Martin Kinnunen

Herr talman! Som jag sa tidigare: Är kostnaderna oproportionerliga tillåter EU att man ändrar normerna. I Sverige har ribban satts högre. Man skulle kunna använda andra definitioner, men grundproblemet är att vi har satt ribban annorlunda än andra länder. Jag nämnde oproportionerliga kostnader eftersom just det står i EU-regelverket. Sverige har satt ribban högre, och det tycker både vi och exempelvis Svenskt Vatten är beklagligt.

Sverigedemokraterna har inget formellt samarbete med regeringen i vattenfrågorna. Däremot har vi ett löpande samarbete, och Sverigedemokraterna är en konstruktiv kraft för att försöka åstadkomma så positiv politisk förändring som möjligt. Vi har också tagit upp vattenfrågorna med regeringen, så sent som i förra veckan här i kammaren och på andra sätt, varför vi kunnat försäkra oss om att det numera pågår ett aktivt arbete på Regeringskansliet i dessa frågor. Problemet tidigare var att det inte hände så mycket under Socialdemokraternas åtta år vid makten. De problem som jag lyfte fram har ju förekommit i alla de tio år jag har suttit i riksdagen.

Herr talman! Inledningsvis vill jag passa på att yrka bifall till reservation 6.

Vi har i dag att ta ställning till regeringens proposition som syftar till att genomföra EU:s nya vattendirektiv. Sverigedemokraterna har inga starka synpunkter på de lagändringar som föreslås. Vad vi nu gör i riksdagen är att administrera beslut som är fattade på överstatlig nivå.

Herr talman! Sverigedemokraterna har under många år lyft fram kritik mot hur dessa frågor hanterats på EU-nivå och inte minst mot hur vi i Sverige har valt att implementera EU-lagstiftningen. Implementeringen går i grunden ganska långt tillbaka - det var regeringen Persson som satt vid makten när vattendirektivet först införlivades i svensk rätt, och redan där blev det fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Även om vi inte har några synpunkter på implementeringen i sak, herr talman, kan riksdagen i dag såklart tycka till om vattenförvaltningen i stort. Det är också anledningen till att Sverigedemokraterna har en reservation i detta betänkande.

Kritiken mot vattenförvaltningen har varit intensiv såväl från kommuner och regioner som från de areella näringarna. Det är uppenbart att dagens system inte fungerar. Grundproblemet är att man inte klarar av att beakta värden som står i konflikt med varandra. Detta leder fram till negativa konsekvenser för lantbruket, vattenkraften, andra kulturvärden med mera.

Det är även uppenbart att miljökvalitetsnormerna som de ser ut i dag skapar problem i tillämpningen. Processen är i dag extremt komplex. EU ger möjlighet till mindre stränga normer om kostnaderna är oproportionerliga, men i Sverige har vi satt ribban högre - här måste kostnaderna vara orimliga.

Resultatet har blivit att Sveriges tillämpning skiljer sig från hur man gör i andra medlemsstater. Detta missgynnar exempelvis svenskt jordbruk och svenska kulturvärden. Om ändring inte sker kan dessa värden komma att påverkas än mer negativt. Det är exempelvis orimligt att det ska vidtas samma åtgärder i glesbefolkade skogsområden som i tätbefolkade områden och att de ska kosta lika mycket.

Herr talman! Systemet för avgörande av åtgärder under EU:s ramdirektiv för vatten måste förändras i grunden. Detta har redan utretts av Vattenförvaltningsutredningen, som föreslog att vattenmyndigheterna läggs ned och att deras uppgifter fördelas ut på myndigheter och länsstyrelser. Tyvärr genomförde den socialdemokratiska regeringen inte dessa förslag.

Sverigedemokraterna har som bekant ett samarbete med regeringen, men detta samarbete omfattar i dag inte vattenfrågorna. Vi har dock utnyttjat de samarbetsformer som finns för att samtala med regeringen om vikten av att få till stånd åtgärder i dessa frågor. Nu har vi fått klarhet i att det pågår ett aktivt arbete på departementet. Det är glädjande och positivt, men det är såklart inte tillräckligt.

Vad regeringen ämnar göra är än så länge oklart, och någon tidsplan finns heller inte. Vi ser därför att det är viktigt att Sverigedemokraterna och andra partier i riksdagen trycker på. Det är därför vi har yrkat bifall till förslaget till tillkännagivande till regeringen om att genomföra den förändring som Vattenförvaltningsutredningen redan föreslagit och på så vis skapa bättre villkor för areella näringar med bättre möjligheter att väga intressen mot varandra.

Herr talman! Kritiken mot hur vattenförvaltningen fungerar i Sverige har varit utbredd. Det här är en av många frågor som den tidigare, socialdemokratiska regeringen har försummat.

Genomförandet av EU:s vattendirektiv är Sveriges genom tiderna största vattenprojekt och har fått stor påverkan på landets kommuner, lantbruk och kraftproduktion. Kritiken mot hur arbetet fungerar har varit stor. Frågan har utretts, men inte mycket har hänt.

Sverigedemokraternas bild har länge varit att ansvaret är alltför utspritt i dag, att man inte klarar av att väga olika intressen mot varandra, att vattenfrågorna behöver organiseras på samma sätt som andra miljöfrågor och att vattenmyndigheterna således kan läggas ned.

Min fråga till klimat- och miljöministern är därför hur regeringen ser på vattenförvaltningens organisation. Är det en fråga som regeringen arbetar aktivt med?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag har en annan fråga kring förhandlingarna. Sverige var nu historiskt framgångsrikt med att uppnå omfördelning. Det är något som vi inte riktigt har lyckats uppnå i den ordinarie budgetprocessen, utan utgifterna har oftast ökat. Sedan har man försökt kompensera det med tillfälliga rabatter som man i nästa förhandling måste försöka förhandla om att förlänga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Finns det någonting att ta med sig här? Är det någon strategi som regeringen tror är vägvinnande och som man kan fortsätta att arbeta med framöver?

En sista fråga gäller diskussionen om egna medel. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen spelade ned betydelsen av formuleringen om egna medel när vi fattade beslut om den fleråriga budgeten. Denna formulering finns kvar. Den har som tur är inte blivit sämre. Men hur stora är utmaningarna med förslagen om egna medel som kommer att komma?

Herr talman! Jag tackar statsrådet Jessika Roswall för återrapporten. Det blev ett spännande möte, precis som man kunde gissa i förväg. Vi fick till stånd en enighet om medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Det är någonting som Sverigedemokraterna välkomnar. Men vi kan samtidigt notera att ett av länderna inte deltog när beslutet fattades. Ungern gick ut ur rummet.

Vad gör statsrådet för bedömning av vägen framåt? Mycket riktigt, som Viktor Orbán påpekade, har Ungern väldigt många möjligheter att stoppa processen framöver. Så om man inte är med på att det ska hållas medlemskapsförhandlingar i sak betyder detta beslut ingenting om man sedan är beredd att stoppa det vid tiotals ytterligare tillfällen. Det vore därför intressant att höra om statsrådet kan utveckla detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Den andra frågan som jag tänkte fokusera på är budgetöversynen där vi från Sverigedemokraternas sida, precis som regeringen, var väldigt tydliga med att detta inte är ett bra sätt att se över EU:s budget. Man bör inte stoppa in mer pengar i detta läge. Förhandlingarna har varit väldigt framgångsrika, måste jag säga.

Ungern har inte tagit ställning till detta. Man lade in sitt veto. Men det hade att göra med Ukrainafaciliteten. Vet statsrådet någonting om vad Ungern tycker om denna tionde förhandlingsbox i övrigt, om man bortser från denna facilitet? När det gäller den uppgörelse som 26 EU-länder nådde, kommer vi att kunna nå densamma även om Ungern är med på beslutet, eller kan det bli sämre?

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för svaret. Det låter som om ledamoten tycker mycket mer om Miljöpartiet i dag än vad ledamoten tyckte i går. Och det är bra konsumentupplysning till väljarna att man kan räkna med miljöpartistiskt inflytande över en eventuell socialdemokratisk regering i framtiden om det skulle gå på det sättet. Vi får hoppas att det inte blir så.

Fru talman! Jag noterade också några andra saker. När ledamoten skulle förklara någonting som skulle kunna skapa mer rättvisa fördes förslaget om reseavdraget fram, där Socialdemokraterna gick fram med ett förslag som skulle minska ersättningen till alla som har haft rätt till reseavdrag. De skulle få mindre pengar. Sedan skulle andra grupper få pengar också.

Detta dömdes ut av remissinstanser som Företagarna, LRF och Svenskt Näringsliv, och även LO kritiserade det, eftersom konsekvensanalysen visade att i princip alla som hade rätt till reseavdrag skulle få det sämre. Det är ingenting som jag upplever som rättvist. Samtidigt var det någonting som Anna-Caren Sätherberg lyfte fram som en reform som hade kunnat skapa mer rättvisa.

Är det korrekt uppfattat att rättvisa vad gäller resor till jobbet är att alla som har fått ersättning ska få det sämre? Det var nämligen det som konsekvensanalysen visade.

Fru talman! Jag har en sista fråga: På vilket sätt skapar det rättvisa att socialdemokratiska Europaparlamentariker har drivit på för tvångsrenoveringar nere i Bryssel och gått emot såväl den tidigare socialdemokratiska regeringen som den nuvarande regeringen när man har förhandlat om detta regelverk på EU-nivå? Om Socialdemokraterna i Bryssel hade fått som de ville hade detta kunnat kosta en halv miljon för en vanlig villafamilj.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för detta anförande.

Jag följde också nyhetsrapporteringen i går. Det var spännande. Där framträdde Anna-Caren Sätherberg med en lite annorlunda ton än vad ledamoten brukar göra. Det var väldigt mycket självkritik rörande den klimatpolitik som den socialdemokratiska regeringen har bedrivit under de tidigare åtta åren.

Jag noterade exempelvis: "Vi har inte fört en politik som har hjälpt vanligt folk att ställa om." "Vanligt folk har fått betala." "Klimatpolitiken förstärkte ojämlikheten."

Fru talman! Jag noterade också att en stor del av ansvaret för att det gick så här illa för Socialdemokraterna med klimatpolitiken under dessa år har lagts på Miljöpartiet.

Då blir min fråga till Anna-Caren Sätherberg: Hur ska man se till att Miljöpartiet inte får inflytande över regeringsmakten mer? Är Socialdemokraterna beredda att säga: Nej, det blir inga miljöpartister i ett socialdemokratiskt regeringsunderlag. Eller tänker man göra om samma misstag igen?

Frågan blir också: Har Anna-Caren Sätherberg diskuterat detta med Magdalena Andersson? Det var nämligen inte länge sedan Magdalena Andersson beskrev samarbetet med Miljöpartiet som helt fantastiskt. Hon sa att det inte hade sett ut så här om man inte hade haft Miljöpartiet i riksdag och regering.

Hur ligger det till, Anna-Caren Sätherberg, ska man ha Miljöpartiet i en framtida socialdemokratisk regering om det skulle gå så, eller ska man hålla dem utanför? Det blev ju inte så bra under dessa åtta år med ökad ojämlikhet och med vanligt folk som fick problem.

Fru talman! Tack för frågorna, Emma Nohrén! Jag ser inte framför mig att energin i dag ska ligga på att utforma ett nytt klimatpolitiskt mål. Vi har väldigt många miljömål i Sverige. De medför väldigt höga kostnader. Det är väldigt mycket byråkrati som ligger just i arbetet kring att bara hantera dessa mål. Jag tror att vi måste försöka fokusera lite mer på politisk verkstad än på att ta fram ännu fler mål i detta läge.

När det gäller just frågan om beräkningsmodeller är det ett uppdrag som har givits till Statistiska centralbyrån. Det ska bli intressant att se vad de kan komma fram till, för det Miljömålsberedningen byggde sitt förslag på var egentligen ett ganska oprövat sätt att räkna på. Det fanns inte speciellt många forskare som hade räknat på de indirekta exporteffekterna - hur utsläpp kan flyttas mellan olika marknader. Det ska bli intressant att ta del av detta.

Men jag ser i dag inte framför mig att Sverigedemokraterna kommer att driva på för ännu fler klimatpolitiska mål. Jag tror att vi måste justera de mål vi har, så att vi kan optimera möjligheterna till en effektiv klimatpolitik som kan bidra till minskade utsläpp i världen.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna! Ja, utsläppen i Sverige har minskat på ett positivt sätt de senaste decennierna. Det är delvis på grund av fattade politiska beslut och den strategi som Sverige har haft sedan lång tid tillbaka vad gäller hur vi värmer upp våra hem. Det är kanske det absolut viktigaste - samt vår stora tillgång på vattenkraft.

I dag är det framför allt europeiska styrmedel som driver ned utsläppen. Det effektivaste styrmedlet är EU:s utsläppshandelssystem, som vi sverigedemokrater alltid principiellt har tyckt varit positivt. Sedan kan man ha åsikter om detaljer.

Fru talman! Det kom frågor rörande konsumtionsbaserade utsläpp. Detta är riktigt. Vi hade en längre övning i Miljömålsberedningen, och jag tror att vi kom fram till ett hyfsat förslag på hur man skulle kunna utforma målet. Jag konstaterar samtidigt att det var ett ganska komplext förslag som Miljömålsberedningen kom med. Det är inte okomplicerat. Det är komplicerat att mäta. Det är komplicerat att utforma. Flera av remissinstanserna har kanske inte jublat över det heller även om jag vet att många i sak vill se ett konsumtionsbaserat mål.

Jag tror att vi framför allt måste hitta modeller för hur vi ska kunna mäta såväl export som import på ett bra sätt, för i dagens statistik missgynnas Sverige av att vi har så låga utsläpp från vår energi. Eftersom det är låga utsläpp när man tillverkar en bil i Sverige blir nettoeffekten väldigt liten. Det man bör titta på är den indirekta effekten när en bil tillverkas i Sverige i stället för att tillverkas i Kina. Än i dag finns det inga sådana modeller, men det arbetet pågår, för det är något som regeringen och Sverigedemokraterna har drivit på.

Fru talman! Det är intressant att ledamoten tar upp de ökade budgetmedlen för skydd. Från Sverigedemokraternas sida är vi överens med regeringen om att öka denna budgetpost, och pengarna ska inte gå till att skydda ökade arealer. Där kommer vi att hålla regeringen ansvarig under året.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg målar upp en bild av att man inte kan vistas i naturen utan att bli överöst av skräp och att det inte finns några vandringsleder att gå. Jag skulle vilja säga att verkligheten för de flesta medborgare framstår helt annorlunda.

Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten har vi enorma samhällsutmaningar. Som Anna-Caren Sätherberg själv redovisade har vi en klimatpolitik som har drivit på orättvisorna i samhället och skapat ojämlikhet. Vi måste göra upp med den. Vi har en galopperande och fruktansvärd utveckling på brottsområdet som vi måste lägga resurser på, samtidigt som vi har haft inflation och fallande tillväxt till följd av den globala konjunkturen. Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera.

Det läggs väldigt stora medel på åtgärder för skydd av natur i statens budget. Grundproblemet, som vi sverigedemokrater ser det, är att man alltför snabbt har ökat andelen skyddad mark, vilket också gör att man driver på kostnaderna. Nu måste vi prioritera, så att vi använder pengarna där de gör bäst nytta.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag kan enbart instämma i att detta är väldigt viktiga ändamål.

Jag tror att grundproblemet i svensk politik på det här området är att vi har komplexa miljömål som kanske inte rimmar väl med verkligheten. Det har drivit på en snabb framväxt av skyddade arealer i vårt land. Detta skapar naturligtvis utmaningar när det handlar om att sedan sköta dessa områden.

Ur sverigedemokratiskt perspektiv ser vi att det finns väldigt stora medel i statens budget avsatta när det kommer till såväl skydd som åtgärder för värdefull natur. Det bör finnas möjligheter att styra dessa medel så att de gagnar medborgarna och naturen på ett bättre sätt i framtiden.

Vi hoppas naturligtvis att detta arbete ska kunna bli ännu bättre framöver, men ur ett sverigedemokratiskt perspektiv skulle jag se en stor vinning i att vi kunde bli mer flexibla när det gäller hur vi skyddar områden. Vi kanske inte ska ha ett mål som syftar till att öka andelen skyddad mark in absurdum hela tiden. Vi kanske måste titta på om vi kan ta mark som nu är skyddad och lägga den i produktion när vi hittar mer skyddsvärd mark. Jag tror att detta är lite av grundproblemet här. Det är klart att det bara kommer att bli dyrare och dyrare ju mer skyddad mark vi tar i anspråk om vi samtidigt vill att den ska tas om hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir: Kan Socialdemokraterna framöver tänka sig att ha en mer flexibel syn på skyddad mark, och kan man tänka sig att frångå den expansiva politik som framför allt har pågått under Socialdemokraternas och Miljöpartiets tid vid makten?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar allt från naturvård, klimat och laddstolpar till vattendrag, hav och mycket mer.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har påbörjat en resa mot en miljö- och naturbudget där ineffektiva, felriktade satsningar försvinner. Trots att åtskilliga miljarder sparas in på sådana satsningar ligger miljöbudgeten kvar på en historiskt hög nivå. Detta visar på en väldigt hög ambitionsnivå från regeringsunderlagets sida.

Med ineffektiva satsningar syftar jag exempelvis på elbilsbonusen, som Socialdemokraterna så sent som i går självkritiskt dömde ut som en stor felsatsning. Vi kan konstatera att denna felsatsning mestadels gått till välbärgade storstadsbor, företag och offentlig sektor. Indirekt har stödet även gått till bilförsäljarna, som har kunnat öka sina marginaler, så som vi vet alltid sker i samband med prissubventioner. När vi summerar reformen kommer vi upp i tiotals miljarder som svenskarna har fått lägga på en reform som enligt Socialdemokraterna bidragit till den orättvisa klimatpolitiken under S och MP:s tid vid makten.

Fru talman! Samtidigt som Socialdemokraterna är fullt upptagna med att göra upp med sin misslyckade och orättvisa klimatpolitik fokuserar regeringen och Sverigedemokraterna på den politiska verkstaden. Hur kan Sverige bidra till en fossilfri global ekonomi? För klimatfrågan är global. Detta är välkänt för de allra flesta, och vi sverigedemokrater har länge påpekat att en socialkonservativ nationalism behövs inom alla politikområden med ett undantag, nämligen klimatpolitiken.

Därför är det positivt att detta slås fast tydligt i Tidöavtalet och återupprepas i Tidöavtalets tilläggsöverenskommelse om klimatpolitiken. Det kommer naturligtvis också att framgå av vår kommande klimathandlingsplan.

I den rödgröna röriga oppositionen tänker man tyvärr precis tvärtom när man fortsätter att driva på för en klimatnationalistisk politik.

Fru talman! Låt oss gå igenom några fakta. Sverige har ingenting att skämmas för. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 40 procent trots en bnp-tillväxt på 90 procent. Samtidigt har utsläppen ökat kraftigt globalt. Sedan 70-talet har utsläppen fördubblats, och ökningen sker framför allt i tidigare fattiga länder som har blivit betydligt mindre fattiga. Men i Sverige och Europa har utsläppen i stället minskat kraftigt.

I världen är utsläppen 4,6 ton per capita. I EU är de 6,3 ton per capita. I Kina ligger utsläppen på 8,7 ton per capita. I Sverige kan vi stoltsera med 3,8 ton per capita. Om Kina hade kunnat minska sina utsläpp i samma utsträckning som Sverige och kommit ned på samma utsläppsnivå i förhållande till sin ekonomi hade de globala utsläppen minskat med 18 procent.

Fru talman! Det blir således att lägga debatten på en väldigt låg nivå när centerpartister, socialdemokrater, miljöpartister och allt vad de heter försöker utmåla Sverige som något slags globalt skräckexempel för att vi sätter ned reduktionsplikten till en lite mer normal europeisk nivå och nu styr över konsumtionen av de begränsade biodrivmedlen till andra marknader än just den svenska vägtrafiksektorn.

Detta kommer i ett globalt perspektiv inte att påverka utsläppen. Vi kommer att producera samma eller en större mängd biodrivmedel i Sverige nästa år. Detta kommer såklart att få effekter på politiskt beslutade beräkningsmodeller över territoriella utsläpp, men i ett globalt perspektiv finns det ingen forskare som kan påvisa förändrade utsläpp under 2024 till följd av sänkningen av den svenska reduktionsplikten. Att reduktionsplikten sänks kommer att gynna svensk klimatpolitik genom att toleransen för klimatpolitiken ökar när orättvisan minskar. Vi åtgärdar alltså det grundläggande problemet med Socialdemokraternas klimatpolitik, som de själva erkänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det globala klimatarbetet påverkas varken positivt eller negativt om vi har världens högsta dieselpris i Sverige. Våra medborgare, som ska transportera sig eller handla tidigare transporterade varor i matbutiken, påverkas däremot. Våra lantbrukare som försöker ställa mat på våra bord påverkas, och människor som behöver ta bilen till jobbet eller campingsemestern påverkas också.

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik bygger på tre grunder. Det handlar om det globala perspektivet, som jag har talat om. Det handlar kanske framför allt om teknikutveckling, där elektrifiering kommer att vara vägen framåt. Och det handlar om något som har glömts bort i svensk klimatpolitik under alla dessa år: legitimitet hos medborgarna.

Utsläppen kan bara minska kraftigt i en ekonomi som samtidigt växer. En sådan ekonomi kan andra länder inspireras av. Ingen kommer att vilja ta efter länder som har låg tillväxt eller nolltillväxt eller sysslar med kafkaliknande tillståndsprocesser.

Fru talman! Svensk klimatpolitik har varit alltför enkelspårig, och detta har inte gagnat arbetet. Hur man minskar bokförda vägtrafikutsläpp i Sverige till ett politiskt satt årtal har mycket lite med klimatarbete att göra.

De flesta vet i dag att vägen framåt för framför allt de lätta vägtransporterna är elektrifiering, och det går faktiskt väldigt snabbt just nu. Vi ser inte riktigt samma snabba utveckling över hela världen, för utmaningen är elektricitet. Vi kan till exempel ta del av en nyhetsartikel hos Reuters den 22 november, där det står att man i Indien nu efterfrågar ökade privata investeringar i ny kolkraft. Varför det? Jo, för att man ser en kraftigt ökad efterfrågan på el, delvis beroende på elbilssektorn.

Fru talman! Sverige kommer inom kort att få se en liknande utveckling, delvis på grund av elbilar men kanske framför allt på grund av vätgastillverkning. Detta tar vi hand om genom ett ambitiöst arbete för att få till ett fungerande elnät, där ny kärnkraft kommer att bli en viktig grundläggande komponent. Den gröna omställningen kommer inte att vara möjlig på ett kostnadseffektivt sätt utan ny kärnkraft.

Fru talman! Teknikutveckling kommer som sagt att vara grundläggande om vi ska kunna kombinera minskade utsläpp med tillväxt och folklig acceptans. En av de största utmaningarna i Sverige är vårt lantbruk, och då tänker jag inte på att lantbruket orsakar en del utsläpp utan på att vi producerar alldeles för lite mat i Sverige. Utsläppen för vår mat bokförs till största delen sannolikt i helt andra länder i dag. Detta behöver vi ändra på.

Från Sverigedemokraternas sida ser vi fram emot den nya livsmedelsstrategin, som denna gång behöver fyllas med innehåll. Vi behöver även bli mer teknikinriktade när det kommer till lantbruket. Här är tyvärr de gröna en motståndare såväl i Sverige som i Europa, där det tycks otroligt svårt att öppna för att använda oss mer av växtförädling och genteknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Europa är i dag ett sorgebarn som riskerar att hamna långt bak i utvecklingen. Genom att med teknik förädla våra grödor kan vi öka produktiviteten, anpassa oss till varierande klimat och minska behovet av växtskyddsmedel. Sammantaget vore detta en fantastisk vinst för miljön.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch. Regeringen och Sverigedemokraterna har sedan regeringstillträdet presenterat en helt ny inriktning för kärnkraften i Sverige. Det handlar om förändring av lagstiftning som hindrat nybyggnation, översyn av tillståndsprocesser, regelverk och avgifter med mera.

Nu senast presenterades en färdplan för hur man kan skapa förutsättningar för massiv utbyggnad. Men kärnkraft kräver långsiktighet. Oppositionen röstade i går nej till propositionen Ny kärnkraft i Sverige.

Inom Socialdemokraternas tilltänkta regeringsunderlag finns diametralt motsatt syn på kärnkraft bland partierna. Hur ser energiministern på den osäkerhet som det kan skapa med en opposition som motsätter sig utbyggnad av kärnkraft?

Fru talman! Det vi kommer att göra i morgon är att rösta om den här propositionen. Man kan rösta ja till den, och då sänker man reduktionsplikten kraftigt, som Nooshi Dadgostar ville göra i valrörelsen. Man kan också rösta nej, och då skickar man upp reduktionsplikten från 30 procent till 40 procent - en kraftig höjning, en kraftig sänkning.

För mig låter det mer som om Vänsterpartiet utlovade en kraftig sänkning av reduktionsplikten, eftersom det var just det Nooshi Dadgostar sa.

Nooshi Dadgostar talade också om ett pristak på bensin och diesel. 18 kronor skulle det vara. Men i Vänsterpartiets följdmotion hittar man ingenting om de här förslagen om sänkta drivmedelspriser. Man hittar inte ens någon skrivning om att reduktionsplikten måste sänkas kraftigt. Däremot hittar man ett yrkande om att man ska säga nej till Sverigedemokraternas och regeringens förslag om att göra precis det som Nooshi Dadgostar ville göra före valet.

Fru talman! Nu är det ju 2023. Förra året var det 2022. Då var det val, och i valrörelsen säger partierna olika saker. Jag lyssnade på P1. Den 4 februari intervjuade man Nooshi Dadgostar, som pratade om just reduktionsplikten och om att hon ville sänka inblandningsnivåerna. Detta drabbar människor med små ekonomiska marginaler, sa Nooshi Dadgostar. Sedan hade Vänsterpartiet en kongress, och där sa Nooshi Dadgostar ungefär samma sak.

Fredholms partiledare gjorde också en intervju med Dagens industri, där hon sa att Vänsterpartiet vill att regeringen går vidare med att sänka reduktionsplikten kraftigt. Hon sa också att reduktionsplikten inte bidrar till hållbar omställning och att det inte finns någon kontroll på hur hållbart detta är.

Vänsterpartiet sa före valet att man ska bry sig om människor med små ekonomiska marginaler och att reduktionsplikten borde sänkas kraftigt. Nu när vi gör det som Vänsterpartiet ville före valet är Vänsterpartiet emot detta.

Varför sa Vänsterpartiet en annan sak före valet än vad man säger nu efter valet? Människor med små ekonomiska marginaler var viktiga före valet, men nu efter valet är det elbilsbonusar och annat som pengarna ska läggas på. Hur kommer det sig?

Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för beskedet!

Det har efterfrågats en konsekvensanalys. Jag kan presentera en konsekvensanalys om vad som kommer hända om Socialdemokraternas förslag vinner i omröstningen, och den är, om man får tro beräkningarna från de opolitiska tjänstemännen, att vi kommer få en chockhöjning av dieselpriset. Det tycker jag är ett tråkigt besked från Socialdemokraterna.

Jag har läst Socialdemokraternas följdmotion till den här propositionen, där man talar om det så kallade Sverigebränslet. Socialdemokraterna önskar ju se en reduktionsplikt som ska vara väsentligt högre än den som vi förhoppningsvis tack vare vårt förslag får nästa år. Man vill ha en nivå som är 300 procent högre, och det är bara ett golv.

Man pratar om att vi ska ha mer inblandning, men hur mycket mer inblandning det ska vara kan Socialdemokraterna inte redovisa. Man vill genomföra något slags upphandling från branschen. Man har helt enkelt tänkt att vi ska betala en väldig massa pengar till biodrivmedelsbranschen, och där undrar jag lite. Jag har ju debatterat de här frågorna under många år med Socialdemokraterna här i kammaren. I den debatt vi hade före debatten innan valet debatterade man med en socialdemokratisk politiker, och i dag återfinns samma politiker i biodrivmedelslobbyn, som säkert har pitchat det här förslaget till Anna-Caren Sätherberg.

Min fråga till Sätherberg är: Hur ser man på trovärdighetsproblematiken i att politiker går direkt till biodrivmedelslobbyn och att det sedan kommer förslag från det socialdemokratiska partiet om att skicka in en massa pengar i denna bransch? Ser Sätherberg något förtroendeproblem här?

Herr talman! Socialdemokraterna har ju varit pådrivande när det har handlat om reduktionspliktens införande. Reduktionspliktslagen i dag förpliktar till en reduktion på 66 procent år 2030. I dag är ju inblandningen ungefär 30 procent.

Det vi gör i morgon är att rösta om de här frågorna. Där har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lagt fram ett förslag om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Konsekvensanalysen av det förslaget visar att priset vid pump skulle kunna gå ned med ungefär 5,50 kronor jämfört med om man behåller dagens lagstiftning.

Socialdemokraterna aviserar i betänkandet att man tänker rösta nej till vårt lagförslag, vilket enligt de opolitiska tjänstemännen skulle få den direkta konsekvensen att priset vid pump ökar med 5,50 kronor. Har jag uppfattat det korrekt att ledamotens parti kommer att rösta nej till det här förslaget och därmed driva upp priset med 5,50 jämfört med vårt förslag?

Herr talman! Biodrivmedel är en ändlig resurs. Det har ingen betydelse för utsläppen om vi konsumerar väldigt mycket biodrivmedel i Sverige eller sprider ut dessa biodrivmedel i fler länder. Mängden biodrivmedel på marknaden kommer inte att påverkas av att reduktionsplikten förändras. Därmed har den ingen effekt på klimatet i världen.

Den kommer däremot att ha effekt på de nationella kalkylerna, men det är ju något annat. Det handlar inte om global klimatpåverkan utan om politiska regelverk, som i detta fall inte har någon koppling till global klimatpåverkan.

Omställningen i Sverige kommer att drivas av elektrifiering. Vi fattade ett väldigt viktigt beslut om kärnkraft här i kammaren i dag. Vi kommer att få se fler beslut om kärnkraften de kommande åren. Vi behöver mer planerbar energi. Vi behöver få till stånd ett bättre regelverk för vattenkraften så att vi inte blir av med den.

Det finns alltså mycket att göra, men det är elektrifiering som är nyckeln. Stickspåret att använda massiva mängder biodrivmedel så att vi får världens högsta transportkostnader i ett glesbefolkat, stort land är inte lösningen. Lösningen för att minska utsläppen från transportsektorn är elektrifiering.

(Applåder)

Herr talman! Det är positivt att Elin Söderberg påstår sig ha ett stort engagemang för klimatet. Vi behöver minska utsläppen av växthusgaser i världen. Men den svenska reduktionsplikten bidrar inte till minskade utsläpp, i alla fall inte där det spelar någon roll. Den bidrar inte till minskade utsläpp i världen.

De biodrivmedel som tillverkas här i Sverige kommer att fortsätta tillverkas även nästa år, när den här lagstiftningen är på plats. De biodrivmedelsproducenter som vi importerar från kommer att fortsätta tillverka sina biodrivmedel.

Däremot kommer vi att styra om. Vi i Sverige kommer inte att ta en väldigt stor andel av världens biodrivmedel, utan de kommer att spridas ut. Inom flygsektorn har man till exempel svårt att hitta bränsle i dag. Man betalar pliktavgifter - också en dålig lag som Socialdemokraterna har stiftat; jag faktakontrollerar den också. Vi behöver dessa bränslen på olika ställen. Vi behöver dem i industriella processer, exempelvis.

En reduktionsplikt i Sverige på 6 eller 60 procent kommer inte att göra något för klimatet. Den har absolut ingen betydelse för det globala klimatet.

Sedan har vi en helt annan situation när vi ska diskutera regelverk för olika mål, utsläppshandelssystemet i EU och vad som händer om man inte uppnår målen. Jag har kunnat läsa mig till att ungefär 27 av 27 länder bedöms få stora problem med att uppnå sitt ESR-åtagande. Vi vet till exempel inte var CCS kommer att placeras med detta regelverk. Det finns mycket mer arbete att göra.

Men ledamoten kan känna sig trygg med att Sverige kommer att kunna bidra till sänkta utsläpp, med eller utan reduktionsplikten. Var utsläppen bokförs kommer i alla fall inte att spela någon roll för världens klimat.

Herr talman! En konsekvens när vi får igenom denna proposition är sänkta priser vid pump. Det kommer att bli billigare att transportera sig i Sverige. Det kommer att bli billigare att tillverka svensk mat. Det kommer att bli billigare att transportera den maten till våra svenska butiker. Det är väldigt tydliga konsekvenser av förslaget. Därför vill jag också uppmana Socialdemokraterna att stödja det.

Herr talman! Jag har faktakontrollerat ledamoten. Hon hävdar att Socialdemokraterna aldrig säger ja till dåliga förslag. Det är tyvärr inte sant. Just nu behandlar vi denna reduktionspliktslagstiftning; Socialdemokraterna kom på att man skulle ha en reduktion på 66 procent till 2030. Jag kan konstatera att ledamoten själv numera tycker att det är ett dåligt förslag, eftersom ledamoten inte längre vill ha reduktionsplikten på den nivån. Det stämmer alltså inte. Socialdemokraterna säger tyvärr alltför ofta ja till dåliga förslag.

(Applåder)