Jonny Cato

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5.

Sverige står inför många och stora utmaningar. Med anledning av det tidigare replikskiftet vill jag konstatera att rasismen är en av våra många utmaningar. Integrationen och arbetslösheten är två andra. Fler människor måste gå från utanförskap till innanförskap. Fler människor måste bli en del av det gemensamma Sverige. Fler människor måste göra en livsresa som innebär att de har ett arbete att gå till. Fler unga pojkar och flickor måste se sina föräldrar gå upp på morgonen, arbeta, bidra och betala skatt.

I går kom ny arbetslöshetsstatistik, den värsta på 25 år. Det är ingen annans ansvar än regeringens och Mats Perssons. Det är bra att arbetslösheten nu på riktigt börjar bli en diskussion. Oppositionen i utskottet har varnat för det länge, och nu börjar vi se att andra också varnar för det.

En av tio svenskar är arbetslös. En av tio! Det är nästan svårt att ta in. I alla grupper ökar arbetslösheten, men den är som värst bland utrikes födda kvinnor och unga män. Man kan inte säga något annat än att integration och arbetslöshet hänger ihop.

Jag ska ge Tidöpartierna en sak: Ni gör en massa saker. Ni gör en massa för att människor ska återvända. Ni gör en massa inom migrationspolitiken, och ni gör en hel del – inte minst i den här kammaren, i den här talarstolen och i det här utskottet – för att spä på polariseringen.

Vad man inte gör är att vända arbetslösheten och lösa integrationen. Det är inte att ljuga, utan det är sanningen. Kolla på propositionslistan, brukar jag säga. Statsrådsberedningen levererar fler propositioner än Mats Persson och Arbetsmarknadsdepartementet. Kolla på propositionslistan för det här året – ledamöter som är lata kommer snart att börja slåss om att få sitta i arbetsmarknadsutskottet, för här händer ju ingenting!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det händer en massa annat, men det händer inget inom det här utskottets ansvarsområde. Ärligt talat, vad gör regeringen för att fler utrikes födda ska lära sig svenska språket? Vad gör regeringen för att fler människor ska gå upp på morgonen, gå till arbetet, bidra och betala skatt? Där händer det väldigt lite. Det är ingen lögn. Det är sanningen. Det är fakta.

Alla behöver rannsaka sig själva. Jag har sagt det flera gånger, och jag säger det igen: Centerpartiet borde också ha gjort mer för integrationen, och vi gör nu vad vi kan för att leverera ny politik när regeringen inte gör det.

Vi har haft fem reformgrupper som har presenterat nya, skarpa förslag för att leverera ett bättre Sverige så att fler människor kan göra en livsresa. Jag har haft äran att leda en av dessa reformgrupper, och det har varit väldigt spännande. Det har varit bra diskussioner där vi har valt att vända och vrida på nya stenar för att hitta nya förslag. Det går ju att göra saker även inom utskottets ansvarsområden och på andra områden som har med integration att göra.

Ett förslag som vi presenterar är att begränsa och villkora föräldraledigheten för nyanlända som inte pratar svenska. När barnet har fyllt ett år ska man studera svenska två dagar i veckan. Det är inte elakt att ställa krav. Det är snällt att ställa krav. Men vi måste också ställa krav på oss i politiken att leverera. Det är därför vi exempelvis vill göra om sfi till jobbsvenska, vilket innebär att den som läser sfi ska ha fokus på att komma ut på arbetsmarknaden. Det ska vara ett mycket tätare samband mellan näringsliv och utbildning. Den som har förutsättningar att studera ska lära sig akademisk svenska med fokus på att studera vidare.

Man behöver inte tycka att det här är bra förslag, men det är i alla fall fler förslag än vad regeringen har levererat för sfi.

För mig handlar integration mycket om jobb. Det är inte vi politiker här i kammaren som skapar nya arbetstillfällen, utan det är små och växande företag, men även här görs det för lite.

Ett förslag som jag skulle säga är klassisk borgerlig allianspolitik är att göra det billigare för företag att anställa så att fler unga flickor och pojkar runt om i landet kan se sina föräldrar gå upp på morgonen, arbeta, bidra och betala skatt. Ett sådant förslag som vi presenterar är att företag som går från noll till tio anställda ska undantas arbetsgivaravgiften så att fler inte bara vågar starta företag utan också vågar anställa, för det är i dag det stora problemet.

En annan sådan sak är att det alltid måste löna sig att gå från bidrag till arbete. I det delar jag regeringens politik, och regeringen pratar gott om detta. Men det har hänt rätt lite i kammaren för att vi ska gå den vägen.

Det pratas mycket om vad som är svenskt. Jag har tidigare sagt att för mig spelar det ingen roll om man gillar baklava eller sockerkaka och om man firar jul eller någonting annat. Det spelar heller ingen roll vilken gud man tillber. För mig är det viktigaste att man arbetar, bidrar och betalar skatt, för ärligt talat: Vad är mer svenskt än att gå upp på morgonen, arbeta, betala skatt och se till att svensk välfärd fungerar? Det finns nog ingenting mer svenskt än det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vad är det då som är det stora problemet? Jag måste säga att jag tror att det stora problemet är att Tidöpartierna inte tror på människor. Man ser människor som ett problem som ska ut ur det här landet. Men ärligt talat, oavsett hur mycket man försöker kommer man inte att lyckas. Det man gör är att man utvisar en liten del och får en liten del att återvända, men den stora massan som är kvar i landet bryr man sig inte om. Men det är ju dem vi måste ta hand om. Det är dem vi måste investera i.

Centerpartiet tror på människor, och därför retade det mig lite när ledamoten från SD stod och sa att de inte tror ont om människor. Det är ju bara att titta på hur sverigedemokratiska företrädare uttrycker sig, som att Sverige skulle importera våldtäktsmän. Sverigedemokraternas retorik spär på polariseringen här i landet och gör det svårare för människor att integreras, komma in i och bli en del av den gemensamma välfärden.

Avslutningsvis, fru talman, är oppositionen redo att kavla upp ärmarna och börja arbeta i utskottet. Jag hoppas verkligen att Mats Persson nu tar arbetslöshetssiffrorna och signalerna om integrationsproblem på allvar och börjar leverera propositioner så att vi kan stå här i kammaren och debattera och diskutera skarpa förslag som gör Sverige bättre och starkare.

Fru talman! Jag respekterar detta. Jag ska gå in på sakpolitiken. Jag kan bara konstatera att jag det senaste året sju gånger här i kammaren har fått frågan varför vi vill släppa fram Vänsterpartiet i regeringsställning. Därför tyckte jag att den här frågan var relevant. Men jag ska absolut hålla mig till sakpolitiken.

Låt mig ställa några andra frågor. Tycker Liberalerna att vi ska byta från integrationspolitik till anpassningspolitik? Tycker Liberalerna att man ska anpassa sig fullt ut när man kommer till Sverige? Tycker Liberalerna att man till hundra procent ska ta seden dit man kommer? Tycker inte Liberalerna att vi kan bli bättre av kulturella utbyten?

Köper Liberalerna den förflyttning som Sverigedemokraterna har gjort här i dag, där man börjar tala om att människor från andra länder ska anpassa sig?

Som centerpartist tycker jag att vi ska ställa stenhårda krav på att man ska lära sig svenska språket och komma in på svensk arbetsmarknad. Men för mig spelar det ingen roll om man firar jul eller eid. Det spelar ingen roll om man äter baklava eller spettekaka. Men det spelar absolut roll om man har unkna värderingar om homosexuella och unken kvinnosyn.

Det Sverigedemokraterna menar är något mycket mer långtgående än det som jag tror att Centerpartiet och Liberalerna kan vara överens om, alltså att grundläggande värderingar om jämställdhet, hbtqi och så vidare gäller i Sverige. Det Sverigedemokraterna vill är något mycket mer långtgående. Och det kommer de att fortsätta att driva på för på samordningskansliet varje dag.

Tycker Liberalerna att SD:s nya anpassningspolitik är bra för Sverige?

Fru talman! Jag får ändå börja med att säga att det är tuffa tider att vara liberal och att driva liberal politik, oavsett om man är centerpartist eller om man tillhör Liberalerna. Det är tyvärr få andra partier i denna kammare som ser fördelarna med en liberal politik. Det får man nog vara ärlig och säga.

Vi har i dag hört SD göra en, enligt mig, förskjutning i sin retorik om utrikes födda. Så går det när man ger Sverigedemokraterna inflytande. Då tar de ytterligare steg. Nu pratar de inte längre om integrationspolitik, utan nu pratar de om anpassningspolitik. Utifrån min liberala horisont skulle jag vilja beskriva det som att vi har rätt vidriga åsikter från Sverigedemokraterna här i dag.

Jag blev förvånad när jag i helgen stod och julbakade och det kom en flash på Omni där Liberalernas partiledare öppnade upp för att man måste kunna ompröva saker och att kunna öppna upp för att ompröva att Sverigedemokraterna ska ingå i en regering. Sedan såg vi en liten pudel några timmar senare.

Men det är detta som vi är många som har varit rädda för, alltså att det förr eller senare kommer att ske en omprövning. Detta är relevant, fru talman, för detta kommer att innebära att Sverigedemokraterna, precis som ledamoten sa, varenda dag i Regeringskansliet kommer att kunna driva på för en anpassningspolitik som ser till att spä på ett vi och ett dom.

Min fråga är därför: Kommer Liberalerna att göra som Johan Pehrson sa och ompröva sitt ställningstagande om SD?

Fru talman! Alla som anstränger sig, oavsett bakgrund, ska kunna lyckas i livet. Det är inte bara avgörande för individen utan också för Sveriges framtid. Det finns inga som helst fördelar med ett tudelat samhälle. Ett tudelat samhälle är ett försvagat samhälle, som hindrar tillväxt och konkurrenskraft. Det gör oss också sårbara för yttre hot. Ett stort ekonomiskt utanförskap bidrar till tudelningen, försvårar för små och stora företag att växa och är kostsamt för vårt samhälle.

När andra politiska partier ser vissa människor som en belastning har vi som centerpartister grundsynen att människan är en tillgång för samhället. Alla kan och ska bidra på något sätt. Att alla människor hittar sin framtid gynnar tillväxten och lyfter Sverige som land. Men det är också en hjärtefråga för oss som liberala att alla ska vara fria och ha möjlighet att leva det liv de själva vill leva.

Oavsett postnummer, socioekonomiska förutsättningar och uppväxt ska alla få en chans att bli sitt bästa jag. Sverige har byggts av människor som genom utbildning och hårt arbete och genom frihet och företagande tagit chansen att skapa för sig och för andra.

För Centerpartiet innebär en livsresa att man kan välja det liv man vill leva och att man har förutsättningar att leva det livet, att man inte tvingas in på en utstakad väg utan kan vara med och forma sin egen resa. Det handlar om frihet men också om verktyg.

Alla ska få rätt verktyg för att kunna ta sig dit de vill i livet oavsett bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå, en funktionsnedsättning eller diagnos, ens postnummer eller fördomar i samhället ska inte avgöra vad som är möjligt och omöjligt.

Det spelar ingen roll om du är uppvuxen i Botkyrka, Tjärna Ängar, Finspång eller Vellinge. Politikens uppgift är att ge alla en chans och att ge individen friheten att ta ansvar för sitt liv och sin livsresa.

En del lyckas trots alla hinder som politiken satt upp, men det är alldeles för svårt.

För vissa grupper i samhället är det svårare att göra den här typen av livsresa. Steget in på arbetsmarknaden är statistiskt sett störst för utrikes födda kvinnor och unga män. Här sticker tyvärr Sverige ut negativt jämfört med många andra länder. Bland unga män är kort utbildningsbakgrund en avgörande orsak. Det är också en påtagligt hög andel unga män i glesbygd som är arbetslösa jämfört med unga män i storstäder. Sverige har fortfarande stora sociala och regionala klyftor.

För många utrikes födda är en misslyckad integration en grundorsak till att de inte lyckas skapa ett bättre liv för sig själva och sina familjer. Ofta är inte kraven tillräckligt skarpa eller möjligheterna tillräckligt goda. Det kan nästan kännas omöjligt att uppnå en plats på svensk arbetsmarknad, trots hårt slit.

I vissa fall är inte heller incitamenten för att ta första jobbet tillräckligt stora. I stället för tuffa krav och stora möjligheter erbjuds utlandsfödda lågintensiv språkutbildning, bidrag och en kölapp till några få ingångsjobb. Många lyckas ta sig förbi känslan av att inte vara behövd genom att kämpa sig igenom eftertraktade utbildningar eller starta egna småföretag, men det är inte självklart för vare sig utlandsfödda eller inhemskt födda.

Detta är såklart ett enormt slöseri. När integrationen lyckas är invandringen bra för både Sverige och den som kommer hit, men när integrationen misslyckas leder den till stora problem.

Vi kan konstatera att de senaste decenniernas brist på fungerande integrationsinsatser - oavsett regering -, i kombination med en stor invandring, har bidragit till ett utanförskap och ett parallellsamhälle, vilket har skapat kortsiktiga och långsiktiga samhällsutmaningar.

Risk för ökad kriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk, otrygghet och grogrund för religiös fundamentalism och förtryck är några av de allvarligaste konsekvenserna. Brist på förståelse för svenska myndigheters uppdrag och arbete försvårar i sig också integrationsinsatser. Det riskerar därmed att stänga vägar till jobb.

Samtidigt behövs migration. Internationella utbyten främjar innovation och kreativitet och behövs för tillväxt och välstånd. Men de behövs också för kulturella utbyten så att man slipper att äta den där spettekakan utan kan äta baklavan i stället.

Alla som kommer till Sverige ska mötas med öppenhet och tydlighet om vad samhället förväntar sig av var och en, och vad var och en kan förvänta sig av samhället. Integrationen har lyckats när den som kommit till Sverige är med och bidrar genom sysselsättning.

Det förutsätter vilja och drivkraft från individen som måste vara villig att göra sin del. Sverige har hitintills misslyckats med att ställa tydliga krav om att alla som kan arbeta också förväntas arbeta. Höga krav på individen måste dock kombineras med stora satsningar från det gemensamma, stora satsningar från samhället och stora satsningar från politiken.

I dag finns det alldeles för många människor i vårt land som känner att den svenska staten och det svenska samhället inte är till för dem, att de inte får vara en del av vår gemenskap oavsett vad de gör och oavsett hur mycket de kämpar.

Orsakerna är många. Det politiska samtalet och debatten här i kammaren om utanförskap bidrar dessutom nu till att förstärka både fördomar och känslan av att det finns ett vi och ett dom. Det påverkas av hur vi behandlar och pratar om varandra. Men det är också en fråga om hur ledande politiska företrädare pratar om en del av den svenska befolkningen.

Främlingsfientlighet och rasism är ett hinder för att skapa en samhällsgemenskap, och de riskerar att föras vidare till nästkommande generation. En förutsättning för ett sammanhållet samhälle är att det finns en öppenhet bland människor som redan är en del av samhällsgemenskapen att inkludera nya personer.

Det gäller att den som har ett arbete, känner sig som en del av samhället, känner tilltro till det gemensamma systemet och blir en del av gemenskapen. Det gäller att det gemensamma viet inte handlar om etnicitet eller bakgrund, utan att det handlar om att man är med och bidrar.

Människor flyttar till Sverige av olika anledningar: för kärleken, för studier, för att arbeta eller för att man tvingats fly för sitt liv. Det finns ett samband mellan orsaken till att man flyttat till Sverige och hur snabbt man kommer in i arbete.

Den som kommit hit för att arbeta eller studera kliver rakt in i samhället och har redan innan flytten en sysselsättning i Sverige. Om man däremot flytt hit på grund av krig, förtryck eller förföljelse är det primära syftet med bosättningen att just få skydd. Integrationen och stegen mot arbetsmarknaden påbörjas först efter att man kommit hit.

Därför är det naturligt att det tar längre tid för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden än vad det gör för exempelvis arbetskraftsinvandrare. I dag tar det dock alldeles för lång tid för flyktingar och deras anhöriga att komma in i det svenska samhället, lära sig svenska språket och bli en del av den svenska arbetsmarknaden.

Alla nyanlända flyktingar och deras anhöriga i åldern 20-64 år genomgår under de första åren en särskild integrationsinsats som kallas etableringsprogrammet. Hur lång tid det tar för flyktingar eller deras anhöriga att komma i arbete beror i stor utsträckning på utbildningsbakgrund.

Av dem som har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning är ungefär hälften i arbete efter två till tre år. För dem som saknar gymnasial utbildning tar det betydligt längre tid. Efter 14 år i Sverige har färre än hälften kommit in på arbetsmarknaden. Det är ett politiskt misslyckande.

Sysselsättningen är lägst bland utrikesfödda kvinnor. En förklaring är att de flesta som invandrar är vuxna, vilket innebär att många skaffar barn i samband med att de kommit till Sverige. Studier visar att det är vanligt att kvinnor inom denna grupp tar huvudansvar för hemmet och barnen när de är små och att en lång föräldraledighet fördröjer och försvårar integrationen.

Fru talman! När regeringen ser människor som ett problem ser Centerpartiet människor som en tillgång. När regeringen satsar på verkningslösa åtgärder såsom återvandringsbidrag satsar Centerpartiet på jobb, språk och integrationssatser som gör att fler kan bli en del av den svenska samhällsgemenskapen.

(Applåder)

Fru talman! Jag är den förste att instämma i att Alliansen är död; det finns ingen diskussion om detta. Så går det när man väljer att samarbeta med högerpopulistiska krafter i stället för att samarbeta brett i svensk politik. Detta kanske är en annan diskussion, men år 2015 var det faktiskt Moderaternas migrationspolitik som låg till grund för den flyktingvåg som kom. Man ska nog inte kasta sten i glashus.

Jag blir lite fundersam. Här sa ledamoten att 350 000 kronor är för lite. Vad är då lagom, kan man undra. Vad tycker Moderaterna att återvandringsbidraget ska ligga på? Ska det vara 500 000? Ska det vara 750 000? Ska det vara 1 miljon kronor? Ska det vara 2 miljoner?

Ärligt talat: Antingen fungerar det eller så fungerar det inte. Utredaren konstaterar att detta inte kommer att fungera. Det står till och med att det riskerar att försvåra och försämra integrationen. Centerpartiet och jag personligen får ofta väldigt mycket kritik i den här kammaren för att vi inte lyssnar på evidens eller utredningar och inte kollar på statistik. I utredningen står det svart på vitt att detta inte kommer att fungera.

Vi kan stå här och låtsas som att 2,4 miljarder inte är mycket pengar, men det är otroligt mycket pengar. Tror man på riktigt på ordning och reda i finanserna borde man satsa dessa pengar på saker som kommer att fungera, som kommer att göra skillnad och som ser till att människor lär sig det svenska språket och kommer in i det gemensamma samhället.

Jag är helt med på att vi har stora utmaningar med segregationen och integrationen, men man måste ju våga ta dem på allvar och inte komma med egna sanningar om vad som fungerar utan lyssna på dem som kan detta och på dem som har tittat på det. Jag tycker i alla fall att 2,4 miljarder kronor är väldigt mycket pengar.

Fru talman! Centerpartiet fick kritik här för att man inte riktigt vet vad man får av partiet, men om det är något parti i denna kammare - framför allt av de tidigare allianspartierna - som står fast vid den politik som var vår gemensamma värdegrund är det nog ändå Centerpartiet.

På tal om att stå kvar och om att göra förflyttningar: Om det var någonting jag älskade med Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs ekonomiska politik var det den ordning och reda som gällde i finanserna och att man skulle satsa på det man trodde skulle fungera på riktigt. Jag håller med ledamoten om att vi har stora integrations- och segregationsproblem i Sverige. Då behöver vi ju satsa på det som fungerar.

Något som däremot inte fungerar är regeringens mycket kostsamma återvandringsbidrag, som uppgår till 2,4 miljarder över tre år. Dessa pengar skulle kunna gå till konkreta saker som vi vet fungerar. De skulle kunna gå till skattesänkningar för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden eller till satsningar på jobb, språk och så vidare. I stället satsar vi 350 000 kronor på att människor ska återvända. Dessutom kom det i förra veckan information om att man sedan kan ångra sig, för det finns en så kallad ångerrätt i detta.

2,4 miljarder är inte ordning och reda. Man har köpt regeringsmakten för att få Sverigedemokraternas röster här i kammaren.

Varför slösar Moderaterna 2,4 miljarder på ett återvandringsbidrag i stället för att satsa på konkreta saker som vi vet fungerar? Man hade kunnat satsa på jobb, sänkta skatter och språk. Det är sådant som gör att fler kan bli en del av det gemensamma Sverige.

Fru talman! Att göra sig anställbar - det låter som att människor inte vill arbeta, som att de inte vill gå upp på morgonen, gå till jobbet, tjäna pengar och få en bättre levnadsstandard för sig själva och sina barn! Det är som att människor inte vill bli en del av det svenska samhället.

Ledamoten vet vad problemet är. Det är att man inte får möjligheterna i det svenska samhället. Sfi är för dåligt. Möjligheterna att ta ett jobb är för svåra, för man får inte de utbildningar som krävs. Människor är villiga, men de system vi har förhindrar människor att komma in i, bli en del av och anpassa sig till det svenska samhället.

Det är otroligt intressant att alla vi andra alltid ska lyssna på evidens och forskning när det passar Sverigedemokraterna. Men här handlar det om en utredare som konstaterar att informationsplikten inte kommer att ge någon effekt. Det är också intressant att man inte får använda ordet angiverilag när SD får ha trollkonton som får sprida vilken skit som helst. Ursäkta språket, fru talman, men jag blir irriterad!

Det är rätt intressant att ni tror på att informationsplikten kommer att funka. Utredaren säger tvärtemot: Den kommer inte att ge någon effekt. Och med återvandringsbidraget riskerar integrationen till och med att försämras, säger utredaren.

Det här med vad som är svensk kultur är alltid intressant. Jag är skåning. Jag tycker inte om spettekaka. Däremot tycker jag att baklava är rätt gott.

Fru talman! SD säger sig vara Sveriges parti för en bra integrationspolitik. Det är en enkel sak att säga men en annan sak att göra. Att genomföra politik, ta ansvar och få till förbättring är mycket svårare än att prata om det.

Sverigedemokraterna har fått igenom stora delar av sin integrations- eller anpassningspolitik. Den är enkel: inga satsningar på jobb och inga satsningar på språk, utan människor ska återvända. Men det är ju ingen integrationspolitik; det är en återvandringspolitik. Även där säger utredare efter utredare att SD:s politik är verkningslös.

SD krävde tilläggsdirektiv i utredningen om angiverilagen. Utredningen valde att inte inkludera någon av de yrkeskategorier som Sverigedemokraterna så gärna ville skulle omfattas. Det är otroligt bra för landets läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det är bra för Sveriges patienter och elever. Utredaren konstaterade också att förslagen kommer att få begränsad effekt.

Som om inte detta vore nog har vi dessutom hela återvandringsbidraget. Man kan konstatera att utredaren sågade även detta förslag och ansåg att det var kostnadsdrivande och ineffektivt. Utredaren skrev till och med att det riskerar att försvåra integrationen.

Fru talman! Nu har Sverigedemokraterna möjlighet att göra skillnad på riktigt. Min fråga är: Kommer Sverigedemokraterna att lyssna på landets skickliga jurister och utredare, tänka om och göra rätt? Kommer Sverigedemokraterna att lämna sin återvandringspolitik och i stället börja prata om saker som fungerar - språk och jobb, satsningar på och investeringar i människor?

Herr talman! Här är retoriken igen: funktionshindrade eller invandrare. Så enkel och svartvit är inte politiken. Man kan givetvis göra satsningar som fungerar för människor som står långt från arbetsmarknaden både på grund av en funktionsvariation och på grund av att de nyligen har kommit till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Centerpartiet satsar på jobbskapande åtgärder för alla, oavsett hur du ser ut - oavsett hudfärg. Det är skillnaden mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna satsar bara på dem som ser ut som mig och Magnus. Resten ska återvända. De ska få 350 000 så att de återvänder hem. Dessutom kan de nu ångra sig och komma tillbaka, och då kan vi konstatera att de har fått 350 000 kronor i onödan. Det är 350 000 kronor som kan gå till saker och ting som fungerar - till integrationsinsatser som gör att människor kan komma in på arbetsmarknaden.

En annan sak jag kan fråga mig är vad det är som gör att Magnus Persson tycker att Samhall fungerar så otroligt bra. Vad är det som gör att Magnus Persson tycker att människor som står långt från arbetsmarknaden kommer närmare den med Samhall? Vi har ju haft rätt bra diskussioner, inte minst under ledning av Saila Quicklund i utskottet, om problemen med Samhall. Men man måste ju också våga ta tag i dem. I den utredning från regeringen som nu ligger på bordet tittar man bara på en liten del av problematiken med Samhall.

Ja, Centerpartiet skär ned på Samhall. Vi menar nämligen att det är ineffektiv arbetsmarknadspolitik. Vi vill i stället satsa på det vi tror fungerar, det vill säga att investera i människor. Vi ser på människor som en tillgång, inte som ett problem. Det är skillnaden mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna: Vi tror på alla, oavsett funktionsvariation och oavsett hudfärg.

Herr talman! Sverige står inför ett vägval, och det finns bara en väg som leder framåt.

För att bygga ett starkt Sverige som håller ihop för framtiden måste vi fokusera på att alla människor som befinner sig i Sverige ska nå sin fulla potential. Om vi inte snarast vänder utvecklingen med ett utanförskap som skapar en tudelning i vårt samhälle kommer det att få förödande konsekvenser för lång tid framöver. Därför måste den sociala rörligheten öka, och det måste ske nu.

Vi tror på ett gemensamt ansvar, för att alla människor ska ha friheten att förverkliga sina liv och sina drömmar. Individen har ett ansvar att ta vara på de möjligheter som finns, och samhället har ett ansvar att skapa ännu fler möjligheter. När människor kan nå sin fulla potential och få friheten att leva de liv vill leva, när människor lyckas, är det bra för Sverige. Det gynnar Sveriges tillväxt, stärker sammanhållningen i landet och är det som skapar resurser för att fortsätta investera i både människors och företags möjligheter.

För att bygga ett starkt Sverige som håller ihop för framtiden måste vi fokusera på att alla människor i Sverige ska nå sin fulla potential. Sverige ska helt enkelt vara världens bästa land att göra livsresor i. För det krävs tillväxt och nya jobb. I ett samhälle där friheten finns att skapa nya företag och nya idéer skapas också många fler möjligheter att komma ur utanförskap och få en lyckad integration.

Tyvärr tappar Sverige just nu i nyföretagande, i tillväxt och jobbskapande, samtidigt som arbetslösheten stiger. Den trenden måste vändas. För vissa grupper i samhället är det svårare i dag att göra en livsresa än för andra. Steget in på arbetsmarknaden är statistiskt sett störst för utrikes födda kvinnor och unga män. För utrikes födda generellt är misslyckad integration en grundorsak till att många livsresor inte blir av. 86,1 procent av inrikes födda vars båda föräldrar är inrikes födda är sysselsatta. Motsvarande siffra för utrikes födda är 74,9 procent. Det är en skillnad på lite mer än 11 procentenheter. Hade utrikes födda haft samma sysselsättningsgrad som inrikes födda hade ytterligare 180 000 personer haft jobb i Sverige. Det är ett enormt slöseri.

Politikens uppgift är att ge alla en chans, samtidigt som individen har friheten att ta ansvar för sitt liv och sin livsresa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Herr talman! Centerpartiet ser fyra strukturella problem som hindrar människor från att göra en livsresa.

Tröskeln till det första jobbet är många gånger för hög, och incitamenten till egenförsörjning är för låga.

Jobb skapas i små och växande företag, men nyföretagandet sjunker och kostnaden för att anställa är hög och har till och med höjts under Tidöregeringen.

Företagens stora kompetensbehov matchas inte av kompetenser hos dem som är arbetslösa. Utbildningsbehovet är skriande, och jobben skapas på andra platser än där arbetslösheten är hög.

Svenska språket är en viktig nyckel, inte bara för att komma in i det svenska samhället utan framför allt för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Trots att vissa förändringar har gjorts är sfi alldeles för undermåligt, och för få lär sig det svenska språket.

Det här var fyra strukturella problem som regeringen gör alldeles för lite för att lösa. Nu krävs stora strukturreformer för en arbetsmarknad i omställning och för att stå bättre rustad inför framtiden. Inte minst behövs reformer för grupper med svag konkurrensförmåga som ska komma i arbete och för att minska tudelningen på arbetsmarknaden. Samtidigt behövs reformer för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad i andra grupper. Den arbetslöshet som vi ser i Sverige i dag är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. Arbetslösheten är tärande för den enskilde, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället.

Vägen framåt är att öppna dörren till svensk arbetsmarknad på vid gavel. Höga kostnader för att anställa leder till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Vi måste våga prioritera det som är viktigt på riktigt. Därför prioriterar Centerpartiet förslag som skapar jobb.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen anser Centerpartiet att arbetslinjen måste ges tydligare prioritet och att arbetslöshetsförsäkringen således bör vara relativt hög i början för att därefter trappas ned snabbare. Denna utformning innebär en stor besparing som gör att vi kan satsa på andra, mer effektiva, jobbskapande åtgärder.

En annan sak som inte fungerar tillräckligt bra är etableringsjobben. Därför behöver de utvidgas till att även omfatta företag utan kollektivavtal. Integrationen av nyanlända måste snabbas på, och att utvidga etableringsjobben är en viktig komponent i det arbetet.

Herr talman! Tidöregeringens politik präglas i bästa fall av passivitet, initiativlöshet, oordning och grumliga prioriteringar. I värsta fall präglas den av populistiska förslag som försvårar intåget på arbetsmarknaden. Trots att flera partier i Tidöregeringen iklär sig epitetet borgerliga är den jobbpolitik som man för allt annat än borgerlig. Bördorna för att anställa höjs hos företagen i stället för att sänkas. Bidrag lönar sig bättre jämfört med arbete med förhöjda a-kassenivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Problemet med att för många utrikes födda står utanför arbetsmarknaden ska i första hand lösas med att de som Tidöpartierna anser inte är integrerade ska få pengar för att återvända till sina tidigare hemländer. Det är ett förslag som utredaren själv menar inte kommer att fungera utan snarare kommer att spä på integrationsproblemen och göra det svårare att komma in på svensk arbetsmarknad.

Regeringen har helt enkelt inga lösningar. Att regeringen gång på gång pekar ut vissa grupper skapar dessutom ännu större sprickor i samhället som riskerar att öka utanförskapet. Och det kommer att få konsekvenser för vårt land för lång tid framöver.

Herr talman! Den här regeringen investerar hundratals miljoner kronor i ett verkningslöst återvändandebidrag. Centerpartiet investerar i människor. Vi investerar i att fler ska lära sig svenska språket, i att fler ska bli en del av det gemensamma samhället och i att fler ska få det så viktiga första jobbet. Där lyser regeringen helt med sin frånvaro. Den enda integrationspolitik som finns är en stramare migrationspolitik, och det är det som är min poäng. Man måste investera i och satsa på människor.

Jag har sedan den här regeringen tillträdde ställt frågor om antalet kvotflyktingar till tre olika liberala politiker. Jag har fått tre olika svar. En ledamot var mycket nöjd med antalet 900. En annan ledamot var lite tveksam. Dagens svar är det absolut bästa. Jag hoppas att det är det som är Liberalernas politik. Det gläder mig i så fall att vi har en samsyn om att Sverige ska ta emot fler av de allra mest utsatta människorna på vår planet. Men faktum är att man på punkt efter punkt har fått vika sig för Sverigedemokraternas migrations- och integrationspolitik. Kvotflyktingar är en sak, men det har ju blivit svårare för familjer att återförenas. Vi har också den humanitära grunden, som har gjort det svårare för svårt sjuka barn att få stanna i Sverige. Det kan knappast vara några liberala segrar.

Herr talman! Först och främst vill jag välkomna ledamoten till socialförsäkringsutskottet och den migrationspolitiska debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Halva mandatperioden har gått, så det kanske är dags för en liten halvtidsutvärdering av migrationspolitiken och integrationspolitiken, som ledamoten ville komma in på. Antalet kvotflyktingar har gått från 5 000 till 900. Vi har fått en smalare humanitär grund, vilket gör att svårt sjuka barn inte längre kan stanna i Sverige. Vi har begränsat anhöriginvandringen, vilket gör det svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Vi har nu senast sett ett återvändandebidrag som utredaren själv menar riskerar att försämra integrationen.

Det här är migrationspolitik, men det är också Sverigedemokraternas integrationspolitik. Regeringen har bara levererat åtstramningar, åtstramningar och åtstramningar. Ingenting görs för att investera i människors förmåga att komma in i och bli en del av det gemensamma Sverige.

Min fråga är mycket enkel: Vart tog den liberala vakthunden vägen?

Herr talman! Migrationspolitik handlar i grunden om att människor ska få skydd i svåra tider. Just nu befinner vi oss i en osäker, orolig och på många vis väldigt svår tid. Det säkerhetspolitiska läget är väldigt osäkert såväl i Sverige som runt om i stora delar av världen. Flera humanitära kriser pågår samtidigt. Omvärlden påverkar migrationspolitiken i allra högsta grad.

I detta läge är det viktigt att kunna ha många tankar i huvudet samtidigt. Det är viktigt att inte glömma bort och sluta prata om Rysslands och Putins fruktansvärda, olagliga invasion av Ukraina som innebär ett brutalt mörker. Mina tankar är med alla dem som mist sin make eller maka, mamma eller pappa, son eller dotter. Invasionen är oförlåtlig.

Även om jag ofta är skarp i min kritik mot regeringens migrationspolitik vill jag ändå framhålla styrkan i den många gånger stora enigheten i Sveriges riksdag i fråga om stödet till Ukraina. Sverige har på många sätt visat sitt stöd - humanitärt, i form av krigsmateriel och ekonomiskt. Det har många gånger skett med bred uppslutning här i Sveriges riksdag, och det har på riktigt varit en viktig signal. Detta har regeringen gjort bra.

Men för oss i socialförsäkringsutskottet handlar Ukrainafrågan framför allt om de ukrainska flyktingarna. Jag var inne på detta i replikskiftet tidigare: Jag är besviken. Jag är besviken på att det tog regeringen för lång tid och på att den gjorde för lite. Det har på riktigt påverkat krigsförmågan hos de män som befinner sig längst fram vid fronten att veta att deras nära och kära har det tufft i Sverige.

Herr talman! För Centerpartiet är asylrätten grunden i migrationspolitiken. Den som kommer till Sverige ska få sina asylskäl prövade. Den som inte har skyddsskäl ska snarast möjligt lämna landet. Den som har skyddsskäl ska få stanna och få bästa tänkbara integration med fokus på jobb och språkkunskaper. När regeringen ser människor som ett problem ser Centerpartiet människor som en tillgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det finns partier i Sveriges riksdag och i regeringsunderlaget som tror att majoriteten av flyktingarna kommer hit med onda avsikter och vill Sverige illa - att de rent av vill förstöra vårt älskade land. Jag däremot tror genuint att människor som kommer hit på flykt undan krig och förtryck vill gott - att man vill lära sig svenska och vill komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Många får dock inte de förutsättningar och möjligheter som krävs för att lyckas.

Den som vet vad människor flyr från och vad människor riskerar på flykt vet också att trygghet många gånger är det enda man söker - trygghet för sig själv, sin familj och inte minst sina barn. Vårt synsätt, som samhälle, medmänniskor och politiker, när det gäller människor som flyr undan krig och förtryck påverkar möjligheterna till en bra migration och en lyckad integration. Vårt sätt att prata om invandrare påverkar också möjligheterna till en lyckad integration.

För mig finns det inget mer svenskt än en stark samhällsgemenskap, där människor går upp på morgonen, kämpar hårt och bidrar till det gemensamma. Att alla som anstränger sig, oavsett bakgrund, ska kunna lyckas i livet är inte bara viktigt för individen - det är också avgörande för Sveriges framtid. Det finns inga fördelar med ett tudelat samhälle. Ett tudelat samhälle är ett försvagat samhälle som hindrar tillväxt och konkurrenskraft men även gör oss sårbara för yttre hot. Ett stort ekonomiskt utanförskap bidrar till tudelningen, försvårar för små och stora företag att växa och är kostsamt för samhället i stort.

Alla som kommer till Sverige ska mötas med öppenhet och tydlighet om vad samhället förväntar sig av var och en och vad var och en kan förvänta sig av samhället. Integrationen har lyckats när den som kommit till Sverige är med och bidrar genom sysselsättning. Detta förutsätter vilja och drivkraft från individen, som måste vara villig att göra sin del. Sverige har hittills misslyckats med att ställa tydliga krav på att alla som kan arbeta förväntas göra det, samtidigt som det offentligas investeringar i utbildning, vägledning och gynnsamma sammanhang inte alls motsvarar behoven för att alla ska kunna lyckas.

Höga krav på individen måste kombineras med verktyg och möjligheter. Den nuvarande regeringen har endast fokus på att höja kraven på papperet, utan att i verkligheten skapa fler möjligheter för människor att komma in i samhället.

När integrationen lyckas är invandring bra både för Sverige och för den som kommer hit, men när den misslyckas leder det till stora problem. Vi kan konstatera att oavsett regering har de senaste decenniernas brist på fungerande integrationsinsatser, i kombination med en stor invandring, bidragit till utanförskap och parallellsamhällen, vilket har skapat långsiktiga och kortsiktiga samhällsutmaningar. Risk för ökad gängkriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk, otrygghet och grogrund för religiös fundamentalism och förtryck är några av de allvarligaste konsekvenserna.

I dag finns det människor som känner att den svenska staten och det svenska samhället inte är till för dem - att de inte får vara en del av gemenskapen vad de än gör. Orsakerna är många. Det politiska samtalet och debatten om utanförskap bidrar nu dessutom till att förstärka både fördomar och känslan av att det finns ett vi och ett dom. Detta påverkas av hur vi behandlar och pratar om varandra, men också av hur ledande politiska företrädare pratar om en del av den svenska befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Främlingsfientlighet och rasism är hinder för att skapa en samhällsgemenskap och riskerar att föras vidare till nästkommande generationer. En förutsättning för ett sammanhållet samhälle är att det finns en öppenhet bland människor som redan är en del av samhällsgemenskapen att inkludera nya personer. Den som har ett arbete känner sig som en del av samhället och känner tilltro till det gemensamma systemet. Ett gemensamt "vi" handlar inte om etnicitet eller bakgrund utan om att man är med och bidrar. När regeringen nu genomför Sverigedemokraternas migrationspolitik bidrar man till en ökad tudelning och spär på tanken om ett vi och ett dom.

Regeringens angiverilagstiftning har skapat en väldigt stor oro runt om i landet. Låt mig citera migrationsministern: "Vi har haft en debatt de senaste två åren som har varit präglad av väldiga överdrifter, där personer i oppositionen och organisationer medvetet har skapat en stor oro hos många människor."

Det var ett uttalande som på riktigt gjorde mig förbannad. Det fanns en utredning på plats, som redan undantog medarbetare inom skolan och vården. Det var regeringens tilläggsdirektiv som inkluderade läkare, lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och elevassistenter. Det är regeringens fel att det har funnits en stor oro i många yrkesgrupper. Det är därför på sin plats att verkligen tacka alla fackförbund, yrkesverksamma och de i civilsamhället som på riktigt stod upp för rätten att inte ange och för rätten att inte spä på ett vi och ett dom.

Vi ser detta på punkt efter punkt. Ett annat mycket tydligt exempel är utredningen om återvändandebidrag, som skapar ett vi och ett dom. Regeringens egen utredare slog fast att detta riskerar att försämra integrationsåtgärderna. Många av oss i oppositionen har i dag blivit uppläxade för att vi inte läser utredningar och tar till oss av dokument. Samtidigt står sverigedemokraten i talarstolen och säger: Där har utredaren fel. Där ska man inte lyssna på honom.

Man ska helt enkelt bara lyssna på regeringens utredningar när det passar deras egna argument.

Centerpartiet säger nej till angiverilagar och till regeringens återvandringsbidrag för att i stället satsa på integrationsåtgärder som fungerar. När regeringen har gett upp tron på människor ser Centerpartiet människor som en tillgång som vi behöver investera i.

Herr talman! Jag är egentligen tveksam till att skruva upp tonläget i den här frågan, och jag brukar väga orden när jag ska debattera just Ukrainafrågan. Jag vill också poängtera att det är många kristdemokrater och civilsamhällesorganisationer som står nära kristdemokratin som gjort mycket för just de ukrainska flyktingarna, både i Sverige och på plats i Ukraina. Men jag blir lite konfunderad när ledamoten beskriver det som att det finns andra stöd att söka och att man kanske kunde ha gjort mer.

Centerpartiet är ett av de partier som har gett Kristdemokraterna möjlighet att bland annat i finansutskottet konkret rösta för höjd dagersättning för de ukrainska flyktingarna. Kristdemokraterna har då röstat nej. Kristdemokraterna har alltså aktivt motverkat mer drägliga levnadsförutsättningar för de ukrainska flyktingar som befinner sig i Sverige. Det är fakta.

Det är anmärkningsvärt, tycker jag, att man lyfter fram att man är väldigt stolt över det som Sverige har gjort när faktum är att det finns så många länder som aktiverade massflyktsdirektivet samtidigt som Sverige som gjorde mycket mer mycket snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

En av anledningarna till att många ukrainska flyktingar väljer andra länder än Sverige är just att levnadsförutsättningarna har varit mycket bättre där. Det borde vi inte vara stolta över. Det borde vi skämmas över.

Vi är överens om att vi ska hjälpa Ukraina. Men vi måste göra det på alla sätt, inte bara på vissa sätt.

Herr talman! Jag tänkte först inte ta replik, och det har att göra med att regeringens infrastrukturpolitik begränsar mina möjligheter att ta mig hem sent på kvällen. Men jag lovar att jag inte ska debattera vare sig tågen eller regeringsfrågan. Jag ska faktiskt debattera utgiftsområdet som vi är här för att debattera.

Jag tycker att det är bra att det har funnits stor enighet i Sveriges riksdag om humanitärt stöd, stöd med krigsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina. Däremot har regeringen saknat handlingskraft att leverera drägliga villkor för de ukrainska flyktingar som befunnit sig i Sverige.

Jag reagerade när ledamoten stolt berättade om vad regeringen gör för de ukrainska flyktingar som befinner sig i Sverige. Det tog ju alldeles för lång tid, och man gjorde alldeles för lite. Jag förstår inte hur man kan vara stolt när man har sett nyhetsreportagen om ukrainska kvinnor och barn som inte haft råd med vinterjackor och ukrainska mammor som tvingats stå i kö till soppkök för att mätta sina och sina barns magar.

För mig är det en fråga om värdighet. Men det är också en fråga om den ukrainska krigsförmågan, för vi vet att det påverkar krigsförmågan vid fronten att veta att ens fru och barn och så vidare har det tryggt och bra i det land de befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Min mycket enkla fråga till ledamoten är denna. Är Kristdemokraterna stolta över den politik som regeringen fört för de ukrainska flyktingar som befinner sig och har befunnit sig i Sverige?

Herr talman! Om man googlar härskartekniker kommer väl Ludvig Asplings namn upp. Det är alltid så att ingen annan kan någonting och ingen annan har läst någonting. Det är alltid Ludvig Asplings svar på alla problem i den här kammaren. Ärligt talat är det ganska oklädsamt för det som ska vara regeringsunderlagets tyngsta parti.

Eftersom Ludvig Aspling gav mig en uppläxning för att jag inte hade läst utskottets handlingar om angiverilagen kan jag säga detta: Utskottet har inga handlingar om angiverilagen. Det kommer utredningsdirektiv från regeringen, och sedan tar utredare fram det hela. Om vi nu ska stå här och läxa upp varandra om hur svensk statsförvaltning fungerar kanske Ludvig Aspling kan säga vilka utskottshandlingar jag skulle ha läst.

Däremot kan jag konstatera att det fanns ett antal undantag i den utredning som Socialdemokraterna tillsatte, exempelvis skolpersonal och sjukvårdspersonal. Sverigedemokraterna krävde att undantagen inte skulle finnas med i utredningsdirektiven från början - det var ju därför man inte hade några undantag i utredningsdirektiven. Då är det väl bara att konstatera att Sverigedemokraterna hade fel och att det inte är bra politik att lärare, läkare och undersköterskor ska behöva ange människor?

Vi har också utredningen om återvandringsbidrag, där utredaren faktiskt konstaterar att detta är ineffektiv politik. Om jag inte har läst utredningen om angiverilagen har Ludvig Aspling inte läst utredningen om återvandringsbidrag. Det är väldigt tydligt att detta inte ger någon effekt. Det är också väldigt tydligt att utredaren konstaterar att detta spär på splittringen av Sverige.

Är Ludvig Aspling orolig för att hans retorik spär på splittringen och tudelningen av Sverige, eller är det strunt samma för honom?

Herr talman! Att arbeta fram kommunikativa och populistiska förslag som drar väljare är en sak. Att genomföra politik, ta ansvar och få till förbättring är något helt annat.

Sverigedemokraterna har nu fått igenom stora delar av sin migrationspolitik. Det är en stor seger för Sverigedemokraterna. Men nu ska de förslag som man knåpat ihop på sin kammare bli verklighet, och då går det inte lika bra.

SD krävde att få igenom tilläggsdirektiv i utredningen om angiverilagen. Utredaren valde dock att inte inkludera någon av de yrkeskategorier som Sverigedemokraterna så gärna ville skulle omfattas. Detta är otroligt bra för landets läkare, sjuksköterskor, lärare, elevassistenter och så vidare. Det är bra för Sveriges patienter och elever. Utredaren konstaterade också att förslagen skulle få begränsad effekt.

Som om inte detta var nog har vi återvandringsbidraget. Vi kan konstatera att även detta förslag sågades av utredaren, som menade att det skulle vara väldigt kostnadsdrivande och ineffektivt.

När Sverigedemokraternas politik ska testas i verkligheten sågas den. Det enda man lyckas med är att spä på splittringen i samhället - att det finns ett "vi" och ett "dom" och att alla inte är lika mycket värda i det svenska samhället. Man får personer med utländsk bakgrund att inte känna sig välkomna i Sverige.

Kommer Sverigedemokraterna att lyssna på utredningarna, eller kommer man att fortsätta driva kostnadsdrivande förslag med dålig effekt som bara spär på tudelningen av Sverige?

Herr talman! Jag kan konstatera att de åtgärder som presenterades ligger på andra ministrars ansvarsområden och inte på Arbetsmarknadsdepartementet.

Det är väl lite synonymt för hela mandatperioden att propositionslistan från Arbetsmarknadsdepartementet har varit tom - tom, tom, tom. Det är lite så som regeringens arbetsmarknadspolitik ser ut. Det är alltid någon annans fel - Centerpartiets eller någon annans - eller så är det Riksbanken som ska lösa problemet.

Vad tänker Mats Persson som arbetsmarknadsminister göra för att trycka tillbaka arbetslösheten?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen är duktig på att hålla presskonferenser om misären på svensk arbetsmarknad. Regeringen är desto sämre på att leverera konkreta åtgärder för att trycka tillbaka arbetslösheten. I stället verkar den nye ministern mer angelägen om att diskutera vems fel det har varit historiskt. Jag kan i stället konstatera att det nu är Mats Perssons ansvar.

Läget på svensk arbetsmarknad börjar bli akut. Vilka konkreta åtgärder är regeringen beredd att vidta för att det ska bli mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa och för att fler utrikes födda ska få det första riktigt viktiga jobbet att gå till?

(Applåder)