Kadir Kasirga

Herr talman! Tack till Sten Bergheden för hans engagemang i dessa frågor!

Vi i Socialdemokraterna har varit väldigt tydliga med att det behöver göras många saker när det gäller järnvägen. Vi behöver åtgärda järnvägsunderhållet och samtidigt öka kapaciteten. Därför behöver vi bygga nya järnvägar, och därför var det olyckligt att den högerkonservativa regeringen stoppade byggandet av nya stambanor och järnvägar.

När det gäller finansieringen såg regeringen genom stoppandet också till att vi tappade miljarder från EU. Det finns andra finansieringsmöjligheter också som vi kan älta och diskutera tillsammans, såsom lånefinansiering. Näringslivet är ute och säger att de är intresserade av att göra de här investeringarna. Då får man sätta sig över politiska gränser och prata om detta. Vi har till exempel föreslagit en infrastrukturberedning för att prata om och diskutera de här frågorna. Vi tycker att det är viktigt för Sveriges ekonomiska framtid och mobilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

När det gäller de andra frågorna ska jag säga att under de åtta år som vi socialdemokrater styrde såg vi till att mycket lagstiftning kom på plats, särskilt när det gäller ordning och reda på våra vägar. Vi kan komma ihåg att det före 2014 var vilda västern på våra vägar, med osjysta företag och så vidare.

Herr talman! Tack för klargörandet från Thomas Morell i denna fråga!

Jag har absolut ingen anledning att ifrågasätta Thomas Morells erfarenheter från yrkeslivet. Men vi socialdemokrater träffar branschens aktörer, till exempel Sveriges Åkeriföretag och Transportarbetareförbundet - viktiga aktörer, herr talman. Vi borde lyssna även på dem och höra vad de anser i de här frågorna.

Jag vet att både Sveriges Åkeriföretag och Transportarbetareförbundet tycker att idén med en yrkestrafikinspektion, som vi kallar det, är bra. Sverigedemokraterna får kalla det för någonting annat, men grundprincipen handlar om att vi ska öka kontrollerna för att komma åt osjysta villkor så att det blir ordning och reda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

"Polisen är idag hårt ansträngd av det grova våldet och det är därför inte troligt att poliser tas i anspråk för kontroller av den yrkesmässiga trafiken", har Thomas Morell sagt. Polisen har andra, viktigare prioriterade frågor, men eftersom även dessa frågor är viktiga föreslår vi en yrkestrafikinspektion.

Det finns exempel och modeller som man kan titta på i Norge, Tyskland och Storbritannien. Ni får kalla det för någonting annat, men principen handlar om att vi ökar kontrollen så att det råder ordning och reda på våra vägar för yrkestrafikförarna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Thomas Morell, för frågorna!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

När det gäller påståendet att Socialdemokraterna inte har gjort något i de här frågorna vill jag påminna ledamoten om att det faktiskt var den socialdemokratiska regeringen som såg till att mobilitetspaketet kom på plats och började implementeras.

Det var också den socialdemokratiska regeringen som såg till att satsa på polisens vägkontroller. Under den föregående mandatperioden ökade de med 50 procent. Vi skärpte också cabotagereglerna från 24 till 36 timmar.

Thomas Morell har suttit länge i trafikutskottet och, vet jag, brinner för dessa frågor. Men det är ju inte sant att sossarna inte har gjort någonting, som ledamoten säger. Sanningen är den att vi har gjort väldigt många lagstiftningsändringar, och det finns dokumenterat.

Det som gör mig lite förvånad är att trots att Sverigedemokraterna har haft ett högt tonläge i frågan om kontrollen av yrkestrafiken väljer man nu att abdikera och inte lämna något konkret förslag i betänkandet. Det är förvånande, herr talman.

Herr talman! Självklart är det viktigt för oss socialdemokrater att vi investerar i och utreder alla transportslag och inte ställer dem mot varandra. När det gäller att transportera gods och även personer är det klart att vägarna är viktiga. Så är det. Vi behöver också satsa på och investera i vägunderhållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Det vi kritiserade när den nuvarande regeringen flyttade pengar från järnvägsunderhållet till vägunderhållet var att när regeringen gick ut med att det var kaos i järnvägsunderhållet och att vi måste satsa på detta valde man att ta pengar från järnvägsunderhållet och flytta dem till vägen. Det var det vår kritik handlade om. Man måste välja och prioritera.

När vi träffar transportföretagen och särskilt åkeriföretagen säger de alltid att de är med på tåget när det gäller klimatomställningen. De vill verkligen göra sådana investeringar, byta sin fordonsflotta till elbilar, ha elektrifierade vägar och allt det där. Vad de behöver se är dock en klar och tydlig politisk vilja. Med den nuvarande regeringen ser tyvärr inte åkeriföretagen det. De är nu lite grann i limbo och vet inte om de ska fortsätta investera i elbilar och genomföra klimatomställningen, eftersom denna regering har valt att prioritera fossildrivna fordon. Åkeriföretagen ställer sig frågande till det.

Såväl vägunderhållet och satsningar på väg som satsningar på järnvägen och alla andra transportslag är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Herr talman! Tack för ditt inlägg, Magnus Jacobsson! Magnus Jacobsson är en av de mest rutinerade och erfarna i de här frågorna och har också suttit i trafikutskottet. Jag uppskattar verkligen att ledamoten i sin historiebeskrivning säger att vissa problem kvarstår trots att många regeringar har kommit och gått.

Vi socialdemokrater tycker att det var olyckligt att den högerkonservativa regeringen stoppade byggandet av nya stambanor. Det finns problem med järnvägsunderhållet; det har vi särskilt sett under detta år. Hela svenska folket har bevittnat det. Vi har nästan en järnväg på kollapsnivå. Till och med den ukrainska järnvägen går bättre än svenska tåg. Det är inte acceptabelt. Vi bör verkligen rusta upp järnvägen.

Vi behöver satsa på underhållet men samtidigt också lägga ny räls. När vi träffar transportföretagen påtalar de att det finns en underhållsskuld. Men, säger de också, även om vi satsar massor med miljarder på att åtgärda den måste vi ändå lägga ny räls för att öka kapaciteten. Vi tycker att båda delarna måste göras, parallellt och samtidigt. De ska inte utesluta varandra. Det gäller även vägunderhållet.

Herr talman! I dag behandlar vi trafikutskottets betänkande 9, Yrkestrafik och taxifrågor. Jag vill passa på att yrka bifall till de socialdemokratiska reservationerna 1, 9, 11 och 13.

Herr talman! Snart har halva mandatperioden gått. Inom transport- och infrastrukturfrågor lyser tyvärr förslag och propositioner med sin frånvaro. Regeringen rivstartade sin mandatperiod med att stoppa byggandet av nya stambanor och att slopa klimatpremier och klimatbonus till privatpersoner. Det har hindrat många från att byta från fossildrivna bilar till elbil, vilket hade varit bra för klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Denna regering har också sett till att utsläppen ökar i Sverige samt att vi som land kommer att missa klimatmålen. Vi behöver satsa på hållbara transporter både för privatpersoner och inom yrkestrafiken. Men utöver miljön är även ordning och reda med trygga anställningar viktiga.

Herr talman! För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av sjysta arbetsvillkor. Men så ser det inte ut i dag. Det skapar stora risker inte enbart för enskilda förare utan för hela branschen. Oseriösa aktörer dumpar löner och låter arbetsmiljön halka efter. Så ska det inte se ut på svenska vägar.

Vi socialdemokrater har sett till att mobilitetspaketet har kommit på plats för att det ska bli enklare för de seriösa åkerierna. Därför vill Socialdemokraterna att det inrättas en yrkestrafikinspektion med ansvar för att öka inspektionen inom yrkestrafiken, vilket kommer att göra det svårare för de oseriösa företagen.

Vi har också förslag om att införa regelverk som underlättar för svenska fackförbund att ställa krav på svenska löner och villkor för att kunna förhandla om kollektivavtal med transportföretagen.

Herr talman! Att högern väljer att inte rösta på ett socialdemokratiskt förslag kanske inte ses som anmärkningsvärt. Sverigedemokraterna har tidigare haft ett högt tonläge i dessa frågor. Men nu ser vi att Sverigedemokraterna väljer att backa och ställa sig i ledet. Till förmån för några oklara formuleringar i betänkandet har SD valt att avstå från sina tidigare principiella reservationer.

Herr talman! Sverige är beroende av fungerande transporter. Vi måste vara säkra på att de som arbetar inom transportsektorn inte utnyttjas. Taxibranschen utgör en viktig länk i samhället, som möjliggör för människor att använda färdtjänst, skolskjuts och sjukresor såväl som att göra privata resor.

Taxiförarna ser till att eleven i rullstol kan ta sig till skolan, att pensionären kommer till vårdcentralen och att sjukpensionären kan ta sig till matbutiken. Men branschen har fortfarande flera utmaningar som påverkar förare, passagerare och seriösa taxibolag negativt.

Sedan avregleringen 1990 har branschen drabbats av omfattande problem, där olika apptjänster förvanskar konkurrensen genom att undvika arbetsgivaransvar och dumpa priser och villkor.

Herr talman! Det är dags att ta tag i problemen och göra en översyn av hela taxibranschen. Vi socialdemokrater ser med allvar på behovet av förändring inom taxibranschen.

En av de mest brådskande åtgärderna är att resa kravet att yrkestrafik endast ska utföras av seriösa aktörer. Prisdumpning, låga löner och dåliga arbetsvillkor har blivit vanliga inslag inom branschen och har resulterat i en omfattande brist på förare.

Herr talman! Brister vid offentliga upphandlingar där skattemedel kanaliseras till oseriösa företag som vinner kontrakt på minimala kostnader, låga löner, ohållbara arbetsvillkor och skatteflykt är också ett problem som måste tas på allvar.

Framväxten av gigekonomin har ytterligare förvärrat situationen och förstärkt problemen med förare som inte får ta del av fördelarna med ett tryggt anställningsavtal. Dessa osäkra anställningar orsakar också betydande ekonomisk stress och utsatthet för förarna och utgör dessutom en säkerhetsrisk för passagerarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Det är en betydande risk att prispressen resulterar i kvalitetsbrister då förare inte ges tillräckliga förutsättningar för att utföra sina uppdrag eller förväntas arbeta orimligt långa arbetspass. Detta är oacceptabelt, särskilt för dem som använder färdtjänst, skolskjuts eller sjukresor och förväntar sig trygghet och säkerhet.

Det är därför anmärkningsvärt, herr talman, att regeringen trots uppmärksammade brister inte ser något behov av att genomföra en helhetsöversyn av taxibranschen. Vi har vid flera tillfällen uppmärksammat bristerna, men ansvarigt statsråd har tyvärr avvisat kravet på att genomföra en helhetsöversyn av taxibranschen.

I detta betänkande lämnar vi förslag på en helhetsöversyn av taxibranschen. Jag hör att många av ledamöterna tycker att det är viktigt med rättvis konkurrens och att det är viktigt att de anställda ska ha sjysta villkor. Nu har vi ett förslag. Vi får se hur man kommer att votera i denna sal senare under dagen.

Det är dags att inte bara se till att regler säkerställer sjysta arbetsvillkor, rimliga löner och anständiga arbetstider utan även se över hur taxipolitiken behöver utvecklas, något som inte gjorts sedan avregleringen på 90-talet. Utan fungerande transporter för dem som behöver det blir det farligare och fattigare i Sverige.

Herr talman! Vanligt folk måste kunna lita på att transporter som behövs för att vardagen ska gå runt faktiskt fungerar, speciellt i ekonomiskt tuffa tider. Regeringen behöver agera för en fungerande taxibransch nu.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Herr talman! Ledamoten Sten Bergheden gav ett jättepositivt svar, men min fråga kvarstår. Socialdemokraterna har under många olika interpellationsdebatter, i många skriftliga frågor och nu i det här betänkandet krävt att man gör en helhetsöversyn av taxibranschen. Det har nämligen inte gjorts sedan 1990.

Nu har vi en situation där gigekonomin växer bland annat i och med appbolagen. I debatten om branschen hör vi att väldigt många taxiförare inte klarar att försörja sig. För att få en rimlig lön från appbolagen måste de arbeta mer än 14 timmar.

Vi är jätteglada över att företagen vill komma hit och etablera sig, investera och skapa jobbtillfällen, men det är även viktigt att de följer svenska regler, har kollektivavtal och gör som arbetsmarknadens parter har kommit överens. Så är inte fallet i dag. Det vet ledamoten Sten Bergheden också.

Vissa appbolag menar att de inte har några anställda och att chaufförerna inte är anställda. Det är ett problem i sig, och någonting måste göras. Får jag tolka ledamoten Sten Bergheden som att regeringen, Moderaterna och regeringsunderlaget kommer att verka för att det blir en helhetsöversyn av taxibranschen?

Herr talman! Tack till Sten Bergheden för anförandet! Ledamoten berörde väldigt många viktiga frågor som vi i trafikutskottet såklart arbetar med utifrån våra politiska ställningstaganden.

En fråga som Sten Bergheden berörde handlade om att åkeriföretag ska konkurrera på lika villkor. Socialdemokraterna tycker självklart att det är jätteviktigt. När vi styrde 2014-2018 var det en prioriterad fråga. Vi arbetade även för att få mobilitetspaketet på plats. Nu håller det på att implementeras. Då är det viktigt att följa upp det. Det behövs kontroller, vilket ledamoten också nämnde i sitt anförande.

En annan fråga som vi socialdemokrater tycker är viktig när det gäller yrkestrafiken och chaufförerna är taxiförarnas arbetsvillkor. Det har varit en debatt kring taxibranschen. Tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn har kallat avregleringen av taxibranschen kaosartad. Vi har krävt en helhetsöversyn av taxibranschen. Svenska Taxiförbundet har besökt utskottet, och de tycker som vi. Vi har en reservation i betänkandet.

Min fråga till Sten Bergheden är om Moderaterna tycker att det råder bra villkor för förarna i taxibranschen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret och reflektionerna.

Vi socialdemokrater ställer inte transportslagen mot varandra. Vi har inte varit drivande när det gäller etiketten flygskam. Resandet med inrikesflyget började faktiskt minska långt före pandemin och långt innan debatten om flygskam blev aktuell.

Vi lever i en digitaliserad värld. Näringslivet ställer om och använder mer digitala verktyg för att träffas. En konsekvens av det blir minskat resande med inrikesflyg. Det drabbas Bromma flygplats av.

Fru talman! Jag noterar att ministern fortfarande inte svarat på huruvida det är lönsamt att ha kvar Bromma flygplats. Det är en flygplats som blöder. Den kostar och dränerar skattemedel. Dessutom har kommunen, Stockholms stad, kommit med förslaget att bygga 22 000 nya bostäder för Stockholms invånare. Det är det som debatten egentligen handlar om. Vad säger regeringen om det förslaget?

Avtalet gäller fram till 2038. Ministern pratar om elflyget, som inte kommer att vara här i morgon eller i övermorgon. Det är långt kvar tills vi har elflyg. Menar ministern att den här förlustaffären ska fortsätta fram till 2038? Det vill jag gärna få svar på från Andreas Carlson.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag noterade att statsrådet sa att Bromma flygplats skulle kunna bli en omställningshubb för det gröna flyget. Jag vill tydliggöra att vi socialdemokrater är teknikoptimister och ser positivt på utvecklingen av elflyg, men det finns inget som säger att elflyget behöver vara låst till Bromma flygplats. Utöver Arlanda finns det andra flygplatser, till exempel Skavsta, som skulle kunna bli en omställningshubb med tanke på närheten till Stockholmsregionen.

Apropå det säkerhetspolitiska läget har Försvarsmakten, mig veterligen, inte pekat ut Bromma flygplats. Det finns en flygplatsutredning där Försvarsmakten specifikt har pekat ut vissa flygplatser som är viktiga.

Fru talman! Jag ställde fyra frågor till statsrådet, och jag förväntade mig att han skulle svara detaljerat på dem. Jag tycker dock att statsrådet har undvikit att svara på frågorna, särskilt när det gäller hur Bromma flygplats bidrar till utvecklingen av Arlanda.

Det finns tidigare utredningar, både från statligt håll och från näringslivet, som fastslår att Bromma flygplats inte längre är lönsam. Stockholms Handelskammare skriver att man skulle kunna spara 44 miljarder kronor genom att lägga ned Bromma flygplats. Jacob Wallenberg säger att det tjänar Sverige bättre att lägga ned Bromma flygplats, investera i Arlanda och bygga bostäder på Bromma flygplats mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är bättre att göra investeringar i flygets klimatomställning på flygplatser som inte kommer att avvecklas inom en överskådlig framtid. Stockholms stad är tydliga. De har fattat beslut om att säga upp avtalet med Swedavia. Ska jag tolka statsrådet som att regeringen inte kommer att respektera Stockholms vilja att bygga nya bostäder på marken där flygplatsen ligger i dag?

Höjda miljö- och klimatambitioner för flygbranschen handlar om statliga styrmedel, inte om var en enskild flygplats ligger. Mitt och Socialdemokraternas förslag till ministern är att man i stället ska verka för att premiera flyg med mindre klimatpåverkan, till exempel genom att införa differentierade start- och landningsavgifter på flygplatser som Arlanda och Landvetter.

Fru talman! Vi talar om en flygplats som efter pandemin endast utnyttjas till hälften av sin kapacitet. Det är en verksamhet som befinner sig i limbo. Den är tyngd av finansiell olönsamhet och övergiven av flygbolag som hellre flyttar till Arlanda.

Staten arrenderar Bromma flygplats från Stockholms stad till en subventionerad kostnad. I strid med utredningar och rapporter från både statligt håll och näringslivet kastar vi skattepengar på en flygplats som inte lyckas återhämta sig. Arlanda har fått tillbaka 85 procent av sina resenärer. Bromma har bara fått tillbaka hälften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagens DN finns en artikel där Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, blir intervjuad. Även han undrar varför regeringen satsar på ett sjunkande skepp, vilket Bromma flygplats faktiskt är, och rekommenderar att man satsar på Arlanda i stället. Visst vore det bättre att investera i Arlanda och samtidigt frigöra mark för bostadsbyggande och en ny stadsdel i Stockholms stad.

Fru talman! Vi debatterar en flygplats vars status vacklar. Det finns utredningar som slår fast att samhällsviktiga flyginsatser kan flyttas till Arlanda. Vissa flygbolag har redan valt att flytta från Bromma flygplats, och fler har anmält intresse för att göra detsamma. Bromma flygplats är inte längre en livskraftig affär, men regeringen och minister Andreas Carlson kan rädda situationen och skapa något positivt av detta. Regeringen kan tillsammans med Stockholms stad öppna marken för bostadsbyggande och bidra till att lindra bostadsbristen i Stockholm.

Jag känner ett behov av att påminna ministern Andreas Carlson om att Stockholm står för 41 procent av Sveriges tillväxt. Därmed är tillgång till bostäder och bostadsbyggande i Stockholm av stor nationell betydelse. Människor kommer hit från alla hörn av Sverige. Vi behöver skapa bostäder för dessa människor och bostäder för framtiden.

Vi kan inte blunda för fakta. Vi kan inte slingra oss undan med undvikande svar. Varför insisterar regeringen på att driva en verksamhet som inte längre är lönsam när vi kan skapa en klimatsmart oas - en stadsdel med uppemot 22 000 bostäder?

Vi behöver agera nu. Vi behöver satsa på Arlanda och utveckla och förstärka Arlanda som ett starkt nationellt nav för flyget i Sverige. Vi behöver också se Bromma flygplats för vad den är: en fallen stjärna som kan göras om till något bättre. Detta är en möjlighet att bygga en starkare framtid för stockholmarna och för Sverige.

Herr talman! Tack för svaret, skolminister Lotta Edholm!

Låt mig tydliggöra att det svenska språket självklart är vårt gemensamma språk i det här landet. Det är nyckeln till integration, till att lyckas i skolan och till att komma in på arbetsmarknaden. Det är Sveriges huvudspråk.

Sverige har varit ett unikt land när det gäller rätten till modersmålsundervisning, ett land som hyllas av andra länder och pekas ut som föregångsland i att ha denna utvidgade rättighet även för invandrargrupper och inte bara nationella minoriteter.

Det är självklart glädjande att nationella minoriteter får förstärkt rätt till modersmålsundervisning, men den här debatten handlar inte om de nationella minoriteterna. Den handlar om invandrade grupper och om barn och elever som talar ett annat språk än svenska hemma. Det finns gott om vetenskaplig forskning som visar att detta att kunna sitt hemspråk leder till att man kan lära sig andra språk mycket snabbare.

Herr talman! Jag vill ställa en annan fråga till skolministern. Eftersom direktivet handlar om huruvida modersmålsundervisningen bidrar till integration eller inte, anser skolministern att undervisningen i modersmålet försvagar integrationen - ja eller nej?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka riksdagsledamöterna Mirja Räihä och Linus Sköld för att de lyfter upp frågan om rätten till modersmålsundervisning. Jag vill också tacka skolministern för svaret.

I dagarna, närmare bestämt den 21 februari, firades den internationella modersmålsdagen - en dag som instiftades av Unesco år 1999 för att uppmärksamma främjandet av modersmålet. För att uppmärksamma denna dag hade några modersmålslärare i kurdiska arrangerat en tillställning på ABF Stockholm som riktade sig till elever och deras föräldrar. I de tal som hölls av eleverna och modersmålslärarna uttrycktes en stor tacksamhet till Sverige för möjligheten att lära sig sitt modersmål.

På denna tillställning hade jag möjligheten att prata med många modersmålslärare, föräldrar och elever som uttryckte en stor oro över att regeringen var på väg att avskaffa rätten till modersmålsundervisning. Det finns en stor oro över vad regeringens inslagna väg kommer att leda till. Tusentals människor över hela landet är oroliga över att regeringen kommer att avskaffa rätten till modersmålsundervisning för att tillfredsställa Sverigedemokraterna. Då blir skolminister Lotta Edholm skyldig att ge ett tydligt svar för att stilla oron hos barnen, lärarna och föräldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den amerikanska feministen och författarinnan Rita Mae Brown har någon gång sagt: "Språk är som en karta över kultur. De berättar varifrån människor kommer och vart de är på väg."

Om en person kan flera språk bör det rimligen ses som en fördel för individen och en tillgång för samhället, inte som en belastning. Tyvärr finns det i dag ett politiskt parti i Sveriges riksdag, som också är underlag för den nuvarande regeringen, som tycker att det här är en belastning. En stor del av timplanen i grundskolan ägnas redan åt språkstudier, men ändå ses den extra timmen på 60 minuter i modersmålsundervisning som en stulen timme som både motverkar språkutvecklingen i svenska och placerar barnet i utanförskap.

Detta är problematiskt. Det är en märklig syn eftersom det finns omfattande forskning som visar att modersmålsundervisning är bra för språkutvecklingen. Det gäller även utomeuropeiska språk.

Modersmålet är grunden för all annan inlärning. Det innebär att elever som får utveckla sitt modersmål också ges bättre förutsättningar att lära sig svenska, liksom att ta till sig kunskaper i alla andra ämnen. Facit till detta ges i den statliga utredning av modersmålsundervisningen som genomfördes 2019.

Herr talman! Med anledning av detta, av debatten och av svaret från skolministern vill jag ställa frågan: Kan skolminister Lotta Edholm lova att regeringen inte har som utgångspunkt att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?

Fru talman! Tack för svaren, Gunnar Strömmer!

Statsrådet vet att vi i Socialdemokraterna har egna förslag när det gäller hur vi ska bekämpa kriminaliteten och hur vi ska komma åt den här problematiken, som hotar samhället. Många av de reformer och lagförslag som regeringen nu driver är i grund och botten reformer och lagförslag som Socialdemokraterna tidigare initierat. Det vet statsrådet. Men jag vill inte hamna i den politiska polemiken här. För mig är det viktiga att bli en röst för de drabbade i Hässelby-Vällingby. Snart är det ett år sedan de blev utsatta för det här sprängdådet.

Jag tycker att det är bra att ni tar initiativ, men det är tyvärr för lite och hjälper tyvärr inte dem som blev drabbade under 2023.

Brottsbekämpning handlar inte bara om hårdare tag. Det vet statsrådet. Det handlar lika mycket om förebyggande insatser, och här tycker i alla fall jag att regeringen är handlingsförlamad. Det ser man genom det ekonomiska, genom finanspolitiken, när regeringen inte ger kommunerna och regionerna tillräckligt mycket resurser.

Ni sätter skattesänkningar före prioriteringar som hade hjälpt polisen, skolan, socialtjänsten och sjukvården och som hade minimerat antalet brottsoffer i framtiden. Det är djupt beklagligt, och det vittnar om att ord och att synas i tidningsartiklar går före tillräcklig handling och hjälp till dem som blir drabbade.

Stockholm behöver ju fler poliser. Statsrådet pratar om att man har gett tillräckligt mycket resurser till Polismyndigheten, men tyvärr har Stockholm i dag inte tillräckligt många poliser för att kunna ta den här kampen på ett ordentligt sätt. Det är också en fråga där jag hoppas att Gunnar Strömmer försöker ge svar.

Fru talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för de utförliga svaren.

Jag konstaterar fortfarande att frågan om tillförandet av resurser till kommuner inte har besvarats ordentligt. Vi vet att kommunerna, och i dessa fall också stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna, har tagit på sig ett stort ansvar. Vi har sett hur mycket stadsdelsförvaltningen i Hässelby-Vällingby har arbetat för att stötta brottsoffren. Det har varit högt prioriterat. Stadsdelsförvaltningen har jobbat uppsökande, kontaktat stadsbyggnadskontoret och tagit fram ett upplägg för att skynda på processen för rivnings- och bygglov. Det var ju i det här fallet fråga om ett radhusområde, som statsrådet också nämnde.

Jag vet att Gunnar Strömmer har träffat några av de drabbade, men har Gunnar Strömmer träffat tjänstemännen i stadsdelsförvaltningen eller Lisa Carlsson, socialdemokratisk nämndordförande i Hässelby-Vällingby? Har man haft en dialog med dem? Vad behöver de? Det här är helt nytt. Hässelby har blivit utsatt för fem sprängdåd, och de ska hanteras av en stadsdelsnämnd, en stadsdelsförvaltning, som har knapphändiga resurser.

Den 26 april 2023 deltog jag på ett möte och träffade brottsoffren för att lyssna på deras upplevelser och vad de hade för medskick till oss politiker. Stadsdelsförvaltningen hade bjudit in mig och biträdande finansborgarrådet i Stockholms stad Anders Österberg.

De initiativ som har tagits av regeringen är bra, men det finns fortfarande ett men. Hur tänker Gunnar Strömmer hjälpa dem som drabbades av sprängdåden och dödsskjutningarna under 2023 och även nu under 2024? Det är inte längre fråga om ett tiotal eller hundratal människor, utan det håller på att bli tusentals människor som i olika former har utsatts för dessa sprängdåd. De blir brottsoffer. Finns det någon hjälp att få eller lämnar regeringen dessa brottsoffer åt sitt öde?

Kan man inte göra något retroaktivt så att de kan omfattas av hjälp från staten? Just nu finns en stor frustration bland dessa hederliga människor, skattebetalare, eftersom de inte får stöd från samhället, särskilt från staten. Dessa frågor ska inte hanteras av en kommun, en stadsdelsnämnd. Det är regeringens uppdrag, och det är statens ansvar.

Gunnar Strömmer har ett stort ansvar. Jag ser gärna att Gunnar Strömmer utvecklar lite mer hur regeringen tänker hjälpa just dessa människor.

Fru talman! Även jag vill inleda med att rikta mina tankar till de drabbade i Sundbyberg som blev utsatta för ett bombattentat natten mot fredag.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Gunnar Strömmer för svaret men noterar att ministern har valt att inte svara på min andra fråga som handlar om vilka resurser regeringen tillfört kommuner som har drabbats av det eskalerande gängvåldet.

År 2023 var ett mörkt år i svensk historia, ett år då Sverige blev farligare, ett år när gängkriminalitetens bomber och kulor skapade rubriker och raserade liv, ett år när över 50 människor dödades. Barn förlorade sina liv, och oskyldiga blev offer när de hamnade i skottlinjen. Vi bör minnas 2023 med en sorgsenhet men också som en påminnelse om att handling behövs. Jag är orolig för att 2024 inte blir bättre.

Fru talman! År 2023 genomfördes närmare 150 sprängdåd i Sverige. Min stadsdel Hässelby-Vällingby i Stockholm blev ett av de mest utsatta områdena. Vi utsattes för fem sprängdåd, och ett av dessa blev det allvarligaste i Sverige i modern tid.

Det var den 16 mars cirka 01.25 som 15 kilo sprängämnen exploderade när de flesta på Lingonrisgränd låg och sov som vanligt. Detta är ett radhusområde där mestadels arbetande barnfamiljer bor och några äldre par som har bott där sedan området byggdes på 70-talet. Vi bor nästan 500 meter därifrån, och jag minns än i dag hur vi väcktes av ljudet och hur vårt hus skakade. Det är ett ljud man aldrig glömmer.

Fru talman! Det är ett mirakel att ingen dog av det sprängdådet, men ett sextiotal hus fick allvarliga skador, och några av radhusen blev helt utblåsta efter tryckvågen från bomben. Totalt 236 människor drabbades när de låg hemma och sov i sina sängar - 236 människor vars liv aldrig mer blir sig lika. Nu försöker de som bor på Lingonrisgränd, Carl Bondes väg, Nickelgränd och Fyrspannsgatan i Hässelby att läka såren, samtidigt som de tar kampen mot försäkringsbolag, rättsväsendet och myndigheter.

Gunnar Strömmer pratar om perspektivskifte. Men Jocke, Pär och Anette, några av brottsoffren på Lingonrisgränd, undrar på vilket sätt detta perspektivskifte ska hjälpa dem i praktiken. Det vill jag också gärna ha svar på.

Herr talman! Jag vill börja med att rätta statsrådet. Statsrådet hävdade att det var Socialdemokraterna som konkurrensutsatte järnvägsunderhållet. Så var det inte. Det var faktiskt Mats Odell, kristdemokratisk kommunikationsminister 1991 till 1994, som var mest drivande när det gällde att konkurrensutsatta järnvägsunderhållet och järnvägen. Från 2010 var det alliansregeringen med Moderaterna som konkurrensutsatte järnvägsunderhållet helt och hållet. Vi måste hålla oss till historiska fakta.

Jag har inte fått svar på min fråga när det gäller järnvägsunderhållet och synen på samhällskritisk infrastruktur. Vad är regeringens syn på samhällskritisk infrastruktur? Ska den vara upphandlad och konkurrensutsatt när det ser ut som det gör i dag - jag tänker på omvärldsläget och det säkerhetspolitiska läget?

Sverige har i dag låtit avregleringen av järnvägen gå längst i hela världen. Det har även min riksdagskollega Gunilla Svantorp påpekat. Det finns länder som har gått denna väg tidigare men som faktiskt har tagit tillbaka järnvägsunderhållet i egen regi för att marknaden inte har klarat av underhållet och inte har kunnat leverera. Detta ser vi i dag även i Sverige: Marknadskrafterna klarar inte av att underhålla järnvägen. Här behöver regeringen leverera svar.

Sverigedemokraterna hävdar att det finns ett hemligt avtal om järnvägsunderhållet. Jag och många svenskar vill verkligen veta vad det handlar om. Kommer järnvägsunderhållet eller delar av järnvägsunderhållet att hamna i egen regi eller inte?

Herr talman! Jag vill tacka min riksdagskollega Gunilla Svantorp för denna viktiga interpellation. Jag vill också tacka statsrådet för svaret.

Herr talman! Jag vill hålla mig kvar vid järnvägsunderhållet. Under det år som vi snart lämnar bakom oss har vi nästan dagligen läst om trasiga strömskenor och urspårade tåg - först på Arlandabanan, vilket satte stopp för flera regionala tåg i veckor, och nu malmtåget som spårade ur, vilket kommer att kosta närmare 1 miljard kronor för det statliga malmföretaget LKAB. Dessutom har det varit flera förseningar och inställda tåg.

I en tidigare interpellationsdebatt nämnde statsrådet robusthet och vikten av att ha en robust järnväg. Järnvägen är ju blodomloppet i samhället. Jag skulle gärna vilja att statsrådet utvecklade resonemanget kring samhällskritisk infrastruktur. Vi socialdemokrater anser att järnvägen och järnvägsunderhållet tillhör den kategorin.

Herr talman! Sverige har i dag ett av Europas mest privatiserade och uppstyckade järnvägsunderhåll. Det finns inget annat land som har så många aktörer inom järnvägen som Sverige har; det saknar motstycke i övriga världen. Den närmast religiösa tron på att marknadskrafterna skulle bringa ordning och reda på järnvägen har visat sig vara falsk.

Vi socialdemokrater tycker att man bör ha en mer pragmatisk och ansvarstagande syn. För att skapa effektivitet i samhället bör olika verksamheter vara organiserade på olika sätt. Marknaden kan vara bra på vissa saker, men inte på allt. Marknadsskolan är till exempel ett bra bevis på ett totalt misslyckande när man sätter all sin tillit till att marknaden ska styra.

De senaste haverierna inom järnvägen har visat att järnvägen inte är någon vanlig marknad. Det är en samhällskritisk infrastruktur som bör få mer respekt och högre prioritering. Den måste fungera väl för att Sverige ska fungera väl. Den har en central roll att spela i allt från miljö- och klimatarbete till nationell försörjningssäkerhet och regional utveckling.

Förseningar, inställda tåg och haverier på järnvägen kostar det svenska samhället miljarder. Näringslivet gör miljardförluster, och det är en förlust för alla som inte kommer i tid till sitt jobb på grund av tågförseningar och för arbetsgivarna.

Med facit i hand ser vi att avregleringen och privatiseringen i järnvägsunderhållet inte har lett till något konstruktivt.

Vi vet också att Tidöpartierna har haft en nu reviderad budget där man har hävdat att infrastrukturen ingår. Thomas Morell, Sverigedemokraternas trafikpolitiska talesperson, har sagt till Sekotidningen att det finns ett hemligt avtal om att ta tillbaka delar av järnvägsunderhållet. Jag skulle gärna vilja höra om det finns något sådant, om statsrådet kan delge oss något sådant i kammaren i kväll.

Fru talman! I mitt tidigare inlägg nämnde jag att vi också måste vidta åtgärder här och nu för att skydda de svenska medborgare som lever med hotet från regimen. Vi kan inte acceptera att våra medborgare lever i skräck för att uttrycka sina åsikter och kämpa för sin frihet. Därför undrar jag igen vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att stoppa revolutionsgardets och mullaregimens transnationella förtryck och förföljelse här hemma i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mullaregimen i Iran är inte bara engagerad i Mellanöstern. Enligt Säpo bedriver regimen subversiva aktiviteter, såsom kartläggning av den svensk-iranska diasporan och även industrispionage mot Sverige. Jag nämnde i mitt tidigare inlägg några mord som har begåtts av revolutionsgardet på europeisk mark även här hemma i Sverige. Det finns tillräckligt mycket bevis och underlag för att kunna lista IRGC som terrororganisation. Jag vill också påminna Tobias Billström om att Sveriges riksdag har varit enig om att terrorlista IRGC. Med den ingången måste regeringen agera.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis sända mina solidaritetshälsningar till familjerna till Johan Floderus och Ahmadreza Djalali som hålls som gisslan i Iran. Jag hoppas på ett lyckligt slut så att de förenas med sina nära och kära. Jag vill också sända en solidaritetshälsning till alla kvinnor i Iran som vågar utmana förtrycket och till mottagaren av Nobels fredspris Narges Mohammadi som sitter i det ökända Evinfängelset.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för denna viktiga interpellation och dessa viktiga frågor.

När jag ser en lyftkran tänker jag, och säkert många med mig, på byggande av bostäder, arbetsplatser och lyftande av tungt stål, betongblock och järn. Lyftkranen kan ses som en symbol för att bygga välstånd. Det är en maskin som är uppfunnen av människor för att göra det enklare för människor att lyfta tunga saker.

Men, fru talman, i auktoritära regimer som Iran är en lyftkran ett verktyg för att hänga oskyldiga människor på offentliga platser. En sådan regim borde ha varit förlegad. Det är en regim som har överlevt genom att hålla människor rädda, tysta och förtryckta. Det är djupt olyckligt.

Sedan 1979 styrs Iran av en islamistisk regim som inte bara förföljer och förtrycker sina egna medborgare. Denna regim verkar även aktivt för att sprida sin ideologi genom att finansiera terroristattacker och genom att stödja de mest brutala terrorgrupperna med pengar, vapen och utbildning.

Vi ser hur Iran politiskt och militärt har flyttat fram sina positioner i Mellanöstern. Iran stöder de religiösa fundamentalistiska rörelserna i Irak, backar upp Bashar al-Asad, slaktaren från Damaskus, utbildar och utrustar Hizbollah i Libanon och ger politiskt, ekonomiskt och militärt stöd till terrororganisationen Hamas.

Vi såg med stor fasa vad detta stöd resulterade i när Hamas den 7 oktober 2023 påminde om IS när man med deras metoder massakrerade oskyldiga civila israeler. Dessa attacker mot civila har dessutom hyllats av mullaregimen, som har gett löften om fortsatt stöd till Hamas. Allt detta, som kostar miljarder kronor, gör mullaregimen medan människorna i Iran blir fattigare och förtrycket från regimen mot dess egna medborgare fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För att göra allt detta smutsiga jobb har regimen ett verktyg som är känt under namnet revolutionsgardet. Revolutionsgardets främsta uppgift är att försvara och skydda mullaregimen till vilket pris som helst. Revolutionsgardet är också ett verktyg för att genomföra regimens transnationella förtryck och mord, det vill säga ett verktyg för att även förfölja oppositionella mot mullaregimen som lever i diasporan. Här är ett axplock:

Den 13 juli 1989 mördades den iransk-kurdiska ledaren Abdul Rahman Ghassemlou i Wien.

I Sverige mördades den 6 september 1990 den 50-åriga kurdiska hemspråksläraren Efat Ghazi i Västerås.

Den 17 september 1992 Berlin mördades den iransk-kurdiska ledaren Sadegh Sharafkandi i Berlin.

I oktober 2020 kidnappades den iransk-svenska aktivisten Habib Chaab när han besökte Turkiet. Han avrättades den 6 maj 2023.

Fru talman! Listan på de kriminella handlingar som har genomförts av den iranska regimen genom revolutionsgardet kan göras lång. I ljuset av det folkrättsvidriga invasionskriget i Ukraina behöver vi se mer allvarligt på Iran och dess kriminella aktiviteter.

Fru talman! Jag vill fråga utrikesminister Tobias Billström vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att stoppa revolutionsgardets aktiviteter i Sverige mot svenska nationella intressen?