Mikael Eskilandersson

Fru talman! Man kan dölja mycket i retorik om man vill. Men i slutändan var det faktiskt den socialdemokratiskt ledda regeringen som sålde ut de här fastigheterna. Det var den socialdemokratiska regeringen som skrev de långa kontrakten med ett riskbolag som SBB. Regeringen sålde ut fastigheterna trots att den visste att det inte fanns en förköpslag.

Man kunde ha önskat att regeringen hade läst Kommuninvests rapporter innan den sålde ut statens innehav. Flera av försäljningarna har ju skett långt efter det att rapporterna kom.

Min fråga blir: Varför agerade Socialdemokraterna så omdömeslöst under den tid man satt i regeringen?

Fru talman! Nu har vi alltså ännu en debatt om varför den nya regeringen inte redan har återställt den skada som den tidigare regeringen har orsakat.

Det som har hänt är följande: En socialdemokrat har skapat ett bolag som genom hög belåning har köpt upp samhällsviktiga fastigheter, till stora delar från den socialdemokratiska regeringen. Enligt Dagens industri köpte SBB sin första fastighet i min hemkommun Örkelljunga. Det var ett äldreboende som förvärvades 2016. Efter det gick expansionen mycket snabbt. Jag ser ingen som helst anledning till att staten ska tvingas köpa fastigheten i Örkelljunga.

Den höga belåningen och de uppskruvade värdena på innehavet hos SBB har varit ett känt faktum hela tiden. Den tidigare regeringen fortsatte att sälja fastigheter och att ingå långa kontrakt med företaget under hela sin tid vid makten, trots riskerna. Så sent som maj förra året skrev man exempelvis ett 20-årigt kontrakt med polisen och Kriminalvården, det vill säga exakt sådan verksamhet som Jennie Nilsson nyss nämnde som exempel på verksamheter som man bör ha kontroll över. Och det skedde långt efter Rysslands invasion och olagliga krigföring i Ukraina.

Nu har man kommit på att det här inte var så bra. I en debattartikel i Svenska Dagbladet hänvisar man till en rapport från Kommuninvest, som styrker att det är bättre att äga än att hyra. Rapporten släpptes ett helt år innan regeringen skrev 20-årskontrakten. Det finns även en rapport från Kommuninvest som släpptes två år innan. Det är lite oklart i debattartikeln vilken man menar, eftersom båda anger att det är bättre att äga än att hyra.

Staten och regeringen har givetvis ett ansvar för statliga byggnader. Det är anmärkningsvärt att ett företag som SBB har fått möjlighet att äga sådana. SBB har verkligen varit tydligt med att det är ett företag som expanderar genom högt risktagande. Hög belåningsgrad, expansion och uppskrivna värden borde faktiskt ha gjort den tidigare regeringen betydligt mer skeptisk till att sälja till SBB eller att ha långtgående affärer med företaget.

Det är den vänsterregering som avgick i höstas som nu möjligen kan lastas för dåligt omdöme. Nu finns dock som tur är en möjlighet för staten att agera om fastigheter riskerar att hamna i fel händer. Det är jag glad för.

Fru talman! Hög inflation, osäkert ekonomiskt läge och höga räntor gör att få nya byggprojekt startas. Byggsektorn bävar för vad som komma skall när pågående projekt avslutats.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna är till stora delar överens om vad som behöver göras. Processer behöver snabbas upp, typgodkända hus införas och mer mark tillgängliggöras genom förändring av strandskydd och riksintressen. Dessutom behöver kapital tillgängliggöras så att fler kan bygga och äga sitt boende, till exempel genom ändrade amorteringskrav och startlån.

Min fråga till Andreas Carlson är: Kommer dessa efterfrågade och välbehövliga strukturförändringar som en hjälp innan krisen är ett faktum?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i jord-förvärvslagen i syfte att hindra att bestäm-melserna om förvärvs-tillstånd kringgås

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till vår reservation och i övrigt till förslagen i betänkandet. Det övriga är visserligen bara två delar, varav den ena är regeringens förslag, men det är vi sverigedemokrater alltså helt positiva till.

Regeringen har täppt till en lucka i lagen som gjorde det möjligt för juridiska personer att förvärva mark utan prövning. Det är något Sverigedemokraterna motionerat om och som nu fixas till. Sverigedemokraternas reservation handlar alltså inte om förslaget från regeringen. Vi välkomnar tvärtom regeringens förslag och tycker det är viktigt att jordförvärvslagen fungerar som det är tänkt. Det är också viktigt att balansen mellan fysiska och juridiska ägare finns kvar. Vi står helt bakom förslaget.

Herr talman! Varför har då Sverigedemokraterna en reservation? Jo, för att det finns ett annat yrkande som hanteras i samma betänkande om jordförvärvslagen. Förslaget är en bred utredning av hur generationsskiften kan underlättas bland svenska lantbrukare. Lantbrukare är människor som ofta jobbar väldigt många timmar varje vecka för att ge oss andra mat, så att vi kan överleva, samtidigt som vi anklagar dem för att förstöra miljön och klimatet.

Sverigedemokraternas reservation handlar om landsbygdspolitiken och om det generationsskifte som behöver ske bland svenska lantbrukare. Åldersfördelningen bland lantbrukare är oroande och borde oroa regeringen mycket. Två tredjedelar av alla lantbrukare är över 65 år. Två tredjedelar av jordbruken behöver snart skifta brukare om de över huvud taget ska finnas kvar.

Problemen kring ett generationsskifte är många. Det största problemet är antagligen den låga lönsamheten i det svenska jordbruket. Låg lönsamhet och ett högt markvärde gör det svårt för personer att ta över och köpa ut andra arvingar. Den låga lönsamheten gör det också ibland svårt att ens hitta någon som vill ta över, och det är säkert en anledning till att så många lantbruk inte skiftat ägare redan.

Sedan är det problem med att arrendeavtal inte följer med. Stödregler ställer till det. Arvsregler är problematiska, och regler för skogsbruk ställer till problem. Det är med andra ord inte ett problem som behöver lösas, utan det finns mycket som behöver ses över. Därför föreslår Sverigedemokraterna en bred utredning som kan titta på alla aspekter och alla berörda lagar. Då ska givetvis även jordförvärvslagen vara med. Det är därför vårt yrkande hamnar här.

Syftet med en sådan utredning är att underlätta för det generationsskifte som måste ske bland lantbruken i Sverige. Återigen: Två tredjedelar av lantbrukarna i Sverige är över 65 år. Jag hoppas att regeringen tar till sig och förstår vilket behov det finns av att underlätta för generationsskiften i lantbruket, även om vår reservation inte vinner i omröstningen.

Fru talman! Jag noterar att Linus Sköld fortsätter att prata sig varm för ett investeringsstöd som han inte avsatt några pengar över huvud taget till. Men han ska få lite idéer av mig.

Både priset och tiden för byggande kan vi faktiskt förbättra och förenkla genom en annan process. Det effektiva sättet att öka och snabba på byggandet är att ha enkla, upprepbara processer. Vi sverigedemokrater lanserade Sverigehuset i valet. Det är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Vi vill komma bort från att 290 olika kommuner ska ha att bedöma hus efter tusentals olika planer. Socialdemokraterna på sin tid utredde typgodkända hus men kom fram till att man inte ville ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller tillgången på mark som behövs påverkar man den bäst genom att se över riksintressena och förändra strandskyddet. Särskilt i norra Sverige är riksintressen enormt begränsande. Jag var i Kiruna för att studera flytten av staden, och det var uppenbart att det som begränsade byggandet mest var tillgången på mark. Det var framför allt riksintressen tillsammans med gruvans riskområde som begränsade den.

Mycket av detta kunde Socialdemokraterna ha löst under sina åtta år, men ingenting hände förutom att de införde investeringsstödet, som de inte ens själva vill ha kvar längre. Jag konstaterar att Socialdemokraterna hade fler bostadsministrar än förslag under tiden i regeringsställning. Jag har stora förhoppningar om att nuvarande regering kommer att producera fler förslag och lite färre bostadsministrar.

Fru talman! Jag tänker inte upprepa vad bostadsminister Andreas Carlson redan har framhållit på ett alldeles utmärkt sätt, utan jag gick snarare upp för att bemöta det som Linus Sköld påstod om investeringsstödet.

Socialdemokraterna framhåller alltid investeringsstödet som den perfekta lösningen och menar att det avvecklades för snabbt. Men om vi tittar i Socialdemokraternas budget märker vi att det ser lite annorlunda ut. Socialdemokraterna avsatte inte själva tillräckligt med medel för att avveckla investeringsstödet på något annat sätt, och Socialdemokraterna avsatte definitivt inte något i sin budget för att bevara stödet.

Vi hade en liknande debatt i civilutskottet vid tiden för budgetdebatten i höstas. Då kunde Socialdemokraterna inte svara på varför de inte hade avsatt tillräckligt med medel. En utökning av beställningsbemyndigande hade de gjort i sin budget, men det fanns inga pengar. Beställningsbemyndigande är inte pengar. Inte ens pengar till de 18 ansökningar som Linus Sköld tog upp fanns i budgeten. Det saknades 16 miljarder för att avsluta de ansökningar som fanns.

Det sades något svepande om att siffran inte var känd förrän i sista sekund, och därför hade Socialdemokraterna inte kunnat lägga in den. Så var det kanske för de allra flesta partier, men Socialdemokraterna satt ju i regering ända fram till senhösten. Då håller det inte att hänvisa till att siffran inte är känd.

Socialdemokraterna vet mycket väl hur många miljarder det skulle kosta att bevara investeringsstödet. Just därför lade de fram en budget där investeringsstödet inte fanns med. Annars hade alla andra satsningar i deras budget i princip försvunnit, för de hade inte haft råd med något annat än investeringsstödet. Man kan inte både ha och äta kakan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt anförande framhöll ledamoten Linus Sköld att det var fel att ta bort investeringsstödet. Samtidigt hade Socialdemokraterna inte med några pengar. Antingen lägger man pengar på investeringsstödet i sin budget, eller så erkänner man att det blev för dyrt och att man inte längre ser det som rimligt att lägga alla dessa miljarder på bostäder som till största delen ändå hade byggts.

Tre saker är grundläggande för byggande: Mark att bygga på, priset att bygga för och tiden det tar att bygga. Detta behövs alltid för att något ska bli byggt. Investeringsstödet är ett sätt att sänka priset på byggande, men det är ett fruktansvärt dyrt sätt. Dessutom är det ett orättvist sätt. Därför gick mitt parti till val på att ta bort investeringsstödet så fort det bara gick.

Socialdemokraternas budget för bostadspolitiken är inte särskilt omfattande när det kommer till Norrland. Ordet Norrland finns inte ens med i Socialdemokraternas bostadspolitiska motion. Känns det inte lite förmätet att stå här och tala sig varm för Norrland när man inte ens fått med den delen av landet i sin egen bostadspolitiska motion?

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Remisstiden för utredningen Alla tiders föräldraskap, som den förra regeringen tillsatte, gick nyligen ut. Utredningen har bland annat tittat på om fler vuxna än de som är ett barns förälder ska få juridisk rätt till barnet och om antalet vårdnadshavare ska utvidgas till fler än två.

Utredningen förefaller innehålla en hel del politiskt tyckande men väldigt få konkreta, vetenskapliga belägg för vad som är barnets bästa.

Sverigedemokraterna anser att flera av förslagen utredningen landat i är mycket problematiska och snarare tar sikte på vuxnas rättigheter än på barns rättigheter.

Därför är min fråga till ministern: Avser justitieminister Gunnar Strömmer att gå vidare med förslagen i utredningen Alla tiders föräldraskap.

Fru talman! Sverigedemokraterna lanserade Sverigehuset i valrörelsen. Det är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Dagens system med 290 kommuner och många tusen tjänstemän som ska godkänna och göra olika bedömningar av i grunden samma hus är både ineffektivt och fördyrande. Bara på bygglovet finns mycket att tjäna.

Det minskar och försvårar också konkurrensen när byggbolag som bygger framför allt småhus inte på förhand vet om huset kommer att godkännas eller ej. Tidigare bostadsministrar har ofta fått byggregler uppkallade efter sig, som friggebod och attefallshus. Men Sveriges befolkning behöver större villor, som till exempel Sverigehuset, för att få en dräglig levnadsstandard.

Därför vill jag fråga bostadsminister Andreas Carlson: Avser bostadsministern att verka för att typgodkända hus liknande Sverigehuset ska bli möjliga i Sverige? Och kommer vi att få se typgodkända Carlsonhus inom mandatperioden?

Herr talman! Jag kan bara konstatera att analys och belägg är lika frånvarande som Centerpartiet har varit på civilutskottets möten under hösten.

Jag får tillbaka att investeringsstödet skulle vara något som vi har lurat företagen på. Jag tycker att Sverigedemokraterna var väldigt tydliga med att investeringsstödet var något som vi skulle ta bort så fort vi bara fick chansen. Det var det vi gick till val på, och det var det vi gjorde.

Jag kan konstatera att trots fultaktiken i budgeten lyckas inte Centerpartiet ens få ihop de här 16 miljarderna. De finns inte i budgeten.

Påståendet att det inte var känt före justeringen är inte riktigt sant. Det blev faktiskt känt strax före justeringen. Det hade väl varit möjligt att göra en sista-minuten-ändring eftersom det faktiskt inte var justerat. Då hade vi nog i och för sig fått kalla till ett extra möte, men det hade ju varit möjligt att göra.

Totalt sett tror jag nog att man skulle känna sig mer blåst om man röstat på Centerpartiet och till exempel får 300 kronor i ersättning för bränslepriset samtidigt som man får ett höjt bränslepris. Jag skulle gärna vilja gå in på hur det ska gynna dem som bor på landsbygden. Att få 300 kronor och samtidigt höjt pris på allt bränsle tror jag inte är någonting som kompenserar - och det var det som Centerpartiet kallade ett rejält sänkt bränslepris som skulle gynna åkerierna, som inte ens får del av det.

Herr talman! Jag har framför allt en fråga gällande det här med sänkning av pris- och löneuppräkningen.

Jag ser att Centerpartiet har dragit ned på precis alla verk och institut vi har. Det har man gjort inte bara i civilutskottets del utan rakt över i alla delar av regeringens budget. Och det är inte småpengar. Boverket mister över 1 miljon. Statens geotekniska institut mister bara 184 000; å andra sidan är det från början en väldigt liten summa de får. Lantmäteriet mister nästan 2,4 miljoner. För Fastighetsmäklarinspektionen har Centerpartiet dessutom tagit bort pengarna som är avsatta för att arbeta mot terrorism och penningtvätt. Frågan är om det i slutändan över huvud taget lönar sig att ta bort det. Men den verkliga frågan är vilken analys som ligger bakom slutsatsen att de här pengarna plötsligt inte behövs och att man kan göra så här.

Vilka belägg finns det för att priser och löner inte behöver höjas så mycket som regeringen har sagt? Vad jag hört är det snarare så att inflationen ser ut att bli större än man trott tidigare. De senaste dagarna har det kommit siffror på över 11 procents inflation i Sverige. Då känns det ännu mer fel att man gör neddragningar.

Jag får en känsla av att man haft någon kommunpolitiker utan kunskap och resurser som varit med och hjälpt till med budgeten, för de brukar ju göra budget så här i småkommuner. Då drar man ned lite på allting och samlar ihop en stor summa som man sedan kan lägga på någonting som man vill göra. Men det är ganska oseriöst att göra det i riksdagen.

Herr talman! Jag ska börja med frågan om bostäder. Det är faktiskt så att ungefär 80 procent vill ha ett eget ägt boende. Det finns då en anledning till att man kanske går dem till mötes. Det blir problematiskt om 80 procent av det som byggs är hyreshus när det inte är det som eftertraktas.

Det sker något fantastiskt när det byggs villor och småhus som eftertraktas av dem som bor i hyreshus i dag. De som bor i hyreshus kan då flytta och lämna efter sig lägenheter. Och de lägenheter som de lämnar efter sig är mycket billigare än de lägenheter som byggs i dag hur mycket investeringsstöd som vi än pumpar in. Nu noterar jag att Vänsterpartiet vill pumpa in pengar i investeringsstödet, men inte så mycket så att det räcker.

När det gäller de 20 förslagen som handlar om överskuldsättning är de flesta sådana som faktiskt inte kostar pengar. Det handlar till exempel om att flytta brytgränsen för när det ska räknas som högkostnadskredit. Det handlar om att inte ge lånemöjligheter på helgnätter och så vidare. Dessa förslag ligger kvar och kommer att tas upp till behandling i civilutskottet under våren. Jag hoppas att jag får Vänsterpartiets stöd då. Det känns skönt att ni verkar vara på den linjen att ni håller fast vid det.

Vi ville tidigare skjuta pengar till den lokala konsumentrådgivningen. Men vi har inte hur mycket pengar som helst, och vi gör inte som Vänsterpartiet att vi lånar en massa pengar och sedan slänger in dem i budgeten. Det kan man göra. Men då skickar man över detta till våra barn och barnbarn, som får betala tillbaka det någon gång i framtiden. Det var vi inte villiga att göra första året som vi är med och styr, och jag kan garantera att vi inte är villiga att göra det sedan heller. Vi vill gärna få ihop budgeten med de pengar som faktiskt finns och inte bara skuldsätta nästa generation.

Herr talman! Först vill jag bara säga att jag betackar mig för den typen av epitet där man blir kallad högernationalist, eller vad det var. Jag har aldrig betecknat mig som det, möjligen som konservativ.

Bortsett från detta tycker jag att Vänsterpartiet har en lite märklig syn på detta med ägt boende, och ledamoten börjar prata om att man skulle ha fötts med en kontantinsats. Det är nog ingen som föds med en kontantinsats.

Jag var inte höginkomsttagare förrän jag blev riksdagsledamot. Jag var en vanlig arbetare, och jag har alltid ägt mitt boende. Mina barn har också alltid ägt sitt boende. De har sparat själva i princip sedan de började jobba.

Det ges en bild av att vissa föds med en kontantinsats och andra inte. Jag skulle snarare säga att man under olika delar av livet behöver olika sätt att bo. Hyresbostaden är jättebra för den som behöver ett flexibelt boende, är lite yngre och inte har pengar till en insats. Men för den allra största delen av Sveriges befolkning är det inte onåbart med ett ägt boende.

Frågan handlar snarare om vad vi gjorde mot överskuldsättning. Vi hade ett tjugotal punkter om överskuldsättning, och jag tror att i princip alla punkter som inte berör budget är kvar. Det enda som inte är kvar där har det väckts en kommittémotion om. Den är Nadja Awad välkommen att ställa sig bakom när den behandlas i civilutskottet. Överskuldsättning hanterar vi nämligen i ett eget betänkande eftersom det inte är kopplat till budget. Överskuldsättning är inte heller någonting som finns med i Tidöavtalet. Det handlar egentligen om en lång rad punkter som jag inte hinner ta upp nu.

Herr talman! Jag vill inte säga att detta med ursprungsmärkning av kött är någonting som vi har tappat bort. Jag vill minnas att EU också är lite inblandade i detta med ursprungsmärkning av kött och har börjat titta på möjligheterna till tvingande märkning. Det är klart att det fortfarande är en fråga som är viktig för oss, och det är givetvis en fråga som vi fortsätter att driva och vill genomföra.

Sedan är det så att det som vi har sagt är sådant som vi vill genomföra under mandatperioden. Man kan inte räkna med att allting sker första året. Och vi kommer inte att få igenom allt i förhandlingarna. Det kanske jag får vara ärlig och säga. Även om det är mycket som kommer från Sverigedemokraterna är det inte bara Sverigedemokraterna som sitter och förhandlar. Det är tre andra partier som också har lite grann att säga till om. Men även när det gäller kött och ursprungsmärkning av kött är det nog lite grann som med rådgivningen till våra konsumenter, att det är någonting som vi kommer att fortsätta att ligga på och driva från vårt håll. Hur långt vi kommer under mandatperioden återstår nog att se. Jag vågar inte ge några löften.

Herr talman! Stort tack, Katarina Luhr, för frågan! Det finns många problem som vi behöver ta tag i. Sverigedemokraterna har en väldigt omfattande motion när det gäller just överskuldsättning, där vi har en lång rad förslag. Det är förslag som vi kommer att fortsätta att driva. De finns inte med i budgeten, för överlag är det inte budgetdrivande förslag. De är heller inte med i Tidöavtalet, så vi har full rätt att driva dem mot regeringen hur hårt vi vill, så att säga. Detta kommer vi att göra också.

Utöver detta noterar jag glatt att Miljöpartiet har lagt pengar på just konsumentrådgivning i sin budget, och just den delen är något som vi i Sverigedemokraterna har budgeterat för under ett antal år tidigare. Numera måste vi sitta och förhandla om vad som ska vara med och vad som inte ska vara med, och det är inte alltid man får med exakt allting som man vill ha med första året man sitter i en förhandling.

Jag tror dock att vi får anledning att återkomma till just konsumentrådgivningen. Den har varit en del av vår politik under lång tid, och vi kommer nog att påpeka att vi fortfarande vill förstärka konsumentrådgivningen på något sätt.

Herr talman! Tack, Jennie Nilsson, för frågan, även om det faktiskt är ytterst intressant att konstatera att ledamoten Jennie Nilsson antingen är dåligt påläst på vad vår budget egentligen innehåller eller också står här och blåljuger.

Vi har till exempel en stärkt a-kassa, men detta är delar som vi inte debatterar här i dag eftersom de inte tillhör det här området. Det är dock saker som skulle eller kommer att mildra effekten - det hoppas vi verkligen - av de sämre tider som vi ser ut att vara på väg in i.

Sedan vill ledamoten Jennie Nilsson att vi ska ta ansvar nu. Det var väl ingen som under valrörelsen hörde Socialdemokraterna prata om Putinpriser och att kriget skulle ha påverkat - är det så jag ska uppfatta inlägget? Det är klart att omvärlden påverkar. Det var i högsta grad så att Socialdemokraterna skyllde på att all påverkan kom utifrån, medan vi däremot menade att regeringen hade kunnat mildra effekterna något.

Det är klart att vi kommer att göra vad vi kan för att mildra effekterna. En del av detta är givetvis en stärkt a-kassa, men det finns flera områden. Vi har fortsatt stärkt bostadsbidrag, så det finns en del saker i vår budget som går in och stärker på lite längre sikt också.

Det är väldigt lite vi kan göra från civilutskottets sida när det gäller investeringsstödet, för det är ett så dåligt stöd att inte ens Socialdemokraterna har tillskjutit pengar så att det räcker. Det finns inga 16 miljarder i Socialdemokraternas budget. Det är faktiskt att blåljuga att stå här och påstå det.

Herr talman! Tyvärr ser det ut som att vi går mot en väldigt dyster framtid när det gäller bostadsbyggandet, men det är framför allt ett resultat av de väldigt höga räntorna kombinerat med att vi har en hög inflation och ett krig som driver upp priserna på i princip allt material som används. Det är inte vår budget här i dag som har orsakat stoppet i bostadsbyggandet, och jag beklagar att det ser ut att bli som det blir.

Det finns inte en enda krona i Socialdemokraternas budget som skulle lösa detta. Investeringsstödet i sig löser det inte. Detta stöd är dessutom fullt rullande för tillfället, och ändå ser det ut att bli tvärstopp i byggandet.

Jag vet inte riktigt vad Socialdemokraterna menar att vi ska göra som på något sätt skulle motverka detta i dagsläget. Detta saknar Socialdemokraterna också helt förslag om i så fall. Vi kan inte elda på så mycket att vi motverkar Riksbankens räntehöjning, för denna höjning är till för att det ska bli minskad efterfrågan och att vi ska få ned inflationen. Om vi inte lyckas få ned inflationen i Sverige går vi antagligen en ännu dystrare framtid till mötes.

Det är en prekär och besvärlig situation. Jag noterar att Socialdemokraterna själva helt har tagit bort investeringsstödet för tillfället. Det finns inga medel som skulle uppväga det, så jag vet inte riktigt vad de menar med att kritiken skulle vara mot regeringen, för kritiken är i så fall riktad mot alla oss politiker som står bakom de förslag som finns här i dag.

Herr talman! Vi har nu framför oss civilutskottets stora budgetdebatt, och den brukar kunna sammanfattas som att den handlar om bostäder, bostäder, bostäder och därefter avslutas med några korta inlägg om konsumentpolitik. Civilutskottet har ett betydligt bredare ansvarsområde än så - exempelvis ingår insolvensrätt, familjerätt och mark- och vattenfrågor. Men då de stora posterna i budgeten kretsar kring just bostadsbyggande och bostäder är det också där debatten brukar hamna.

För min del känns det faktiskt helt fantastiskt att i år äntligen få stå här och yrka ett helt oreserverat bifall till budgeten.

Jag har varit med i civilutskottet sedan 2014 och stått vid sidan av medan bostadsministrarna har avlöst varandra i ganska strid ström, den ena mer oengagerad än den andra, tyvärr. Det är få som ens kan räkna upp vilka bostadsministrar vi haft, och bostadsminister verkar ha varit något man skulle ha men ingen riktigt ville vara.

Värst har ändå avsaknaden av konkret politik varit. Egentligen har de senaste åtta åren bara handlat om att tillskjuta pengar från skattekollektivet, och nu när kriget i Europa har skapat kris och inflation är det extra bekymmersamt att ärva den dåliga politik som förts under alla mina åtta år i civilutskottet och som inte har löst bostadsbristen. Den nya regeringen lägger nu fram en väl avvägd budget där vi avvecklar de skadliga delarna i den tidigare politiken.

Herr talman! Jag misstänker att investeringsstödet kommer att nämnas några gånger i dag. Mitt parti gick till val på att investeringsstödet skulle avvecklas snarast möjligt. Anledningen är enkel. Investeringsstödet är kostsamt, snedvrider konkurrensen och gynnar i mycket stor utsträckning fel personer. Det är extremt dålig fördelningspolitik att ge stöd till dem som stått längst i bostadskön och till företag som delar ut vinster.

Då den tidigare regeringen saknade lösningar var detta livlinan man ständigt återkom till utan att någonsin nämna hur mycket företagen i denna bransch delar ut till aktieägarna. Jag vill påstå att det är dubbla måttstockar jämfört med skattepengar till skola och vård.

Investeringsstödet har också tenderat att växa varje år och de negativa effekterna på marknaden likaså. Detta får mig att tänka på sagan om Fenrisulven i den gamla asatron som ständigt växte och ständigt matades trots att alla såg att det inte var bra.

Investeringsstödet har växt så mycket att när vi nu ska avveckla stödet finns det ansökningar på runt 16 miljarder som inte kommer att hanteras. Det är extremt höga summor som skulle ha riskerat att urholka andra mycket bättre fördelningseffektiva åtgärder.

Förhoppningsvis är det ingen som bokstavligen behöver mista sin arm likt vid sagans kedjande av Fenrisulven, men det kommer att svida för många som räknat med att få ett stöd som inte blir av. Jag beklagar detta, men det är den tidigare regeringens dåliga politik som skapat denna situation.

Intressant är att inget av de tidigare regeringspartierna har tillskjutit tillräckligt för att faktiskt gå vidare med investeringsstödet. Ingen vill fortsätta mata Fenrisulven. Enigheten om att investeringsstödet ska avvecklas verkar alltså vara total. Ingen tillskjuter de medel som skulle behövas, inte ens för att avsluta alla de ansökningar som redan föreligger.

Herr talman! För mig är det märkligt att man förutsätter att alla som hyr sitt boende behöver stöd och att alla som äger sitt boende är rika. Det brukar komma upp att rotavdraget är en fördel för dem som äger, men det kan bara utnyttjas av den som anlitar arbetskraft.

Långt ifrån alla som äger sitt boende utnyttjar rotavdraget. I min egen bekantskapskrets finns det många som inte anser sig ha råd att hyra in arbetskraft och därför aldrig kan använda sig av rotavdraget och därmed aldrig utnyttjar den enorma fördel som det alltid framhålls att det ägda boendet har i och med rotavdraget. Däremot betalar de fullt ut för materialet vid renovering.

Dessutom drabbas de som äger nu av alla höjningar som orsakas av inflationen, och de får höjda räntor på sina bostadslån - räntor som höjts till det dubbla jämfört med tidigare.

Jag tycker att det är fel att sätta ägt boende mot hyrt boende på det sätt som ofta görs i debatten. De flesta har olika behov under olika delar av livet, och då behövs olika boendeformer. Men under de gångna åtta åren har fokus enbart legat på att skapa fler hyreslägenheter.

Något mycket positivt med den nya regeringens och Sverigedemokraternas samarbete är att vi nu får en helt annan syn på ägt boende. Äntligen kan vi få till reformer för att öka andelen ägt boende, och det ska vi göra, inte för att hyrt boende är sämre utan för att människor i mycket stor utsträckning vill äga sitt boende. Även bland dem som i dag bor i hyreslägenheter är det många som vill bo i ägt boende och inte minst i villor.

Av det som byggs i Europa är cirka 40 procent småhus, medan siffran i Sverige länge har legat på runt 20 procent. Det är ett problem. Vi är ju ett av Europas minst tätbefolkade länder, så brist på mark borde inte råda.

Det finns inte heller något motsatsförhållande mellan att bygga många hyresbostäder och att bygga många villor. Under 70-talet byggdes det uppemot 30 000 villor årligen samtidigt som man byggde extremt många hyreshus, medan genomsnittet under den tidigare regeringen var runt 10 000 villor och radhus per år.

Herr talman! Bostäder är inte bara byggnader. De är också något vi kallar hem, och hemma ska vara något man förknippar med trygghet. Ett hem är mer än fyra väggar och ett tak. Därför är det extra glädjande att bostadsministern så självklart också talade om otryggheten när han besökte vårt utskott. Att tryggheten i samhället ska återupprättas är Sverigedemokraterna och regeringen helt eniga om. Allt börjar nämligen med ett tryggt hem.

Denna insikt har tidigare inte funnits, men nu ser åtminstone jag ljuset i tunneln. Nu finns ett nytänk, och jag är övertygad om att vi härmed lägger grunden för en ny era i svensk bostadspolitik.

Herr talman! Avslutningsvis ska jag kort nämna de satsningar som görs på konsumentområdet. Konsumentverket får extra pengar för att klara tillsynen av nya regler om nikotinprodukter. Vi tillskjuter medel till Allmänna reklamationsnämnden för att bibehålla nämndens viktiga uppgifter. Vi tillskjuter 1 miljon extra till Fastighetsmäklarinspektionen för att den ska bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är en mycket viktig satsning för att upprätthålla ordning och reda. Märkligt nog har Centerpartiet motsatt sig detta. Stöd till föreningar och miljömärkning av produkter ges också i vår budget för 2023.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Av en rapport från Kronofogdemyndigheten som kom nyligen framgår att skulderna växer hos unga personer, framför allt unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtionsskulder. Näthandel utgör en stor andel av inkomna mål mot unga vuxna och är den vanligaste orsaken till skulder hos unga. Det är naturligtvis alarmerande, och åtgärder behövs för att motverka överskuldsättningen.

En utredning om åtgärder mot överskuldsättning tillsattes av den förra regeringen efter kraftfulla påtryckningar från myndigheter, experter och den politiska oppositionen.

Från Sverigedemokraternas sida lanserar vi ett kraftfullt åtgärdspaket mot överskuldsättning. Överskuldsättning är ett enormt problem både för den skuldsatta, som drabbas av att må dåligt och fara illa, och för den ekonomiska stabiliteten i stort.

Min fråga till finansmarknadsministern är hur det viktiga arbetet med att motverka den växande överskuldsättningen nu fortsätter.