Martin Kinnunen

Fru talman! I sitt anförande nämnde Anna-Caren Sätherberg något medborgarråd i Huddinge i går. Där fanns sju partier representerade, men det är korrekt att jag inte var där. Man kan fråga sig varför det förhöll sig på det sättet.

Fru talman! Jag resonerade på samma sätt som partierna i riksdagen i frågan om konferensen om Europas framtid. Då var partierna i EU-nämnden tämligen överens om att systemet med att etablera olika typer av medborgarråd, ha en komplex urvalsprocess och sedan presentera deras förslag med något slags demokratisk legitimitet inte är vägen framåt. Syftet med detta är ju att undergräva den demokratiska, parlamentariska processen. Jag tycker inte att det är seriöst att medverka i ett sådant forum och ge den gruppen på 60 personer den tyngden.

Jag tycker att det är helt rimligt att sätta ihop ett råd och komma med förslag, men 60 personer representerar 60 personer. Vi kan prata om hur det gick till. Det var 7 000 personer som valdes ut. Ungefär 95 procent föll bort. Kvar var 60 personer. Sedan föll ytterligare 10 bort. Man kan alltså reflektera över hur representativt det här rådet var.

Jag skulle vilja fråga Anna-Caren Sätherberg hur det kommer sig att den socialdemokratiska, dåvarande regeringen var så kritisk mot sådana här medborgarråd. Nu när ett av dem kommer med påstådd kritik mot klimatpolitiken anses det ju däremot vara ett bra råd.

Detsamma kan sägas om Finanspolitiska rådet. När Magdalena Andersson satt i regering kallade hon det för Finansretoriska rådet. Numera heter det att Finanspolitiska rådets bedömningar är väldigt viktiga.

Frågan är: Är det råden som Socialdemokraterna gillar, eller är det möjligheten att slå mot regeringen som är det viktiga?

Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för svaret. Ledamoten förstår inte hur utsläppen inte skulle kunna öka. Då vill jag fråga ledamoten: Vad händer med alla de biodrivmedel som vi hade på den svenska marknaden? Vad händer med dem nu? Tror Elin Söderberg att det har blivit minskad produktion av HVO och etanol i världen? Tror hon att produktionen i Sverige har minskat? Så är det inte, fru talman. Produktionen av biodrivmedel i världen har inte minskat. Produktionen i Sverige har inte minskat. Men konsumtionen inom vägtrafiken i Sverige har minskat.

Fru talman! Vi kunde se konsekvenserna av den sänkta reduktionsplikten över en natt. Hundratals, ja sannolikt tusentals människor ägnade den 1 januari åt att fotografera bensinmackar. De kunde se att priset helt plötsligt hade sjunkit med över 4 kronor på dieseln.

Genom att jämföra priserna på bensin och diesel kan vi se att effekten har ökat sedan den 1 januari. Vi kan nog säga att det rör sig om strax över 5 kronor. Vi har numera ett normalpris på transporter i Sverige jämfört med ute i Europa. Människor som ska på bilsemester kommer inte längre att fokusera på att tanka i Danmark och Tyskland, utan de kommer att fylla upp tanken precis som man bör göra, det vill säga när man behöver det även om det sker i Sverige.

Det här är alltså en positiv utveckling. Och det har inte på något sätt bidragit till ökade utsläpp.

Fru talman! Elin Söderberg höll ett långt anförande med många starka ord, men jag tar fasta på lite av det som sades under replikskiftet.

Jag tycker att Miljöpartiet kommer med en bra konsumentupplysning här. Det här är något som människor bör vara oroade för. Vi hoppas ju verkligen att så inte blir fallet, men risken finns alltid att Miljöpartiet kan hamna i en förhandling för en ny regering. Då kommer man alltså att gå in med ett ingångsvärde om att låna 100 miljarder varje år i tio år.

Vi har ett grannland i öster som hade en socialdemokratisk regering som också tyckte att man hade en väldigt låg skuldsättning och att det kunde vara attraktivt att investera. Vad vi såg där var inte ökad tillväxt utan en skuldspiral som man fortfarande inte har tagit sig ur, trots att den nuvarande finska regeringen jobbar stenhårt. En sådan utveckling kan vi inte riskera att få i Sverige.

Fru talman! Reduktionsplikten kommer ofta upp när Miljöpartiet vill kritisera regeringens och Sverigedemokraternas klimatpolitik. Den ska ha lett till ökade utsläpp. Elin Söderberg nämnde lite om detta i sitt anförande. Hon tog upp skillnaden mellan klimatmål och klimatarbete. När den svenska reduktionsplikten nu sänkts används de förnybara bränslena inte enbart inom transportsektorn. De kan användas till havs, inom flyget eller i andra länder.

På vilket sätt bidrar den sänkta reduktionsplikten till att utsläpp i världen ökar? Påverkas utsläppen i världen över huvud taget av den svenska reduktionsplikten, som kanske hade gjort att människor skulle ha betalat 10 kronor mer litern? Vi hade haft världens dyraste transporter i vårt land. Menar ledamoten att det hade minskat utsläppen?

Herr talman! I februari presenterades äntligen en ny skogsutredning. Detta är någonting Sverigedemokraterna länge har efterlyst. Vi behöver främja ett aktivt skogsbruk som skapar jobb och tillväxt och bidrar till bioekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Besvikelsen var dock stor hos oss, liksom inom näringen, när vi förstod att artskyddsfrågorna utifrån ett skogsperspektiv inte fanns med i utredningen. Min fråga är hur detta kommer sig och varför artskyddsfrågorna utifrån ett skogsperspektiv inte fanns med i utredningen.

Situationen med allt fler rättsosäkra avverkningsförbud måste hanteras. Vi måste få till en proportionerlig lagstiftning när vi värderar skydd av växter och fåglar mot andra samhällsnyttor.

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för det fortsatta frågeställandet! När Joakim Järrebring ska förklara vad som är fel med samarbetspartiernas klimathandlingsplan talar han om Klimatpolitiska rådet. Det kan vara en bra punch line.

Klimatpolitiska rådet kritiserade klimathandlingsplanen - det är korrekt. Men jag tycker att vi borde gå in lite på vad det var de kritiserade. Klimatpolitiska rådet var kritiskt mot det väldigt omfattande arbete som nu sker med tillståndsprocesserna. Oavsett om detta kommer från Klimatpolitiska rådet eller om det kommer från någon annan skulle jag vilja säga att det är en oroande kritik. Förstår man inte behovet av effektivare tillståndsprocesser kommer man nämligen inte att kunna presentera en politik för den gröna omställningen.

Den gröna omställningen är ingenting som jag som politiker eller vi som politiker har beslutat om. Den drivs i grunden av innovation och av företagsamma människor. Vi politiker kanske kan sätta käppar i hjulet. Vi kanske kan snabba på saker lite grann. Vi kan förbättra situationen. Vi kan försämra den. Men i grunden är detta en process som sker oavsett om man skulle vilja det eller inte.

Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det är en positiv process. Tycker man att det är positivt kan man inte vara oroad, som Klimatpolitiska rådet är, för att vi ska snabba på och effektivisera tillståndsprocesserna. Man borde förstå att det kanske är det mest prioriterade att göra på området.

Man borde också förstå att det var ofrånkomligt att vi sänkte reduktionsplikten. Jag vet att Socialdemokraterna ännu inte har svaret på frågan. Men hur vill Socialdemokraterna göra med reduktionsplikten i stället? Hur mycket dyrare ska det bli att transportera sig i det här landet? Där är Socialdemokraterna fortfarande svaret skyldiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

(Applåder)

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna! Den gröna omställningen är en jätteviktig fråga. Den är också central för den klimathandlingsplan som samarbetspartierna lade fram sent under förra året.

Det är en omfattande klimathandlingsplan. Det är faktiskt den mest omfattande klimathandlingsplan som har lagts fram. Det har visserligen enbart lagts fram två stycken i svensk historia, men denna är omfattande och sträcker sig över i princip alla politikområden. Men om vi talar om vad som behövs för omställningen kan jag säga att det behövs tydliga spelregler. När man träffar företag är det kanske just tillståndsprocesserna som kommer fram allra först.

Jag undrar: Vad gjorde Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Det blev nästan åtta år för dem. Det var lite struligt emellanåt, så det blev inte riktigt åtta år tillsammans, men Socialdemokraterna satt i alla fall i regeringsställning i åtta år. Vi kan konstatera att det under de åtta åren inte gjordes några tydliga förbättringar av tillståndsprocesserna.

Nu finns det mycket kritik från Socialdemokraternas sida om att det nuvarande styret inte gör saker och ting snabbare, men det har sin grund i att det är komplicerat att städa upp efter ett åttaårigt socialdemokratiskt regeringsstyre.

Det finns andra frågor som är väldigt viktiga för industrin i den gröna omställningen. Det är elektrifieringen, och här har vi sett stora problem i Sverige. Utbyggnaden av elnät är extremt eftersatt. Det är problematiskt att det tar extremt lång tid. Företag kan inte etablera sig eftersom det saknas effekt i systemet. Här pågår ett aktivt och intensivt arbete. Vad gjorde Socialdemokraterna under sina åtta år? Vi har också frågan om kompetensförsörjning, som alltid återkommer. Det är ytterligare en stor utmaning. Men detta är frågor som adresseras av samarbetspartierna i budgeten och i klimathandlingsplanen, som jag skulle vilja säga är omfattande.

Herr talman! Nu debatterar vi utskottets årliga betänkande om övergripande miljöfrågor. Innehållet brukar variera lite grann, men gemensamt är att det är viktiga frågor som inte riktigt passar in i något av de övriga betänkanden som vi har att diskutera under riksdagsåret.

Herr talman! Jag tänkte fokusera lite på vad jag ser som de viktigaste frågorna som tas upp i år. Det är tillståndsprocesserna. Sverigedemokraterna har i det här betänkandet inga reservationer. Det beror på den process vi har i riksdagen med förenklad motionshantering. För dem som inte är bekanta med detta kan jag säga att det helt enkelt handlar om att en lång rad förslag som partierna lägger fram liknar sådana som man har lagt fram tidigare år, och då lämnar vi inga reservationer som vi ska rösta om i kammaren.

Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom sina förslag även fortsättningsvis. Men den här gången väljer jag att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Bakgrunden till detta är också Tidöavtalet, där samarbetspartierna har valt att prioritera tillståndsprocesserna högt. Att tillståndsprocesserna var prioriterade när vi förhandlade fram Tidöavtalet är inte särskilt konstigt mot bakgrund av hur det fungerade under den tidigare S-MP-regeringen.

Herr talman! Det saknades ju inte problem under de åren. Jag kan ge några exempel. Vi hade fullständigt kaos i kärnbränslefrågorna, där samarbetsproblem mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet närapå ledde fram till en akut nedstängning av svensk kärnkraft. Det hade varit fullständigt katastrofalt, när vi var på väg in i en energikris.

Vi hade ett debacle med Cementa, som hotades av nedläggning, vilket skulle ha fått ödesdigra konsekvenser för allt byggande i det här landet.

Herr talman! I stället för att skapa förutsättningar för utvinning av mineral och skapa nya gruvor i vårt land har man i den tidigare S-MP-regeringen haft fokus på utvinningsförbud. Med S-MP-C-logik ska vi hellre importera uran från Kazakstan än låta uranutvinning i Sverige prövas mot den miljöskyddslagstiftning som all annan mineralutvinning prövas mot. Den enda logiska slutsats vi kan dra är att man vill att Sverige och EU i allt högre utsträckning ska importera råvaror från länder med sämre miljöskydd.

EU producerar i dag exempelvis bara 1 procent eller mindre av de metaller som behövs för tillverkning av vindkraftverk, batterier och bränsleceller. Detta implicerar ett betydande och dessutom ökande behov av material från länder som Kongo och Kina och att man i realiteten i dag exporterar miljöproblem till dessa länder. Detta är inte ett antal enskilda företeelser som har inträffat av en slump utan resultatet av en medveten strategi från miljörörelsen, Miljöpartiet och Socialdemokraterna - de satt ju i regeringsställning då. Man ogillar helt enkelt det industrialiserade samhället och underminerar det via departement och myndigheter.

Det är således ingen tillfällighet att det gång på gång uppstod kaos och kafkaartade tillståndsprocesser och att investeringar i stället hamnade i våra grannländer Norge och Finland. Det var ju precis vad det socialdemokratiska regeringsunderlaget önskade skulle hända.

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med övriga Tidöpartier sjösatt det mest ambitiösa arbetet någonsin vad gäller förbättringar av tillståndsprocesserna. Sverigedemokraterna vill se regler och procedurer som faktiskt gynnar svensk industri, inklusive basindustrin. Det är uppenbart att när produktionen äger rum i Sverige blir miljöbelastningen väsentligt lägre jämfört med exempelvis i Asien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ett liknande resonemang kan föras kring EU-politiken. Det kan handla om alltifrån rätten att bruka sin skog i Värmland till möjligheten att bryta kalk till cement på Gotland och rimliga tillståndsprocesser överlag. Det kan även handla om långsiktiga satsningar på infrastruktur och en utbildningspolitik som motsvarar industrins behov.

Till skillnad från våra motståndare ser vi i Sverigedemokraterna positivt på Sverige som industrisamhälle. Då är det viktigt att politiker och tjänstemän inte lägger sig i varje detalj utan låter industrins företrädare fokusera på att utveckla det svenska industrisamhället. Politiken ska staka ut kursen och sätta ramar men framför allt garantera rättssäkerhet och i övrigt kratta manegen för framgångsrika verksamheter.

Herr talman! Då måste man vända på alla stenar. Man kan till exempel inte som Socialdemokraterna se över miljötillståndsprocesserna och samtidigt inkludera tydliga direktiv om att inte se över miljöbalken. Skygglapparna måste bort. Politiken måste vara beredd att ta ansvar och ta ställning i intressekonflikter och våga fatta obekväma beslut eftersom det är viktigt för vår omställning, vårt land och vårt folks långsiktiga välstånd.

Herr talman! Det pågår nu ett omfattande arbete med flera olika parallella utredningar där vissa saker redan har genomförts. Vi har fått se ändringar i minerallagen som ska effektivisera tillståndsprocesser inom gruvverksamhet, exempelvis. Vi har tillfört pengar i budgeten till länsstyrelserna för miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning. Vi har tillfört extra medel till Sveriges domstolar, så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningar. Det har också lagts fram förslag om en tydligare process för tillståndsprövning av elnät.

Herr talman! Att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken är en viktig del av Tidöavtalet. För att möjliggöra en effektiv och ambitiös klimatpolitik som bidrar till jobb och tillväxt måste vi möjliggöra snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

Den mest omfattande utredningen i detta ämne presenterades i juni i fjol och ska vara klar i december i år. Den fokuserar på fyra områden. Det handlar om det svenska genomförandet av EU-rätten på miljöområdet och hur det svenska regelverket kan förenklas så att Sverige inte ska ställa omotiverat höga krav i förhållande till vad EU kräver.

Det handlar om hur tillståndsprövningen kan delas upp så att den som behöver ett miljötillstånd för sin verksamhet kan få tidigare besked än i dag om lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats.

Det handlar om hur myndigheter ska kunna bidra så effektivt som möjligt till en optimerad miljötillståndsprocess. Och det handlar om hur man kan förkorta den totala tiden för prövning. Här ska utredaren bland annat överväga om det kan ställas högre krav för att ett beslut eller en dom ska kunna prövas av fler instanser än en.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Inledningsvis vill även jag från Sverigedemokraternas sida understryka det positiva i att vi här i Sveriges riksdag har en bred enighet rörande stödet till Ukraina. Vi kan också konstatera att vi har en regering som arbetar konstruktivt för att uppnå en bred enighet även i EU.

På mötet med Europeiska rådet var det glädjande att se att vi nu har klartecken för att använda avkastningen från de frysta tillgångarna för att kunna stötta Ukraina brett, även med vapeninköp. Från SD:s sida skulle vi även önska att man kunde använda de här frysta tillgångarna på 200 miljarder euro på ett konstruktivt sätt, och jag vet att statsministern jobbar på det sättet. Vad tror statsministern framöver om möjligheterna att använda även de befintliga medlen och inte enbart avkastningen? Det är en fråga från min sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 mars

Fru talman! En annan positiv sak på rådet är slutsatserna som understryker behovet av en livskraftig lantbrukssektor. Vi kan nu också se att det kommer konkreta förslag från kommissionen. Möjligen kommer de lite sent, men vi får vara tacksamma för att de kommer, även om vi från Sverigedemokraternas sida hoppas på mer handlingskraft från kommissionen i de här frågorna. Det som har kommit från kommissionen nu kommer kanske framför allt att hjälpa mindre lantbruksföretag i andra länder än Sverige. Vi har ju lite större lantbruksföretag.

Ett konkret problem är även de mål som finns kvar på europeisk nivå i den europeiska livsmedelsstrategin om exempelvis 25 procent ekologiskt. Frågan är hur det skulle slå mot livsmedelsförsörjningen. Vi har också naturrestaureringslagen, som vi inte riktigt vet hur det kommer att bli med.

Fru talman! Det är många bollar i luften samtidigt när man diskuterar de här frågorna. Vi har det svenska målet för 2030 för transportsektorn. Vi har ESR-åtaganden och så vidare. Sedan har vi diskussionen om vad eventuella böter skulle hamna på om man misslyckas med att uppnå dem. Vad kommer att hända 2032 när man ska försöka att färdigställa bokföringen? Det vet vi inte.

Det vi vet i dag är att ett tjugotal länder i EU ser ut att få svårt att uppnå sina ESR-åtaganden. Sverige är ett av dessa länder. Det kan vi villigt erkänna. Vi kan också erkänna att det kommer att genomföras en utredning om vad som ska ersätta reduktionsplikten efter 2026. Det är vad vi vet.

Fru talman! Det vi också vet är att om vi genomför någonting som liknar den gamla reduktionspliktslagen, och kombinerar det med olika former av branschstöd och skattesänkningar, kommer vi också att få se kostnader i budgeten.

Jag hörde en uppgift om att det skulle kosta 15 miljarder om Sverige misslyckades att nå ESR-kriterierna. Vi kan konstatera att om det nu skulle dömas ut 15 miljarder 2032 är det en väldigt begränsad kostnad årligen jämfört med de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av reduktionsplikten.

Jag tycker att man i så fall ska vara mer orolig över de samhällsekonomiska kostnaderna av reduktionsplikten än eventuella böter. Samtidigt är vi sverigedemokrater precis som regeringen helt inriktade på att försöka följa rättsakterna och finna vägar framåt. Men vi har inte exakta styrmedel i dag.

Problemet är att Sverige satte alla ägg i samma korg. Man satsade allt på en reduktionspliktslag som nu är totalt utdömd av sex till sju av riksdagens olika partier.

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för ett engagerat anförande. Elvaåringar med glansiga ögon och reduktionspliktslagen var någonting nytt, men det var såklart intressant att ta del av.

Centerpartiet har varit pådrivande för reduktionspliktslagen. Man har stått bakom den. Nu vill man se någonting annat - även Centerpartiet har landat i att den lagstiftningen, som man tyckte var bra, inte är bra, fru talman. Man har liksom Socialdemokraterna producerat något slags servettskiss där man ska kombinera delar; från Socialdemokraternas håll handlar det om en del bidragscheckar, och från Centerpartiets håll talar man om skattesänkningar.

Rickard Nordin vill använda sig av skattesänkningar. Normalt sett sänker man ju skatten för medborgarna för att det ska bli billigare för dem, men här handlar det om att växla mot dyrare råvaror. Vi sänker alltså skatten, och sedan ger vi pengarna till storbolagen Preem, ST1 och Neste i stället. Det är ju vad det handlar om. Hur kommer detta att påverka statens finanser? Det är min första fråga.

Fru talman! När det talas om Sverigebränsle är det viktigt att påminna sig om att vi inte befinner oss i Sovjetunionen utan att handeln med bränsle är fri. Det konstateras även av Bioekonomiutredningen: Vi kan inte alls veta var bränslet kommer att hamna när vi har tillverkat det. Därför är det svårt att trycka ned just bränslekostnaderna genom att öka produktionen, för bränslet kommer att gå till den som betalar mest.

Fru talman! Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi naturligtvis den påstådda socialdemokratiska omsvängningen i klimatpolitiken.

När det gäller morötter till rika kan jag dela ledamotens uppfattning att det inte lät bra utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv, men det var trots allt detta en partikollega till ledamoten sa i Sveriges Radio.

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle försöka få lite mer klarhet i Socialdemokraternas nya politik vad gäller biodrivmedel och reduktionsplikt. Man har presenterat något slags servettskiss som man kallar Sverigebränsle. Det kanske är något slags bidrag man ska införa. Man säger att man ska ha en viss nivå, men den ska vara flytande. Man ska alltså kunna sitta där och programmera om inblandningen.

Jag vet inte riktigt hur detta ska gå till, för priserna på världsmarknaden för alla råvaror - oavsett om det är etanol, HVO, olja, diesel eller bensin - varierar extremt kraftigt. Så jag undrar hur det ska gå till när man ska försöka finjustera inblandningen. När priset blir lågt ska man skruva upp den, och en vecka senare ska man sänka den, när bolagen enligt uppgift behöver kanske ett halvår på sig för att handla upp sina biodrivmedel. Jag undrar hur den här finjusteringen ska gå till, när företagen behöver så lång tid på sig att förbereda sig för inblandningsnivån.

Hur ska man kunna veta hur mycket högre pris Socialdemokraterna vill ha? Det förslag ni har lagt fram innebär en chockhöjning av reduktionsplikten som kommer att kraftigt höja priset vid pump, vilket kommer att leda till kostnader för kommuner, privathushåll, regioner och företag på åtskilliga miljarder varje år. Kan ledamoten här och nu tala om hur mycket dyrare det ska bli om Socialdemokraterna får bestämma?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Strax före årsskiftet hade det socialdemokratiska partiet en övning och gick sedan ut i medierna och talade om att man hade haft fel om väldigt många saker. Man hade haft fel om migrationspolitiken och om feminismen. Man hade också väldigt fel om klimatpolitiken. Man hade en politik som hade serverat morötter till rika, tror jag att en socialdemokratisk företrädare uttryckte det.

Fru talman! Det som slår mig lite nu när vi har den här debatten om den gamla socialdemokratiska reduktionspliktslagen är att ödmjukheten och självkritiken lyser med sin frånvaro i ledamotens anförande, för det var ju en socialdemokratisk lagstiftning som fullständigt dömdes ut av Riksrevisionen.

Jag undrar lite över självkritiken när det gäller den mycket dåliga socialdemokratiska klimatpolitik som bedrevs under den socialdemokratiska regeringen. Det är visserligen lite oklart om det var Miljöpartiets fel eller om det också var Socialdemokraternas fel. När det kommer till det socialdemokratiska partiet är det ju oftast någon annans fel. Detta får ledamoten samtidigt gärna klargöra.

Har ni fortfarande åsikten att den gamla klimatpolitiken hade brister, att den delade ut morötter till rika och att den drabbade svaga hushåll på landsbygden, eller har ni vänt blad nu och tycker att ni gjorde allting rätt under er tid vid makten?

Herr talman! Det gick långt i Elin Söderbergs replik - vi kom till och med in på migrationsfrågorna.

Då vill jag understryka att den senaste statistiken och alla indikatorer på migrationsområdet ser bra ut. Antalet asylsökande går ned. Antalet uppehållstillstånd går ned. Antalet anhöriginvandrare går ned. Och då har vi bara börjat skrapa på ytan. Stora delar av Tidöavtalet återstår, så jag är övertygad om att vi kommer att kunna få ned migrationen ännu mer.

Det kommer inte att påverkas det minsta av hur reduktionspliktslagen är utformad. Det finns ingen direkt koppling här, vill jag hävda. Reduktionspliktslag och migrationsflöden är olika frågor.

Herr talman! Jag konstaterade att reduktionspliktslagens förändring inte kommer att påverka utsläppen i världen. Det har att göra med att det råder stor brist på biodrivmedel i Europa och i världen som helhet. Vi har brist på biodrivmedel till fartyg. Vi har brist på biodrivmedel till flyg.

Vi har reduktionsplikt också för flyget i Sverige som också bör förändras. Men det löser bolagen genom att betala pliktavgiften, för det finns inte tillräckligt mycket att tanka. Det är alltså en reduktionspliktslag som fungerar dåligt. Här kan man jobba med att styra om HVO så att vi har HVO till flyget, för flyget är mycket svårare att ställa om och elektrifiera än vägtrafiken är.

Vägtrafiken kommer sannolikt att bli väldigt elektrifierad ganska snart. Men det kommer nog inte att ske redan 2030, utan det kommer sannolikt att accelerera under 30-talet. Det är det vi kommer att se.

Herr talman! Jag vill understryka att reduktionspliktslagens förändringar inte kommer att få några negativa effekter på migrationsflödena till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågorna.

Det är korrekt att jag i mitt anförande hävdade att nästan ingen är för den gamla lagen, men det är dock ett miljöparti som tycks vara för den gamla lagen. Det är så jag uppfattar det. Det finns också ett vänsterparti som innan valet inte var för den gamla lagen, men nu är det lite oklart. Det var tydligt när Dadgostar åkte runt med hjälm på huvudet och pratade med journalister. Då var man kritisk, och det lät annorlunda - men det berör inte Elin Söderbergs parti.

Herr talman! Jag vill tydliggöra en viktig detalj, nämligen att utsläppen i världen inte har ökat för att vi har ändrat reduktionspliktslagen. Det finns ingenting som tyder på att produktionen av biodrivmedel har minskat. Vad som har hänt är att biodrivmedlens användningsområde har förändrats. Dels har det flyttat konsumtion av bränsle från vägtrafiken till andra delar av trafiken, dels har HVO flyttats till andra länders marknader.

Det här betyder att vi inte kommer att se någon nettoförändring. Däremot är det korrekt att kalkylerna förändras, men för det globala klimatarbetet har ingen försämring skett över huvud taget. Det finns ingen forskning i världen som har visat att förändringen vid årsskiftet av den svenska reduktionspliktslagen har lett fram till ökade utsläpp av växthusgaser.

På grund av EU:s och Sveriges bokföringsbeslut om hur man bokför utsläppen blir det en direkt förändring, men det är ingen förändring vad gäller utsläppen av växthusgaser i världen. Det som i så fall påverkar, givet att man tror att alla biodrivmedels utsläppseffekt är lika stor som myndigheterna har kommit fram till i sina kalkyler, är att utsläppsminskningen sker tack vare att man producerar bränslena och sedan använder dem någonstans. Men var man använder dem har ingen betydelse.

Herr talman! Jag tackar Björn Petersson för frågorna.

Jag kan konstatera att när jag körde förbi pumpen i dag kostade bensin och diesel lika mycket. Det är unikt för dem som har tankat enbart i Sverige sedan reduktionsplikten infördes. Men i alla andra länder är priset för diesel i regel billigare, och vi är på väg mot det även i Sverige. Det är positivt eftersom det visar på att vi har fått ett lägre dieselpris än vad vi hade haft annars. Vi kan också konstatera att dieselpriset i dag är ungefär 10 kronor lägre än vad det var som högst under Socialdemokraternas tid vid makten.

Herr talman! 4 kronor, 6 kronor, 1 krona - det är med ungefär så mycket vi fick en sänkning av de olika bränsletyperna vid årsskiftet. Det har stor betydelse för det svenska samhället och för möjligheten till jobb och tillväxt när vi befinner oss i ett jobbigt kostnadsläge för regionerna och för kommunerna. För regionerna betyder det åtskilliga hundratals miljoner i minskade kostnader. Då har jag inte ens räknat med kommunerna, men det kan mycket väl handla om miljardbelopp. För det svenska samhället som helhet handlar det om minskade kostnader på tiotals miljarder bara under 2024.

Detta är såklart en viktig del i den politik som Sverigedemokraterna står för, det vill säga att minska kostnadsbördan för kommuner, regioner och företag. Vi sverigedemokrater tänker inte återinföra något slags styrmedel som gör att Preem, St1 eller finska Neste tjänar storkovan på gammal socialdemokratisk politik. Det kommer inte att hända. Jag tror definitivt inte att sverigedemokratiska politiker kommer att få fina jobb inom biodrivmedelsindustrin framöver.

Herr talman! Välkommen till miljö- och jordbruksutskottet och våra debatter, Björn Petersson! Vi ser fram emot fler tillfällen.

Sverigedemokraterna tar naturligtvis ansvar. Vi har levererat en klimathandlingsplan som är väldigt tydlig på området. Där tydliggör vi också att vi kommer att ha den här reduktionspliktslagen till 2026. Sedan kommer det att göras en utredning som innan den nuvarande reduktionspliktslagen går ut kommer att presenteras. Därefter kommer frågan att tas vidare.

Herr talman! Konsekvenserna av den gamla reduktionspliktslagen vet vi i dag. Den var väldigt kostsam för det svenska samhället. Vi såg kraftiga prissänkningar när vi justerade reduktionspliktslagen. Mest uppseendeväckande är prisjusteringen som uppstod för HVO100, alltså det bränsle som enbart innehåller HVO. Det är i dag uppenbart att det var ett fåtal företag på den svenska marknaden som tjänade ohyggliga pengar på detta eftersom det ju är marginalprissättning på alla produkter. Det är den sista litern HVO som har betydelse.

Jag noterar en detalj här. Jag har debatterat dessa frågor med Socialdemokraterna under ett par mandatperioder. Under den förra mandatperioden debatterade jag reduktionspliktslagen med Socialdemokraterna. Samma person som jag debatterade reduktionspliktslagen med då är i dag vd för ett av företagen på marknaden, som hade hoppats att tjäna ohyggligt stora pengar på att sälja dyr HVO på den svenska marknaden.

Är det vanligt förekommande i det socialdemokratiska partiet att man försöker kombinera affärsintressen med politik och gå till storbolagen efteråt?

Herr talman! Vi ska återigen debattera reduktionsplikten här i kammaren liksom vi gjorde sent i fjol. Jag tänkte inleda med att titta lite på konsekvenserna, för det var ju en del tal här i kammaren om detta.

Konsekvenserna för dieselpriset i samband med sänkningen av reduktionsplikten blev mer än 4 kronor per liter. För HVO100, som egentligen inte berördes direkt av reduktionsplikten, blev sänkningen mer än 6 kronor.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar i den skrivelse vi har att behandla här i dag att reduktionspliktslagen inte var genomförbar. Reduktionspliktslagen har sin bakgrund i den miljömålsberedning som tillsattes under det första halvåret 2010 och som bestod av sju av riksdagens i dag åtta partier. Sverigedemokraterna var alltså inte med, och vi bjöds heller inte in till beredningen efter riksdagsinträdet.

Vi vet i dag vad som hände sedan. Miljömålsberedningen beslutade om ett väldigt ambitiöst utsläppsmål för transporter som till stor del skulle uppnås med biodrivmedel. Remissinstanser varnade för oerhörda prisökningar, men man valde att inte lyssna utan hoppades på någonting annat.

Frågan utreddes vidare. I budgetpropositionen 2018 kom förslaget om en reduktionspliktslag. Någon konsekvensanalys värd namnet gjordes dock aldrig av den socialdemokratiska regeringen, och när vi ifrågasatte hur dyrt det skulle bli att transportera sig i vårt land slog man dövörat till. Vad Riksrevisionen nu konstaterar är precis detsamma som vi sverigedemokrater konstaterade innan lagen kom till.

Det kan också nämnas att den socialdemokratiska MP-regeringen var så slug att man samtidigt sänkte skatten på diesel vid genomförandet så att medborgarna inte skulle märka vad regeringen precis hade satt igång. Man hoppades naturligtvis på att produktionen skulle öka i Sverige, att importen skulle minska och att vi skulle få ett lägre pris.

Men, herr talman, importen minskade inte speciellt mycket eftersom inblandningen hela tiden ökade. Priset på biodrivmedel gick inte ned, utan vad vi fick se var ett Sverige med världens högsta dieselpriser, detta i ett stort och glesbefolkat land som är beroende av rimliga priser på transporter av såväl varor som människor.

Herr talman! Reduktionspliktslagen kan tjäna som exempel i historieböckerna på dålig och oövertänkt politik, där man väljer att lyssna till fromma förhoppningar och strunta i att se till konsekvenserna. Reduktionspliktslagen var aldrig hållbar. Folk blev aldrig tillfrågade. Människor fick aldrig veta vilka konsekvenser politiken skulle leda till, och man kunde tidigt se att det inte fanns någon tolerans.

Herr talman! Vi hör nu kritiska röster från vänsterpartierna om att Tidöpartierna saknar en plan för hur vi ska nå Sveriges åtaganden inom ESR. För människor utanför detta utskott kan vi sammanfatta ESR som en EU-förordning som ger varje land krav när det gäller att minska utsläpp inom transportsektor, lantbruk och uppvärmning. Man har också möjlighet till viss flexibilitet via köp av utsläppskrediter utomlands och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Jag kan tycka att det är lite provocerande när man från exempelvis socialdemokratiskt håll efterlyser omedelbar politik för att nå ESR-åtagandet, för vad den socialdemokratiska regeringen gjorde när Sverige förhandlade ESR var att bygga hela den svenska positionen på den gamla reduktionspliktslagstiftningen, en lagstiftning som Riksrevisionen alltså konstaterat inte var genomförbar.

Med detta som grund konstaterade man alltså att det svenska ESRåtagandet inte var något problem - titta, vi har den här reduktionspliktslagen som kommer att göra att Sverige klarar detta utan problem!

Herr talman! Den situation vi har i dag är att det knappt finns något parti i Sveriges riksdag som tycker att den gamla reduktionspliktslagen var bra. Det finns knappt något parti i riksdagen längre som vill ha den gamla reduktionspliktslagen. Hela den svenska förhandlingen rörande ESR-åtagandet byggde alltså på en lagstiftning som vi alla nu vet inte har något stöd i Sveriges riksdag.

Det är det här som har skapat problem för Sverige att nå ESR-åtagandet. Hade den dåvarande regeringen förstått att det här var en dålig och orealistisk lag som man inte kunde bygga den svenska positionen på hade Sverige haft möjlighet att skaffa sig undantag. Man hade kunnat justera det svenska åtagandet, precis som andra länder har gjort. Ett exempel är Malta som har undantag på grund av en väldigt stor banksektor. På samma sätt hade Sverige kunnat arbeta för undantag på grund av att vi vidtog väldigt många åtgärder på uppvärmningsområdet tidigt, på 70, 80- och 90-talen.

Det är alltså inte Sverigedemokraternas fel att det kommer att bli utmanande att nå ESR-åtagandet, och det är inte Sverigedemokraternas fel att man i dag inte kan svara på vad som ska komma i stället när reduktionspliktslagen försvinner från och med 2027.

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 1 februari

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Statsministern nämnde att frågan om lantbruksprotesterna runt om i Europa togs upp på mötet, och detta uppskattar vi från Sverigedemokraternas sida. Vi har varnat för det här.

Precis som statsministern säger är EU inte på något sätt ensamt ansvarigt för de utmaningar som lantbruket möter i många länder, även i Sverige. Nationella regeringar bär också ett ansvar, men samtidigt kan vi konstatera att EU-politiken driver i en olycklig riktning.

EU bidrar till att det blir mindre lönsamt att producera mat i stället för att skapa möjligheter till ökad lönsamhet. Rent krasst är det hårdare miljöregler, hårdare klimatregler, hårdare regler för kemikalier, skydd och så vidare. Någon gång måste vi komma till en plats där vi börjar väga olika intressen mot varandra.

Min fråga till statsministern, herr talman, är: Ser statsministern en öppning för att fler länder börjar se denna problematik och att man kanske måste försöka väga intressen mot varandra lite annorlunda framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 1 februari

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Agendan på mötet var ju mycket lik agendan på det tidigare mötet, och beslutet kring budgetöversynen blev närmast identiskt - de ändringar som statsministern redogjorde för ändrar inget i sak. Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att detta har varit en mycket framgångsrik svensk förhandling där vi har lyckats komma närmare den svenska linjen än vad vi har gjort tidigare när tidigare regeringar har fört dessa förhandlingar.

Herr talman! Skillnaden på det här mötet jämfört med det förra är att samtliga länder kom överens. Detta är vi från Sverigedemokraternas sida väldigt nöjda med - särskilt att Ukrainafaciliteten kommer på plats och att man kan få ett långsiktigt stöd. Det är vi alltså positiva till.

Om man ska plocka ut något som vi tycker är mindre bra är det skrivningarna om egna medel som finns med här. De härrör egentligen från överenskommelsen från 2020. Vi var då mycket kritiska till att den dåvarande socialdemokratiska regeringen accepterade den här skrivningen, och det spelades ned då. Det spelade inte så stor roll, tyckte den dåvarande regeringen: Detta ligger långt i framtiden, och vi har inte sagt ja till några EU-skatter och så vidare. Men nu närmar det sig. Det är ganska tydligt att det ska tas fram förslag på nya egna medel.

Min fråga till statsministern är: Hur arbetar regeringen med att verka för svenska intressen? Ser vi att det finns möjligheter att hitta stöd från fler länder som ligger nära den svenska positionen, eller ska vi förvänta oss att detta blir verklighet?

Herr talman! Ledamoten nämnde klimathandlingsplanen, och vi kommer att ha en spännande debatt om den i kammaren framöver. Jag hävdar att Sverigedemokraterna har varit en extremt konstruktiv kraft i detta arbete och lyckats åstadkomma den bästa klimathandlingsplanen som någonsin har lagts på riksdagens bord. Jag delar alltså inte ledamotens bild av denna process.

Socialdemokraterna har ju själva varit ute på något slags turné och bett om ursäkt för alla brister som fanns under deras åtta år vid makten. En sådan brist var just klimatpolitiken eftersom de inte lyssnade på vanligt folk. Dessa brister åtgärdar vi nu i klimathandlingsplanen, och det borde även Socialdemokraterna tycka är positivt eftersom folklig förankring nu är en grundläggande del av klimathandlingsplanen, vilket det som sagt inte var under Socialdemokraternas år vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv

Herr talman! Järrebring tar också upp inflationsskydd. Man kan önska att det fanns ett inflationsskydd i budgeten så att ingen drabbades, men så fungerar det inte. Politiken och Riksbanken kan inte arbeta med att trycka ned inflationen om vi samtidigt smäller på en stor budgetpost som heter inflationsskydd. Om vi räknar upp alla statens utgifter med inflationen kommer vi inte att lyckas besegra inflationen.

Kommuner och regioner har fått stärkta statsbidrag, vilket är positivt, och Sverigedemokraterna har kämpat hårt för detta. Men bidragen kan inte utjämna alla kostnadsökningar i samhället, för de slår brett. Kommunerna måste ha bättre beredskap och bli bättre på att hushålla med sina resurser.