Martin Kinnunen

Fru talman! Det är den definitivt inte. Om detta är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna och man är missnöjd med det som kommer ut av regeringens arbete vad gäller artskyddet är man välkommen att kontakta Sverigedemokraterna! Vi kan sitta ned och komma överens, om det är så att regeringen inte presterar bra på det här området.

Däremot har vi i regel ett gott samarbete med regeringen. Jag tycker att den skogspolitik som har bedrivits under mandatperioden har tagit många steg framåt. Direktiven till skogsutredningen, som vi har fått ett delbetänkande från, pekar i fantastiskt bra riktning, måste jag säga.

Jag har fortfarande ett gott förtroende för att det här ska utmynna i något bra. Men om det inte gör det står Sverigedemokraterna fria, och då kan vi prata även med Socialdemokraterna. Om viljan att prata med Sverigedemokraterna om skogsbrukets bästa existerar hos Socialdemokraterna återstår att se. Det är inte de signalerna jag får från Socialdemokraterna, men vi är beredda att prata med alla partier i riksdagen för att möjliggöra en så bra skogspolitik som möjligt.

Fru talman! Grunden för Sverigedemokraternas samarbete med regeringen är Tidöavtalet. Skogsfrågorna återfinns inte i Tidöavtalet. Skogsfrågorna kan kopplas till budget i vissa sammanhang, men när det gäller artskyddsregelverket finns det inget formaliserat samarbete mellan Sverigedemokraterna och regeringen. Vi har ingen insyn i den interna utredningen på Regeringskansliet.

Vi är, precis som Socialdemokraterna, oroliga för att detta dröjer. Det är en viktig utredning, och vi måste få ett mer ändamålsenligt artskyddsregelverk på plats. Vi kan inte ha den situation som vi har i dag. Det riskerar också att bli väldigt höga kostnader om man samtidigt inför rätt till ersättning.

Svaret på frågan är helt enkelt nej. Sverigedemokraterna har ingen insyn i utredningen. Vi avvaktar och ser vad det blir av den. Vi står också helt fria inom ramen för riksdagsarbetet och arbetar för en så ändamålsenlig lagstiftning som möjligt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 15.

När vi nu återigen debatterar skogspolitiken kan vi konstatera att det är ungefär samma frågor som hanteras det här året som förra. Det är inte särskilt konstigt. Skog är ett långsiktigt politiskt område. Den nuvarande svenska skogsvårdslagen kom till för lite mer än 30 år sedan. Detta kan upplevas som en ganska lång tid, men för skog som ska växa under närmare hundra år innan den avverkas är det i sammanhanget kort tid.

Det är över huvud taget svårt att utvärdera alla konsekvenser av den förändring som skedde på 90-talet. Den äldre skog som utvärderas utifrån naturvärden i dag är skog som huvudsakligen är brukad under en tid då naturhänsynen var lägre. På 90-talet formulerades den svenska skogspolitiken utifrån frihet under ansvar. Allt tyder på att detta har varit fantastiskt framgångsrikt. Det har gått åt rätt håll vad gäller såväl produktion som naturvärden.

Fru talman! Mycket av debatten som svartmålar tillståndet i svensk skog sker utifrån miljömålet Levande skogar. Huruvida måluppfyllelse är relevant eller inte i en bedömning av tillståndet beror på hur målet är utformat. Vi vill hävda att det är ett faktum att det här målet är felaktigt utformat. Målet går enligt våra myndigheter inte att nå ens om vi upphör med aktivt skogsbruk. Man bör med rätta reflektera kring det här systemfelet och det ineffektiva i hur många tjänstemän och myndigheter som ägnar sig åt att utvärdera ett mål som är felaktigt utformat.

Fru talman! Enligt detta synsätt hävdas att Sverige måste avsätta mer skog från brukande. Men detta baseras, hävdar vi, på missvisande jämförelser med andra länder. Om den skyddade skogen ökar kan resultatet bli hårdare exploatering av återstående områden, vilket vi ser som en dålig lösning. Vi anser att skogen, från Skåne till Lappland, ska brukas hållbart för att stödja biologisk mångfald och skogsproduktion utan att delas upp i strikt skyddade och intensivt brukade zoner.

Vidare hotas privata skogsägares brukanderätt om skyddet utökas, vilket är orimligt både ekonomiskt och rättsligt. Den svenska modellen förutsätter tillit mellan skogsägare och myndigheter. Statens styrning bör vara mindre detaljerad, särskilt med tanke på den stora andelen privatägd skog. Över en fjärdedel av skogen är redan undantagen från aktivt bruk – en hög nivå globalt – och mycket av detta sker frivilligt genom skogsägarnas insatser, vilket är föredömligt. Genom internationella definitioner bör de åtaganden Sverige ingått inte vara något problem. Vi bör rimligtvis kunna uppfylla detta redan i dag utan att ta mer mark ur produktion.

Fru talman! Det händer saker i utredningsväsendet när det kommer till skogen. Sedan förra riksmötet har två utredningar presenterats: ett delbetänkande från den senaste skogsutredningen och ett betänkande från Miljömålsberedningen som fokuserar på hur vi ska handskas med ny EU-lagstiftning.

Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi delbetänkandet från skogsutredningen. Den föreslår bland annat förenklade krav på avverkningsanmälan och samråd för att underlätta skogsbruk. Detta är positivt. Dagens process är alltför administrativt tidskrävande. Utredningen föreslår även ersättningsrätt vid inskränkningar, vilket skulle innebära avsevärt förbättrade villkor jämfört med i dag. Vidare läggs förslag fram som syftar till att möjliggöra effektivare och mindre konfliktfylld myndighetsprövning.

Det som inte ingick i den här utredningen var artskyddsfrågorna. Dem valde regeringen att placera i en separat utredning internt på Regeringskansliet, vilket har avhandlats i debatten här i dag. Från Sverigedemokraternas sida kan vi enbart beklaga att man valde att göra på detta sätt. Det hade varit bättre att hantera artskyddsfrågorna i den stora skogsutredningen. Det är tyvärr så att skogsfrågorna under den här mandatperioden har hanterats i kanske upp till fyra olika utredningar. Att man fragmenterar processen på det sättet är ingenting som är positivt. Men vi hör från regeringspartierna att den här utredningen är på gång att bli slutförd, och vi väntar naturligtvis spänt på slutsatserna. Förhoppningsvis kan man göra upp med problematiska regelverk vad gäller såväl orkidéer som fåglar.

Från Sverigedemokraternas sida har vi ett konstruktivt samarbete med regeringen, men vi har inget organiserat samarbete på det skogspolitiska området. Om vi inte finner att utredningen är perfekt genomförd och inte är nöjda med de förslag som kommer av den är vi därmed naturligtvis öppna för att gå till de övriga partierna i riksdagen för att försöka formulera förslag som är tillräckligt goda. Men vi får såklart vänta och se vad som kommer ur artskyddsutredningen.

Fru talman! Lika välkomnande är vi inte gentemot Miljömålsberedningens nyligen presenterade betänkande. Sverigedemokraterna står dock bakom betänkandet tack vare en positiv utveckling av slutprodukten. Problemet här är inte hur man i utredningen handskades med direktiven, utan problemet är direktiven till utredningen, vilka härrör från europeisk lagstiftning.

Vi ser det här problemet på många områden i skogspolitiken. Europeiska unionen saknar befogenheter enligt fördragen men har genom miljö- och klimatpolitiken skaffat sig oacceptabla befogenheter på det skogspolitiska området. Det handlar snart om ett tiotal olika lagförslag som direkt eller indirekt påverkar möjligheterna att bedriva skogsbruk i vårt land. Det här är naturligtvis inte acceptabelt. LULUCF-förordningen är ett gott exempel på en direkt kontraproduktiv klimatpolitisk rättsakt som om den genomförs av länderna kommer att försvåra arbetet med omställning och sannolikt leda fram till ökade utsläpp på planeten. Den främsta prioriteringen från Sverigedemokraternas sida är att förändra den här förordningen. Det är betydligt viktigare än att ta reda på hur man ska uppnå det som den anger.

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett teknikoptimistiskt parti. I detta sammanhang är möjligheterna till trädförädling viktiga att framhålla. Det pågår numera aktiva insatser på detta område, vilket vi välkomnar. Ett råd för skogsindustrins värdekedja har inrättats, satsningarna på Skogsskadecentrum fortsätter och Sverigedemokraternas initiativ för att bekämpa alm- och asksjukan med hjälp av trädförädling pågår. Detta är en mycket positiv utveckling. När vi hade en miljöpartistisk minister fanns inte tron på teknik på samma sätt, utan lösningen var hela tiden att försöka skydda mer mark – en politik som säkerligen hade varit döden för de här trädarterna. Nu finns hopp även för alm och ask.

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).

Herr talman! Problemet med klimatlagen är att den är utformad på ett sådant sätt att man kommer att anklaga samtliga regeringar för att bryta mot den. Jag konstaterade ju att den socialdemokratiska regeringen bröt mot klimatlagen. Jag tänker inte kommentera exakt vad den nuvarande regeringen gör på det området. De får göra den definitionen själva.

Problemet är att som lagen är utformad måste en ny regering direkt efter att den tillträtt i en skrift presentera alla åtgärder för hur den ska uppnå alla klimatmål. Det låter sig inte göras. Man kommer alltid att ha en opposition som hävdar att regeringen bryter mot klimatlagen. Det kommer att gå att argumentera för det. Det går dock inte att bevisa någonstans. Vi har ingen domstol som kommer att fälla avgörandet. Men lagen är utformad på ett sådant sätt. Grunden är helt enkelt att man inte kan presentera allting på samma gång.

Herr talman! Det kom frågor om det kommunala vetot vad gäller uranutvinning. Vi från Sverigedemokraterna tycker att man bör se över frågan när uranutvinning blir tillåtet. Det kan inte i alla sammanhang finnas ett veto mot utvinning där en viss del av utvinningen är uran.

Vi kommer att behöva utvinna kritiska jordartsmetaller i vårt land, och vi kommer att behöva utvinna dem även i andra länder. Mineral ligger ofta tillsammans med andra mineral.

Vi kommer att lägga en våt filt över all form av utvinning av dessa jordartsmetaller om det finns ett veto som innebär förbud mot utvinning – och uran är en del av detta. Jag ser inte ett sådant veto som en framkomlig väg. Däremot ska det vara en rigorös och ansvarsfull miljötillståndsprocess som förutsätter en miljövänlig brytning av alla former av mineral i vårt land.

Herr talman! Tack för frågorna, Joakim Järrebring!

Att vi saknar brunkolsgruvor ska inte tolkas som att jag nödvändigtvis hade önskat att vi hade dem. Om vi däremot hade annan produktion i Sverige av energi som vi behöver i Sverige hade det varit bättre än om vi hade importerat den. Det hade varit positivt om vi hade haft såväl uran som andra metaller och andra saker vi behöver i vår industri på vår egen mark.

Från Sverigedemokraternas sida är vi positiva till all form av mineralutvinning. Vi tycker inte att man ska förbjuda mineral, som exempelvis Socialdemokraterna gjorde med uran.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag är också övertygad om att uran går att utvinna på ett miljövänligt sätt. Tycker man inte att uran går att utvinna på ett miljövänligt sätt bör man heller inte vara för kärnkraft. Då bör man vara tydlig med att vi ska fasa ut kärnkraften fullständigt. Den ordningen tycker jag att man ska ha.

Det finns definitivt miljövänliga sätt att utvinna uran på. De exemplen har vi. Är det så att man är orolig över uranutvinning har vi en miljöprövning som tillser att den sker på ett korrekt och rimligt sätt. I dag har vi ännu ingen sådan utvinning. Vi ska förhoppningsvis ha det senare när det inte är förbjudet att utvinna uran.

Det är ju ganska absurt i dag. Om man vill utvinna jordartsmetaller som vi behöver för den gröna omställningen och samtidigt får upp uran ska man göra något som aldrig någonsin gjorts i världshistorien: ta upp uranet och sedan stoppa tillbaka det. Det är detta den lag som Socialdemokraterna utformade leder fram till.

Nu tog min talartid slut, så jag får fortsätta i nästa replik.

Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande Övergripande miljöfrågor. Det sträcker sig över många olika politikområden i vårt kära utskott.

Debatten i dag tycks, som den ofta gör, landa i det energipolitiska området. Det är spännande! Jag hade tänkt fokusera mest på tillståndsfrågorna här i dag, men jag tycker ändå att det finns anledning att kommentera alla diskussioner kring energipolitik och annat som lyfts upp här.

Vi har en socialdemokrati som säger å ena sidan att det är en katastrofal utveckling, å andra sidan att allt är väldigt bra. Det blir lite svårt att förstå. De efterlyser fler åtgärder för havsbaserad vindkraft samtidigt som vi ser att marknaden kraschar. Vi ser att länder som erbjuder stora subventioner inte lyckas få några anbud. I Danmark är detta tydligt.

Diskussionen blir därför märklig. Havsvindparken i Västra Götaland skulle inte byggas även om den skulle få tillstånd, för det är ingen som vill investera i havsbaserad vindkraft i dag. Det har att göra med att vi redan har väldigt mycket väderberoende kraft. Ännu mer väderberoende kraft konkurrerar ut annan väderberoende kraft. Kapacitetsfaktorn är för låg.

Vi behöver aktivt jobba snabbare mot mer kärnkraft, och det kommer också i förlängningen att leda till bättre marknadsvillkor för vindkraften. Det kan man tycka olika saker om, men det är ett faktum. Ju snabbare vi kan få ny kärnkraft på plats, desto lättare kommer det att bli för de aktörer som vill ha vindkraft att få den att etableras.

Samtidigt kan vi se att det fortsätter att byggas landbaserad vindkraft i ungefär samma takt som tidigare. Vi har aldrig haft mer energiproduktion än vi har i dag. Däremot märker inte konsumenterna detta i form av lägre elpriser, just på grund av att kapacitetsfaktorn inte är tillräckligt hög.

Vi hör också saker som att kärnkraft inte är någonting som kan bidra till biologisk mångfald och annat, men det är de facto så att kärnkraft är det absolut bästa för miljön. Det är betydligt bättre än att ha turbiner i våra vatten. Det är betydligt bättre än att ha vindkraftverk till havs som stör fiske och som stör människor i deras bostadsmiljö med mera. Kärnkraft är det absolut miljövänligaste sättet att utvinna energi.

Herr talman! Jag tänkte som sagt fokusera på tillståndsfrågorna och påbörja det nu. Jag vill då utgå från det faktum att Tidöavtalet innebar ett paradigmskifte på många olika politikområden. Det som människor kanske främst har uppfattat är det som händer på migrationsområdet och det brottsbekämpande området. Men om man läser sidan 17 i Tidöavtalet hittar man miljötillståndsprocesserna och ser att de ska förenklas och förkortas. Det står att en utredning ska tillsättas för att genomföra just detta samtidigt som man först skulle gå vidare med gamla utredningar. Det har vi gjort. Utredningen har tillsatts, och utredningens förslag har också levererats. Det är väldigt glädjande.

Tidöavtalet blev startskottet för ett intensivt arbete med att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna. Delar av Miljöprövningsutredningens förslag har genomförts, och tidigare i år kom äntligen förslagen från Miljötillståndsutredningen. Tre tjocka böcker med namnet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess har presenterats. Det handlar om tusentalet nya sidor lagtext som ska införas. Miljötillståndsutredningens förslag om ny lagstiftning, som nu ligger på bordet, är ett direkt resultat av Tidöavtalet och en nödvändig reform för att möta dagens och morgondagens krav på hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Sveriges nuvarande miljötillståndsprövning, reglerad av miljöbalken från 1999, har länge kritiserats för att vara tidskrävande, byråkratisk och oförutsägbar. Det är till och med så att en gammal statsminister vid namn Göran Persson har kallat just miljöbalken och det arbete som Socialdemokraterna gjorde med denna för det största misslyckandet.

Det är ju så på många områden: Socialdemokratin har misslyckats med saker. Nu har det kommit en bättre regering och ett bättre regeringsunderlag på plats som försöker åtgärda dessa brister. Det är väldigt välkommet.

Företag som vill investera har fastnat i årslånga processer, vilket hämmar både klimatomställning och jobbskapande. Tidöavtalet identifierade detta som ett hinder och möjliggjorde just denna utredning. När vi nu fått förslagen kan vi konstatera att de innebär färre myndigheter i beslutsfattandet, tydligare tidsramar och en möjlighet att minska antalet verksamheter som kräver tillståndsprövning när generella föreskrifter kan räcka. Detta är inte bara praktiskt; det är avgörande för att Sverige ska kunna växa och vara en industrination i framkant.

En förenklad process riskerar inte att urholka miljöskyddet. Förslagen handlar i grunden inte om att tumma på miljön utan om att göra systemet smartare. I stället för att implementera ett EU-regelverk ovanpå det befintliga möjliggör utredningens förslag ett helt nytt och mer effektivt system. Tidöavtalets vision om ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige kommer därmed att kunna förverkligas. Det är ett bevis på att politik kan vara pragmatisk och framåtsyftande.

Väl värt att nämna i detta sammanhang är att utredningen även lägger fram förslag om att åtgärda det mycket provocerande i att lantbruksnäringen i dag betraktas som miljöfarlig verksamhet. Detta har vi ett gammalt tillkännagivande om från riksdagen. Utredningen föreslår nu att det här ska åtgärdas genom att lantbruket i fortsättningen ska definieras som miljöpåverkande – en liten skillnad men principiellt mycket viktig.

Herr talman! Vi saknar brunkolsgruvor i Sverige. Vi har heller inga oljefält, och vi saknar gasutvinning. I brist på sådan industri har svensk torv kommit att hamna i fokus hos en alltmer radikaliserad miljörörelse, som i sina illegala sabotageaktioner runt om i vårt land fokuserar på att utmåla torv som något hemskt och ett hot mot det globala klimatarbetet. Ingenting kunde vara mer felaktigt.

Klimatrörelsen tycker om att hänvisa till IPCC och forskningen. Men då ska man komma ihåg att IPCC inte klassar torv som fossilt. Torv klassas som torv. Det är en egen klass. Man kan också konstatera att torven i Sverige växer till sig. Det blir mer torv än vad som skördas. Vi har ingen fasansfull torvindustri.

Herr talman! Den naturvårdspolitik som förts de senaste mandatperioderna har inte varit bra på detta område. För att naturvården ska kunna existera måste den samexistera med mänsklig verksamhet. I Sverige har det blivit svårt, ibland omöjligt, att få tillstånd för nya torvtäkter. Detta är ett stort problem som man måste tala lite mer öppet om, även om en del ligistgrupper som verkar såväl i skogen som på våra vägar här i Stockholmsområdet kommer att bli upprörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

En brist på torv är ingen situation som vi vill ha i Sverige. Vi vill inte ha dyrare gurkor. Vi vill inte ha ännu dyrare tomater. Vi vill inte ha ett mindre produktivt skogsbruk. I en optimal värld skulle torv kanske i första hand vara ett bränsle som hade sin främsta betydelse i händelse av krig och fred. Men i dag behöver vi torv när vi odlar saker som är grundläggande för vår livsmedelsförsörjning och vårt skogsbruk.

Alternativen är inte speciellt goda i dag. Det handlar kanske om kokos från Asien, som kräver extremt mycket vatten för att tvättas. Det har sannolikt betydligt större miljöpåverkan, speciellt om man tar hänsyn till de extremt långa transporterna, för att inte tala om kostnaderna för dem.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 18.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I somras tillsatte regeringens tre partier en ny artskyddsutredning på Regeringskansliet. Den syftar till mer rimliga regelverk på området, som också tar hänsyn till äganderätten.

Vi har i dag en situation där markägare kan drabbas av avverkningsförbud utan ersättning på grund av arter som i grunden är ganska vanligt förekommande. Vi har också fridlysningsbestämmelser på nationell nivå som är utdaterade och inte fyller sitt syfte.

Denna utredning skulle ha varit klar vid årsskiftet, men ännu har inget kommunicerats. Min fråga är huruvida statsrådet kan redogöra lite för hur arbetet går och vad man har att vänta framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det är såklart glädjande att regeringen tar ställning för Italien i den här frågan. Det är mycket positivt, tycker vi från Sverigedemokraternas sida.

En annan fråga som är omdebatterad i Europa just nu, delvis med tanke på valet i Rumänien, är de sociala medieplattformarna. Detta har också att göra med diskussionen om X-ägaren Elon Musk och de ordväxlingar som han har varit inblandad i. Min fråga till statsministern är: Hur säkerställer vi en hög grad av frihet på internet samtidigt som vi kan stoppa olagligt innehåll och också hindra utländska aktörer från att bilda opinion på ett olämpligt sätt?

Risken är helt enkelt att vi inte får rätt balans här, och många medborgare i Sverige och andra länder i Europa är oroliga för att man ska gå för långt.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Precis som statsministern informerade om händer det mycket positivt på migrationsområdet, inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. von der Leyen är numera tydlig i sina talepunkter om nya initiativ för att öka återvändandet, och i slutsatserna nämns också säkra länder.

Detta har blivit en omdebatterad fråga, särskilt i Italien, som har slutit ett avtal med Albanien, dit man vill sända asylsökande som man anser kommer från säkra länder - detta för att möjliggöra ett snabbt återvändande.

Precis som statsministern redogjorde för är statistiken dyster när det gäller människor som kommer in i Europa men som inte har rätt att vistas här och den andel som återvänder. Ett sätt att skynda på detta är att få ett snabbt avgörande direkt vid gränsen.

Detta är vad den italienska regeringen försöker möjliggöra, men italienska domstolar har stoppat planerna med hänvisning till ett beslut av EU-domstolen från i höstas där det, kortfattat, görs gällande att man inte generellt kan beteckna ett land som säkert om inte hela landet är säkert.

Min fråga till statsministern är: Ser statsministern framför sig att det kommer att komma lagförslag som berör just detta och om det är så man ska tolka slutsatsernas skrivningar om säkra länder?

Fru talman! Energiproduktion är en central del av all klimatpolitik i världen. Det är det absolut viktigaste redskapet för att minska utsläppen. Vi kan inte separera klimatpolitiken från hur vi framställer energi. Det går inte, och det vore livsfarligt om debatten tog den vägen.

Jag ska informera ledamoten om varför frågorna är viktiga att ta just med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna vill inte att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4. Det är i elområde 4 det råder underskott på el, och det är i elområde 4 som elen är dyr och vi verkligen behöver billig el.

Det tillkommer mer elproduktion varje år i Sverige, och det kommer att fortsätta. Det byggs sol- och vindkraft. Det sker redan. Det är tillåtet att bygga havsvindkraft. Danmark har nyligen utlyst, med ännu bättre villkor än i Sverige, möjligheten att bygga havsvindkraft. Inte ett enda bolag ville bygga någonting alls. Det finns ingen väg att få billig, snabb el omedelbart - det kommer att ta tid. Därför måste processerna börja nu. Annars kommer det aldrig att bli klart. Det är så vi har haft det under så många år.

Man vill inte göra det möjligt att bygga kärnkraft. Sedan kan man säga det eller skriva det på sin hemsida, men om man fortfarande inte vill att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där den behövs som mest vill man inte att det ska byggas. Man vill inte skapa förutsättningar för att bygga för de låga priser som behövs för klimatomställningen.

Varför ska det inte vara tillåtet att bygga kärnkraft i elområde 4 där vi behöver stabil leverans så snart som möjligt? Alternativet kan inte vara gasturbiner. Det är verkligen ett dyrt sätt att framställa el, men det kan mycket väl bli så att vi behöver dem ändå.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för anförandet! Det är också glädjande att ledamoten klargör att hon tycker om att diskutera energifrågor här i kammaren och att hon vill diskutera kärnkraft mer ingående.

Jag tycker att det är ett viktigt ämne, framför allt eftersom vi diskuterar klimatpolitik. Ska man kunna minska utsläppen i världen är det grundläggande att vi kan försörja industrierna med elektricitet och dessutom, precis som ledamoten nämnde, billig el.

Ledamoten nämnde precis att det inte har tillkommit någon ny kraftproduktion i Sverige. Det är fullständigt felaktigt. Vi kan se att det under 2023 tillkom 3 300 megawatt, och under 2024 prognostiserar man 2 800 megawatt. Det är alltså en historiskt hög ökning av installerad kapacitet.

Problemet är att den installerade kapaciteten som vi får till stånd just nu är väderberoende, och den tillkommer dessutom inte i rätt elområden om man vill undvika högt elpris och i stället sträva mot det som ledamoten nämner, nämligen att el ska vara billig.

Vi hörde dessutom felaktigheter om att Saab ska ha påstått att deras system ska fixa allt det som Försvarsmakten klagat på. Det har Saab förnekat, och det är irriterande att det sprids så mycket felaktigheter om detta även här i kammaren.

Jag har följande fråga till Anna-Caren Sätherberg: Varför vill inte Socialdemokraterna att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där vi behöver billig el, alltså elområde 4? Kärnkraft är viktigt för klimatpolitiken och är dessutom en tillståndsfråga som verkligen berör vårt utskottsområde.

Fru talman! Det finns dessvärre alltför många mål, så det är inte alltid så lätt att veta exakt vilket mål som avses. För 2030 har vi ett svenskt mål, och sedan har vi ett europeiskt mål. Det är ofta lite förvirrande.

Det svenska målet kommer att ses över, alltså målet för transportsektorn. Det bekymrar mig inte särskilt mycket. Sedan har vi målet för ESR-sektorn, som dessvärre sitter ihop med ett annat mål. Det är alltid lite rörigt. För ESR-målet i sig ser det ganska bra ut. För LULUCF ser det betydligt sämre ut. Där pågår en långrandig miljömålsberedning som jag har hört kanske snart är färdig, och vi får se hur det går med den.

Stina Larsson nämnde giftimporten från Kina, och där är problemet att Sverige saknar rådighet att direkt stänga ned apparna och förbjuda importen. I dag är vi en del av EU-systemet, och då måste vi försöka ta det den vägen. Här tycker jag att vi från svenskt håll ska fortsätta att vara aktiva i den diskussion som pågår.

Jag tycker att man från europeisk sida bör ta betydligt hårdare tag mot denna import. I grunden skulle det vara en rimlig åtgärd att förbjuda shopparna omedelbart. De borde inte få verka på den europeiska marknaden. Det finns ingenting som tyder på att det är några enstaka fall av regelbrott, utan det sker gång på gång.

Vad gäller posthantering från Kina tycker jag att man helt enkelt borde vägra att följa de internationella överenskommelser som i dag finns eftersom de är fullständigt horribla. Det är helt orimligt att vi ska subventionera kinesiska portokostnader så som vi gör i dag.

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna!

Sverigedemokraterna har naturligtvis ett mycket starkt engagemang i dessa frågor, och jag tycker att detta märks på det jag precis sa i talarstolen.

I Sverige har vi klimatmål, och dem ska vi såklart försöka uppnå. Däremot har vi svårt att styra över klimat och väder, även om vi i riksdagen har mycket att säga till om. Det vi reellt kan göra i Sverige, om vi direkt går ned på minusutsläpp, är att vi kan fördröja uppvärmningen med kanske några veckor.

Vi ska inte tro att vi kan förändra vädret eller den temperatur vi har här i Sverige, men det betyder inte att vi inte ska vara en aktiv part i det globala klimatarbetet eller att vi inte ska göra vårt allra bästa - absolut inte.

Samtidigt ska vi ha en förståelse för vilken rådighet vi har så att vi inte lovar människor att det kommer att bli färre naturkatastrofer eller regna mindre om vi får makten. Det blir inte mindre torka för att ett visst parti får makten - naturligtvis inte. Hur människor röstar i valet kommer sannolikt inte att påverka hur mycket regn det kommer, inte ens om 100 år. Det är så det ser ut.

Det kommer att inledas ett arbete med de svenska klimatmålen i Miljömålsberedningen under nästa år. Då kommer vi att se över en del av målen. 2045-målet kommer att ligga fast, och jag kan i dag inte se att Sverige inte ska nå det målet. Vägen dit är inte spikrak, men jag tycker att utvecklingen långsiktigt ser positiv ut. 2030-målet ska ses över, så det är inget som bekymrar mig särskilt mycket.

Fru talman! Nu förstod jag inte riktigt slutfrågan. Det finns många olika typer av EU-klimatmål. Dessvärre finns det alltför många klimatmål i Europa, och det finns kanske lite för många mål också här i Sverige.

För samtliga EU-rättsakter ser Sverige inte ut att klara målen i dag, och detsamma gäller de allra flesta länderna i Europa. Det beror ofta på att rättsakterna är dåligt utformade. Det kommer att visa sig i det fortsatta arbetet på europeisk nivå, där flera av rättsakterna rimligtvis kommer att justeras eftersom flera stora länder i Europa inte har någon som helst möjlighet att uppnå dem.

Vi har också EU-rättsakter som direkt motverkar omställningen. Exempelvis har vi mål för förnybart som gör att Sverige inte kan bygga kraft som inte är förnybar utan att bryta mot målen. Vi har energieffektiviseringsmål som kan leda till att vi bryter mot EU-målen om vi satsar på fossilfritt stål här i Sverige, till exempel.

Fru talman! Landsbygden ska vi definitivt satsa på, men jag tror inte att det är genom budgetanslag som vi får landsbygden att frodas igen. Då är det betydligt viktigare att göra det billigare och lättare att arbeta. Sänkt skatt är naturligtvis viktig politik för landsbygden. Att göra det billigare att transportera sig är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra det billigare för våra lantbrukare att tillverka mat är otroligt viktigt för landsbygden. Att göra om strandskyddet, där det pågår ett aktivt arbete i dag, är otroligt viktigt för tillväxten på landsbygden.

Det finns alltså många saker man kan göra. Jag tror inte att lösningen ligger i att transferera stora pengar i budgeten. Det är inte så vi får igång svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Naturvårdsfrågor är otroligt viktiga frågor. Och vi kan konstatera att det sker riktade satsningar till vandringsleder i denna budget. Det görs förstärkningar jämfört med vad som hade aviserats i den tidigare budgetpropositionen. Det görs just för att detta är ett viktigt ändamål.

Sedan kan det alltid diskuteras vilken nivå man ska lägga sig på. Vi har många problem i Sverige. Det finns många utmaningar att ta itu med. Vi har människor som är otrygga på gator och torg. Efter en oansvarig migrationspolitik som har pågått i decennier är den fråga som är högst upp på dagordningen bland människor i dag att de är rädda att vistas i offentliga miljöer sent på kvällen. De känner sig otrygga i sitt bostadsområde. Vi har också ett säkerhetspolitiskt läge i Europa som gör att vi behöver rusta upp försvaret kraftigt.

Jag tycker att detta är åtgärder som i dag är viktigare än att man ska lägga mer pengar på vandringsleder. När jag pratar med människor och läser de synpunkter som vi får in framkommer det inte att det är problem i Sverige i dag att ta sig ut i naturen för att plocka svamp eller att det är problem att göra en fritidsresa i vårt land och besöka vandringsleder. Jag kan inte se att vi har ett sådant akut problem.

Däremot är behoven i teorin enorma. Vi har enormt mycket skyddad mark i Sverige, vi har väldigt många potentiella vandringsleder och det finns väldigt många platser att sätta upp skyltar på. Men givet de prioriteringar som vi har tycker jag att detta är rimliga avvägningar att göra.

Det är betydande belopp som satsas. Det görs exempelvis riktade satsningar på just vandringsleder i Jämtland och i andra delar uppe i norr där man sett ett specifikt behov.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar alltifrån biologisk mångfald, myggbekämpning och klimat till vattendrag, hav och mycket mer.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter en resa mot en miljöbudget där fokus ligger på effektiva åtgärder för att förbättra på riktigt framför ineffektiv och kostsam plakatpolitik. Detta märks tydligt genom att miljarder har försvunnit från ineffektiva satsningar, exempelvis de generella elbilssubventioner som gick till storföretag och myndigheter, till höjda marginaler för fordonstillverkare och ja, faktiskt till en hel del norrmän som fick möjlighet att köpa begagnade bilar med rabatt.

Fru talman! Skadliga symbolpolitiska skatter utan miljönytta, såsom plastpåseskatter och flygskatter, försvinner också.

En viktig budgetsatsning som kanske inte är den allra största kan i den här debatten exemplifiera omsvängningen av svensk politik för miljö och biologisk mångfald. Jag syftar då på Sverigedemokraternas och regeringens satsning för att rädda almen och asken. I klartext handlar det om 26 miljoner som ges till Formas för detta arbete.

Vi diskuterade specifikt den här frågan på Sverigedemokraternas landsdagar 2017, och 2021 såg vi ett tillkännagivande här i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade då nej. Det är glädjande att se att de har ändrat sig och inte längre motsätter sig den här satsningen.

Man kan också gå tillbaka och titta på varför de gjorde detta. I en interpellationsdebatt mellan Staffan Eklöf och den dåvarande miljöministern Isabella Lövin klargjordes att Lövin inte trodde på de särskilda åtgärderna med hjälp av ny teknik. Det var för kostsamt. I stället skulle fokus ligga på generell politik med kraftigt ökat naturskydd. Man skulle alltså försöka rädda arter genom att skydda mer mark, vilket vi vet inte fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här någonstans tydliggörs skillnaden mellan Sverigedemokraternas syn på effektivt miljöarbete och vad de rödgröna partierna vill. Att skydda enorma ytor mark är otroligt kostsamt och kan aldrig bidra till att stoppa alm- och asksjukan. Här kan nämnas att 62 arter är helt beroende av almen och över 200 arter delvis beroende av almen. Efter 40 års kamp finns det nu plötsligt hopp om att rädda det här trädet och därmed över 50 tillhörande arter. Kostnaden är i det här sammanhanget extremt liten.

Utredningen lämnades över till regeringen i maj. I den finns flera förslag på åtgärder för ökad motståndskraft och bevarande av alm och ask. Bland förslagen finns bland annat ett program för resistensförädling samt stödjande forskning för alm och ask som ökar motståndskraften.

Inom skogsförädling kan utvalda arter och avkommor testas i olika miljöer i fält. När det gäller specifika skadegörare kan man effektivisera och påskynda förädlingen av resistens genom att exponera träden för skadegöraren under kontrollerade former och avgöra om resistens finns och är möjlig att förbättra genom förädling.

Fru talman! Som jag precis påpekade har politiken gällande biologisk mångfald gått vilse, och det har även klimatpolitiken gjort. För snart en månad sedan återkom ministrar från hela världen från klimattoppmötet i Azerbajdzjan. Vad som är talande när man studerar utfallet av mötet är avsaknaden av fokus på utsläppsminskningar. Det allra största fokuset har nu i stället hamnat på något som världens länder har betydligt högre upp på dagordningen - pengar.

Utifrån en berättelse om att industriländer har förstört världen genom att ländernas tillväxt har ökat utsläppen av växthusgaser anses dessa länder ha en skuld - en så kallad klimatskuld. Det här är såklart ett påhitt. Det finns ingen klimatskuld.

Vad som började med att länderna enades om att det naturligtvis är de rikare länderna som har bäst möjligheter att driva på omställningen i närtid har nu urartat i allt starkare krav på någon sorts socialistisk omfördelningspolitik som ska pågå i princip helt utan krav. Det handlar inte längre enbart om att länder ska få hjälp med sin omställning, utan pengarna ska användas på betydligt fler områden än så.

Fru talman! Detta är en oroande utveckling, och det är viktigt att Sverige och Europa håller emot så att fokuset inom det globala klimatarbetet inte fortsätter att riktas om från politik för att minska utsläpp till pengatransfereringar. Vad som är skuld är subjektivt. Behovet av att minska utsläppen är reellt. Låt fokus hamna på rätt saker. Industriländer som har skapat stor tillväxt och välstånd har ingenting att be om ursäkt för. Det tål att upprepas att utsläppen de senaste decennierna har minskat och fortsätter att minska i Europa och i Nordamerika. Övriga kontinenter utvecklas åt helt fel håll.

Framför allt behöver trycket på Kina öka. Det är till exempel inte rimligt att kinesiska företag år ut och år in ska kunna svämma över den svenska och europeiska marknaden med miljöfarliga skräpprodukter som aldrig skulle tillåtas att säljas av en svensk näringsidkare. Det är inte rimligt att kinesiska företag ska kunna skicka paket till oss för i princip ingenting alls när det kostar stora pengar för oss att skicka paket till dem.

Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas budget innehåller många viktiga satsningar. Jag har hittills nämnt en, men låt mig nämna några fler som vi från Sverigedemokraternas sida särskilt vill lyfta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Miljöbudgeten handlar om att bevara artrikedomen, skydda miljön med mera. Men den handlar även om att skapa förutsättningar för människor att leva ett drägligt liv i sin stuga, exempelvis i områden vid nedre Dalälven som i dag betraktas som några av de myggtätaste områdena i hela världen. Därför välkomnar vi nu satsningen på myggbekämpning och att den kraftigt förstärks och att satsningen dessutom blir permanent.

Fru talman! En särskild satsning på betesmarker och slåtterängar finns också med i budgeten och förstärks stegvis 2026 och 2027. Det är ytterligare ett exempel på smart och effektiv politik för biologisk mångfald. Även om det i den allmänna debatten mest fokuseras på arter i skogen är det på ängs- och betesmarker som den biologiska mångfalden är som mest hotad i Sverige. Globalt, där man ser mer av lantbruk och mer av oansvarigt skogsbruk, är situationen i regel den motsatta, vilket ofta glöms bort i den svenska debatten.

Fru talman! För att klimatomställningen ska kunna ske behövs mer kärnkraft. Nu går detta arbete in i en ännu intensivare fas, och detta hanteras i flera delar av budgeten. Jag vill särskilt lyfta fram den satsning som vi och regeringen möjliggör för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet. Detta är energipolitik, men kärnkraften är en grundläggande del av klimatpolitiken. Vi har till exempel ett industrikliv som ska stötta företag i samband med riskfyllda investeringar i ny teknik. Men det tål att påpekas att det inte är politikerna som kommer att fixa investeringarna, klimatomställningen, ny elproduktion, ekonomisk tillväxt med mera. Problemet i Sverige och i Europa i stort har snarare varit att politiken har bidragit till att försöka sabotera detta. Man har lagt ned kärnkraften, förstört elsystemet och gjort det dyrt. Elnätsräkningarna skenar för varje år. När Vattenfall skickar denna räkning till mig är man ganska tydlig med vad det handlar om. Nedläggning av kärnkraft har skapat betydligt större påfrestningar på elsystemet, vilket kostar pengar. Det resulterar i att elnätsräkningarna blir högre.

Politiken har gjort miljötillståndsprocesserna till kostsamma och Kafkaliknande processer med myndigheter som bekämpar de näringsidkare som ligger främst i omställningen.

Min talartid håller på att ta slut. Jag skulle ha gått över till att tala om haveriet kring artskyddet och skogsnäringen. Men vi får säkert anledning att återkomma till det vid ett senare tillfälle i denna kammare, dock kanske inte i år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Herr talman! För ett par veckor sedan nåddes vi av beskedet att regeringen avser att avsluta den pågående renmarksutredningen i förtid. Detta tycker Sverigedemokraterna är positivt, för det är uppenbart att den av den S-ledda regeringen tillsatta utredningen inte kan lösa ut frågorna på ett tillfredsställande sätt. Nästan dagligen möts vi av mediernas rapportering om olika konfliktytor kopplade till samebyarna kontra övriga samhällets intressen av att kunna använda statens mark till allt från jakt, fiske och friluftsliv till näringsverksamhet och samhällsutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverigedemokraterna ser det därför som angeläget att en ny utredning snabbt kommer på plats, med direktiv som utgår från dagens situation för den samiska befolkningen och alla medborgares rätt till statens och de statliga bolagens marker och där stor hänsyn tas till näringslivets behov och behoven av samhällsutveckling.

Min fråga till landsbygdsministern är således: Hur avser regeringen att ta arbetet med alla svenska medborgares rätt till jakt och fiske på statens marker vidare, och när kommer detta arbete att kunna inledas?

Herr talman! Just hur samarbetet mellan Italien och Albanien utvecklar sig blir väldigt spännande att följa.

Men åter till Budapestdeklarationen. Jag noterar att det i slutet av deklarationen är ett fokus på nya instrument, nya egna medel. Skrivningen om nya egna medel är något som finns kvar sedan man förhandlade om långtidsbudgeten, när vi hade en socialdemokratisk regering som accepterade den skrivningen. Den har alltså levt vidare.

Vi närmar oss punkten för när dessa förslag ska komma från kommissionen. Nu har vi sett det skrivet ett antal gånger: att förslag om nya egna medel ska komma. Det känns som att vi snart kommer att få se dem. Hur ser statsministern på diskussionen kring nya instrument, nya egna medel? Hur ser stödet för och emot detta ut bland länderna, och hur arbetar Sverige för våra svenska prioriteringar?

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Inledningsvis vill jag från Sverigedemokraternas sida välkomna att vi nu har en diskussion på europeisk nivå om hur man kan utveckla migrationspakten. Precis som statsministern underströk är det en ohållbar situation, även om vi kan minska antalet asylsökande som inte har rätt att stanna i Europa. Det grundläggande problemet är att människor som inte har tillstånd att bo i Europa inte lämnar. Det är en ohållbar situation.

Herr talman! Fokus på mötet var konkurrenskraft. Vi fick se en Budapestdeklaration. Jag tycker att man kan zooma ut och konstatera följande: För ungefär 15 år sedan var EU-ländernas, inklusive Storbritanniens, ekonomier 10 procent starkare än den amerikanska. I dag är Europas ekonomier 25 procent svagare. Vi kan se att ekonomierna såväl här i Europa som i USA är väldigt skuldsatta. Men den stora skillnaden är att amerikansk ekonomi växer med närmare 3 procent när våra europeiska ekonomier växer med 1. Enligt prognoserna beräknas detta bestå.

Jag kan tycka att den här situationen måste vara betydligt viktigare än vem som för tillfället befolkar Vita huset. Vi från Sverigedemokraternas sida vill definitivt inte ha fler tullar; vi vill se frihandel. Men oavsett tullar är det Europa självt som måste reda ut problemen. Det är problem med överregleringar. Det är problem med en energipolitik som inte fungerar. Det är problem med en havererad migrationspolitik.

Min fråga till statsministern är: Bedömer statsministern att det finns en förståelse för att det är detta som är huvudproblemet? Det är inte de amerikanska tullarna som är grunden till Europas problem, utan det är Europa självt. Finns det något slags samsyn om hur man reder ut detta?

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring!

Effektiva, förutsägbara tillståndsprocesser är en förutsättning för omställningen.

Vi återgår till frågan. Om vi senare under nästa år, som jag skulle gissa på att det kommer att bli, presenterar ett nytt miljöprövningssystem som inte syftar till förkortade tillståndsprocesser och mer förutsägbara processer tycker jag att Joakim Järrebring kan återkomma och informera om var bristerna är.

Jag tror att vi är fullständigt överens om att vi vill ha effektivare och snabbare tillståndsprocesser. Vi är också beredda att se över hela miljöprövningssystemet. Det kommer förhoppningsvis att göras stora förändringar även i miljöbalken. Vi kanske får se nya myndigheter som kommer att pröva tillstånden. Vi kommer förhoppningsvis att få se färre myndigheter inblandade, och vi kommer förhoppningsvis också att få se mer serviceinriktade myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Jag kan bara beklaga att en grundlig utredning kring miljötillståndsprocesserna inte tillsattes mycket tidigare. Men nu är verkligheten som den är, och då bör man som sagt vara försiktig med att lappa och laga i det befintliga systemet. Vi kommer snart att ha ett nytt system på plats, och det är min övertygelse att detta nya system kommer att sjösättas den här mandatperioden. Vi kommer förhoppningsvis att kunna skörda frukterna av det redan under denna period.