Tomas Eneroth

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur.

Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar.

I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen.

Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030.

Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran.

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran.

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran.