Lars Larsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Beredskapsflygplatser utgör en viktig grundsten i det svenska totalförsvaret. Beredskapsflygplatserna är viktiga för brandflyget, ambulansflyget, kustbevakningen och det militära försvaret. Därför är det problematiskt med län som blir utan.

Förra året meddelade regeringen att Halmstads flygplats skulle designeras som en beredskapsflygplats, en utveckling som har eftersträvats under flera års tid med tanke på Hallands strategiska läge med stora hamnar, ett stort regemente och viktiga förbindelser.

Bara några månader senare kom uppgifter om att regeringens utredare föreslår att Halmstads flygplats nyvunna status som beredskapsflygplats skulle slopas.

Staten behöver agera långsiktigt och förutsägbart. Samtidigt anser vi sverigedemokrater att den statliga krisberedskapen behöver finnas tillgänglig i samtliga län.

Därför är min fråga till statsrådet om han i dag kan ge något besked om framtiden för Halmstads flygplats som en beredskapsflygplats.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Pål Jonson.

Turerna kring soldaters personliga utrustning har varit väl omdebatterade i olika medier under det senaste året. Tyvärr ser vi att tidigare regeringars besparingar och farliga politik har satt djupa spår i det svenska försvaret.

Vi sverigedemokrater kan inte acceptera att värnpliktiga springer runt i svarta sopsäckar eller att reservofficerare står dyngsura på skjutbanan, och vi vet att försvarsministern delar vår uppfattning i denna fråga. Vi befarar att gamla processer, otydliga regelverk och diverse flaskhalsar kommer att fördröja den förmågehöjning som behövs till 2030.

I regleringsbrevet bör det ingå ett uppdrag kring regelverk och processer. I Norge har man lyckats bli av med uppemot 60 procent av sina gamla processer på ganska kort tid. Därför är min fråga vilka initiativ statsrådet är beredd att ta med tanke på det som har framförts.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.