Alireza Akhondi

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. I går kom dödsdomen mot en iransk rappare vid namn Toomaj Salehi. Hans brott var att sjunga om revolutionsgardet och den islamistiska regimen i Iran.

Utrikesministern vet att en enig riksdag uppmanade regeringen att verka för en terrorlistning av just nämnda revolutionsgarde. Utrikesministrarna i unionen hade ett möte i måndags, och enligt rapporterna fördes det ganska djupgående diskussioner om terrorlistning av IRGC. Jag undrar därför om utrikesministern har vidtagit några konkreta åtgärder för att säkerställa att riksdagens demokratiskt fattade beslut får återverkningar på europeisk nivå.

Fru talman! Varmt tack, Andreas Carlson! Jag tror inte heller att man kommer längre genom att använda överord eller peka finger. Jag tror att det finns ganska många frågor som man skulle kunna lösa ut med ödmjukhet från bägge parter, inte främst till gagn för oss som står här och debatterar utan för de människor som faktiskt sitter och funderar på om de ska göra en viss åtgärd på sin fastighet och undrar vad det kostar, hur lång tid det tar och så vidare.

Jag tror också på många bäckar små, Andreas Carlson. Precis som vi konstaterade i vår förra debatt är vissa saker tidskrävande. Vi har en konstitutionell ordning där man kan ifrågasätta om Axel Oxenstiernas ritningar från 1600-talet är adekvata för dagens Sverige. Det kan vara en separat diskussion och debatt.

Det är som det är nu. Men jag hoppas, och jag hör, att statsrådet är villigt att ta med sig både lite större och mindre frågor och göra sitt bästa för att se till att vi löser ut dessa samhällsfrågor hur små de än må låta.

Tack, statsrådet!

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har tre saker som jag skulle vilja lyfta.

Det första är att jag vill ge statsrådet ett tydligt exempel på vad konstigheterna när det kommer till inglasning av balkonger kan få för konsekvenser. Vi har två precis likadana lägenheter i Nacka. Ena grannen får möjlighet att glasa in. Den andra grannen får inte det, för regelverket har då tolkats av Nacka kommun på det sättet att man tittar på fastighetens totala, så att säga, anspråk på detaljplanen. Detta innebär att två grannar i samma fastighet kan få två olika besked när det kommer till inglasning. Det kan inte vara rimligt på något plan.

Man kan också konstatera att tillämpningen av regelverket skiljer sig mellan olika kommuner. Stockholms kommun gör sin bedömning. Nacka kommun gör en annan bedömning. Danderyds kommun kan göra en tredje bedömning. Vi kan inte ha en lagstiftning som blir föremål för olika typer av bedömningar på detta sätt.

Det andra gäller kostnadsaspekten. Även om vi får ned själva regelkrånglet kring vissa saker finns det en kostnadsaspekt som driver på och som ökar eller minskar incitamenten för att göra denna typ av åtgärder.

Jag blev själv nyligen varse att kostnaden för en bygganmälan och kostnaden för bygglov inte skiljer sig åt i Danderyds kommun. Okej, man slipper ansöka om bygglov, men kostnaden är exakt densamma. Och enligt handläggaren var det ingen tidsskillnad, ska jag ärligt säga.

Kostnadsaspekten kring de saker som vi gör måste också vara vägledande, så att man kommer ifrån situationen där väldigt många aktörer vill ta del av kakan. Ska vi få till fler bostäder måste kostnadsmassan ned på alla sätt som det bara går.

Fru talman! Det tredje gäller rotavdraget, som jag nämnde. Jag vill ändå vädja till Andreas Carlson om att han ska prata med Elisabeth Svantesson. Jag förstår och vet av erfarenhet att finansministrar är snåla, och så ska det vara. Men detta kostar inte mer pengar, utan det handlar om en teknikalitet som borde gå att adressera rätt fort. Jag skulle vilja höra om statsrådet tar emot den ödmjuka vädjan om att han ska prata med sin kollega i regeringen.

Fru talman! Eftersom jag fick en del gliringar för interpellationens rubrik i Altinget i går tänker jag börja med att konstatera att jag älskar balkonger.

Skämt åsido - jag tror att detta är en vardagsnära fråga som berör fler människor än man tror. Detta med balkonger är faktiskt underskattat, i synnerhet i stora städer. Jag tror att ganska många människor skulle vilja kunna förlänga sommaren och avnjuta en middag med dem de tycker om och så.

Jag kan utifrån statsrådets svar konstatera att statsrådet återigen duckar när det gäller att redovisa en tidsram för hanteringen av frågan. Jag kan se att statsrådet hänvisar till en proposition som är tänkt att läggas fram under 2025. Jag ska börja med att ställa en konkret fråga: När under 2025? Pratar vi om vår- eller höstterminen? Det skulle jag faktiskt vilja få klarlagt.

Dessutom menar statsrådet att min fråga om rotavdraget borde ställas till finansministern. Jag tänker dock att en regering ju fattar beslut kollektivt och att statsrådet faktiskt kan driva denna fråga. Det är ingen jättesvår fråga att driva och få gehör för. Det kostar inte mer pengar i statsbudgeten, utan detta är en fråga av teknisk karaktär.

Vi ser fram emot att få ta del av hela Bygglovsutredningen. Detta är frågor som jag tror kommer att kunna ge en bra effekt för ett ökat bostadsbyggande. Samtidigt kan vi konstatera att hela finansieringsfrågan, som i mångt och mycket är det som avgör om ett bostadsprojekt blir av eller inte, inte adresseras någonstans, varken i budgeten eller i de utredningar som regeringen säger sig genomföra - annat än i den utredning som handlar om det skärpta amorteringskravet. Jag kan vidgå att man tittar på just den lilla delen. I övrigt verkar finansieringsfrågorna vara helt borta från agendan.

Jag skulle avslutningsvis vilja lyfta krisen i bostadssektorn. Vi har ju diskuterat dessa frågor ett flertal gånger, och jag har all respekt för att statsrådet jobbar på i Regeringskansliet. Men min frustration blir inte mindre. Det känns som att vi kollegor i civilutskottet rätt ofta skriker. Statsrådet är här rätt ofta för att svara på frågor, men varje gång kan man konstatera att frågan om tidsplan lämnas obesvarad. Jag vill avslutningsvis passa på att fråga en gång till: När tror man att vi kommer att få se dessa propositioner på riksdagens bord?

Fru talman! Jag tvivlar inte en sekund på statsrådets engagemang för att försöka hitta lösningar. Men jag hoppas att vi i den här kammaren också kan få vara med och se vad som görs. Signalerna i dag har inte varit särskilt tydliga om exakt när och hur regeringen planerar att adressera de här frågorna.

Jag vill avslutningsvis, förutom att tacka statsrådet, också lyfta fram en annan aspekt, nämligen inlandskommunerna, som har lite särskilda utmaningar. Jag tänker på Östersund och Boden. Givet att vi har en historisk försvarsutbyggnad med nya regementen gäller det att även deras särskilda behov beaktas. Jag är nyfiken på att höra hur statsrådet ser på inlandskommunernas lite speciella utmaningar i förhållande till Luleå, Skellefteå och andra kommuner.

Varmt tack, fru talman och statsrådet!

Fru talman! Varmt tack till Andreas Carlson för ett väldigt bra svar! Det känns ju bra att regeringen har tagit in signalerna och jobbar aktivt med frågorna.

Det som däremot känns lite sisådär är finansieringsfrågorna. Regeringen har varit extremt återhållsam med insatser som lindrar de aktiva kriserna. Vi har ju en situation på bostadsmarknaden, som statsrådet är väl medveten om, med sju byggbolag om dagen som går i konkurs. Det är klart att givet hur det har sett ut och hur propositionslistorna ser ut under innevarande år, åtminstone, kan jag inte påstå att jag känner mig trygg med att de här frågorna löses, även om statsrådet har försäkrat och försäkrar gång på gång att saker och ting bereds på Regeringskansliet.

Jag noterar också att statsrådet belyste frågan om förbifart E4, vilket är glädjande. Det kändes väldigt märkligt när man satt där i bilen utanför övergången med en motorväg rakt igenom staden, när den dessutom är så hårt trafikerad. Det känns alltså bra. Däremot undrar jag över förslagen som utredaren har presenterat. Jag förstår att det är delförslag och att utredningen fortgår, men när tror statsrådet att förslagen kan processas? Finns det diskussioner om att använda sig av lite snabbare processer, till exempel departementsskrivelser, för att det ska gå snabbare med de här frågorna så långt det bara går? Hur tänker statsrådet kring de delarna?

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Jag kan börja med att konstatera att Andreas Carlson är ett av mina favoritstatsråd. Syftet med interpellationen är alltså inte att plocka billiga poäng eller peka finger åt statsrådet eller regeringen. Det handlar inte heller om att försöka visa upp sig för sin valkrets. Jag är som bekant boende i Danderyd. Interpellationen handlar om en byggsektor som har kraschat, om Natoanslutningen, om Malmbanans utmaningar och om vår civila beredskap. Det handlar ytterst om att skapa framtidstro.

Vi vet alla att både infrastrukturprojekt och bostadsbyggande inte är något som blir av i en blinkning. I byråkratins Sverige, där allt överklagas - i vissa fall in absurdum -, har vi extremt långa ledtider. Det vi beslutar om i dag är på plats om 10-15 år, i bästa fall. Det är jag väl medveten om. Men det betyder inte att vi själva ska fördröja processen genom att skjuta saker som kan beslutas i dag på framtiden. Det betyder snarare att vi aktivt ska försöka lösa upp de knutar som kan tyckas finnas i systemet. Dessutom går det faktiskt att göra saker medan de lite större frågorna bereds i sedvanlig ordning, till exempel ta ekonomiskt ansvar för hamnen och flygplatsen i Skellefteå.

Jag besökte Skellefteå för några veckor sedan. De berättade bland annat att flygplatsen där behöver en ny terminal till en kostnad av ungefär 800 miljoner kronor. Om jag förstod det rätt är flygplatsen i Skellefteå kommunalt ägd, och det betyder då att kommuninvånarna i Skellefteå måste ta ansvar för en investering som i mitt tycke är statens ansvar. Detsamma gäller hamnen. Där handlar det också om miljardinvesteringar som vi skjuter över ansvaret för på kommunen. Nu är ju Skellefteå en välmående kommun, men är det statens syn på detta att kommunerna får lösa sina problem själva? Vad har vi i så fall för svar till mindre resursstarka kommuner, till exempel Boden, som står inför samma utmaningar men inte har samma förutsättningar att själva göra miljardinvesteringar?

En sak återstår alltså. Jag kan förtydliga min fråga. Är statsrådet beredd att genom till exempel statliga garantier eller lån med förmånliga villkor, kanske rent av till statslåneränta, stötta dessa kommuner för att lösa en del av de här frågorna innan vi hamnar i en situation där problemen skjuts på framtiden?

Herr talman! Jag tror att Lars Beckman hade lämnat rummet när jag i mitt förra anförande påpekade att det är regeringen och Tidöpartierna själva som skriver att vi, om det inte kommer något i stället för reduktionsplikten, kommer att få drivmedelspriser på 40 kronor per liter.

Det är alltså inte Centerpartiet som vill höja priserna till 40 kronor, utan det blir så med regeringens politik, alltså med Lars Beckmans parti. Nu är jag övertydlig, herr talman, för det verkar uppstå missförstånd när man pratar fort. Det är de som driver på en sådan utveckling, och det är djupt beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

Nu är frågan avgjord, som sagt, och vi ser med glädje fram emot regeringens förslag om hur man ska minska klimatavtrycket från transportsektorn, som står för en tredjedel av utsläppen i Sverige i dag.

Vi hade hoppats mycket på klimathandlingsplanen och att den skulle visa färdriktningen, men tyvärr visade den sig vara ett luftslott där det fanns mycket "låt oss hoppas" och "låt oss se". Man tillsätter en ny utredning som får titta på något, och så diskar man av det från dagordningen här och nu.

Jag minns inte om Lars Beckman hade fler frågor som inte hade med debatten att göra, men jag kan säga så här: Lars Beckman tog upp Volvos skylt, som de visade med stolthet. Då undrar jag, Lars Beckman, om man kanske borde titta på det förslag vi har i betänkandet. Skyltar kanske faktiskt kan vara bra?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det var en slutreplik.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

Herr talman! Det verkar som att kollegan Lars Beckman är riktigt på hugget och pratar om frågor som egentligen inte har något med betänkandet att göra.

I de handlingar som regeringen har i klimathandlingsplanen pratas om bränslepriser kring 40 kronor per liter därför att de problem som uppstår i och med att man slopar reduktionsplikten, som i dag ligger på EU:s miniminivå, ska hanteras senare.

Jag ser gärna att vi har en reduktionsplikt. Jag tror ärligt talat att det är ett sätt att ta ansvar för vår del av utsläppen och för klimatkrisen, men det är inte jag eller Centerpartiet som sitter vid makten. Nu har frågan avgjorts, och vi ser med glädje fram emot regeringens förslag om hur man ska minska transportsektorns klimatavtryck. Om reduktionsplikten så att säga visar sig vara fel, enligt Tidöpartierna, hur kommer man då att lösa denna fråga så att vi får en effekt och minskar koldioxidutsläppen?

När det gäller kilometerskatten är det inget som vi är för. Vi har också ställt frågor om regeringens bristande aktivitet när det kommer till infrastruktursatsningar, precis som på bostadspolitikens område.

Fru talman! Vi skrev en fantastisk motion enbart för att få debattera den här frågan mot Lars Beckman!

Skämt åsido - detta är en viktig fråga på många plan. Delvis handlar det om klimatkrisen i stort. Vi vet ju att vi har en regering som faktiskt är ganska duktig på att skjuta över problemen till kommande regeringar och till kommande generationer. När regeringen då motvilligt inför bränsledirektivet vill vi kunna dra vårt strå till stacken genom att hjälpa regeringen att förtydliga vissa saker i direktivet så att konsumenterna lättare ska kunna göra miljöriktiga val.

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss helt bakom regeringens förslag till en ny lag om informationen, men det vi vill lyfta fram är att vi gärna ser en likadan utveckling på fordonsmarknaden som till exempel när det gäller energideklarationen på kylskåp, som ju har blivit en jättesuccé och drivit på omställningen mot energieffektivare vitvaror.

Utsläppen kanske inte är den enda parameter som man tittar på vid köp av fordon, men jag tror att vi är många miljömedvetna konsumenter som gärna hade fått lite tydligare information när vi står och väljer mellan två likvärdiga alternativ. Det är beklagligt att regeringen inte tar in detta och förtydligar utan hoppas på att Konsumentverket ska göra det jobbet åt dem.

Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet.

Fru talman och kära kollegor! Vi behandlar nu motioner från i höstas om planering och byggande. Jag funderade rätt mycket på vad jag skulle säga i dag och om jag bara skulle kopiera mitt anförande från förra gången det begav sig. Ärligt talat har det ju inte hänt särskilt mycket på detta område trots att regeringen lovade rivstart.

Vi har haft ett antal debatter om bostadsbyggandet och det faktum att det har kraschat, med varselvågor och konkurser som följd. Hela debatten har nu reducerats till att handla om regelförenklingar, men inte ens det har vi sett röken av här i kammaren.

Precis som kollegan Leif Nysmed påpekade är det bekymmersamt att frågan om finansiering inte berörs alls. I åtminstone min värld är den avgörande för att vi ska kunna få fler bostäder på plats. Någonstans måste vi ju inse att det inte spelar någon roll vilka regler vi har om man ändå inte har råd att bygga det som behöver byggas. Framför allt måste vi fundera på hur vi får till en produktivitetsökning och sänkta kostnader i produktionen så att folk har råd att efterfråga det som byggs.

Vi har en situation med kraftigt ökade byggmaterialpriser. Tyvärr har det cirkulära inte fått genomslag fullt ut i byggandet, och produktivitetsökningen i branschen har i princip varit obefintlig i årtionden. Detta adresseras inte någonstans, och det tycker jag är djupt beklagligt.

Vi följer givetvis Bygglovsutredningen och Boverkets arbete med nya regler. I våra motioner har vi föreslagit att man ska se över överklagandeprocesserna i syfte att korta dem och se till att det främst är sakägare som kan överklaga. Vi vill även se lite tidsramar så att man får ned ledtiderna. Det sägs att det tar nio år från planering till färdig bostad. Man skulle vinna mycket på att minska tiden något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Vi ser fram emot utredningen om strandskydd, som tyvärr sköts i sank under förra mandatperioden. Centerpartiet tror att detta hade kunnat vara ett sätt att adressera landsbygdens problem och nuvarande situation. Vi hoppas dock fortfarande att en proposition ska läggas på riksdagens bord.

Efter 3 minuter och 48 sekunder inser jag att det inte finns så jättemycket mer att säga i denna debatt. Jag avslutar med att säga att vi också hade ett antal förslag, så det var inte bara Miljöpartiet som tyckte att man skulle reservera sig. Men vi har ju ett förfarande i utskottet med förenklad beredning, vilket gör att jag nu står här och försöker få klockan att ticka lite fortare så att det ska se bra ut.

Fru talman! Jag börjar med en observation. Jag är ganska förvånad över att få se en debatt mellan två av regeringsunderlagets partier. Antingen är smekmånaden över eller så får man acceptera att vi närmar oss EU-valrörelsen.

Svensk bostadsmarknad har allvarliga systemfel som inte kommer att lösas av sig själva. De kommer inte heller att lösas så länge politiken inte har modet att adressera helheten.

Här vill jag stanna upp lite och fokusera på barnperspektivet i frågeställningen. Vi vet att ungefär 1 800 barn är i en akut hemlöshetssituation just nu. Det är en alarmerande siffra. Det är också så att drygt 9 400 barn har minst en förälder som är i en hemlöshetssituation. Ta in siffran! Om någon tror att detta inte påverkar både deras psykiska hälsa och deras skolgång blir jag extremt bekymrad. Socialstyrelsens rapport för 2024 visade att 27 383 personer över 18 år var hemlösa, varav 4 400 akut.

Det är mot den bakgrunden som jag och Centerpartiet har varit aktiva i att försöka förmå regeringen att börja ta sitt ansvar och leverera propositioner till riksdagen som tar sikte på den problematik som har funnits under väldigt många år. Min utskottskollega Larry Söder har i ett flertal anföranden klokt påpekat att problemen inte började med regeringsskiftet 2022. Det har min kollega helt rätt i. Men man får också acceptera att den här regeringen snart har suttit i fyra terminer. Det som man har aviserat att man kommer att lägga på riksdagens bord är en proposition som riskerar att göra ännu fler barn hemlösa, kanske på grund av synder av syskonen eller någon av föräldrarna.

Vi kan också konstatera att resultatet av politikens ovilja att agera har skapat oss den segregation och de sociala problem vars konsekvenser nästan dagligen går att läsa om i medier. Alla vi som jobbar med de här frågorna vet att problemen är många och komplexa men att alla olika intressenter på bostadsmarknaden tyvärr bara ser sin egen pusselbit i det hela. Det är någonting som jag djupt beklagar.

Fru talman! Det finns en hel del forskning som bör tas på allvar när vi diskuterar bostadspolitik i allmänhet och hyresmarknaden i synnerhet. Den SNS-rapport som kom för några år sedan är bara en partsinlaga i debatten. Men där slås klart och tydligt fast att hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsköerna, till den otillåtna handeln med hyreskontrakt och till att väldigt många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Jag tror att det var kollegan Larry Söder som i något replikskifte poängterade att antalet hyresrätter i Stockholmsregionen inte har förändrats på väldigt många år. Detta är någonting som man måste ta i beaktande när man jobbar med de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

En anledning till att jag tycker att just den här undersökningen är intressant är att forskarna med hjälp av statistik över Stockholms bostadskö och antalet nyproducerade bostäder klarlägger att det inte finns något tydligt samband mellan bostadsköernas längd och bostadsbyggandet. De visar även med hjälp av data från bostadsförmedlingen att hyresreglering är ett dåligt medel för att hjälpa bostadsmarknadens svaga aktörer, det vill säga hushåll med låga inkomster - en aspekt som har lyfts i debatten ett flertal gånger. Det är bekymmersamt när man inte tar till sig det som forskningen säger om de här frågorna.

Vi vet också att vår beskattningsmodell missgynnar hyresrätten som boendeform. Det är en trend som har pågått inte bara under den senaste mandatperioden utan snarare under tre årtionden. Politikens retorik skapar också en bild av att man är misslyckad om man inte äger sin bostad - det här sverigedemokratiska Sverigehuset pratar man om i alla debatter. Det skapar även en stigmatisering som förvisso är osynlig men ändå sätter smärtsamma sår hos många.

Som liberal centerpartist vill jag naturligtvis se konkurrensneutralitet mellan olika boendeformer. På grund av ränteökningarna har väl skillnaderna nu rättats till, men under väldigt många år var det så att jag som Danderydsbo i praktiken fick betalt för att ha tak över huvudet medan väldigt många andra fick betala en stor del av sin disponibla inkomst för att tillgodose samma behov. Vi kan inte ha en sådan situation.

Vi i Centerpartiet har rätt många förslag i de här frågorna. Ett av dem är en reformering av hela bruksvärdesprincipen som sådan. Jag gläder mig åt att min moderata kollega tog upp det behovet i sitt anförande. Men vi ser också att det behöver göras en reformering av hela skattesystemet, även det ett politikområde som i all väsentlighet påverkar bostadsmarknadens funktionssätt. Ränteavdrag, reavinstbeskattning och andra beskattningsverktyg måste synkas, så att vi skapar rättvisa modeller för olika boendeformer. Till exempel är momsfrågan någonting som man bör titta på i synnerhet. Det som är glädjande är att de här problemen faktiskt är lösbara om vi bara bestämmer oss.

Jag vill passa på att lyfta fram en annan fråga som också påverkar tillgången till bostäder i stor utsträckning. Det är alla de hus som står öde runt om i hela vårt avlånga land. Det är ett exempel på dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.

För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk i Sveriges landsbygder vill vi utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren för den som permanentboende tar över en byggnad som inte har använts under lång tid.

Avslutningsvis vill jag självklart säga någonting om fri hyressättning i nyproduktion. Som fru talmannen säkert känner till tillsattes under våren 2020 en utredning som fri hyressättning i nyproduktion. Det ökade utbud som följer av den fria hyressättningen skulle i synnerhet nu under rådande omständigheter ge följdverkningar som leder till att allt fler bostäder skulle komma på plats och färre skulle behöva vänta på att få ett hyreskontrakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Ett annat tungt vägande skäl för just den här reformen är att incitamenten för svarthandel med hyreskontrakt behöver minska. Min sverigedemokratiska kollega nämnde Finland som något slags varnande exempel. Jag förespråkar en studieresa för Sverigedemokraterna.

Den finska modellen är i mångt och mycket ett föredöme för oss i Sverige där det finns lediga bostäder för den som vill ha. Det är också ett sätt att både motverka svartkontrakt och säkra att man som ung kan flytta hemifrån. Det är viktigt.

Jag har överskridit min talartid med några sekunder. Jag tackar för ordet.

Fru talman! Tack för svaret, David Josefsson!

Jag upplever ändå att ledamoten slingrar sig från ansvarstagandet, givet att ledamotens parti sitter på regeringsmakten.

Att vilja samtala om en viktig frågeställning är jättebra - fantastiskt. Men vi konstaterade i en tidigare debatt om bostadspolitiken att över 1 714 byggbolag gick i konkurs förra året och att rätt många tusen människor har blivit varslade. I den här debatten och alla andra debatter påpekar man att man tycker att en fråga är viktig men inte avser att göra något konkret åt den. Det är väldigt tråkigt, givet hur tufft läget är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

I alla fall under förra mandatperioden fanns det viss acceptans från Socialdemokraterna för att frågan skulle lösas. Jag hade hoppats att man inte skulle pröva riksdagens ställningstagande i ett skarpt läge. Jag kan bara konstatera att det är som det är.

Jag hoppas verkligen att David Josefssons parti och de övriga Tidöpartierna börjar kavla upp ärmarna och kan leverera viktiga propositioner som åtminstone kortsiktigt men också långsiktigt adresserar de problem som finns på svensk bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Fru talman! Jag satt på min plats och funderade lite över om David Josefsson läste ur Centerpartiets partiprogram när han pratade om hyressättningsmodellen och behovet av förändringar. Det kanske ledamoten gjorde eller inte. Detta är kanske Moderaternas politik. Jag vet ärligt talat inte, med tanke på alla turer som har varit kring just denna fråga, i synnerhet under den förra mandatperioden.

Jag har en kort fråga till David Josefsson med tanke på alla fina ord som yttrades i talarstolen och med tanke på att vi har en gemensam bild av problemet och konsekvenserna av en icke-fungerande hyressättningsmodell. Kan vi i denna kammare förvänta oss att vi inom kort kommer att få se en proposition som tar sikte på att lösa dessa frågor?

Vi har fått en hel del signaler, bland annat från ledamotens kollega statsrådet Elisabeth Svantesson, om att detta är en fråga som borde prioriteras och att detta är viktigt. Jag tror att statsrådet uttryckte att hon gärna hade sett att denna proposition redan låg på riksdagens bord.

Jag upprepar frågan: Kommer vi att se en proposition i närtid som adresserar de här frågorna, som ledamoten pratade varmt om i sitt inlägg?

Fru talman! Nu är det inte lämpligt att ställa en fråga när ledamoten inte kan svara, men jag kan komma med en vädjan.

Jag hoppas att regeringen innan mandatperioden är slut lägger fram förslagen om förändrat strandskydd och till exempel frågor som adresserar hemlösheten och den typen av frågor som påverkar målgrupper som jag vet att Larry Söder värnar extra mycket om. Det är en ödmjuk vädjan.

Sedan vill jag tillägga att jag tror att skälet till att vi är där vi är i dag är att det har saknats politiskt ledarskap för att adressera en helhet.

Bostadsmarknaden är komplex. Den berör ett flertal politikområden och i allt väsentligt också skattesystemets utformning.

Om man inte tar ett helhetsgrepp bedömer jag att man hamnar i låsningar, vilket gör att det blir mycket svårare att komma framåt. Då blir det bara en putsning av ytan, för att använda en byggterm. Det var mot bakgrund av detta som Centerpartiet och jag lade fram ett förslag om en större kriskommission som ska se till helheten, så att vi kommer framåt i stället för att hamna i låsningar.

Fru talman! Jag ska först svara på frågorna väldigt konkret.

Om det läggs fram en proposition om friare hyressättning i nyproduktion kommer vi att rösta ja. Det är något som vi har drivit länge och som vi fortfarande står för.

Svaret på fråga nummer två är att om regeringen kommer med de här förslagen kommer vi förmodligen att rösta ja, lite beroende på hur förslagen är utformade. De är jättebra, och det är vi väldigt glada för. Är vi nöjda? Nej, det är vi inte, för svensk bostadsmarknad kräver fler åtgärder för att kunna komma åt den enorma byggskuld som finns inbyggd i systemet.

Nu när jag har svarat på Larry Söders frågor vill jag säga så här: Larry Söder, det är ni som sitter vid makten. Ni har ju suttit där i över tre terminer. Efter tre terminer kan man ändå förvänta sig att regeringen har hunnit utreda det som man vill utreda och återkomma till riksdagen med förslag om det som man vill få förändrat.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa en motfråga till Larry Söder. När tror Larry Söder att alla fina förslag som han redogjorde för läggs på riksdagens bord, så att vi faktiskt kan trycka på den gröna knappen och tycka att vi är med och bidrar till att lösa krisen?

Fru talman! I dag debatterar vi svensk migrationspolitik - eller förlåt, svensk bostadspolitik. Jag ber om ursäkt för förvirringen, men till mitt försvar vill jag säga att det inte är så svårt att landa där när man lyssnar till Sverigedemokraternas inlägg i talarstolen i dag. Så i sann sverigedemokratisk anda ska jag passa på att i denna debatt ta upp en del andra ovidkommande saker.

Fru talman! Visste ni att arbetskraftsinvandringen bidrar med 44 miljarder kronor per år till svensk ekonomi, eller att den ger ett nettotillskott till den svenska statskassan på ungefär 16 miljarder kronor per år? Visste ni att antalet helårspersoner som lever på socialförsäkringar har minskat från cirka 1,3 miljoner i början av 90-talet till drygt 800 000 i dag, samtidigt som Sveriges befolkning har ökat med 1,8 miljoner?

Nej, just dessa siffror, som är fakta, verkar inte finnas med i sverigedemokratisk retorik. Men låt oss inte fastna där, utan låt oss återgå till ämnet för dagen.

Under 2023 gick 1 714 byggfirmor, entreprenörer, i konkurs, enligt UC. Antalet påbörjade byggnationer 2023 var 29 350, en minskning med 49 procent jämfört med året innan. Under 2023 varslades 9 126 personer i byggsektorn, en ökning med 154 procent jämfört med året innan.

Boendekostnaderna för ett hushåll har skenat iväg med drygt 50 000 kronor sedan regeringen tog makten.

Kommuner är ytterst besvikna över slopade planer på stambanor, trots löften och påbörjade processer och trots att de har tagit på sig rätt stora kostnader för att uppfylla sin del av de överenskommelser med staten som var på gång.

Fru talman! Jag var i Skellefteå för några veckor sedan och besökte de baracker som satts upp för att möjliggöra en nyindustrialisering i norra Sverige som vi inte har sett någon motsvarighet till i modern tid. Jag pratade med kommundirektören och med det kommunala fastighetsbolaget, och de var ytterst besvikna på regeringen - eller snarare på regeringens saktfärdighet med att komma med förslag som både kortsiktigt och långsiktigt kan skapa förutsättningar så att regionen kan fortsätta sin tillväxt och denna viktiga del av Sverige får möjlighet att bli ännu starkare.

Jag vet att det pågår en utredning och att ett första delbetänkande har lämnats. Men det vi borde se i denna kammare, en massa förslag och propositioner som förbättrar situationen för den krisande bostads- och fastighetssektorn, lyser fortfarande med sin frånvaro. När man frågar både statsråd och kollegor från Tidöpartierna i utskottet när och vad som är på gång blir svaret alltid: Det kommer senare, vi tittar, och vi utreder. Någonstans är det faktiskt viktigt att man ger alla entreprenörer och byggföretag - alla som är verksamma i byggsektorn - svar om vad som är på gång och om de kan vänta sig en ljusning längre fram vid horisonten.

Fru talman! Vad vill då Centerpartiet med svensk bostadspolitik? Ja, rätt mycket. Vi vill naturligtvis förenkla byggreglerna; just det tror jag att det råder rätt bred samstämmighet om i denna kammare. Vi vill också förändra reglerna för överklaganden för att säkerställa att de ledtider på omkring fem år som min kollega var inne på kan minska så att vi kan snabba på processerna.

Vi ville förändra strandskyddslagstiftningen, ett förslag som Tidögänget sköt i sank i slutet av förra mandatperioden och som man dyrt och heligt har lovat är återuppståndet någonstans på Regeringskansliet.

Vi vill förändra hyressättningsmodellen för att skapa möjligheter för fler nybyggen.

Vi vill bygga fler stambanor och uppfylla löftet till kommunerna för att på så sätt också skapa möjligheter till fler boenden.

Vi vill se över bostadsskatterna för att få ökad rörlighet. Vi har kämpat med näbbar och klor för det gröna avdraget, som även tar sikte på energieffektivisering i bostadssektorn.

Vi vill öka byggtalen för bostäder på landsbygden genom till exempel förändrade regler för avskrivning och ökade kreditgarantier.

I våra förslag finns alltså en massa uppslag för regeringen att arbeta med och komma till riksdagen med. Det gör mig verkligen ledsen att när vi som första parti i utskottet lade fram förslag om att vi skulle tillsätta en kriskommission för svensk fastighets- och bostadsmarknad avslogs detta av Tidöpartierna.

Jag hoppas verkligen att regeringen tar sig i kragen och bjuder in till blocköverskridande samtal om dessa viktiga frågor. Svenskt bostadsbyggande behöver långsiktiga förutsättningar. Då spelar det ingen roll att Tidöpartierna har en knapp majoritet på ett par ledamöter här i kammaren denna mandatperiod. Man måste ändå kunna se att dessa frågor kräver långsiktighet.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, yrka bifall till vår reservation 2 i betänkandet.

Fru talman! David Josefsson bekräftar alltså att regeringen inte har några förslag om hur dessa monument ska komma på plats, förutom en proposition som man avser att komma till riksdagen med under våren. Man har dessutom för avsikt att snabbprocessa den propositionen.

Eftersom David Josefsson själv tog upp ämnet tänkte jag ställa honom samma fråga som jag ställde till den journalist som ringde mig och ville ha en kommentar om just detta. Om man begår brott i sin hyresrätt är det väl rätt rimligt att man ska anses ha förverkat sin hyresrätt. Redan i dag finns det sådana möjligheter för fastighetsägaren.

Om en person har begått brott i anslutning till sin hyresrätt kan man väl, om man vill vara tuff, anse att hyresrätten är förverkad. Men i debatten verkar det som om regeringen har för avsikt att inkomma med en proposition där man föreslår att den som är brottsling - hur man nu definierar vikten av olika brott - inte ska ha rätt att ha någon hyresrätt över huvud taget.

Då vill jag höra från David Josefsson hur denna proposition är tänkt att utformas. Ska statssekreterare som begår ålfiskebrott bli av med sin fastighet eller sin hyresrätt?

Fru talman! Jag är ekonom, så jag älskar när det blir diskussioner om siffror. Inskrivningsärendena hos Lantmäteriet minskade med 12 procent 2022, vilket rimligtvis skapar möjligheter för Lantmäteriet att använda sin befintliga personal på ett mer effektivt sätt. Dessutom finns det någonting som heter pris- och löneomräkning. Vi brukar ha ett effektiviseringskrav på alla våra myndigheter, och pris- och löneomräkningen är ett effektivt verktyg för att effektivisera myndigheterna.

Vi säger nej till regeringens avveckling av stöd för hållbart samhällsbyggande. Det medför att utgifterna ökar med 40 miljoner kronor per år, vilket får vissa omdisponeringseffekter inom ramen för detta utgiftsområde. Samtidigt tillför vi 1 miljard i ökade kreditgarantier och breddar rotavdraget. Vi har väldigt många förslag på olika politikområden som tillsammans bräcker regeringens passivitet när det gäller bostadspolitiken.