Riksflödet
Logga in
Markus Kallifatides
Markus Kallifatides

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Markus Kallifatides

Socialdemokraterna · 97 partikamrater i riksdagen
Talade i kammaren · 24 jan 2023 · Stockholms kommun

Svar på interpellationerna 2022/23:99 och 100 om åtgärder för ett ökat bostadsbyggande

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I sitt svar menar statsrådet att investeringsstödets avskaffande bedöms ha "en begränsad effekt" på nybyggnation. Jag undrar vad som är skälen och bakgrunden till denna bedömning. Hur har regeringen kommit fram till denna slutsats?

Under 2017-2022 har cirka 60 000 lägenheter byggts med stödet och haft en hyresnivå som är cirka 2 000 kronor lägre. Vi socialdemokrater delar alltså inte riktigt regeringens bedömning - även om vi gärna ser en vidareutveckling av offentliga stöd till nybyggnation, alltså exempelvis en reformerad form av investeringsstöd.

Fru talman! Min fråga gällde faktiskt min hembygd Stockholm och Stockholmsregionen. Här finns cirka 80 000 aktivt bostadssökande i den kommunala bostadsförmedlingen. Den information jag hade i december var att det då fanns ej hanterade ansökningar om investeringsstöd för cirka 3 600 lägenheter i Stockholms län. Regeringskansliet borde ha bättre koll än jag, så jag vill ge ministern ännu en chans att svara på frågan och ge sin bild av hur många lägenhetsbyggen som nu inte drar igång här i huvudstadsregionen.

Om det nu skulle vara så att Stockholmsperspektivet anses för begränsat, låt oss i stället lyssna till kommunalrådet i Kiruna! I Dagens Nyheter den 9 januari kunde jag läsa följande:

"Vi behöver få fler människor att flytta till Kiruna. Kompetensförsörjningen är det viktigaste fokuset vi har i Norrbotten just nu, säger Mats Taaveniku." Dagens Nyheter undrar hur det ska gå till. "Den här satsningen klarar inte kommunerna själva med det skatteunderlag och de undermåliga statliga stöden i den senaste budgeten. Staten måste ta ett större ansvar, för att vi ska klara den här omställningen, säger Mats Taaveniku." Han är alltså kommunalråd i Kiruna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det står vidare: "Han anser att det statliga investeringsstödet måste återinföras för att sätta fart på bostadsbyggandet i norr. Det var den nuvarande regeringen som i opposition år 2021 drev igenom en avveckling av stödet."

Dagens Nyheter avslutar artikeln med att man har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson för att fråga om ministern vill återinföra investeringsstödet för bostäder, utan att lyckas.

I ljuset av det allvarliga läget för bostadsbyggandet här i Stockholmsregionen, men uppenbarligen också i de norra delarna av landet, vore det inte lägligt att ompröva sin hållning till hur avvecklingen av investeringsstödet ska gå till, Andreas Carlson? Varför inte låta länsstyrelserna och Boverket fortsätta att behandla redan inkomna ansökningar, så som vi socialdemokrater har föreslagit i vår budgetmotion?

Talade i kammaren · 9 dec 2022 · Stockholms kommun

Svar på interpellation 2022/23:38 om bostadsbyggandet

Fru talman! Jag ser också fram emot en fortsatt dialog om dessa väldigt viktiga frågor.

Bostadsbyggandet i Sverige nådde en topp 2021, det vill säga i slutfasen av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Dåvarande statsrådet Johan Danielsson hör enligt min personliga minnesbild till de ministrar i tidigare regeringar som har gett direktiv till allra flest utredningar. Många av dessa kommer Andreas Carlson troligen att vara mottagare av under mandatperioden, så vi kommer att få anledning att diskutera Johan Danielssons initiativ.

Fru talman! Den socialdemokratiska budgetmotionen innehåller ett förslag om ett bemyndigande omfattande 8 miljarder kronor i investeringsstöd. Det är inte noll. 8 miljarder är mer än noll, Andreas Carlson. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till fakta.

Mitt förslag här och nu för att undvika den slakt som Skanska Sveriges vd talar om och den nedgång som statsrådet själv ser och beskriver i sina svar till mig, till journalister, till branschen och så vidare är att regeringen ska överväga att göra någonting som den är ganska skicklig på, nämligen att kanske bryta lite grann mot ett vallöfte eller två och faktiskt återinföra ett stöd till nybyggnation - för att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin så viktiga bostadsbyggandet.

Talade i kammaren · 9 dec 2022 · Stockholms kommun

Svar på interpellation 2022/23:38 om bostadsbyggandet

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Han behöver inte tvivla på mitt även fortsättningsvis stora engagemang i dessa frågor.

Jag vill ändå uppehålla mig lite mer vid nuläget. Skanska Sveriges vd intervjuades av Svenska Dagbladet i förra veckan. "Det är upplagt för dramatik i byggbranschen", påstås det i artikeln. Det kallas en slakt - bostadsbyggandet är nu på väg mot "ett blodbad", säger Gunnar Hagman, vd för Skanska Sverige. Vi läser vidare i artikeln: "Byggbolagen räknar med tvärnit för nya bostadsprojekt nästa år."

Statsrådet Andreas Carlson intervjuades i Dagens Nyheter den 29 november. På frågan vad regeringen kan göra åt kommuner som inte vill bygga svarar han: "Vi kan uppmana och stimulera att kommunerna höjer sin planberedskap. Det är det vi har slagit fast i budgeten." Så säger Andreas Carlson. Hur avser regeringen att göra det, fru talman?

"Det handlar både om att öka tryggheten i utsatta områden men också om att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och ta steget in på den ägda marknaden", läser vi vidare i Dagens Nyheter. "Och situationen", säger ministern, är att "många som vill ta det steget och som vuxit upp och bor i utsatta områden, mer eller mindre tvingas att flytta ut från området. Här kommer vi att behöva jobba väldigt aktivt."

Fru talman! Jag ser fram emot massiva stöd till låginkomsttagare för att de ska kunna ta steget till ett ägt boende i kommande vårbudget. I höstens budget finns nämligen inte en enda krona avsatt för detta. Men jag tror att det kanske är som statsrådet Andreas Carlson själv säger på Bostadspolitik.se den 5 december: "Vi har ett tufft ekonomiskt läge där byggtakten ser ut att dämpas. Viktigast för oss är att dämpa effekterna på hushållen och förbereda så att vi kan få fart på byggandet när konjunkturen väl vänder, säger han till Byggindustrin."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde två frågor till statsrådet i min interpellation. Den första var: Hur avser regeringen att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin helt centrala bostadsbyggandet? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att regeringen inte avser att undvika en sådan kollaps.

Min andra fråga, fru talman, var: Hur avser regeringen att möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att marknaden och möjligen breda subventioner till dyrt och ägt småhusboende är modellen som regeringen tänker sig, fru talman.

Är detta rätt uppfattat, Andreas Carlson?

Talade i kammaren · 9 dec 2022 · Stockholms kommun

Svar på interpellation 2022/23:38 om bostadsbyggandet

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag är tyvärr inte så nöjd med svaret och därför inte heller alltför hoppfull om den omedelbara framtiden.

När byggkonjunkturen nu viker kraftigt krävs det faktiskt en handlingskraftig regering som säkrar allas rätt till en god bostad, minskar negativa effekter på svensk ekonomi och förhindrar stora varsel i byggsektorn. I stället möts vi av relativt tomma ord och diffusa löften om åtgärder någon gång i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I oktober lämnade Boverket alltså en reviderad prognos för byggandet av bostäder i landet. Förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under året med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft har försvagats avsevärt. Bostadsbyggandet förväntas därför minska markant.

I år lämnas startbesked för att börja bygga 60 000 bostäder, enligt Boverkets prognos. Det är 14 procent färre än 2021. År 2023 kommer enligt samma prognos byggandet av cirka 45 000 bostäder att påbörjas, en minskning med 25 procent.

I stället för att ta höjd för riskerna med att hela västvärlden nu rör sig bort från nollräntesamhället väljer den högerkonservativa regeringen att abrupt avskaffa det statliga investeringsstödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det kommer att få konsekvenser.

Fru talman! Förra gången som de högerkonservativa partierna satt i regering ökade antalet bostäder konsekvent mindre än bostadsbehoven. Bostadsbristen ökade år för år. Den trenden vände under Socialdemokraternas tid i regering, och för första gången på över ett decennium började bostadsbristen att betas av.

126 av 290 kommuner i detta land uppger att underskott på bostäder kommer att råda även om tre år. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet i förtid, utan några andra åtgärder på bordet, är direkt oansvarigt.

Kommuner, regioner och staten måste omgående ta ansvar för bostadsförsörjningen och byggandet. Många S-ledda kommuner drar sitt strå till stacken, men statens medverkan behövs, bland annat genom ökat tryck på motsträviga kommuner. Men i den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område. Och trots enträgna frågor från journalister, branschorganisationer och oss i den politiska oppositionen upprepar Andreas Carlson även här i dag fraser om reformer som ska komma någon gång i framtiden.

Väldigt få bostäder kommer att byggas genom uttalanden om regeringens ambitioner, fru talman. Problemen är noll statligt stöd för byggandet, kommunal vägran att planera för byggande, stor ekonomisk osäkerhet och en efterfrågan som inte räcker till för att möta kostnadsbilden i nyproduktion. Lösningen är offentligt stöd för nybyggnation.

Jag upprepar därför frågan som allt fler ställer sig: Tänker den här regeringen låta byggandet kollapsa?

Talade i kammaren · 24 nov 2022 · Stockholms kommun

Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Herr talman! Bra och trygga bostäder för alla är en självklar målsättning för oss socialdemokrater. Det i sin tur förutsätter en nationell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder för alla, inte på en marknad som fungerar bara för vissa. Vi socialdemokrater står därför för en generell bostadspolitik.

Hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Bostaden påverkar vilka jobb vi kan ta, var vi kan studera och hur mycket av vår vakna tid som går till hantering av logistik och sådant som jobbpendling. Politiken avgör om och när vi kan flytta hemifrån, påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för våra barn samt våra möjligheter att känna ro och trygghet i ett hem.

Goda bostäder innebär för oss socialdemokrater både fler hyresrätter och fler blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Vi vill bygga inte bara hus, utan vi vill bygga samhällen. Vi vill därför fortsätta att bygga, och vi ska bygga bostäder som fler har råd att bo i. Trösklar som hindrar grupper från att ta sig in på bostadsmarknaden måste sänkas.

Sverige har de senaste åren haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år. Det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes med råge. Men ett osäkert världsläge med stigande materialpriser, ökat allmänt inflationstryck och stigande räntor skapar nu stor oro och osäkerhet för fastighets- och byggbranschen, men även för hushållen.

Bostadsbyggandet spås minska, och ökade kostnader för räntor, energi och förvaltning hotar att slå hårt mot fastighetsbranschen och hushållen. Bostadsbristen är dessutom alltjämt stor, speciellt i storstäderna. För att klara dessa utmaningar måste staten ta ansvar för de hushåll som i dag har svårt att klara sin bostadssituation, samtidigt som samhället måste stimulera till fortsatt byggande. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet för byggande av hyresrätter med rimliga hyror är ansvarslöst.

Hyresrätten är en boendeform som många föredrar. I Sverige finns 1,4 miljoner hyresrätter. Hyresrätten kan vara ett bra insteg som en första bostad när man flyttar hemifrån. Den kan vara ett alternativ senare i livet vid separation eller på äldre dagar då barnen flyttar ut och man önskar en mindre bostad. Många föredrar också enkelheten med att slippa ansvaret för underhåll och reparationer.

Men hyresrätten innebär också att man är utlämnad till hyresvärden och har en mindre kontroll över det egna boendet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde därför mycket för att stärka skyddet för hyresgäster. Det handlar om åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning och uttag av överhyror av andrahandshyresgäster, stärkt besittningsskydd och förstärkta möjligheter till ingripanden mot oseriösa fastighetsägare.

Herr talman! Den nya högerregeringen har nu lagt fram en proposition som har utarbetats av den tidigare S-regeringen och som innebär att det införs ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna mellan de kollektivt förhandlande parterna på hyresmarknaden. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen ska hyresnämnden på en parts begäran utse en särskild skiljeman för att pröva tvisten.

Parterna ska som utgångspunkt vara skyldiga att ingå en förhandlingsöverenskommelse i enlighet med skiljemannens rekommendation. Tvistlösningen förutsätter att parterna har avtalat om att använda sig av förfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Syftet med förslaget är att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras snabbt och effektivt och att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt. Tvistlösningsförfarandet minskar risken för hyrestvister mellan hyresvärdar och enskilda hyresgäster och hyreshöjningar i efterhand för hyresgästerna. För att effektivisera hyresförhandlingarna ytterligare föreslås också skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrivas. Det införs en skadeståndsskyldighet för en part som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde, och skadestånd ska uppgå till minst ett i lag angivet belopp.

De enskilda hyresgästernas ställning påverkas inte av att det i en förhandlingsordning tas in ett villkor om att tvister får prövas av en skiljeman. En hyresgäst kommer alltså fortfarande att ha rätt att begära hyresnämndens prövning av de egna hyresvillkoren. Hyresgästen kan också ansöka hos hyresnämnden om en ändring av en förhandlingsöverenskommelse som har föregåtts av en rekommendation från en skiljeman.

Partsorganisationerna inom det allmännyttiga beståndet har sedan länge genom avtal inrättat ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén. Tvistlösningen tycks där fungera väl genom att tvister om de årliga hyresförhandlingarna avgörs snabbt och effektivt och har god acceptans hos aktörerna inom det allmännyttiga hyresbeståndet. Men någon motsvarande möjlighet till kollektiv tvistlösning finns inte för det privata hyresbeståndet. Förutsättningarna ser också annorlunda inom den privata hyressektorn. Medan de allmännyttiga företagen är förhållandevis likartade och få till antalet är företagen på den privata sidan betydligt fler och av mycket varierande storlek. På den allmännyttiga sidan är i stort sett samtliga aktörer medlemmar i fastighetsägarorganisationen Sveriges Allmännytta, medan många privata fastighetsägare inte är medlemmar i någon fastighetsägarorganisation. Det har därför inte funnits samma förutsättningar att enbart genom partsorganisationernas försorg åstadkomma ett motsvarande tvistlösningssystem för just det privata beståndet.

Eftersom behovet av en tvistlösningsmekanism alltså gör sig gällande främst för det privata hyresbeståndet berörs partsorganisationerna Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen särskilt av de nu aktuella förslagen. De har också i en gemensam skrivelse under beredningen av lagstiftningsärendet förklarat att de i huvudsak ställer sig bakom utformningen av det tvistlösningsförfarande som nu föreslås i den bakomliggande promemorian och nu i propositionen. De har också lämnat förslag på vissa mindre justeringar i förhållande till ursprungliga förslag i promemorian. De har vidare framfört att de är överens om att i samband med att lagstiftning om förfarandet träder i kraft komplettera sin gemensamma rekommenderade förhandlingsordning med villkor om att det föreslagna tvistlösningsförfarandet får användas.

Herr talman! Det är med glädje som vi socialdemokrater kommer att rösta ja till utskottets förslag. Hyresrätten är mycket viktig, och den ska både värnas och utvecklas som en del av en generell bostadspolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

Talade i kammaren · 19 okt 2022 · Stockholms kommun

Allmänpolitisk debatt

Fru talman, ärade ledamöter! Detta är mitt första anförande i denna kammare. Det känns mycket högtidligt. Jag tänker tala om männen som jag kommer ifrån.

Min farfar hette Dimitris Kallifatides. Det är en grekisk variant av ett turkiskt namn som antyder tjänstgöring vid kalifens hov. Han föddes vid Svarta havet, långt österut i dagens Turkiet. Efter att ha stridit i första världskriget kom han som flykting ensam med en liten son till Grekland. Där deltog han i ännu ett världskrig och ett inbördeskrig. Han fick se sin lille förstfödde son skenavrättas inte en gång utan två gånger.

Farfar var lärare. Det finns en liten skog på en bergssluttning i närheten av Sparta som hans elever planterade, och den bär hans namn. Mitt enda tydliga minne av honom är att han kollade om jag som sexåring kunde min multiplikationstabell.

Farfars tredje son, min pappa, lämnade Grekland 1964, ett land plågat av inbördeskrig och fascistiskt förtryck, och sökte ett liv här i Sverige. Fem år senare arbetade han som lärare på Viggbyholms gymnasium i Täby kommun innan han till slut blev författare. Jag kan inte minnas att min pappa än i dag har varit ledig från arbetet en hel dag.

Ärade ledamöter! Jag har varit en lönearbetande akademiker med 27 år i yrket. Genom politiskt folkrörelsearbete har jag mött gruvarbetare i malmfälten. Folk har berättat för mig livet som skogsarbetare. De har berättat om livet som undersköterska i äldreomsorgen, om livet som servicetekniker, stationsvärd, kriminalvårdare och målare. Jag har hört om jordbrukarens villkor, om fältassistentens vedermödor, om lärarens, polisens och socialsekreterarens vardag på jobbet och om livet som hemlös. Som forskare har jag studerat livet på slotten, i skolkoncernernas styrelserum, i bankpalatsen och på lustjakterna.

Jag har med öppna ögon sett verklighetens ljusa och mörka sidor och gjort mitt politiska val. Jag ställer mig solidarisk med de hårt arbetande männen jag kommer ifrån och med de många mödrar, systrar, döttrar, kvinnor, män, icke-binära och barn som alla kämpar för en drägligare tillvaro här på jorden.

Jag är en demokratisk socialist som vet att Sverige och världen behöver kraftfulla reformer för jämlikhet, välfärd och klimatomställning. Vi behöver gå i en helt annan riktning än den som majoriteten i denna kammare förebådar.

Vi vet det. Värkande ryggar, härdade händer och pressade scheman vittnar om en verklighet som skriker efter förändring. Utredningarna finns. Forskningen finns. Förslagen finns. Det enda som inte finns är en förnuftig politisk vilja från majoriteten i denna riksdag.

Fru talman, ärade ledamöter! Jag har gjort mitt val. Jag kommer att kämpa varje dag för de reformer som folkmajoriteten i det här landet behöver, förtjänar och har rätt till.

(Applåder)

Bostadspolitik