Åsa Eriksson

Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för förtydligandet. Jag tror att anledningen till att ledamoten inte kan nämna andra ställen i svensk rätt där denna formulering förekommer är för att den inte finns.

För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att vi, när vi implementerar EU-direktiv, gör det på ett sätt som är förenligt med svensk rättstradition och att det blir tydligt för domstolarna hur de ska bedöma. Och som jag sa tidigare anser vi att vi har landat nära direktivet i denna formulering, och juristerna på Justitiedepartementet hävdar att detta inte på något sätt innebär några lägre krav än det som direktivet stipulerar. Det är viktigt för oss.

Precis som ledamoten själv sa i sitt anförande, och som jag framhöll i mitt anförande, är det oerhört viktigt att vi värnar upphovsrättspersonernas möjligheter att få betalt för sina verk, följa hur de används och styra över användningen. Det menar jag att vi gör med den föreslagna implementeringen av direktivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Fru talman! Slutligen vill jag ställa en fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Tsouplaki: Är det Vänsterpartiets mening att vi just när det gäller upphovsrätt ska frångå svensk rättstradition och tillämpa någon ny typ av formulering?

Fru talman! Egentligen känns det lite främmande att begära replik på just Vasiliki Tsouplakis anförande, eftersom vi i grunden har en väldigt liknande syn på hur vi behöver stärka upphovspersoners rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Men med anledning av Tsouplakis anförande måste jag ändå ställa en fråga när det gäller det som både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om, alltså att vi ska ändra skrivningen i lagtexten till "gjort vad de har kunnat", som är en mer direktöversättning av direktivets text. Har Vasiliki Tsouplaki några exempel på lagstiftning i Sverige där den formuleringen finns? Såvitt jag vet är det inte så som vi uttrycker oss i svensk rätt. Det begrepp som nu används är den vedertagna formulering som vi använder enligt svensk rättstradition och som departementet bedömer på alla sätt uppfyller de krav och den nivå som direktivet stipulerar. Det finns alltså ingen lägre skyddsnivå i den svenska formuleringen.

Min fråga till Vasiliki Tsouplaki är: Var i svensk rätt menar ni att vi använder uttrycket "gjort vad de har kunnat"?

Herr talman! Nu är vi äntligen här efter många år av arbete för att försöka implementera DSM-direktivet i svensk rätt. Det här anförandet vill jag tillägna alla upphovspersoner i vårt land - alla som ser till att verk publiceras, alla som skriver text, alla som publicerar tidningar, alla som skapar musik, gör bildkonst, fotograferar och så vidare. Det här anförandet är till er som gör allt det som vi älskar. För er är det här livsviktiga lagändringar som jag vet att många av er verkligen har sett fram emot.

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Det har som sagt varit en lång resa. För min egen del började den 2018. Jag kommer sent att glömma våren 2019, när det blev alldeles tokigt i samband med EU-valrörelsen. Många hävdade då att internet skulle dö om det här direktivet implementerades. Även kollegor här i riksdagens kammare gick bananas och slutade lyssna på fakta, men till slut ser det nu ut som att vi kommer att kunna implementera direktivet. Det är jag oerhört glad över.

Jag är också stolt över att vi socialdemokrater hela tiden har stått upp för att upphovsrätten behöver regleras, även digitalt. Alla former av intrång i upphovsrätt är stöld, och det ska givetvis gälla även på nätet. Det är självklart för oss. När alla andra partier röstade nej till direktivet i EU-nämnden stod vi socialdemokrater upp för alla upphovspersoners räkning. Det är jag oerhört stolt över.

Herr talman! Det här direktivet innebär att vi över hela EU och hela den inre marknaden får samma möjlighet att använda material i tre olika syften. Det handlar om text- och datautvinning, om att underlätta licensiering och om att förbättra tillgången till innehåll på den europeiska marknaden. Det kommer också att fattas beslut om bestämmelser som syftar till att skapa en välfungerande marknad för upphovsrätt, och det behövs sannerligen.

Herr talman! Jag vill också uppmärksamma kammaren och lyssnarna på att det här har tagits fram på ett historiskt sätt. I och med att debatten blev så polariserad 2019, då det flög alla möjliga argument och tokigheter i luften, beslutade Regeringskansliet att tillämpa någonting som vi har kallat lagstiftning i storgrupp.

Såvitt jag vet har det inte gjorts förut på Justitiedepartementet, men för att olika sidor och ibland motstridiga intressen ska kunna lyssna på varandra och lära av varandra har man från departementets sida bjudit in alla organisationer som så önskat - över 100 stycken - till workshoppar. Man har vridit och vänt på olika artiklar i direktivet, fått höra varandras argument och varandras åsikter och på så sätt också faktiskt jämkat. När man förstår varandras perspektiv går det oftast lättare att hitta en bra balans. Och det menar jag, herr talman, att vi har gjort nu när vi implementerar detta direktiv. Det tackar vi för.

Vi ser också i betänkandet att direktivet implementeras för sent, och det är vi fullt medvetna om. Det har tagit tid på grund av att vi väntat på vägledning från kommissionen och på en vägledande dom från EU-domstolen som gäller artikel 17. Det historiska lagstiftandet i storgrupp har också tagit tid. Men nu är vi äntligen här, och de nya bestämmelserna kommer att börja gälla den 1 januari. Det är inte en dag för tidigt.

Herr talman! Ambitionen från Socialdemokraternas håll har hela tiden varit att upprätthålla den svenska modellen. Det är parterna på arbetsmarknaden och parterna på avtalsområdena som bäst hittar lösningar. Som socialdemokrater alltid gör har vi också velat stå upp för den svagare parten. När den svenska propositionen skrivits fram har det varit viktigt att se till att stärka den svagare avtalsparten, som oftast är upphovspersonen.

Vi vill givetvis också främja svensk konkurrenskraft och se till att kulturlivet är livaktigt och att människor kan leva på sina verk. Vi vill också se till att det hela tiden produceras och släpps ny musik, nya filmer, nya tv-program och så vidare. Det gäller att hitta balansen. Den som har skapat någonting ska få betalt för det, men det ska också vara rimligt och möjligt att använda det och göra det tillgängligt för alla konsumenter på olika sätt.

Sist men inte minst handlar det också om att värna den enskildes - privatpersonens - rätt att uttrycka sig, publicera saker på nätet, göra mem och satir och så vidare. Vi har varit väldigt noga med att detta också framgår när direktivet nu implementeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Under alla dessa år sedan 2018 har mitt budskap till alla de olika aktörer som jag träffat i olika sammanhang varit att min ambition är att alla ska vara lite lagom nöjda när direktivet nu implementeras - eller lite lagom missnöjda, om man så vill. När intressen står mot varandra tror jag att det är viktigt att landa i just den balansen. Alla ska vara lite lagom nöjda, så att pendeln inte slår över för långt åt ena eller andra hållet. I så fall kommer det antingen inte att finnas upphovspersoner som kan leva på det de gör eller så skapas inte så mycket ny text, bild, musik och konst som vi önskar. Jag menar att det är bra balans mellan olika intressen nu.

Herr talman! Med detta kommer jag att släppa dessa jätteintressanta immaterialrättsfrågor och upphovsrättsfrågor. Jag vill passa på att tacka mina kollegor i näringsutskottet, som har låtit mig ta den här bebisen i mål. Det känns bra.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. Jag vill också tacka alla som ser till att skapa och publicera saker så att vi alla får njuta av dem. Det behövs i en stark och blomstrande demokrati.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett tydligt svar! Jag uppskattar verkligen det, även om jag tror att de som tittar på den här debatten har svårt att tolka löftet att återinföra stupstocken i sjukförsäkringen som något annat än en försämring.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har ju granskat de tidsgränser som Moderaterna införde förra gången de hade regeringsmakten. Granskningen visar tydligt att fyra av fem utförsäkrade fick vara utan inkomst i ett kvartal. Sedan återvände fyra av fem till sjukförsäkringen så fort som det var möjligt. Av dem som var sjukskrivna på heltid när de utförsäkrades av Moderaterna var 95 procent tillbaka i sjukförsäkringen inom en treårsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man blir inte frisk av att vara fattig, statsrådet! Moderat politik tvingar sjuka människor till fattigdom och fortsatt ohälsa. Jag hoppas att ni lär av era misstag.

Vi socialdemokrater vill i stället förstärka sjukförsäkringen. Vi vet att ekonomisk trygghet är en grund för att man ska kunna rehabiliteras, återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka i arbete. Vi kommer att göra vad vi kan för att förändra karensavdraget så att det blir mer rättvist för alla Sveriges löntagare. Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på plikt och rätt och försäkringar som man kan lita på.

Fru talman! Tack för det, statsrådet, även om jag fortfarande inte hörde något svar på min fråga. Den verkar vara svårare än den låter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppskattar verkligen statsrådets engagemang för att människor som är sjuka ska få tidiga insatser. Det är jätteviktigt; jag håller med om det. Jag uppskattar också att statsrådet väljer att ta upp förebyggande åtgärder, för det är det bästa vi kan göra. Den sjukskrivning som aldrig blir av, om man kan behålla sin arbetsförmåga, är den bästa sjukskrivningen. En tredje sak jag uppskattar är engagemanget för kvinnors sjukdom. Det är någonting som vi delar, och där hoppas jag att vi kan hitta gemensamma lösningar. Det är fruktansvärt hur många kvinnor som i dag är sjukskrivna på grund av olika typer av framför allt stressrelaterade åkommor. Så kan vi inte ha det.

Dock kvarstår det faktum att statsrådet inte vill säga att hon inte tänker försämra sjukförsäkringen. Det gör att jag befarar att det återigen kommer att vara de sjuka som ska betala för de skattesänkningar som bland annat Moderaterna säger att man vill göra, att det återigen ska vara de cancersjuka med långa sjukfall som kastas ut ur sjukförsäkringen och då tvingas leva på en partner eller på besparingar eller i värsta fall gå till socialtjänsten för att få hjälp med sitt uppehälle.

Jag tror att det är många som nu tittar på den här debatten som är sjukskrivna i dag och vet att de trots insatser inte ser ut att återfå sin arbetsförmåga innan de kommer till de tidsgränser som den tidigare moderatledda regeringen införde när man kastade ut människor ur sjukförsäkringen och som vi sedan luckrade upp. Jag önskar att statsrådet kunde ge dem löftet att man inte ska göra om samma misstag en gång till.

Det gläder mig, fru talman, att regeringen i budgetpropositionen vill förlänga det tillfälliga undantag som vi socialdemokrater införde på grund av de längre sjukköer som pandemin orsakat. Det vill jag ge regeringen beröm för. Men fortfarande fattiggörs många människor som drabbas av sjukdom för att försäkringen inte är tillräckligt bra.

Jag vill uppmana statsrådet att inte vara nöjd utan ta initiativ för att förbättra försäkringen för svenska löntagare. Låt mig ge ett par tips på vägen.

Viktigast av allt tror jag är att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Det slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och som ser till att samhället fungerar. Det handlar om busschaufförer, undersköterskor, butiksbiträden, byggnadsarbetare och en massa andra som inte kan arbeta hemma. De arbetar ofta i kontaktyrken och utsätts för mycket smitta. Det här är fruktansvärt orättvist och någonting som jag vill uppmana regeringen att åtgärda - annars kommer vi socialdemokrater att göra det när vi får chansen.

Ett annat tips handlar om människor med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Där behöver vi förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete. Vi behöver också se till att samma arbetsmarknadsbegrepp används som vid bedömning av sjukpenning. Det finns färdiga förslag om det i de utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte.

Fru talman! Än en gång vill jag ge statsrådet möjlighet att svara på min fråga i interpellationen: Är sjukförsäkringen långsiktigt tryggad med statsrådet som ansvarig?

Fru talman! Detta är första gången som statsrådet och jag debatterar sjukförsäkringen här i riksdagens kammare, men jag kan garantera att det inte blir sista gången. Jag ser verkligen fram emot det här.

Statsrådet och jag är förhoppningsvis överens om att Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom ser vi till att det lönar sig att arbeta och göra rätt för sig. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi borde kunna förvänta oss att få del av när vi behöver den. Sjukförsäkringen är en central del av samhällskontraktet.

Fru talman! Den politik som statsrådets parti Moderaterna gick till val på 2006, att försämra trygghetssystemen och införa en stupstock i sjukförsäkringen, var en av anledningarna till att jag engagerade mig politiskt. Jag var då tjänsteman i ett samordningsförbund och väl införstådd med hur sjuka människor skulle drabbas av allianspartiernas nedmontering av våra gemensamma trygghetssystem. Tjänstemän kan som bekant bara tillämpa lagstiftning som riksdagen beslutar om, så därför bestämde jag mig för att bli politiker. Priset för försämringarna var det dock de sjuka som fick betala.

Vi socialdemokrater genomförde under våra åtta år vid makten flera förbättringar i sjukförsäkringen för att mildra effekterna av nedmonteringen. Bland annat tog vi bort stupstocken. Krav på aktiva rehabinsatser och tydliga uppföljningar är bra, tycker vi, men risk för fattigdom gör ingen människa friskare.

De tre partier som nu ingår i regeringen har än en gång gått till val på att återinföra stupstocken och försämra sjukförsäkringen. Frågan är när och hur, fru talman, de tänker genomföra sina vallöften.

Bakgrunden till den här interpellationen är det uttalande som statsrådets samarbetspartner Jimmie Åkesson gjorde i riksdagens talarstol i partiledardebatten den 26 oktober. Han sa då att Sverigedemokraterna hade gått till val på att trygga sjukförsäkringen långsiktigt och att man i samarbetsavtalet med Tidölaget också hade gjort det. I partiledardebatten sa Jimmie Åkesson uttryckligen: "Det är nämligen min upplevelse."

Fru talman! Alla som hörde statsrådets svar på min interpellation för ett par timmar sedan inser att statsrådet undvek att svara på frågan om sjukförsäkringen verkligen är tryggad långsiktigt med Tidöavtalet. Jag litar inte på Jimmie Åkessons upplevelser, och det är jag nog inte ensam om. Jag vill därför ge statsrådet en ny chans att svara alla de tusentals människor som har svåra sjukdomar som påverkar deras arbetsförmåga och som befarar att de blir utan inkomst om statsrådets parti gör verklighet av sin politik: Innebär Jimmie Åkessons upplevelse av regeringens samarbetsavtal med honom att statsrådet inte kommer att göra några nedskärningar i sjukförsäkringen?