drivmedel som biogas och etanol". Man bedömer att "till 2045 bör en omställning till självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken, vilka i dag är under utveckling, att vara verklighet".

Utredningen bekräftar alltså i princip att det inte går att ersätta jordbruksmaskiner med dagens teknik. Lösningarna ligger mer än 20 år framåt i tiden.

Då kan man inte blunda för de problem som bland annat landets lantbrukare tampas med medan vi står här och diskuterar.

Miljöpartiet säger sig vilja se ett levande lantbruk som säkrar en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel, foder, energi och råvaror i hela Sverige. Men deras politik på detta område säger något helt annat.

Fru talman! Den mer generella nedsättningen av skatten på bensin och diesel, alltså inte den som bara rör jordbruksdiesel, innebär att skatten sänks med 60 öre jämfört med 2023. Det är också en åtgärd som får bred påverkan på hela samhället då den minskar kostnader för transporter som såväl varor som människor är beroende av.

Att hålla nere bränslepriserna är, liksom nedsättningen när det gäller jordbruksdiesel, ett sätt att motverka inflation. Man kan såklart föreslå bränslecheckar eller tankrabatt - kalla det vad man vill - men det kommer inte att motverka inflationen lika effektivt som en bred nedsättning av bränsleskatten. Visst hjälper det hushållen en stund, men det är stor risk att en sådan åtgärd äts upp av en ökande inflation. Den är inte värd så mycket när matpriser och priser på kollektivtrafikbiljetter stiger kraftigt. Därför är det viktigt att en sådan åtgärd faktiskt träffar såväl företag som privatpersoner.

Fru talman! Jag noterar Peder Björks debatteknik att i stället för att svara på en fråga ställa en motfråga. Jag upprepar därför min fråga: Är det rimligt att de som har närmast till jobbet tjänar mest på ersättningen - det är ju vad ni föreslår - medan de som har långt kommer att förlora på den jämfört med vårt förslag?

Det är som jag säger: De som har längst att åka och har störst behov av minskade drivmedelskostnader kommer att tjäna på vårt förslag. Ert förslag kommer drabba dem som åker över 1 800 mil med 0,6 liter i förbrukning. Det kan jag garantera.

Sedan har vi andra åtgärder som vi också presenterar. De kommer ju. Där har vi bland annat en minskning av reduktionsplikten, som ska ned till 6 procent för både bensin och diesel, och det kommer göra stor skillnad för dieselpriserna. Hur stor del av dessa skattesänkningar som stannar vid bensinbolagen är omöjligt att säga. Riksrevisionen har räknat på det en gång och påpekat att en del alltid kommer att stanna där. Men ändå ser vi effekter som illustreras av de siffror jag föredrog. Det är ungefärliga siffror, så jag kan inte säga att det blir exakt 648 kronor för den som åker 1 800 mil per år, utan vi får vänta och se, men det kommer att ligga däromkring. Det är det svar jag kan ge.

Fru talman! Låt mig räkna upp några ungefärliga siffror som är tänkta att illustrera det förslag som Socialdemokraterna lägger fram för att kompensera för höga bensinpriser. Jag tänker hålla mig till ämnet, till skillnad från vad Peder Björk nyss gjorde.

Ponera att man har en liten, ganska modern bil som drar 0,6 liter milen. Man bor på landsbygden och kommer att få ta del av det stöd som Socialdemokraterna föreslår. Man åker ungefär 1 500 mil per år.

Med regeringens förslag skulle det innebära 540 kronor lägre bensinkostnad. Det låter kanske inte mycket; ert förslag är 2 000. Men till detta kommer en kostnadsökning som gör att bensinen i detta exempel blir ungefär 1 400 kronor dyrare. Det blir alltså 600 kronor kvar. Då har man ungefär tre och en halv mil till jobbet och åker inte privat utöver detta.

Åker man i stället 1 800 mil med samma bil - en inte helt ovanlig körsträcka om man bor i glesbygd - skulle vårt förslag ge 648 kronor lägre bränslekostnad. Med ert förslag skulle bränslekostnaden gå upp med 1 760 kronor. Det blir alltså 240 kronor kvar.

Detta förslag kommer alltså att gynna dem som har korta sträckor till och från arbetet. De som har långt kommer att missgynnas. Är detta rimligt? Rimmar det väl med Socialdemokraternas politik i övrigt?

Inflationen hanteras inte alls med ett sådant stöd som ni föreslår. Vi föreslår breda sänkningar av skatten på bensin och även diesel, som kommer att påverka stort och även motverka inflation.

Fru talman! Jag vet inte om man ska se antalet yrkanden på skatteområdet i årets budgetförslag från de olika partierna som ett tecken på hur de ser på detta.

Socialdemokraterna har fyra yrkanden på det här området som jag kan identifiera. Jag vet inte om det är för att Socialdemokraterna helt enkelt närmar sig den politik som regeringen för eller vad det handlar om. Jag är i alla fall väldigt glad att ni som parti nu håller på att se över er tidigare politik, och jag hoppas att ni så småningom kommer att komma på att flera av de saker som Sverigedemokraterna sagt under många år faktiskt var rätt bra. Jag ser fram emot den utredning ni håller på med.

Som sagt: Det finns egentligen ingen funkisskatt. Det finns inte ens något beslut på att skatten ska höjas. Det finns beslut på att sänka andra skatter. Det är inte en skatt för dem som är funktionsvarierade, för om de jobbar får de samma skatt som alla andra.

Fru talman! Den absolut viktigaste åtgärden för alla löntagare i Sverige är att vi håller ned inflationen. Den slår hårt mot hushållens ekonomi och besparingar, och de som har höga lån drabbas såklart hårt när räntorna går upp.

Jag är glad att vi har lyckats bromsa utvecklingen. Låt oss titta på augusti 2022, månaden före valet. Då var inflationen runt 9 procent. Den gick sedan upp till över 10 procent, så länge vi låg kvar på den föregående regeringens budget. När vi väl kom till nuvarande regeringens budget har inflationen sjunkit till i dag 4,2 procent. Det är en rejäl sänkning. Vi har gjort mycket på den punkten för alla i vårt samhälle.

Det finns egentligen ingenting som heter funkisskatt. Det finns inget beslut om att det ens ska införas en skatt på dem som har funktionsvariationer. De som arbetar och har funktionsvariationer betalar samma skatt som de som arbetar och inte har funktionsvariationer.

Jag sa även förra året att det inte finns en funkisskatt. Det är ett begrepp som man slänger sig med och som jag tycker är ytterst felaktigt. Den här regeringen, och vi, har som mål att det ska löna sig att arbeta, och därför finns vissa avdrag för skatter på arbetsinkomster.

Fru talman! Sverige befinner sig i en svår ekonomisk situation. Inflationen har inte varit på en så här hög nivå på 30 år, och Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur.

Den höga inflationen skadar Sveriges ekonomi och är löntagarnas värsta fiende, eftersom den leder till att reallönerna sjunker och att värdet på sparandet minskar. Med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och behovet av att bekämpa inflationen är det viktigt att få till en återhållsam och finansierad budget. En hög skuldsättning och en hög andel rörliga bostadslån gör att svenska hushåll och företag är känsliga för de högre räntorna som följer av inflationen. Samtidigt drabbar kostnadsökningar även välfärden.

Tillväxten fortsätter att utvecklas i svag takt, och Sverige går in i en lågkonjunktur med en hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och andra omvärldsfaktorer skapar dessutom fortsatt osäkerhet om hur ekonomin kommer att utvecklas framöver.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar tillsammans en budget som syftar till att dämpa inflationen och hantera dess effekter, samtidigt som den bland annat stärker rättsväsendet och försvaret. I det ekonomiskt besvärliga läget vi befinner oss i fokuserar budgeten på att hantera de mest akuta problemen vi står inför.

För att motverka att priser höjs mer än nödvändigt föreslår regeringen flera åtgärder. En åtgärd är att sänka reduktionsplikten för diesel och bensin vid årsskiftet. Under åren 2024-2026 kommer den successivt att sänkas till 6 procent för såväl diesel som bensin. Därutöver sänks också skatten på diesel och bensin generellt. Skatten på bensin sänks ytterligare 75 öre inklusive mervärdesskatt. För att begränsa indexeringen för diesel sänks skatten till EU:s miniminivå 2024.

Förslaget bidrar till att dämpa höga kostnader för många som är beroende av bil i vardagen, inte minst på landsbygden. Höga kostnader för bensin och diesel sprider sig också vidare i hela ekonomin och påverkar till exempel priserna på transporter och produktionskostnaderna för livsmedel. Dessa priser påverkar såklart priset för slutkunden, och det är därför den här åtgärden är så oerhört viktig. Nedsättningen av skatten på så kallad jordbruksdiesel kommer att förlängas till utgångspunkten av 2024, med målet att nedsättningen ska gälla även under 2025. Det kommer att förbättra konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion och även påverka priset för slutkund.

Fru talman! Löntagarna med de lägsta månadslönerna har fått den största reala minskningen av sin disponibla inkomst på grund av inflationen. Det är därför angeläget att sänka skatten på arbete. Regeringen kommer därför att föreslå att skatten på arbete sänks från årsskiftet, främst för låg- och medelinkomsttagare. Regeringen kommer även att föreslå sänkt skatt för pensionärer. Dessutom kommer regeringen att föreslå att jobbskatteavdraget för äldre ska indexeras.

För att finansiera detta kommer bland annat uppräkningen för statlig skatt att pausas. Den uppräkning som gjordes av skiktgränsen för beskattningsåret 2023 var historiskt hög. Att pausa uppräkningen för beskattningsåret 2024 innebär fortfarande att färre kommer att betala statlig inkomstskatt än när regeringen tillträdde.

När skiktgränsen för statlig inkomstskatt infördes 1991 bestämdes att gränsen årligen skulle justeras med ett automatiskt verkande inflationsskydd. Själva utformningen baserades på att de skattskyldiga skulle tillförsäkras ett reallöneskydd så att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt låg på en enhetlig nivå.

Genom åren har skiktgränsen både höjts och begränsats i förhållande till den ordinarie uppräkningen för beskattningsåret som annars gällt. Den uppräkning som gjordes för beskattningsåret 2023 följde det ordinarie förfarandet och var historiskt hög. Till följd av den fortsatt höga inflationen blir även uppräkningen för beskattningsåret 2024 historiskt hög om inga åtgärder vidtas. Därför finns det skäl att pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2024 för att kunna finansiera andra satsningar, exempelvis breda skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Att pausa uppräkningen innebär också att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt återgår till en nivå som är mer i linje med hur det har sett ut historiskt.

Fru talman! En åtgärd som säkert gläder många som är födda 1957 är att vi rättar till felet med den för höga skatten på pensioner för just dem. Det var en konstig ordning som innebar att de som är födda 1957 tvingades betala högre skatt sitt första pensionsår än de som är födda tidigare eller senare. Det känns bra att vi nu kan rätta till det för dem som kom i kläm, även om det sker sent. Det var fel, och fel ska rättas till.

Herr talman! Vårt land befinner sig i en väldigt svår ekonomisk situation, och prognosen för framtiden är fortfarande bekymmersam. Många hushåll har känt effekterna av inflationen när priset för livsmedel, resor och boende har ökat i väldigt snabb takt. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna avser att reformera flera av de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land, inte minst vad gäller transportkostnader.

Herr talman! Försäljningen av el- och hybridbilar har ökat, och i dag har många just en sådan bil, av naturliga skäl främst i större städer. Elbilar är inte helt billiga att köpa, och för att de ska löna sig i längden behöver man kunna räkna hem inköpskostnaden mot minskade driftskostnader. Då kan det vara förmånligt att ladda sin elbil på arbetet när man ändå har kört den dit. Från den 1 juli i år införs det därför ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Ett sådant undantag förväntas också minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och anställda vid redovisning av denna sortens förmån.

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina har, i kombination med den svaga svenska kronan, fått stora effekter på drivmedelspriserna. Nu ska inte hela prisökningen skyllas på Rysslands folkrättsvidriga angrepp på Ukraina, även om det är en starkt bidragande orsak. Ökningen började redan våren 2021, då både bensin- och dieselpriset var under 16 kronor per liter. Före årsskiftet 2021/22 hade priset för bensin gått upp med ungefär 2 kronor per liter och diesel med runt 4 kronor per liter.

För att mildra kostnaderna för nödvändiga resor till och från arbetet höjdes milersättningen kraftigt från 1,85 kronor per kilometer till 2,50 kronor per kilometer den 1 januari i år. Någon sådan höjning har inte gjorts sedan 2008, då bränslepriserna låg på mellan 10 och 14 kronor.

Fru talman! Det är inte bara de som är beroende av bilen som transportmedel som drabbas av de höga drivmedelspriserna. Tvärtom slår dessa brett mot hela vårt samhälle. Varje led i produktionskedjorna, från producent till slutkund, drabbas av de ökade priserna på drivmedel. Det kan vara kostnader för drivmedel för våra lantbrukare när de producerar den mat vi äter. Det kan också vara kostnader för transporter av diverse varor som gör att priserna i handeln ökar.

Nästa steg för oss är en minskning av reduktionsplikten från den 1 januari 2024. Det kommer att ge effekt och ge ytterligare sänkningar av drivmedelspriserna.

Fru talman! Just nu pågår förhandlingar och utredningar på flera områden mellan Tidöpartierna. Ett sådant är ett avskaffande av skatten på plastpåsar. Målet med skatten är att minska användandet av plastpåsar, något som EU kräver att vi ska göra. Dessvärre är skatten utformad på ett sätt som gör att den även träffar nedbrytbara, plastliknande påsar.

Det har varit ett hårt slag mot många av de tillverkare som utvecklat miljövänliga alternativ till plast för att kunna tillverka påsar som har samma egenskaper som plastpåsar men som är bättre för miljön. Dessa företag tappade hela sin marknad när skatten infördes. I dag tillverkas inte de miljövänliga påsarna, och utvecklingen har avstannat. Detta är inget annat än ett praktexempel på hur fel skatter kan slå om de genomförs på fel sätt.

Fru talman! Flygskatten har också kritiserats hårt för att inte nå den avsedda effekten: att minska utsläppen genom att minska resandet. Skatten har tre nivåer och baseras på resmålet, inte flygsträckan. Då blir det lite knepigt.

Att flyga till Spanien innebär en flygskatt på 69 kronor, men att flyga till Marocko, alltså en liten bit till, innebär en skatt på 288 kronor. Om man i stället för att åka till Marocko flyger direkt till Kanarieöarna, som är ändå lite längre, blir skatten 69 kronor eftersom Kanarieöarna tillhör Spanien. Samma skatt som för en flygresa till Marocko drabbas man också av om man flyger till New York, vilket är betydligt längre.

I stället för att beskatta de skadliga utsläppen är det alltså själva resandet som beskattas. På sikt bör därför denna skatt avskaffas.

Fru talman! Det kanske mest oroande på skatteområdet just nu är att EU ser över möjligheten att ändra beslutsförfarandet för skatter. I dag krävs enhällighet för att EU ska kunna besluta om skatter i medlemsländerna. Kommissionen har dock presenterat ett meddelande med en färdplan för övergång till beslut med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet på skatteområdet.

Övergången ska ske i fyra steg, och i det fjärde steget införs beslutsfattande med kvalificerad majoritet för initiativ på skatteområdet, vilka är nödvändiga för den inre marknaden och för en rättvis och konkurrenskraftig beskattning i Europa, enligt kommissionen. Detta är en mycket oroande utveckling som vi behöver motverka gemensamt.

Fru talman! Låt även mig avsluta med att tacka utskottet för ett gott arbete under det gångna året. Jag vill rikta ett särskilt tack till Niklas Karlsson för ett gott samarbete i presidiet. Bitvis har det varit glada skatt, och bitvis har vi gnuggat våra geniknölar för att försöka lösa situationer som har uppstått i utskottet.

Jag vill passa på att önska alla en trevlig sommar. Jag vill även tacka vårt mycket kunniga utskottskansli för det arbete de gör och det stöd de utgör för oss. De har hjälpt oss igenom en del kniviga situationer under det gångna året. Jag vill också tacka Riksdagsförvaltningen och dem som arbetar här för det stöd som de utgör för oss ledamöter. Såklart vill jag även tacka talmanspresidiet för ett mycket gott arbete under det gångna året. Trevlig sommar!

(ANDRE VICE TALMANNEN: Tack så mycket, jag önskar detsamma!)

(Applåder)

Fru talman! Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt, som gäller fram till och med den 30 juni i år, på bland annat diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås bli förlängd så att en utökad nedsättning ska gälla även under det andra halvåret 2023.

Enligt förslaget ska nedsättningen av koldioxidskatt medges med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden den 1 juli-31 december 2023. För sådan dieselförbrukning under perioden ska även en nedsättning av energiskatten medges med 1 582 kronor per kubikmeter.

Förslaget medför ändringar i lagen om skatt på energi samt i en tidigare beslutad ändring i den lagen och föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för bränsleförbrukning som skett före den 1 juli 2023.

Regeringen kommer även att verka för att skatten på diesel för jord, skogs- och vattenbruk ska ligga på EU:s miniminivå under 2024 och 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Fru talman! Den tillfälligt utökade nedsättningen av dessa skatter infördes mot bakgrund av att priset på flera viktiga insatsvaror inom nämnda näringar hade ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Den motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 bedömt att dessa förhållanden kommer att kvarstå under hela 2023.

Att inte förlänga nedsättningen skulle innebära att kostnaderna för dessa branscher rullades över på konsumenterna, vilket skulle vara mycket olyckligt under de konjunkturmässiga förhållanden som nu råder. Det är inte svårt att se att åtgärderna, som sätts in tidigt i produktionskedjorna, håller nere prisökningar och därmed inflationen, något som jag tror vi alla är överens om är något positivt.

Fru talman! Miljöpartiet och Vänsterpartiet har motionerat om att avslå propositionen och återgå till tidigare nivåer i nedsättningen av dessa skatter. Det skulle slå hårt mot landets lantbrukare och andra som tar del av nedsättningen. Kostnadsökningarna skulle drabba alla medborgare som försöker stötta svensk livsmedelsproduktion genom att köpa svenska produkter.

I sin motion hänvisar Miljöpartiet dessutom till utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Det är lite märkligt att man hänvisar till den eftersom följande slås fast i utredningen: "Svensk produktion har i jämförelse med andra länder låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet."

I utredningen konstateras också att på kort sikt, till år 2030, ligger den största potentialen för att minska fossilberoendet i att öka användningen av biodrivmedel. Vi har ju alla sett hur inblandningen av just biodrivmedel har ökat drivmedelspriserna. Man ska också vara medveten om att LRF och Maskinentreprenörerna i sina remissvar tvärtom önskar en minskning av inblandningen av biodrivmedel.

Vidare konstateras i utredningen att "det i dag saknas större arbetsmaskiner som kan drivas av el eller andra drivmedel som biogas och etanol. Utredningen bedömer att till 2045 bör en omställning till självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken, vilka i dag är under utveckling, att vara verklighet".

Den utredning som Miljöpartiet hänvisar till bekräftar alltså i princip att det inte går att ersätta dieseldrivna jordbruksmaskiner med dagens teknik. Lösningarna ligger mer än 20 år framåt i tiden. Då kan man inte blunda för de problem som bland annat landets lantbrukare tampas med i dag medan vi står här och diskuterar.

Miljöpartiet säger sig vilja se ett levande lantbruk som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror i hela Sverige. Dessa politiska förslag säger något helt annat.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Även min fråga går till finansmarknadsministern.

Syftet med riskskatten är att beskatta kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Dessvärre träffar skatten även Kommuninvest och drabbar därmed kommuner och regioner.

Riksdagen riktade därför förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen om att undanta Kommuninvest från denna skatt, något som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hade följdmotionerat om när propositionen behandlades. Alternativt skulle kommuner och regioner kompenseras på annat sätt för de förhöjda lånekostnader som de kom att drabbas av när skatten infördes.

Kommuner och regioner har sedan skatten infördes kompenserats så som avsikten var med tillkännagivandet. Dåvarande regering ansåg dock att tillkännagivandet endast till viss del var tillgodosett i och med detta och angav att beredningen fortsatte i Regeringskansliet.

Har regeringen något besked att ge i denna fråga till de kommuner och regioner som har stora lån hos Kommuninvest?

Herr talman! Timmen är sen, och jag ser att det är många som är trötta här i kammaren. Jag ska korta ned mitt anförande något, om det inte tas emot alltför negativt.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, även om vi såklart inte har ändrat uppfattning om våra andra reservationer i det här ärendet.

Herr talman! Sverige tillämpar nedsättningar av mervärdesskattesatser samt fullständiga undantag där mervärdesskatten helt utgår för vissa varor och tjänster. Grunden för detta är EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdesskattelagstiftning efter. Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor, där både investeringar och välfärdstjänster kan utebli, trots att avsikten att utföra dessa funnits.

Följden av detta kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade varit fallet, vilket i förlängningen kan leda till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft.

Det behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Men frågan om mervärdesskatt är komplex, och det kan fortsättningsvis ändå finnas områden med behov av nedsatt mervärdesskatt.

Systemet med differentierade mervärdesskattesatser medför problem med gränsdragningar, som vi nyss hörde, och definitionsfrågor, som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.

Turism- och besöksnäringen har flera exempel på ologiska skillnader i mervärdesskatt. Ett sådant är att 6 procent moms läggs på entré till simhallar, medan 25 procent moms läggs på entré till äventyrsbad. Ett annat är att momsen på liftkort är 6 procent medan momsen för den som åker hundspann uppför backen på sina skidor är 25 procent.

Vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera mervärdesskattesatserna för olika turistattraktioner, där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt, samtidigt som omfattningen av normalskattesatsen behöver utvärderas.

Herr talman! Vi värnar också kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen. Men precis som inom turism- och besöksnäringen finns det även inom kulturområdet en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt mervärdesskatt.

När man köper en bok, går på museum eller ser en konsert betalar man en så kallad kulturmoms på 6 procent. Momsen för inträde till konserter är alltså 6 procent, om det inte är tänkt att man ska dansa på konserten, för då rusar momsen plötsligt upp till 25 procent när det man brukar kalla för dansbandsmomsen kickar in.

Om ett band spelar konserter för sittande publik är det alltså 6 procent moms på entrébiljetten, men om samma band spelar på en dansbana med exakt samma låtar är momsen 25 procent. Detta innebär att en person som uppskattar dansbandsmusiken men inte avser att dansa måste betala ett högre pris för att se sitt favoritband spela.

Detta är några exempel på den typ av oförklarliga skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

I proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer föreslår regeringen att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet.

Fru talman! Skattesatser på mervärdesskatteområdet regleras av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, det så kallade mervärdesskattedirektivet. Enligt det direktivet ska medlemsstaterna tillämpa en normalskatt på minst 15 procent. Därtill får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser som inte får understiga 5 procent.

Något förenklat kan man säga att de reducerade skattesatserna endast får tillämpas på de varor och tjänster som framgår av bilagor till mervärdesskattedirektivet. Just de tjänster som omfattas av denna proposition ingår i dessa bilagor.

Fru talman! Mervärdesskatten är en effektiv skatt och bör värnas som intäktskälla för staten. I grunden är mervärdesskatten en fiskal skatt, och användandet av mervärdesskatten som styrmedel går emot principen om skattens primära syfte. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen, 25 procent.

Skillnaden i skatteuttag blir nu mindre mellan de aktuella tjänsterna och andra varor och tjänster som omfattas av normalskattesatsen. Ekonomistyrningsverket anser att konkurrensneutraliteten därmed förbättras mellan olika branscher. Man anser också att differentierade mervärdesskattesatser leder till försämrad konkurrensneutralitet mellan branscher.

Denna bransch är dock liten i förhållande till ekonomin som helhet, och många av de berörda företagen är små. Därför blir även de offentligfinansiella effekterna små, i storleksordningen 80 miljoner kronor per år.

Fru talman! Tjänsten byte av cykeldäck vid punktering som i dag kostar omkring 300 kronor kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 315 kronor inklusive mervärdesskatt. Tjänsten helrenovering av botten på sko samt byte av sula som i dag kostar omkring 1 400 kronor kommer efter mervärdesskattehöjningen att kosta omkring 1 480 kronor inklusive mervärdesskatt, vilket är mer än vad många normalt betalar för helt nya skor.

Jag tror inte att 15 kronor är avgörande för om någon kommer att lämna in sin cykel för att laga en punktering. Jag tror inte heller att 80 kr är avgörande för om någon som har betalat mer än 1 400 kronor för ett par skor kommer att sula om dem eller köpa nya.

Den styrning som mervärdesskatten i det här fallet innebär är därför marginell.

Sveriges Skomakarmästarförbund med flera bedömer dock att förslaget kommer leda till en något försämrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor ökar.

Effekten bedöms dock som liten. Jag skulle säga att den är väldigt liten.