Jonny Cato

Fru talman! Det är anmärkningsvärt om det inte finns ett enkelt svar, alltså ett ja eller ett nej, på frågan om familjeåterförening bidrar till gängkriminalitet. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det låter också på ledamoten som att familjer lever lyckligare om de är separerade.

Sedan är det hela frågan om integration. Man kan tycka att det är synd - och detta är något jag faktiskt delar Kristdemokraternas åsikt om - att migration och integration inte behandlas av samma utskott. Men om man tittar efter förslag om integration på propositionslistan från regeringen för den kommande hösten ser man att det är lika tomt som det blanka papper jag nu håller upp. Det finns inte ett enda förslag. Det enda förslag som kommer att läggas på riksdagens bord under hösten och som enligt regeringspartierna har med integration att göra är att vi ska hålla familjer separerade. Allvarligt talat: Det är väl ingen som tror att det räcker för att fixa integrationen! Det är ju pinsamt på allvar.

Jag blir upprörd. Man kan säga att jag ibland blir känslosam och att andra också blir det, men jag tycker att det är rätt att bli känslosam när ett parti som säger sig vilja värna familjen ska hålla familjer separerade och säger att det beror på att vi behöver fixa integrationen - och sedan inte lägger fram ett enda förslag på integrationspolitikens område på hela hösten. Det enda förslag vi kommer att besluta om som har med integration att göra är det vi beslutar om här i dag, det vill säga förslaget om familjeåterförening. Det är inte bara anmärkningsvärt - det är pinsamt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Fru talman! Det är väl ingen skräll att jag också vill prata om just familjen och familjeåterförening.

I en debatt tidigare under mandatperioden frågade jag ledamoten om KD vill hålla familjer separerade. Då fick jag svaret att vi ska invänta utredningen och se vad Tidöpartierna kommer överens om. Nu har vi fått svaret: Familjer ska hållas separerade. Alla familjer är inte lika mycket värda.

Jag hade tänkt fråga varför Kristdemokraterna vill hålla familjer separerade. Men jag måste säga att det var ett anmärkningsvärt replikskifte som vi precis hörde. Det låter på ledamoten som att det är föräldrar som splittrar familjer. Det är det ju inte. Det är krig och förtryck som splittrar familjer. Hemskheter som sker runt om i världen gör att människor måste fly. Det är det som splittrar familjer. Det låter på ledamoten som att föräldrar väljer att överge sina barn. Det är inte det som detta handlar om. Det handlar om krig och förtryck. Det är därför som familjer splittras.

När ledamoten får en fråga om familjeåterförening får vi en utläggning om gängkriminalitet. I min värld borde integrationen bli bättre och utanförskapet mindre om man har sin familj nära och som ett skyddsnät.

Jag vill därför ge ledamoten möjlighet att korrigera sitt uttalande, och jag undrar om ledamoten på allvar tycker att familjeåterförening bidrar till gängkriminalitet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Tidöregeringen med Sverigedemokraterna i spetsen ger en ibland anledning att fundera och reflektera. En av saker som jag ibland reflekterar över är vad svenska värderingar egentligen är.

När svenska folket i mätningar ska förklara vad de anser är svenska värderingar kommer frågor om jämlikhet och om alla människors lika rätt och värde i topp. Strax där bakom kommer värderingar om demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Det är så även jag vill beskriva svenska värderingar. För mig är svenska värderingar jämlikhet och alla människors lika rätt och värde. Det är demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Därför, fru talman, är det inte bara regeringens migrationspolitik som genomgår ett paradigmskifte, utan det är våra svenska värderingar och synen på människor på flykt som genomgår ett paradigmskifte. Vi går från att vara ett öppet, frihetligt och givmilt Sverige till att bli ett kallare och mer slutet Sverige med en människosyn som inte hör hemma bland svenska värderingar. Tidöpartierna tar med förslagen om en smalare humanitär grund och ett kraftigt försvårande av familjeåterförening stora kliv i nedmonteringen av det öppna Sverige där alla människoliv är lika mycket värda.

År 2021 fick Sverige, som bekant, en ny migrationspolitik. Den gäller fortfarande, i några timmar till. Den var i Centerpartiets värld långt ifrån perfekt, men den var tillräckligt bra för att vi skulle ställa oss bakom den. Migrationspolitiken kombinerade verkligen medmänsklighet och humanism med ordning och reda. Vi fick en bred humanitär grund, och barn fick möjlighet att återförenas med sina föräldrar samtidigt som vi närmade oss andra EU-länders migrationspolitik. Bland annat gick vi från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd.

Jag hade hoppats att vi 2021 skulle få en bred migrationspolitisk överenskommelse på plats. Men tyvärr vägrade Moderaterna då att överge sitt absoluta krav på volymmål. I stället tog Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ansvar och gjorde svåra kompromisser för att Sverige skulle få en migrationspolitik som närmade sig EU-nivå, detta samtidigt som vi värnade om de mest utsatta, fick en bred humanitär grund och gav möjligheter till familjeåterförening. Det är ingen hemlighet att jag tycker att det är sorgligt att Socialdemokraterna nu tar ytterligare steg i att närma sig Sverigedemokraternas migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Det kan vara bra att påminna om att utgångspunkten generellt när det gäller familjeåterförening redan i dag är att den anhöriga i Sverige ska kunna försörja den person som ska flytta hit. Det finns flera skäl till att det är bra att försörjningskrav är utgångspunkten. Det handlar dels om att många andra EU-länder ställer krav på försörjning vid anhöriginvandring, dels att det är bättre för integrationen om den som den anhöriga flyttar till i Sverige är etablerad på den svenska arbetsmarknaden.

Men - för det kommer såklart ett stort men: För att förhindra att familjer splittras och tvingas leva isär finns det nödvändiga undantag från försörjningskravet för personer som får asyl. Den som får asyl i Sverige får antingen status som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Den som får flyktingstatus har, enligt gällande EU-rätt, rätt att återförenas med sin familj under de tre första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd, utan försörjningskrav. Denna rättighet går enligt EU-rätten inte att inskränka. Det ska vi nog vara väldigt glada för, för annars hade troligtvis regeringen tagit bort även den rätten.

Den som får asyl och i stället beviljas alternativ skyddsstatus föreslås inte längre ha rätt till undantag från försörjningskravet under de tre första månaderna. Det innebär i praktiken att familjer kommer att hållas separerade, i många fall under väldigt, väldigt lång tid. Detta är inte bra för integrationen och inte heller humant mot de familjer som hålls splittrade. Det är motsatsen. Det är dålig integration, och det är direkt inhumant.

Även om familjeåterföreningsdirektivet inte gäller för alternativt skyddsbehövande och det enligt EU-rätten är möjligt att ta bort undantaget är det viktigt att komma ihåg i den här debatten att kommissionen i sina riktlinjer har uttalat tydligt stöd för att personer som beviljas alternativ skyddsstatus ska ha samma rätt till internationellt skydd som flyktingar.

Därför uppmanar kommissionen till och med medlemsstaterna att ge samma rättigheter till alternativt skyddsbehövande som till flyktingar. Det gjorde Sverige i lagstiftningen 2021. Då lyssnade vi på EU-kommissionen. Det vore alltså ett direkt steg bakåt att nu totalt strunta i kommissionens uppmaning.

Sverige har genuint stora integrationsutmaningar. Integrationen behöver bli bättre. Vi behöver ställa krav, som Socialdemokraterna var inne på. Men en grundläggande faktor i integrationen är att man behöver känna sig trygg och säker innan man är mottaglig för att lära sig det svenska språket, etablera sig på arbetsmarknaden och komma in och bli en del av det gemensamma Sverige. Möjligheten och rättigheten att återförenas med sin familj är en stor del av att känna den tryggheten. Familjeåterförening är därför många gånger inte bara en viktig pusselbit utan en nödvändighet för en snabb och lyckad integration.

Fru talman! Som om inte det vore nog är det inte bara rätten till familjeåterförening som vi behandlar här i dag. Sverige har, i likhet med många andra EU-länder, en möjlighet att bevilja barn och vuxna uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det tycker vi i Centerpartiet är bra. Vi står, återigen, bakom den lagstiftning som infördes 2021 som innebär att vuxna har rätt till uppehållstillstånd av humanitära skäl om det finns synnerligen ömmande omständigheter och att barn har rätt till uppehållstillstånd och kan få stanna om det finns särskilt ömmande skäl.

När vi står här i talarstolen och pratar om förslagen om särskilt ömmande omständigheter och så vidare förstår jag att det låter komplext och kan vara svårt att förstå. Men det vi egentligen pratar om är människors livsöden. Det är det vi pratar om när vi pratar om de här många gånger svårbegripliga begreppen. Denna lagstiftning och dessa svåra begrepp ger mycket utsatta barn, exempelvis svårt sjuka barn eller barn som är födda och uppvuxna i Sverige, större möjlighet att få stanna. Det är det begreppen syftar till. Vi pratar alltså om svårt sjuka barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Varje moderat, kristdemokrat, liberal och socialdemokrat som röstar ja till en smalare humanitär grund röstar också ja till att göra det svårare för svårt sjuka barn att få den vård de behöver.

Fru talman! Lagen ger också vuxna personer som bott i Sverige under mycket lång tid, som levt laglydigt, som lärt sig det svenska språket, som har ett arbete och som har integrerats möjlighet att beviljas uppehållstillstånd. Jag förstår ärligt talat inte problemet med det.

De förändringar som nu ligger på riksdagens bord kommer att innebära att fler familjer tvingas leva isär, att barn kommer att växa upp utan sina föräldrar, att föräldrar går miste om sina barns uppväxt. Vi röstar i dag om att hålla familjer borta från varandra, men vi röstar också för begränsningar som innebär att mycket svårt sjuka barn inte längre får stanna i Sverige. Det är fråga om sjuka barn som inte på grund av asyl utan på grund av humanitära omständigheter i dag får stanna i vårt land.

Jag är stolt över att Sverige har varit ett öppet land som har hjälpt människor på flykt. Jag är inte lika stolt över att vi i dag monterar ned det öppna och frihetliga Sverige där alla människor är lika mycket värda.

(Applåder)

Fru talman! Jag konstaterar att Socialdemokraterna försöker tona ned frågan. Men låt oss komma ihåg hur viktig denna fråga var för Socialdemokraterna 2021 när vi slöt migrationsöverenskommelsen. Det satt otroligt långt inne både i Migrationskommittén och i förhandlingarna efteråt. Det är uppenbarligen en fråga som gör skillnad på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Jag är inte förvånad över att Socialdemokraterna inte står upp för rätten till familjeåterförening och rätten för människor som är födda och uppväxta här att stanna. Jag är dock genuint förvånad när det gäller rätten för svårt sjuka barn. Miljöpartiet gav ett exempel på att man kan få högklassig sjukvård här i landet men inte eftervård. För mig är detta knappast socialdemokratisk politik. Det handlar om rättvisa och om att vi ska hjälpa våra barn. Som jag sa tidigare är barn särskilt utsatta, och ännu mer svårt sjuka barn. Jag kan inte förstå hur Socialdemokraterna inte kan stå upp för att svårt sjuka barn ska få vård i Sverige.

Jag står också upp för att asylrätten ska gälla. Den som har ett avslag ska utvisas. Men det måste finnas en humanitär ventil, och den viktigaste humanitära ventilen måste väl ändå den för svårt sjuka barn.

Fru talman! Om jag ska vara helt ärlig är jag något förvånad över att Socialdemokraterna inte har mer att säga. I Centerpartiets respektive Socialdemokraternas migrationspolitik är det mer som förenar än skiljer oss åt - även om man inte alltid kan tro det.

Jag är inte särskilt förvånad men genuint besviken över att Socialdemokraterna totalt saknar barnperspektiv. Vi har i dag hört att Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet använder överord om lagstiftningen som ligger på bordet. Men jag tycker inte det. Mycket av det vi röstar om i Sveriges riksdag är tillkännagivanden och sådant som inte är skarp lagstiftning. Men, vänner, detta är på riktigt. Vi pratar om att svårt sjuka barn ska utvisas och att människor som är födda och uppväxta i Sverige inte längre ska få stanna här. Vi pratar om att försvåra möjligheten för barn att återförenas med sina föräldrar.

Jag har tre frågor till Anders Ygeman om socialdemokratisk solidaritet. Är det solidariskt att hålla barn separerade från sina föräldrar? Är det solidariskt att utvisa svårt sjuka barn? Är det solidariskt att utvisa barn som är födda och uppväxta i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Det blir löjligt att säga att Centerpartiet inte förstår att integration och migration hänger ihop. Givetvis förstår vi det. Men vi drar inte samma slutsatser i fråga om hur de påverkar varandra.

När jag hör ledamoten känns det som att Moderaterna lever kvar i 2015-2016. Det har hänt mycket i svenskt mottagande. Det har hänt mycket i svensk migrationspolitik. Tittar vi på hur det nu ser ut i Europa kan vi konstatera att det inte är primärt Sverige utan andra delar av Europa man kommer till. Mycket har alltså redan hänt.

Jag vill ändå dröja kvar vid detta med integration och migration. Forskningen säger att det viktigaste för att kunna integreras är att man känner sig trygg i Sverige. Då behöver man exempelvis ha sin familj här. Innan man har möjlighet till familjeåterförening är det betydligt svårare att känna trygghet, och känner man sig inte trygg är det betydligt svårare att lära sig svenska språket, etablera sig på arbetsmarknaden och komma in i och bli en del av vårt gemensamma Sverige.

Men när vi pratar om integration undrar jag återigen hur svårt sjuka barn - en 11, 12, 13 eller 14åring - kan göra så mycket skada för integrationen och öka utanförskapet så mycket att de ska utvisas. Jag vill ha svar på min fråga: Hur blir integrationen bättre av att vi utvisar svårt sjuka barn?

Fru talman! Moderaternas totala omsvängning i migrationspolitiken blir allt tydligare och allt större. Barnperspektivet saknas helt i det förslag till lagstiftning som i dag ligger på riksdagens bord.

Begränsad möjlighet till familjeåterförening och en mycket, mycket smalare humanitär grund är det yttersta beviset på att regeringen inte står på barnens sida. Barn är barn, och barn är alltid särskilt utsatta. Svårt sjuka barn riskerar att utvisas från Sverige och behöva lämna den trygghet och den sjukvård som vi kan erbjuda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Jag förstår att det här handlar om integration för Moderaterna. Jag har därför en enkel fråga: Hur blir integrationen i Sverige bättre, och hur minskar utanförskapet, av att svårt sjuka barn utvisas?

Fru talman! Jag instämmer lite grann i den tidigare kommentaren från den socialdemokratiska ledamoten om att Tidöpartierna verkar trivas i opposition. Det går inte längre att prata om arbetslinjen. Det är dags att leverera arbetslinjen. Det är ingenting som denna regering har gjort som faktiskt har inneburit en ökad arbetslinje. Vi kan prata om nästan vad som helst - om a-kassan, om arbetsgivaravgifterna för unga. Jag förstår att det ibland kan ta tid. Men vi får faktiskt inga konkreta besked om vad man konkret ska göra för att gå från bidragslinje till arbetslinje.

Det är intressant att ledamoten säger att detta bereds och att man är någorlunda överens. Men ni är ju inte överens. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens. Men Sverigedemokraterna delar inte synen på a-kassan med regeringspartierna. Det har blivit helt uppenbart i arbetsmarknadspolitiken i utskottet, när vi talar om alltifrån minimilöner och plattformsdirektivet till a-kassan och sänkta arbetsgivaravgifter, att det inte är Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna som utformar arbetsmarknadspolitiken. Det är Sverigedemokraterna som styr arbetsmarknadspolitiken.

Därför vill jag ha ett tydligt besked. Avser regeringen att gå vidare med SOU 2020:37? Det enda besked som jag får är att den bereds.

Det som jag tror att det egentligen handlar om är att ni inte är överens och att Sverigedemokraterna säger nej. Då är det bättre att säga det, att Liberalerna gärna hade gått vidare men att SD stoppade det. Det hade varit mer ärligt i denna kammare och för väljarna.

Fru talman! Jag har förstått av denna debatt att detta är en kompromiss från Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas sida. Jag kan konstatera att det är en storslagen seger för Sverigedemokraterna. Man kan ibland undra vem det faktiskt är som styr denna regering, vem som lägger kursen och anger riktningen framåt.

Jag tyckte mig höra ledamoten säga att Liberalerna är någorlunda nöjda med kompromissen. Min första fråga är därför: Vad tycker Liberalerna egentligen om propositionen? Är den bra eller är den dålig? Det är en enkel fråga.

Sedan hörde jag ledamoten beskriva, precis som Kristdemokraterna och Moderaterna också gjorde, vad de faktiskt vill med a-kassan. Det är rätt så intressant när det beslut som vi ska ta i dag är något helt annat.

Liberalerna har fått inte bara arbetsmarknadsministerposten utan även den biträdande arbetsmarknadsministerposten. Liberalerna om något parti borde därför faktiskt inte bara kunna säga vad de vill göra utan också gå från ord till handling och leverera i verkligheten.

Vi börjar faktiskt komma in ganska långt i mandatperioden nu. Jag tycker inte att det längre räcker med förklaringar som att det bereds i Regeringskansliet.

Därför vill jag ställa en fråga till ledamoten. Avser de liberala ministrarna att gå vidare med SOU 2020:37 om en inkomstbaserad a-kassa, som ledamoten talar så varmt om i sitt anförande?

Fru talman! Jag slås av hur enkelt det måste vara att heta Oliver Rosengren. Allt är Centerpartiets fel. Allt är Centerpartiets fel. Vi är roten till allt ont. Så är det givetvis inte.

Det är också intressant att höra att om regeringen hade drivit Socialdemokraternas politik hade Centerpartiet röstat för den. Klockan 16.00 i dag är det votering i den här kammaren om propositionen vi just nu debatterar. Socialdemokraterna kommer att rösta för den. Centerpartiet kommer att rösta mot. Det vill säga att Socialdemokraterna stöder regeringens politik, och därför är det socialistisk politik som regeringen för.

Jag vill dock ha svar på min fråga, för Sverige behöver på riktigt gå från bidragslinjen till arbetslinjen.

Jag måste säga att jag är genuint imponerad av mycket av det som Oliver Rosengren gjorde i Växjö och av Växjölöftet. Jag tror att vi kan inspireras mycket av det i den här kammaren. Det är nu mycket prat om att Växjölöftet ska bli Sverigelöftet, och då tycker jag att vi behöver en inkomstbaserad a-kassa.

Därför räcker det inte att detta bereds inom ramen för Regeringskansliet. Det är tuffa ekonomiska tider; det behövs konkreta besked. Kommer regeringen att lägga fram en proposition baserad på SOU 2020:37? När kommer i så fall en sådan proposition till riksdagen för oss att ta ställning till?

Fru talman! Tack, Oliver Rosengren, för viktiga förtydliganden! Man kan väl säga att anförandet var definitionen av att säga en sak, tycka en sak och göra någonting helt annat.

Moderaterna och inte minst Oliver Rosengren hade väldigt hög svansföring gentemot Centerpartiet och vårt samarbete med Socialdemokraterna i januariavtalet. Jag kan konstatera att när S och C samarbetade blev det borgerlig liberal politik, och när M och SD samarbetar blir det sossarnas politik.

Januariavtalet innehöll mycket borgerlig liberal politik. S, C, L och MP kom överens om att arbetslinjen skulle stärkas genom att arbetslöshetsersättningen skulle reformeras i linje med en flexicuritymodell. En sådan modell har utretts, presenterats och remitterats och är klar att genomföras. Jag skulle säga att den är central för att vi ska kunna gå från bidragslinjen till arbetslinjen.

Min fråga till Oliver Rosengren och Moderaterna är därför om den moderatledda regeringen avser att lägga fram en proposition om ett regelverk för arbetslöshetsförsäkringen med en inkomstbaserad a-kassa baserad på SOU 2020:37 Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.

Fru talman! Låt mig börja i delarna som handlar om matchningen på svensk arbetsmarknad. Där är Centerpartiet och Vänsterpartiet helt överens, nämligen att regeringen behöver göra mer för att fler ska ha ett arbete att gå till. Jag delar verkligen bilden av att jag tror att människor vill arbeta, men då måste också regeringen göra det möjligt för fler människor att få rätt utbildning och komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Jag tror genuint att vi har lite olika syn på vad trygghet är och hur omställningen ska se ut. Men jag vill också förtydliga att Centerpartiet har reviderat vår modell för a-kassan. Det kan inte minst ses i vårt senaste budgetförslag, där vi har justerat modellen för hur vår a-kassa ska se ut. Det är rimligt att ha en högre ersättning i början och att trappan sedan är skarp, så att man faktiskt uppmuntras till att söka arbete och komma in på arbetsmarknaden. Till skillnad från Vänsterpartiet tror jag att det är lite bra med både morot och piska ibland. Det kan behövas lite piska för att fler ska välja arbetslinjen före bidragslinjen. Där skiljer sig Vänsterpartiet och Centerpartiet åt, och det kan inte vara en överraskning eller nyhet för någon.

Fru talman! Det som Vänsterpartiet kallar osanningar skulle jag snarare säga är att Centerpartiet och Vänsterpartiet har fundamentalt olika syn på arbetsmarknaden. Vi har olika bilder av hur arbetsmarknaden har sett ut, hur den ser ut och hur vi vill att den ska se ut framöver.

Vi har nog olika syn på hur vi ser på just trygghetsbegreppet och hur omfattande det ska vara. Vi har olika viktning mellan morot och piska samt mellan hängslen och livrem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

För Centerpartiets del är jag stolt över att vi inom ramen för januariavtalet fick igenom en bred utredning av arbetslöshetsförsäkringen. Jag tycker att SOU 2020:37 är intressant. Delar av den kan vi gå vidare med. Alla de tre delar som Vänsterpartiet lyfter fram är viktiga, men vi lägger lite olika värde i hur de olika delarna ska viktas.

Däremot behövs det en total genomlysning, som gjordes inom ramen för SOU 2020:37. Att plocka ut olika specifika delar, som regeringen nu väljer att göra, tycker jag är fel väg att gå. Då blir det hattigt och ett lappande och lagande.

Centerpartiet och Vänsterpartiet kommer nog aldrig att komma överens om verklighetsbilden eller framtidsvisionen av svensk arbetsmarknad. Jag menar att fler människor måste gå till arbetet varje morgon, att fler pojkar och flickor måste se sina föräldrar ha ett arbete att gå till. Det krävs ökade incitament för det, och det måste ställas ökade krav på människor för att få fler att gå från bidragslinje till arbetslinje. Jag kan bara beklaga att Centerpartiet är det enda partiet i denna kammare som ser detta.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, vilket innebär avslag på propositionen.

I morse när jag kom i rulltrappan mot tunnelbanan möts jag av en fullproppad tunnelbanevagn. I alla fall jag vill inget annat på morgonen än att ha en lugn färd sittandes på vägen till jobbet. Sedan hör jag att det låter mycket, och hela tunnelbanetåget skakar. Jag inser att vagnen är full av studenter, dans, sång, ett och annat spontanskrik och framför allt framtidshopp.

När vi stannar på Karlaplan går det av en man som fräser lite åt studenterna och säger "Välkommen ut i arbetslösheten!". Jag skulle i stället vilja säga "Välkommen in på arbetsmarknaden!". Och om arbetsmarknaden ska blomstra på såväl kort som lång sikt för både nuvarande och kommande generationer krävs en offensiv arbetsmarknadspolitik som sätter arbetslinjen i fokus.

Det finns ett före och ett efter covid-19-pandemin. Pandemin fick både kortsiktiga och långsiktiga effekter på en rad olika områden. Arbetsmarknaden är ett sådant område. Riksdagen och regeringen var under pandemin i många hänseende snabba och flexibla och anpassade systemen utifrån en ny, tillfällig verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Det var bra. Det var rätt. Men nu är pandemin över, och att permanenta tillfälliga covid-19-åtgärder i stället för att genomföra de långsiktiga reformer som Sverige är i så stort behov av menar Centerpartiet är fel väg att gå. Det är tuffa ekonomiska tider och ansträngt på svensk arbetsmarknad. Samtidigt behöver fler svenskar arbeta, bidra och betala skatt. Då krävs det en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör det lönsamt att både arbeta och att anställa.

Samtidigt vill jag säga att det är bra att det har blivit en politisk diskussion om a-kassan, men det behövs ett bredare omtag än det regeringen nu föreslår. Centerpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Vi behöver helt enkelt en a-kassa som är anpassad utifrån hur arbetsmarknaden ser ut i dag, inte hur den såg ut i går.

Då krävs ett flexibelt arbetsliv där människor vågar byta jobb utan rädsla för att bli långvarigt arbetslösa. Arbetslöshetsförsäkringen behöver möjliggöra en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Det kan vara på sin plats att påminna Moderaterna om att det är så arbetslinjen ser ut.

Samtidigt är det viktigt att a-kassan öppnas för fler som arbetar, men det behöver ske utifrån ett helhetsgrepp och i linje med en flexicuritymodell. Arbetslöshetsförsäkringen behöver därför reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning som inte bygger på tillfälliga lättnader i akassan som anpassats efter pandemin.

För en regering som kallar sig för borgerlig och vill se arbetslinjen är det väldigt tacksamt att Centerpartiet i januariavtalet fick igenom en grundlig utredning som nu presenterats, som remitterats och som är redo att färdigställas till en proposition - SOU 2020:37. Denna utredning tar också ett helhetsgrepp och öppnar arbetslöshetsförsäkringen för fler.

Jag ställde så sent som för någon vecka sedan en fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson om regeringen avser att genomföra utredningen. Jag måste säga att jag var rätt så positivt överraskad över att jag fick ett så tydligt svar om att i alla fall delar av regeringen delar Centerpartiets bild av att man behöver gå vidare med utredningen. Därför blir nästa fråga: Vad väntar ni på?

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Centerpartiet står bakom ett karensvillkor, en självrisk, som syftar till att en person undviker arbetslöshet. En kortare karenstid innebär att självrisken minskar. Centerpartiet anser därför att vi bör bibehålla de sex karensdagarna.

Centerpartiet är alltid redo vid händelser som pandemin att snabbt se över och ta ställning till de åtgärder som situationen kräver i riksdagen, men att utan grundligare utredning och exemplifiering tills vidare ge regeringen ensam makt att införa undantag från den så kallade femårsregeln kan Centerpartiet inte ställa sig bakom. Däremot anser vi att det kan finnas skäl att sänka nuvarande femårsgräns till tre år. Vi anser även att det är viktigt att följa den vidare tillämpningen.

Fru talman! Jag hade tänkt stanna där, men jag måste ändå kommentera den troligtvis framförhandlade talepunkten på samordningskansliet om att alltid rikta blickarna mot oppositionen och att alltid prata om att oppositionen inte är överens. Jag förstår taktiken. När det knakar i det egna samarbetet är det mycket bättre att vända blickarna mot oppositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Därför måste jag säga att det är intressant att man gång på gång väljer att göra det på just det arbetsmarknadspolitiska området. Jag kan förstå att man gör det på en rad andra områden, men jag kan inte förstå det på det arbetsmarknadspolitiska området.

Låt mig ta två exempel. Vi kan börja med just a-kassan. Det är inte många månader sedan Moderaternas gruppledare i arbetsmarknadsutskottet, Viktor Wärnick, stod och sa att höjd a-kassa inte är moderat politik utan en kompromiss. Det är uppenbart att Tidöpartierna inte är överens på det arbetsmarknadspolitiska området och just när det gäller a-kassan.

Vi ser det också på arbetsmarknadspolitiken, för allting tar så lång tid. Man kommer inte överens. Det är därför som det inte är någon fart på arbetsmarknadspolitiken. Moderaterna och Sverigedemokraterna har en fundamentalt skiljaktig syn på hur arbetsmarknadspolitiken ska se ut. Det är därför ingenting händer. Det är därför vi inte i utskottet får några svar på varför man inte kommer fram med exempelvis etableringsjobben.

Därför måste jag säga att arbetsmarknadspolitiken som ett område där man säger att Tidöpartierna är överens faktiskt är ett anmärkningsvärt dåligt exempel.

Jag välkomnar att partier säger vad de egentligen tycker och att man ibland kan kompromissa. Det är därför jag är stolt över att säga att Centerpartiet och Socialdemokraterna inte är överens om a-kassan. Men vi är överens om grundläggande värderingar om alla människors lika rätt och värde. Det kommer jag aldrig att kompromissa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Fru talman! Det är så roligt med Ludvig Aspling. Så fort man inte håller med honom får han det att framstå som att man nästan är korkad, men så är det givetvis inte. Politik handlar om att man ibland tycker olika. Det är verkligen synd att Sverigedemokraterna inte står upp för oliktänkande i någon del av samhället, inte ens här inne i Sveriges riksdag.

En sak som är riktigt pinsam är att ledamoten står och argumenterar för att man sätter en lön på papperet och en annan lön i verkligheten. Det är ju exakt därför ert lönegolv inte fungerar. Det är ju exakt detta som er egen utredare har sagt: Ett höjt lönegolv innebär bara att man sätter en lön på papperet men har en annan lön i praktiken. Det som ledamoten precis sa är att regeringen vet om att ett lönegolv inte fungerar, och ändå inför man det.

(Applåder)

Äntligen har vi fått det svart på vitt att det inte handlar om lönegolvet i sig utan om att ledamoten tycker att Sverige är bäst när Sverige utvisar, inte att Sverige är bäst när Sverige jobbar.

Jag är glad över att man kan tycka olika i denna kammare. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tar kompetensbristen på allvar och som gör allt det kan för att de svenska företagen ska hitta den kompetens de är i så stort behov av. Ledamoten kan stå här och skratta, men det tror jag inte att svensk basindustri gör just nu.

Fru talman! Man får passa sina ord, för debatter med Ludvig Aspling hamnar på Youtubekanalen Riks.

När det gäller att pressa löner pratas det mycket om 13 000 kronor. Låt oss titta på hur många som fick ett arbetstillstånd 2020 där lönen ligger mellan 13 000 och 14 000. Det var 147 personer. Centerpartiet tycker inte heller att detta är rimligt, och vi kan tänka oss att något görs för att höja den nivån. Det var 147 personer, men här i kammaren låter det som att alla som arbetskraftsinvandrar har 13 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Låt oss prata om definitionen av högkvalificerad arbetskraft. I min värld behöver vi all arbetskraft vi kan få i Sverige. Eller förlåt, inte i min värld utan i företagens värld, i den offentliga sektorns värld, i Svenskt Näringslivs värld, i Gröna arbetsgivares värld och i Industriarbetsgivarnas värld.

När det gäller definitionen av högkvalificerad arbetskraft har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna redan sagt att arbetskraften är högkvalificerad ovanför medianlönen på svenska arbetsmarknad: 33 500. Det är vad ni definierar som högkvalificerad arbetskraft inom ramen för arbetskraftsinvandring, Ludvig Aspling. Det beror inte på vilken utbildning eller hur mycket kompetens som behövs inom ett visst yrke, utan det som ni har valt att definiera är en lön. Över den är man högkvalificerad, och under den är man lågkvalificerad. Det är så verkligheten ser ut.

Jag är den förste att instämma i att vi och många andra partier, bland annat ledamotens samarbetspartier, kunde ha gjort mer för att värna systemet med arbetskraftsinvandring och systemet med spårbyte så att avarterna hade blivit färre. Det är dags att göra det nu i stället för att helt slå undan benen för svenska företag som vill hitta den kompetens de behöver, oavsett om det rör spårbyte, arbetskraftsinvandring eller reguljära anställningar.

Fru talman! Jag vet inte om frågorna var riktade till mig eller till regeringen. Varför vi inte ser till att de 700 000 utlandsfödda som inte är självförsörjande arbetar - ja, det undrar jag också. Hela oppositionen undrar nog varför inte Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gör mer för att fler utlandsfödda ska ha ett arbete att gå till. Ställ inte den frågan till mig, utan ställ den frågan till Johan Pehrson eller Paulina Brandberg som är arbetsmarknads- och biträdande arbetsmarknadsminister. Vi har flera gånger försökt få svar från ministrarna i utskotten på varför man inte gör mer för att fler utlandsfödda ska ha ett arbete att gå till. Sedan frågar ledamoten mig varför vi inte ska göra om systemet för arbetskraftsinvandring. Det gör ni ju nu. Ni gör ju om systemen så att det blir svårare för folk från andra länder att komma hit och arbeta.

Jag kan konstatera att det är något som skaver, fru talman, och som skaver på riktigt. Man kan hitta citat efter citat från Gröna arbetsgivare, Industriarbetsgivarna och Svenskt Näringsliv. De är på riktigt oroliga. Nej, det är inte sossarnas fel, och det är inte Centerpartiets fel. Det är ert ansvar. Det är Moderaternas ansvar att se till att företagen hittar dem som de behöver så att de kan anställa. Och det gäller inte bara företagen. Det gäller även offentlig sektor - att jag och alla vi andra ska kunna få en högkvalitativ vård och att skolan ska bli bra. Det gäller att basindustrin i Norrland ska kunna blomstra och vara en del av den gröna omställningen. För detta behöver vi mer arbetskraft, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Sverige är som bäst när Sverige jobbar.

Fru talman! Låt oss börja med att säga att jag inte pratade om högkvalificerad arbetskraft. Det är ju detta som regeringen inte har förstått: Vi behöver all arbetskraft, inte bara den högkvalificerade. I söndags slötittade jag på Aktuellt och Agenda, och där stod Industriarbetsgivarnas vd och sa att vi behöver all arbetskraft.

Vi behöver barnskötare och undersköterskor; vi behöver allt möjligt. Vi behöver på riktigt arbetskraft, inte bara högkvalificerad.

Jag vet inte om ledamoten bara ville vara elak eller om han är okunnig på riktigt. Men att stå här i talarstolen och säga att Centerpartiet är för en oreglerad invandring, det är inte seriöst. Du vet - ursäkta, fru talman, jag blir så upprörd - ledamoten vet att Centerpartiet står för en reglerad invandring, även om vi inte står för samma invandring som Sverigedemokraterna och Moderaterna. Att sprida den typen av falskheter här inne i kammaren är ytterligare ett tragiskt tecken på vart Moderaterna har tagit vägen. Debattera i stället på allvar hur den svenska basindustrin i Norrland ska få den kompetens de behöver!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Nej, det handlar inte bara om spårbyten, och jag inser också att det inte är den viktigaste av åtgärder, men jag inser att det är en del av allt annat. I stället för bidragslinjen med höjd a-kassa behöver vi arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Vi behöver utländsk arbetskraft i form av arbetskraftsinvandring, och spårbyte är en del av detta. Svensk industri behöver fler människor som kan och vill arbeta. Jag hoppas att Moderaterna en dag, i stället för att stå och ljuga i talarstolen, ska prata om den svenska arbetslinjen igen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja men kanske där ledamoten slutade, med "detta vansinne". I min värld är det inget vansinne att människor går till arbetet på morgonen, bidrar och betalar skatt till vårt gemensamma. Det är faktiskt det vi pratar om. Centerpartiet tycker att ett nej ska vara ett nej för den som inte har skyddsskäl, men kan man arbeta, bidra och betala skatt till vårt gemensamma är det bara bra. Vi behöver fler, inte färre, som arbetar i vårt avlånga land.

Något saknas i anförandena från Moderaterna och Sverigedemokraterna - samtidigt som Liberalerna och Kristdemokraterna saknas helt i debatten - och det är kompetensbristen. Många företag har otroligt svårt att hitta den kompetens de behöver. Personer som arbetar, bidrar och betalar skatt borde uppmuntras, inte utvisas.

Centerpartiet står upp för möjligheten för en asylsökande som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd men som arbetar under asyltiden att få göra ett så kallat spårbyte för att kunna stanna kvar i Sverige och arbeta, bidra och betala skatt. Sverige behöver på både kort och lång sikt mer arbetskraft. Det innebär dock inte att systemet med spårbyte fungerar exemplariskt, tvärtom. Riksrevisionens rapport visar att det förekommer omfattande fusk kopplat till spårbyte.

Riksrevisionen föreslår därför ett antal åtgärder för att få bukt med problemet, och Centerpartiet välkomnar detta. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ska säkerställa att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter och att uppgifterna kan användas i ärendehandläggningen samt att Migrationsverket kan sammanställa alla nödvändiga uppgifter om berörda arbetsgivare för att kunna utreda och kontrollera spårbytesärenden.

Fusk, oegentligheter och organiserad brottslighet hör inte hemma i någon del av samhället. Därför står vi bakom Riksrevisionens rekommendationer. Däremot står vi inte bakom regeringens avsikt att i stället för att genomföra Riksrevisionens rekommendationer helt avskaffa möjligheten till spårbyte.

Vi anser dessutom att frågan om spårbyte hänger ihop med hur mottagandet av asylsökande generellt ska utformas, exempelvis hur möjligheten att bo i eget boende under asyltiden ska utformas och under vilka förutsättningar en asylsökande ska ha rätt att arbeta under asyltiden. Dessa frågor tittar regeringen nu på, och det är bra. Vi anser därför att utöver att få bukt med det fusk och utnyttjande som finns kopplat till spårbyte behöver möjligheten att göra spårbyte ses över brett inom ramen för hur hela mottagandet av asylsökande ska utformas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Kompetensbristen är en av vår tids absolut största utmaningar, kanske lika stor som klimatkrisen och otryggheten. Den är på riktigt här och nu för våra företag. Till 2026 behöver det anställas 11 000 människor i norra Sverige, och det är bara i basindustrin. Industriarbetsgivarnas vd säger att begränsningen av arbetskraftsinvandring är ett slag mot svensk industri. Och slagen avlöser varandra. Först inför ni lönegolv, sedan tar ni bort möjligheten till spårbyte och sedan inför ni bidragslinjen med höjd a-kassa och avskaffar arbetslinjen med höjda arbetsgivaravgifter för unga.

Det är detta det handlar om, enligt mig - att fler behöver arbeta i Sverige. Företag behöver fler som kan arbeta. När jag blev medlem i Alliansen, som jag brukar säga ibland, hade Moderaterna en valslogan som löd: Sverige jobbar när Sverige är som bäst. Nu kan jag bara konstatera att Sverige utvisar när Sverige är som bäst. Det är en tragisk utveckling.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1. Jag hoppas att vi under den här mandatperioden återigen får se Moderaterna bli det nya arbetarpartiet, för Sverige behöver fler partier som står upp för arbetslinjen, inte färre.

Herr talman! Att det i Sverige i dag krävs ett tillstånd för att gäster på exempelvis en restaurang, nattklubb eller bar ska få dansa är helt enkelt absurt. Om någon ställer sig upp i en spontandans utan tillstånd riskerar företagaren att drabbas av böter eller fängelse i högst sex månader. Det är faktiskt helt galet.

Herr talman! Det har hänt mig, som gammal tävlingsdansare i tiodans, att spontaniteten fallit på, och jag har dansat på de mest udda ställen. Sanningen är att jag enligt lagen skulle kunna ta ett grundsteg i rumba här och nu. Jag skulle om jag vill, om jag hör en bra låt på Spotify på väg hem i tunnelbanan, kunna dansa där jag står eller sitter. Jag skulle kunna dansa i matbutiken, på Sergels torg eller på övergångsstället. Jag kan dansa nästan var jag vill, men många skulle nog titta på mig och tycka att det var lite märkligt. Det kanske enda ställe där det är naturligt att dansa publikt, i alla fall för mig, är på nattklubben, och just där krävs det ett tillstånd för att jag ska kunna göra mina moves.

Därför finns det bara ett sätt att sammanfatta denna debatt på: äntligen! Äntligen avskaffar vi danstillståndet.

Sverige har många och stora samhällsutmaningar. Avskaffandet av danstillståndet är givetvis inte den viktigaste av frågorna. Men det är en otroligt viktig fråga, som har blivit ett tydligt exempel på svensk byråkrati när den är som allra sämst.

Samtliga partier i riksdagen har länge varit överens om att avskaffa danstillståndet, och ändå har det inte blivit av. För mig är avskaffandet av danstillståndet på riktigt en frihetsreform för att det krossar den svenska byråkratin när den är som allra sämst. Danstillståndet har varit ett onödigt hinder för företagare, en förlegad lag för att styra människor in i minsta detalj.

Många städer och kommuner i Sverige är helt beroende av ett fungerande krog- och restaurangliv. En sådan kommun är mitt älskade Helsingborg, där centrums utveckling är helt beroende av ett fungerande krog- och restaurangliv. Det handlar också om en bransch som många gånger ger landets unga en möjlighet att få in den första foten på arbetsmarknaden.

Med tanke på de tuffa år som krog- och restaurangbranschen har haft behöver vi framöver på riktigt ha diskussioner om hur vi kan göra det attraktivare och enklare att driva krog och restaurang. Avskaffandet av danstillståndet löser troligtvis inte branschens stora utmaningar, men låt det i stället bli startskottet för hur utelivet i Sverige kan bli bättre, sundare och framför allt mycket roligare.

Herr talman! Tyvärr är alltför många politikers inställning till krog och restaurangliv, och inte minst nattliv, att det är något problematiskt och i ärlighetens namn många gånger en lite smutsig fråga att ta i och driva. Och det är bara att konstatera att det, precis som inom många andra branscher, finns avarter som är direkt problematiska och kriminella. Låt oss gå stenhårt åt avarterna, oseriösa företagare, i stället för åt branschen som sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffat krav på tillstånd för offentlig danstillställning på plats som inte är offentlig

Jag har personligen genom åren träffat oerhört många duktiga och seriösa krögare som inte vill något annat än att ge gästerna en fantastisk smakupplevelse eller ungdomar en trygg, festlig och riktigt rolig lördagskväll som man kan prata med polarna om hela veckan. Låt oss ta detta som startskottet för att framåt ha en seriös diskussion med Krogsverige om vilka fler lagändringar som behövs.

Herr talman! Jag ska instämma med den moderata ledamoten - man kan inte vara annat än riktigt glad för att det inte längre behövs tillstånd för krögaren för att ens gäster ska kunna ställa sig upp med en bira i handen och köra en spontandans.

Sverige har många utmaningar, och det är tuffa tider för många. Då behöver vi också bli ett lite roligare land. Detta är förhoppningsvis ett första steg på vägen. Och vem vet, snart kanske man till och med kan få köpa en flaska vin eller ett par öl direkt av producenten, där drycken produceras.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.