Daniel Persson

Herr talman! Tack, ledamoten, för din fråga! Vi har ganska nyligen röstat igenom ganska många viktiga reformer som ska genomföras under kommande tid. Vi har också varit pådrivande när det gäller dessa förslag. Det var förslag som ni lade fram - absolut. Bland dessa förslag fanns bland annat trygghetspensionen. Det ska bli lättare för äldre som har nära till pensionen att få sjukersättning. Vi har varit med om att förändra arbetsmarknadsbegreppet, alltså att man ska bedömas mot angiven yrkesgrupp exempelvis.

Vi kommer att följa utvecklingen när det gäller dessa förslag och se om de bidrar till mer rimliga bedömningar och att människor också får de stödinsatser som de behöver i form av rehabilitering. Jag är inte orolig för att dessa reformer skulle vara hotade av den nya regeringen.

Herr talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande 1 om utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Målet för utgiftsområdet är att frånvaro från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå, förutsatt att fokus därmed ligger på förebyggande, rehabiliterande och samordnade insatser, vilket är viktigt att understryka.

Låt mig inledningsvis säga att vi sverigedemokrater yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Vi lever i en svår tid. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är allvarligt. Hushåll och företag är hårt pressade av både hög inflation och räntor som ökar. Vi står samtidigt inför en lågkonjunktur och en ökande arbetslöshet.

Det tuffa ekonomiska läget påverkar människors vardag, och det påverkar särskilt dem som har små marginaler. I den här utmanande och svåra tiden är det viktigt att människor som drabbas av arbetslöshet eller sjukdom kan känna sig trygga, att det sociala skyddsnätet fungerar och att förutsättningarna att få hjälp och stöd inte försämras.

Det är också helt avgörande att varje skattekrona används med förnuft. I stort sett alla experter varnar för en expansiv finanspolitik, eftersom det skulle riskera att driva på inflationen. Därför är det angeläget att vi tar ansvar för och värnar välfärden genom att göra kloka prioriteringar samtidigt som vi på ett ansvarsfullt sätt hanterar det största inflationshotet i Sverige på över 30 år.

Genom att permanenta de bättre villkoren i a-kassan, föreslå att undantagen från vissa bedömningar i rehabiliteringskedjan ska förlängas för personer som väntar på vård och se till att bidraget för resor med egen bil till och från rehabilitering bättre ska motsvara de faktiska kostnaderna gör vi också nödvändiga insatser för människor som är extra utsatta. Vi sverigedemokrater kommer också att fortsätta arbeta för ytterligare förbättringar.

Herr talman! Låt mig vara tydlig med en sak. Omotiverade utförsäkringar får aldrig vara ett verktyg för att få ned antalet sjukskrivna personer. Den strategi som den föregående regeringen använde för att få ned antalet sjukskrivna, genom att införa strikta bedömningar som ledde till utförsäkringar av svårt sjuka personer, var verkligen under all kritik.

Förebyggande insatser och en effektfull rehabilitering måste alltid vara utgångspunkten. Positiva incitament och stödinsatser ska underlätta vägen tillbaka till arbetslivet efter en lång tids sjukskrivning. Vi behöver titta på hur vi på bästa sätt hjälper människor och skapar förutsättningar för återgång i arbete genom anpassade och väl avvägda insatser.

De bedömningar som görs måste också vara rimliga och verklighetsförankrade. Det är bra att det nu, efter mycket påtryckningar, har genomförts viktiga reformer för att minska risken för inhumana utförsäkringar. Men långa sjukskrivningar får aldrig bli en ursäkt för att inte göra uppföljande och stödjande insatser för individen.

Ett område där ytterligare insatser behövs är samordningen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, så att människor inte hamnar i kläm.

Vi behöver även bli bättre på att förebygga den ohälsa som orsakar långa sjukskrivningar. Den förebyggande sjukpenning som finns i dag används nästan inte alls. Det behövs insatser för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig.

Det leder mig in på ämnet sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser, som nu ökar igen efter att ha minskat under åren med pandemirestriktioner. Vi vet att kvinnor står för en stor del av sjukskrivningar som orsakats av psykisk ohälsa. Det är framför allt relaterat till stress, exempelvis utmattningssyndrom.

Färsk statistik visar att antalet personer som är sjukskrivna med stressrelaterad diagnos ökade med 13 procent mellan juli 2019 och juli 2022. Av samtliga stressrelaterade pågående sjukfall utgörs 79 procent av kvinnor. Vi kan även se, vid en jämförelse mellan mars månad år 2019 och mars månad i år, att antalet nya sjukfall som kan relateras till stress har ökat med 14 procent under samma månad. Och av de nya sjukfallen utgör kvinnor hela 75 procent.

Trenden är tydlig: Den psykiska ohälsan är vår tids stora folkhälsoutmaning. Vi måste börja arbeta mer inriktat för att hantera den oroande utvecklingen.

Herr talman! En relevant problematik är att det saknas viktig kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har god effekt för personer som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Det är också något som representanter för hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, arbetsgivarorganisationer och fackförbund nyligen fastslog.

Det är därför viktigt att forskning på området kan bidra till utvecklingen av verkningsfulla rehabiliteringsinsatser för att minska förekomsten av sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Sverigedemokraterna har länge arbetat för att forskning på området kvinnors hälsa ska prioriteras, eftersom forskning om kvinnosjukdomar är ett eftersatt område.

Det finns även stort behov av att öka de allmänna kunskaperna om kvinnors hälsa inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort. Därför är det glädjande att det nu, i Tidöavtalet, finns ett uttalat riktat fokus specifikt på forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Med utökad forskning kommer vård och behandlingsmetoder att kunna utvecklas och effektiviseras. Det kan även ge oss bättre förutsättningar att förstå orsakerna bakom kvinnors försämrade psykiska hälsa.

Eftersom psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning är det ytterst angeläget att stödet till personer som sjukskrivs på grund av en psykiatrisk diagnos utvecklas och blir bättre. De faktiska bristerna kopplat till psykisk ohälsa vi ser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen måste åtgärdas. Vi ser exempelvis behov av att stärka kompetensen och kunskapen om psykisk ohälsa hos berörda myndigheter, i det här fallet Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Det finns också behov av att genomföra en översyn och en analys av Försäkringskassans förändringsarbete med särskilt fokus på sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser. Att bli utförsäkrad kan innebära väldigt svåra konsekvenser för den som drabbas. Oro för att bli utförsäkrad kan också leda till försämrad hälsa och försvåra möjligheterna till rehabilitering.

Det finns även en överhängande och allvarlig problematik med att människor väljer att avsluta sina liv på grund av en utförsäkring. Att det förekommer visar på stora brister i det system som är tänkt att vara ett skyddsnät för människor som blir sjuka och behöver samhällets stöd. Möjligheten att implementera krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet är därför något som vi menar behöver utredas snarast.

Herr talman! Det finns således mycket att göra. Sverigedemokraterna kommer att arbeta hårt för att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet så att förekomsten av sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser på sikt kan minska. Genom att hantera den ökande psykiska ohälsan i samhället på ett mer strategiskt sätt, med fokus på evidens och stärkt kunskap, kan vi uppnå satta mål som innebär att färre drabbas av psykisk ohälsa och att de som drabbas får ett evidensbaserat och humant bemötande genom hela sjukskrivningsprocessen. Det kommer inte bara att vara en besparing för samhället i stort utan kommer också att leda till att minska det mänskliga lidandet.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD).

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten!

Regeringens arbete med den ekonomiska familjepolitiken har bara börjat. Utifrån våra prioriteringar och familjepolitiken är det en bra början. Vi har länge pekat på vikten av riktade insatser till de mest utsatta barnfamiljerna. Där har bostadsbidraget effektivt träffat de mest utsatta. Det är därför positivt att förstärkningen nu förlängs.

Vi ser att regeringen nu påbörjar arbetet med viktiga reformer som vi har pekat på länge för att underlätta för valfrihet och flexibilitet i familjepolitiken, exempelvis utökade dubbeldagar och att man ska kunna överlåta dagar till närstående. Det ska underlätta för familjernas livspussel.

Det här är bara början på den nya regeringens politik. Vi kommer att se större effekter framgent.

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten!

Oppositionen påstår felaktigt att vi sänker skatten för höginkomsttagare. Det gör vi inte. Det är inflationen som påverkar skiktgränsen vid statlig inkomstskatt. Det har inte fattats några beslut om skattesänkningar. Det vi gör är att fastställa prisbasbeloppet då inflationen är hög och leder till att effekterna blir större.

Vi tänker inte frångå den lagstiftning och det regelverk som har funnits under många år. Vi menar att det är en förutsättning för stabil och förutsägbar skattepolitik, som vi också värnar. Faktum är att grundavdraget och jobbskatteavdraget påverkas av det nya prisbasbeloppet, vilket innebär lägre skatt för lägre inkomster.

Fru talman! Tack för din fråga, ledamot Anders Ygeman!

Förra regeringens politik har skapat en ohållbar situation. Vi har ett relativt starkt grundskydd för familjerna, men vi behöver en politik som skapar en ekonomiskt hållbar situation för familjerna.

Vi behöver prioritera stabil elproduktion från kärnkraften, som har monterats ned av den föregående regeringen. Och vi behöver sänka reduktionsplikten så att familjer har råd att tanka bilen. Detta kommer att skapa en mer hållbar situation för familjerna på lång sikt. Vi har bara börjat.

Fru talman! Vi ska nu debattera betänkande SfU3, Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Målet för utgiftsområdet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn.

Sverigedemokraterna värnar familjen och placerar den högt på agendan. Med trygga familjer lägger vi grunden för välmående individer och i förlängningen ett välmående samhälle.

Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att skapa goda förutsättningar för familjerna att få ihop sina livspussel utifrån deras unika livssituation. Alltför ofta har familjepolitiken i stället styrts av egna politiska ambitioner som snarare försvårat för barnfamiljer och inte haft barnens bästa i fokus.

Genom att uppvärdera föräldraskapet och familjetiden gagnar vi såväl barn som samhälle. Politiken behöver helt enkelt ta ett steg tillbaka och låta föräldrarna fatta egna beslut om sin egen vardag.

Vi vill se en familjepolitik som skapar förutsättningar för ett jämlikt och inkluderande föräldraansvar redan när graviditeten är ett faktum. Familjer ska ges rätt förutsättningar att knyta band, inte minst under de första småbarnsåren.

Med en sund sverigedemokratisk familjepolitik kan en god levnadsstandard och välmående uppnås. Där kan gemenskap och starka band knytas. Där skapas möjligheter att gemensamt ta ansvar utifrån varje familjs behov. Där får de med sämre förutsättningar stöd. Där respekteras och uppmuntras varje unik familjs prioriteringar och val.

Det finns behov av fortsatta insatser för att nå en större ekonomisk trygghet för barnfamiljer med låg ekonomisk standard. Stora prisökningar inom framför allt energi, drivmedel och livsmedel påverkar särskilt hushåll med låg inkomst och små ekonomiska marginaler, däribland vissa barnfamiljer.

Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Det finns därför anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är därför positivt att regeringen i budgeten föreslår att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget ska förlängas till och med juni 2023.

Föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt i syfte att stärka valfriheten och för att öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och högt arbetskraftsdeltagande.

Exempel på åtgärder från regeringen är att fler dagar med föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar, så att föräldrarna kan vara lediga längre tillsammans, och att det blir möjligt att överlåta föräldrapenning till fler personer än vad som är fallet i dag. Detta är förslag inom familjepolitiken som Sverigedemokraterna länge drivit på för. Det är positivt att regeringen nu tar tag i dessa frågor.

Här finns dock ännu mer som behöver åtgärdas långsiktigt. Bland annat behöver flexibiliteten i föräldraförsäkringen ses över ytterligare för att underlätta för barnfamiljernas livspussel.

Vi ser också stora brister i regelverket för ersättning vad gäller graviditetspenningen. Den är svår att få beviljad, och ersättningsnivåerna släpar efter. Vi hoppas därför att regeringen noggrant kommer att följa upp den statliga utredning som nu gör görs gällande graviditetspenningen.

Den ekonomiska familjepolitiken spelar en fortsatt viktig roll för att stärka barnfamiljers ekonomi. Familjepolitiken har en tydlig fördelningspolitisk profil, och de behovsprövade stöden har fortsatt god träffsäkerhet.

Regeringen bedömer att familjepolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor och för att minska effekter av segregation. Familjepolitiken kan bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Sysselsättningsgraden och möjligheten för män och kvinnor att arbeta heltid har dock stor betydelse för att minska risken för ekonomisk utsatthet bland barnhushållen. Samtidigt kan marginaleffekterna i inkomstprövade bidrag verka till att föräldrar kvarstår i en situation av långvarig låg ekonomisk standard. Risken kan vara särskilt stor för utrikes födda kvinnor som har en svagare förankring på arbetsmarknaden än exempelvis inrikes födda kvinnor.

En långsiktigt viktig åtgärd för att öka sysselsättningsgraden och integrationen anser vi är att tillsätta en utredning för att se över flerbarnstillägget och ersätta det med ett skatteavdrag i stället.

Arbetet med den ekonomiska familjepolitiken har ännu bara börjat. Sverigedemokraterna kommer att noggrant följa upp regeringens arbete och verka för att viktiga reformer genomförs för trygga och välmående barn och familjer. Utgångspunkten för familjepolitiken måste, som jag har påpekat tidigare, vara barnens bästa. Den ska förenkla för alla familjers livspussel och skapa ekonomisk trygghet.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour och Eric Palmqvist (båda SD).

Fru talman! Min fråga riktas till socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Den 1 januari 2023 träder nya regler i kraft som innebär att bosättningstid i ett tidigare hemland inte ska få tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension och för garantipension till omställningspension.

Däremot kommer bosättningstid i ett tidigare hemland även fortsättningsvis att tillgodoräknas som försäkringstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Det innebär att utrikes födda som levt i Sverige mycket kort tid kan ta del av den svenska socialförsäkringen baserad på bosättningstid i ett annat land.

Kommer ministern att vidta åtgärder för att förändra denna ordning där utrikes födda tar del av den svenska socialförsäkringen baserad på bosättningstid i andra länder?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här förslaget tycker jag är väl balanserat när det gäller målen för hållbarhet och det övergripande målet för placeringsverksamhet. Det är dem vi ska utgå från.

Pensionsspararnas fonderade medel ska ge en avkastning som är tydligt högre än förändringar av inkomstindex. De ska ge förutsägbara och stabila utbetalningar över tid. Det är viktigt, och vi ställer oss bakom detta.

Det är alltså viktigt att ha stabila utbetalningar över tid. Det är viktigt för oss sverigedemokrater, och det är viktigt i synnerhet för våra pensionärer.

Herr talman! För oss sverigedemokrater är det viktigt att vårt pensionssystem är robust och tryggt. Sjunde AP-fonden ska erbjuda kostnadseffektiva statliga placeringsalternativ som bidrar till att sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionssparande.

Låt oss titta i backspegeln. När det allmänna valet närmar sig och valrörelsen drar igång brukar frågor om pensionen segla upp. Så även i den senaste valrörelsen. Det blev också lite grann av en budgivning i pensionsfrågan. Till slut fick den föregående regeringen igenom sitt förslag om garantitillägget, men moderater, sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler lade fram ett motförslag. Det blev en ganska hård debatt och strid om frågan.

Att hantera pensionsfrågor på det sättet riskerar att bryta ned systemets långsiktiga stabilitet. Jag är försiktigt positiv till att Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring kom med besked om att samtliga partier kommer att bjudas in till blocköverskridande samtal om pensioner. Samtal är bra, men vi sverigedemokrater är besvikna över att vi inte har blivit inbjudna till Pensionsgruppen än.

Pensionsgruppen är alltså en parlamentarisk arbetsgrupp som består av representanter för partiet som står bakom 1994 års pensionsöverenskommelse. Mycket har hänt sedan dess. Pensionsgruppen är ändå en ganska gammal konstruktion, så det borde vara dags för omtag och att samtliga partier ska ingå i gruppen. Min förhoppning är ändå att vi ska vara någorlunda överens om pensionerna med vägar framåt som håller över tid och att vi ska slippa budgivningen från valrörelsen. Det finns andra frågor som vi partier emellanåt kan träta om. Så en viss optimism känner jag för Pensionsgruppens framtid och hantering av pensionerna framgent.

Det finns vidare flera positiva inslag i Tidöavtalet som kommer att beröra pensionerna, till exempel sänkt skatt på pensionsinkomst. Det ska tas fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas.

Premiepensionen är grunden i en socialförsäkring vars syfte är att ge ekonomisk trygghet under ålderdomen. Intjänade pengar placeras i fonder. Premiepensionen är en del av det allmänna pensionssystemet. Även för dem som inte har gjort ett aktivt val för sin premiepension, som får sitt sparande förvaltat av Sjunde AP-fonden, ska sparandet kännetecknas av hög kvalitet som ger trygg pension. Sjunde AP-fonden har som enda uppgift att förvalta premiepensionsmedel för svenska folket.

När det gäller det nya målet är det tydligare att premiepensionssystemet ska erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Förvaltningen ska ske i spararnas intresse. Pensionssparandets fonderade medel ska ge en avkastning som är tydligt högre än förändring av inkomstindex men utan att ge garantier för avkastning. Framgent ska avkastningsmålet ha en minskad betydelse till förmån för förutsägbara och stabila utbetalningar över tid, vilket blir en trygghet för pensionsspararna.

När det gäller förslaget om förvaltning ska Sjunde AP-fonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande utan att ge avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det primära är att spararna får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionssparande. Förslaget är rimligt och välbalanserat, och det ska inte vara mer detaljerat utformat. Vidare framgår i Sjunde AP-fondens klimathandlingsplan hur fonden ska leva upp till Parisavtalet.

Målet om föredömlig förvaltning innebär att det ställs minst lika höga krav på Sjunde AP-fonden som på övriga fonder på fondtorget. Det är redan tuffa krav som ställs på torget, och det är bra att Sjunde AP-fonden inte får hårdare krav när det gäller föredömlig förvaltning i fråga om hållbarhet så att det blir samma spelregler.

Sammantaget ska de samhällsekonomiska effekterna och effekterna för pensionsspararna bli positiva eftersom förutsättningarna förbättras för goda pensionsutfall inom förvalsalternativet. Vidare ska effekterna för en hållbar utveckling bli positiva.

Utskottets förslag förväntas inte medföra några direkta offentligfinansiella effekter. Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.