Ola Möller

Herr talman! Härligt att ledamoten Kihlström tycker att det är spännande att lyssna på mig! Jag talar gärna fler gånger inför både ledamoten och hans kollegor i resten av högergänget. Det behövs folkbildning här.

Det är också intressant att just Kristdemokraternas ledamot försöker ge sken av att de är så hårda, de som är löftessvekets parti: Vad hände med biståndet och kvotflyktingarna, ledamoten Kihlström?

Dessutom är det bra att ledamoten Kihlström också lyfter fram att Socialdemokraterna när den här mandatperioden är slut inte sedan 2006 har haft majoritet i kammaren med partier som står på samma sida i politiken. Av de senaste 17 budgetarna som har lagts fram i kammaren är 12 moderatbudgetar, vilka har fått stöd av antingen enkom borgerliga partier eller också av Sverigedemokraterna. Det säger en del om varför Socialdemokraternas politik inte har gått att genomföra. Jag önskar att vi hade haft full makt under åtta år att bedriva vår politik, för då hade det sett bättre ut.

Det som händer när Moderaterna och deras allierade kommer till makten är att de skär ned på arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken får ju storstryk i den budget som nu läggs fram. I andra änden klagar man sedan på att asylinvandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden, vilket inte heller stämmer eftersom vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i EU och har haft det under en längre tid. Detta beror väldigt mycket på att till exempel utrikes födda kvinnor i högre utsträckning kommer in på arbetsmarknaden i Sverige än vad många inrikes födda kvinnor gör i andra europeiska länder. Det är alltså ett högre arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda kvinnor i Sverige än bland många inhemskt födda i andra länder. Integrationen är alltså både god och i vissa fall absolut bristfällig.

Herr talman! Det är ju intressant att det inom migrationspolitiken skulle vara omvärlden som har löst allting medan det inom energipolitiken däremot bara är sossarnas fel alltihop. Från Moderaternas och högerns sida verkar det vara lite beroende på vad som passar när det handlar om vems fel det är, men det slutar alltid med att det är sossarnas fel.

Det är en intressant frågeställning med lönegolv kontra arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning tycker jag är det som gäller. Det är det som vi har velat ha, och det är vad vi fortfarande vill ha. Lönegolvet var det som var möjligt att komma fram till för att Moderaterna plötsligt tyckte att det kan vi väl köra på. Det är ju ett sätt för er att slippa arbetsmarknadsprövningen, Jessica Rosencrantz. Ni har även fått med Sverigedemokraterna på att slippa arbetsmarknadsprövningen. Så Moderaterna är väl tämligen nöjda just nu och borde väl bara tillämpa makten de har fått genom förordningen och höja det där lönegolvet snarast möjligt utan en massa undantag.

När det alltså gäller arbetsmarknadsprövningen tycker jag att det är rimligt att facket och myndigheterna har stort inflytande, men jag tycker givetvis att båda parterna på arbetsmarknaden ska ha något att säga till om. I den delen är vi alltså överens, och det sa vi även när vi debatterade den här frågan i kammaren.

Till sist vill jag också ta upp kvotflyktingarna. Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker att vi ska hålla på med cherry picking och plocka ut fler av kvotflyktingarna.

När jag sitter med våldtäktsoffer som har blivit sålda som sexslavar av Daish till muslimska schejker nere i Mellanöstern och de flickorna har lyckats fly, först till ett läger och sedan för att komma till Sverige, spelar det för mig ingen roll om de integreras eller ej. För mig handlar det om att dessa flickor faktiskt behöver hjälp i en sådan utsträckning att Sverige ska kunna ge dem det. Att ledamoten Rosencrantz tänker titta dem i ögonen och säga "Du ska inte vara här", det köper jag inte.

Herr talman! Jessica Rosencrantz har väl ändå hört talas om bosättningslagen - den där lagen som Socialdemokraterna införde mot stackars moderatkommuner som Lidingö, Täby och Danderyd som vägrade ta sin andel av Sveriges mottagande? Detta var alltså motsatsen till att Sverige tog en för stor andel av Europas mottagande. De här kommunerna var motsvarigheten till Ungern i Sverige. Då införde vi bosättningslagen. När det gäller att fördela flyktingar i landet har alltså Socialdemokraterna antagit den lagen.

Likaså var det Löfven som lade om migrationspolitiken. Han genomförde paradigmskiftet. Det är Löfvens lagstiftning som har pressat ned siffrorna. Om vi nu ska citera gamla partiledare har vi "Öppna era hjärtan" från Reinfeldt, vilket också sades i en annan tid och en annan kontext.

Men låt oss fokusera framåt. Det talas om justeringar. Ja, det behövs absolut justeringar - det gör det alltid. Men om vi pratar om nivåerna tycker jag att de är rimliga när vi tar vår andel i Europa. Det tycker Socialdemokraterna. Det tycker min partiledare också. Däremot behöver vi förstärka återvändandet. Vi behöver bli bättre där. Å andra sidan är det så att vi både numerärt och andelsmässigt skickar tillbaka fler än till exempel Danmark, som ofta lyfts fram som ett exempel av högern.

När det gäller arbetsmarknadsfrågan har ju Moderaterna stoppat arbetsmarknadsprövningen. Hade Moderaterna gått med på det och långt tidigare sagt att vi kör på detta, då hade vi infört den. Men det var inte förrän i våras när vi såg att det fanns möjligheter att göra något som vi kunde tillsätta utredningen - att tillsätta utredningar som inte ska genomföras är nämligen något som ingen ansvarsfull regering gör. Tidöavtalet visar dock att den nya regeringen har en något slappare hållning när det gäller att tillsätta utredningar och använda skattemedel till att utreda saker som man ändå inte är intresserad av eller som man ändå inte tror är möjliga att genomföra.

Herr talman! När det gäller den tidigare diskussionen om Turkietavtalet är det andelen som är det viktigaste här. Det är ju det jag säger! Det är klart att det har skett förändringar av flödena in i Europa, och det påverkar förstås Sverige. Vi är en del av EU. Men andelen asylsökande som kommer till Sverige är nu i paritet med vårt ansvar beroende på vår ekonomiska och befolkningsmässiga storlek. Det är fakta.

Men det är otvetydigt så att flödena in i Europa har förändrats. Det intressanta är att vi har större flöden in av asylsökande nu än vi har haft under många, många år. Turkietavtalet har alltså inte lett till ett minskat antal asylsökande in till EU, utan rutterna har förändrats.

Dessutom är det oerhört pinsamt att Sverigedemokraterna nu äntligen efter tolv år i den här kammaren har lyckats få vara med och styra och ändå pratar om att det är sossarnas fel. Vad har sossarna gjort, och vad sägs om lite självkritik hit och dit? Så låter det.

Jag kan stå här och tycka att Sverigedemokraterna borde idka rätt mycket självkritik när det gäller frågan om vinster i välfärden, som de har stoppat, eller allt kring järnrör och sådana grejer. Vi kan prata historia hur mycket som helst.

Men Sverigedemokraterna älskar att prata om sossarna, för det är sossarnas fel, alltihop. Då slipper ni ta ansvar för att ni till exempel vill ta bort gynnande förvaltningsbeslut från folk, att ni vill skicka ut prostituerade och att ni vill skicka ut sjuka som missbrukar, Ludvig Aspling. Då är det bra att kunna prata om sossarna i stället.

I stället för att vara pinsam och stå här gång på gång och prata om att allt är sossarnas fel och om vår historia - prata om er egen framtid! Vad är det ni vill göra? Det får vi inga svar på.

Nu står till och med er partner Moderaterna här och säger: När det gäller det där med att skicka ut folk med permanenta uppehållstillstånd nu och omvandla dem får vi se. Det kan vi ju inte göra, utan det måste vi utreda. Ni är ju inte ens överens! I den delen låter det på Moderaterna som att ni faktiskt är lurade.

Fokusera lite på framtiden i stället för att prata om Socialdemokraternas historia!

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan! Problemet för Sverigedemokraterna är att verkligheten och statistiken visar att det här har fungerat.

Det är här någonstans Sverigedemokraternas politik blir ett problem för Sverigedemokraterna själva. De uppnår målet, våra regler nu, med att sänka asylinvandringen. Sverige tar sin andel av de asylsökande i Europa, och det tycker jag är rimligt. Där kan vi ha olika uppfattningar. Jag vet att SD driver att de vill skicka ut folk, alltså nettonollinvandring. Men enligt min uppfattning - och jag har alltså inga problem med att vi har olika uppfattningar - ska vi ta vår andel av de asylsökande. Det är därför vi har drivit asyl- och migrationspakten i Europa.

Det är också rimligt att lösa de här frågorna internationellt, med andra länder. Det handlar alltså inte bara om att Sverige har lagt om sin politik, utan givetvis finns det europeiska faktorer som påverkar också detta.

Men det är de facto så att antalet asylsökande förra året var historiskt litet. Det var det lägsta på 20 år, och det minskade stadigt förra mandatperioden. Det var alltså inte bara pandemin som hade den effekten, utan antalet minskade stadigt.

Det är någonstans där Sverigedemokraternas politik blir ett problem. Sverigedemokraterna vill skicka ut folk. Det ska gå hårt till. Väck med dem! Vill de inte bli medborgare ska de ut. De är här för att det är bekvämt, inte för att de bor här, har familj här och har rotat sig här. Och kvotflyktingar, människor som inte kan vara nyttiga för den svenska nationen, ska inte komma hit! Så låter det, och så fortsätter det.

Det här handlar om att Sverigedemokraterna vill bygga ett annat land där rättsstatens principer i den form vi känner dem inte ska gälla. Det är nämligen inte bara asylinvandringen det handlar om, utan det är en omstöpning av hela nationen.

Om man pratar asylinvandring har ett paradigmskifte alltså skett. Det är bara att titta på siffrorna. Verkligheten berättar att så är fallet, oavsett hur mycket Sverigedemokraterna argumenterar för något annat.

(Applåder)

Herr talman! Jag väljer att inte göra något yrkande i den här debatten, men jag står givetvis bakom vårt särskilda yttrande.

År 2015 var jag kommunalråd i Helsingborg. Jag var med och hanterade den extrema situation som uppstod när över 10 000 människor i veckan kom till framför allt Trelleborg och Malmö. Vi fick ta gympasalar och avställda äldreboenden i anspråk för att kunna få plats med alla asylsökande. Stora ansträngningar gjordes såväl i Helsingborg som i resten av landet.

Denna situation uppstod på grund av att vi i princip hade de mest liberala migrationslagarna i hela Europa. Dessa lagar hade Sverige infört med Moderaterna i spetsen under alliansregeringen. Därför lade regeringen Löfven om migrationspolitiken i oktober och november 2015. En ohållbar och liberal migrationspolitisk genomgick ett paradigmskifte.

Vi gick från liberala högeridéer till ordning och reda, från en politik som syftade till att slå sönder vår svenska arbetsmarknad och vår svenska modell till en politik som värnar vårt land och vår modell, som värnar folklig förankring för migrationspolitiken och som värnar välfärden.

Den här historien vill inte Moderaterna kännas vid. Borta är de glada tonerna från de orangeklädda allianspartister som dansade på konventen. In har en annan färg på historierevisionismen kommit. Allt är numera sossarnas fel.

Att den tillfälliga lagen permanentades och att det var genom den socialdemokratiskt ledda regeringens migrationskommitté som det skedde vill inte Moderaterna heller kännas vid. För Sverigedemokraterna är såklart ett historiskt lågt asylmottagande ett hårt slag. Hur ska de beskriva en socialdemokrati som gör det som socialdemokratin alltid har stått för, nämligen ordning och reda i migrationspolitiken?

Svaret har vi i slottsavtalet. I ren desperation över att Sverige numera tar sin, och bara sin, del av asylansvaret i Europa läggs förslag som bryter mot såväl rättsstatens principer som demokratins grunder fram. Människor som inte har brutit mot en enda lag ska kunna utvisas. Prostituerade, missbrukare, den som "missaktar det svenska folket" eller som i övrigt anses klandervärda av slottspartierna ska kunna utvisas.

Vi socialdemokrater har upprepade gånger i denna kammare försökt att få fram något vettigt svar, något enda exempel på vad som menas med att folk som följer gällande lag ska kunna utvisas. I replikskiftet tidigare hörde vi också att om man har fått ett gynnande beslut så ska det såklart inte rivas upp. Då blir ju frågan: Om man inte kan ge exempel och man inte ska riva upp gynnande förslag, varför står det med i slottsavtalet?

När ska en prostituerad som säljer sex, och bara säljer sex, kunna utvisas? När ska en spelmissbrukare eller en alkoholist som riskerar att skickas till förföljelse eller tortyr utvisas av den enda anledningen att de är sjuka? WHO klassar ju alkoholism och spelmissbruk som sjukdomar. Vad är det att missakta den svenska befolkningen? Det har vi stått här och försökt att få reda på. Vilken domstol ska hålla husförhör med människor och utvisa de klandervärda? Inga svar ges. Det ska utredas. I den ena ändan ska det inte göras. I den andra ändan ska det utredas. Om det inte ska göras, varför står det då med? Det är ju slöseri med skattepengar.

Vänner! Paradigmskiftet inom asylinvandringen har skett. Det som nu håller på att hända är ett paradigmskifte inom rättsstaten. Det är något som är mycket, mycket allvarligt.

Det var tack vare att vi avskaffade tokliberala lagar som Moderaterna hade infört och införde socialdemokratisk ordning och reda i migrationspolitiken som det här paradigmskiftet skedde. Allt annat är historierevisionism.

Herr talman! Det finns dock en fråga som inte är lika debatterad inom migrationspolitiken som asylinvandringen, och det är arbetskraftsinvandringen. Skälet till det är ganska enkelt: Starka ekonomiska intressen, alltså högerns uppdragsgivare, tjänar hiskeliga summor, här och nu, på att kunna exploatera fattiga och utsatta människor.

Där den liberala asylinvandringens långsiktiga mål var att sänka reservationslönerna på sikt kan arbetskraftsinvandringen användas här och nu för att pressa ned löner och villkor på arbetsplatserna. Det försvagar facket, snedvrider konkurrensen och skapar dessutom en högre arbetslöshet bland dem som bor och vistas i landet som medborgare eller med uppehållstillstånd.

Därför har också Sverigedemokraterna en väldigt ambivalent syn på arbetskraftsinvandringen. Ena dagen är man för arbetsmarknadsprövning. Nästa dag är man beredd att kompromissa om det för att komma överens med Moderaterna. Moderaterna i sin tur är stressade över att de nu helt plötsligt har fått makten att sätta ett lönegolv via förordningar.

Regeringen skulle alltså redan ha kunnat höja golvet. Det beslutet skulle man kunna ta. Men här har Moderaterna än så länge inte agerat, vilket beror på att de vill göra undantag framför allt i de branscher där exploateringen är som högst. Det är ett dilemma.

Ska man prata om behovet av ett paradigmskifte inom migrationspolitiken är det på arbetskraftsinvandringens område som det ska göras. Det är här paradigmskiftet faktiskt behöver ske. Även här har den socialdemokratiska regeringen lagt grunden, dels genom propositionen om höjt lönegolv, dels med den i somras tillsatta utredningen om just arbetsmarknadsprövning.

Det återstår att se om högern med Sverigedemokraterna i spetsen kommer att fullfölja detta paradigmskifte och skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen från sänkta reservationslöner och sönderslagna villkor och framför allt, såklart, stoppa den hutlösa exploateringen av människor. Det är vad det handlar om.

Jag tillåter mig att tvivla, för arbetskraftsinvandringen fyller en annan funktion för högern genom att hålla uppe arbetslösheten bland asylinvandrarna. Med importerad arbetskraft från tredjeland, till exempel Bangladesh och Pakistan, trängs många på svensk arbetsmarknad undan. Då kan högern köra sitt race om att människor inte vill integreras, att de inte vill ta jobb, att de har bristande vandel. Men det hela handlar ju om att människor som bor stadigvarande i Sverige behöver och kräver högre löner, både för att de har bättre insikt och kunskap om den svenska arbetsmarknaden och av det enkla skälet att kostnadsläget för den som bor mer stadigvarande i landet är mycket högre än för den som inte gör det. Då krävs också högre löner. Det är klart att högerns uppdragsgivare som vill ha en liberal arbetskraftsinvandring inte tycker att det är en bra idé, för då måste de ju betala högre löner.

Det här är såklart en perfekt cocktail för en SD-driven agenda där flyktingar och människor som flyr från IS, talibanerna eller regimen i Iran är oönskade här i landet och där de som tillåts komma hit kan bo på smutsiga madrasser i ett restaurangkök eller i en byggbod med dragiga väggar.

Herr talman! Avslutningsvis måste jag bara nämna något om kvotflyktingarna - yazidier som tvingats bli sexslavar hos IS, barnsoldater som slåss för miliser i Kongo, människor som haft oturen att födas som funktionsvarierade i ett flyktingläger i ett krigshärjat område eller för den delen homosexuella som flyr förföljelse och riskerar dödsstraff. Dessa människor tycker högern att vi ska hjälpa i mindre utsträckning.

I sammanhanget är det intressant, för regeringen åker till EU och driver en agenda om att det bästa sättet att stoppa flöden av människor till Europa är att länderna i regionen - i Afrika och i Mellanöstern - blir mer stabila. Jag förstår inte riktigt hur länder med redan svaga institutioner skulle bli stärkta av att världens mest utsatta ska bo i flyktingläger i de länderna. Det är inte att hjälpa dessa länder att bli mer stabila. Det är ju att öka deras bördor. Där kan vi göra en insats. Men det vill inte högern.

Herr talman! Högern talar alltså gång på gång med kluven tunga när det gäller migrationspolitiken. I ren desperation över att de inte lyckats göra ett paradigmskifte inom asylinvandringen lägger högern fram alltmer extrema förslag.

Jag ska dock avsluta positivt, herr talman. Det finns en öppning för ett paradigmskifte. Det handlar om arbetskraftsinvandringen. Om högern med Sverigedemokraterna och Moderaterna i spetsen väljer att fullfölja det som Socialdemokraterna påbörjade förra mandatperioden finns det en möjlighet att genomföra ett paradigmskifte när det gäller arbetskraftsinvandringen och skydda vår välfärd och den svenska modellen. Ta den chansen!

(Applåder)

Fru talman! Det här är intressant, för nu säger ministern att det handlar om den demokratiska grunden - att det är det som är frågan. Bedriver man en verksamhet som inte är demokratisk ska man kunna utvisas. Det är därför det står i slottsavtalet.

Den omedelbara följdfrågan blir om det är odemokratiskt att sälja sex. Ministern sa att det handlar om huruvida man respekterar den svenska demokratin. Att sälja sex är lagligt i Sverige, så jag kan ju säga att det är en ledande fråga om det är odemokratiskt att göra det. Det borde inte vara det, men ministern kan förstås ha en annan uppfattning.

Det handlar också om det ministern sa om att ingen som är utsatt ska utvisas. Då blir frågan om ministern menar att det finns prostituerade som inte är utsatta. Om svaret är ja avviker ministern ganska skarpt från till exempel introduktionen här före uppehållet, som handlade om att alla kvinnor och män som drivs in i prostitution givetvis är utsatta.

Om det i stället är så att alla är utsatta - då ska de inte utvisas, enligt ministern. Och då blir följdfrågan varför prostitution ska stå med. Ska skattepengar användas till att utreda någonting som ministern redan vet inte kommer att bli av? De är ju slöseri med skattepengar, om inte annat, och river upp massor av oro hos människor som kommer att känna sig stigmatiserade och utpekade. Får jag vara kvar i landet, jag som är fattig och utsatt?

Jag har alltså två frågor: Är det demokratiskt eller odemokratiskt att sälja sex när demokratikriteriet tydligen är grunden för det här stycket i slottsavtalet? Och är alla prostituerade utsatta?

Fru talman! Det är alltid intressant när man inte vill svara på frågor, vilket ministern nu uppvisar en ovilja att göra, och i stället pratar om allt annat. Min fråga handlade om huruvida ministern kan ge några goda exempel, eller dåliga, på när prostitution kan ligga till grund för utvisning. Det var vad hela interpellationen handlade om, inte alla de andra sakerna. Jag tycker också att det kan finnas skäl att utvisa personer på grunder som handlar om våldsbejakande extremism och så vidare, men det är inte det denna debatt handlar om.

När det gäller brottsofferfrågan är det inte alldeles glasklart var gränsen går. Ministern sa att jag hade frågat om hon tyckte att de prostituerade var offer. Nej, det handlar om huruvida hon tycker att de är brottsoffer.

Advokaten Karin Gyllenring säger i Expressen den 16 oktober: "I det här sammanhanget skulle jag snarare vilja se det som att den som säljer sex . är ett brottsoffer som utsätts för grov kriminell verksamhet - stora nätverk som spänner över hela Europa eller olika delar av världen." Synen på de prostituerade som brottsoffer är uppenbarligen inte glasklar i den juridiska världen.

Ministerns kollega jämställdhetsministern hade en lång harang om brottsoffren och allt som regeringen tänker göra för att stärka dem. Det är i sig bra. Men om de som är prostituerade enkom för att de säljer inte är att betrakta som brottsoffer missar ju regeringen hela målet för att skydda den gruppen.

Detsamma gäller de insatser som jämställdhetsministern lyfte kring mäns våld mot kvinnor. De missar hela den grupp av manliga prostituerade som finns.

Någonstans här vill jag återvända till kärnfrågan. Låt oss fokusera på prostitution. Ge ett exempel, ministern, på när prostitution enkom kan ligga till grund för utvisning! Förklara också varför gammal lagstiftning som inte gäller längre, som är föråldrad och som vi har avskaffat ska vara något att gräva i! Med den argumentationen skulle vi också kunna diskutera om homosexualitet fortfarande ska betraktas som en sjukdom, vilket det har gjort i gammal lagstiftning, eller om barnaga är ett bra sätt att uppfostra. Det är ju inte relevant!

Det är därför jag undrar om någon när slottsavtalet skrevs satt och funderade på vad de gamla förarbetena sa, eller om de personer som lyfte prostitution tyckte: Nej, det där syndiga levernet har inte i Sverige att göra.

I stället för att prata om allt annat fokuserar vi alltså nu på prostitution, även om jag skulle vilja fundera även på missbruksfrågan. Ska man utvisa spelmissbrukare enkom på grund av att de har ett spelmissbruk, som WHO klassar som en sjukdom? Men jag ska låta ministern slippa det denna gång. Ge ett exempel på när en prostituerad ska utvisas! Kan ministern inte göra det, inte ge en enda tanke om när det är lämpligt att utvisa någon bara på grund av prostitution, måste ministern ge ett bättre argument för att det är inlyft i slottsavtalet än att det har stått i ett gammalt förarbete.

Syftet är ju att utvisa prostituerade, annars hade det inte stått där. Viljan finns där, annars hade det inte nämnts.

Fru talman! "Jag vill att ni ska förstå att ingen prostituerar sig för att den vill. Det finns alltid en bakomliggande orsak. Den lyckliga horan existerar inte." Så säger Louise Amcoff, vars bok Till männen som köpte min kropp på ett väldigt tydligt men också mycket smärtsamt sätt har satt ljuset på vad det handlar om och vad det är som driver en ung flicka in i prostitution, i att sälja sig till män.

Det finns alltid en bakomliggande orsak, säger Amcoff. Prostitution är inget som en människa - kvinna eller man - väljer att ge sig in i utan någon form av negativ drivkraft: ren fattigdom som i fallet med syriska flyktingar, psykiska och fysiska övergrepp som i fallet med unga personer i Sverige eller skriande behov av pengar som i fallet med missbrukare. De är offer för omständigheterna, många gånger helt utan egen kontroll - offer för strukturer som skapar skriande ojämlikhet där ingen annan väg ut ses än att söka sig till den destruktiva värld som prostitutionen de facto är.

En dansk studie har visat att när man sänker ersättningarna till människor som fått asyl ökar också brottsligheten i gruppen. Det är också väl känt att prostitution är mer vanligt förekommande av anledningen att man är fattig när man kommer till ett annat land. Den ökar alltså när människor blir fattigare.

Regeringen verkar ha förstått att det finns vissa problem med slottsavtalets skrivningar. Därför ser vi i svaret från ministern - precis som i svaret till min kollega som kommer i en senare debatt här i dag - att skrivningarna om prostitution har försvunnit, likaså skrivningarna om missbruk. Helt plötsligt är det inte det som fokus ligger på. Men pacta sunt servanda - avtal ska hållas. Således kommer frågan upp om prostitution men också om missbruk, som ju faktiskt är en sjukdom enligt WHO - alkoholmissbruk och spelmissbruk är sjukdomar som ska utredas.

Argumentet är att detta finns i tidigare förarbeten. Men då undrar man om det med dessa förarbeten, som är decennier gamla, har tagits hänsyn till att vi infört en sexköpslag och samtyckeslagstiftning eller att vi skrivit på nya konventioner såsom Istanbulkonventionen, som handlar om mäns våld mot kvinnor.

Med detta sagt kan jag inte annat än fundera på hur prostitution över huvud taget har hamnat i slottsavtalet. Var det verkligen så, där under kristallkronorna, att någon sa att i förarbetena för ett antal decennier sedan nämndes prostitution? Eller var det så när vinet hade flödat att någon sa att de där prostituerade är syndiga, de hör inte hemma här i vårt land, de tillför inget - och därför kom prostitution med?

Jag förstår att ministern inte var med när Tidöavtalet skrevs, så jag har respekt för om ministern inte kan svara på hur det var exakt där och då. Men hon måste ju ha fått argumenterat för sig efteråt varför prostitution står med. Därför vill jag fråga ministern om hon kan ge något enda exempel på när en person som säljer sex som enda handling, för det är vad prostitution handlar om, kan anses behöva utvisas. Låt mig betona att det är den isolerade händelsen prostitution som vi pratar om. Om inte annat bör ministern kunna referera till vad det stod i de här förarbetena, som är decennier gamla, som var skälet till att prostitution skulle vara en grund för utvisning.

Jag vill också fråga ministern om hon likt sin kollega jämställdhetsministern i debatten i förra veckan menar att de som prostituerar sig inte är brottsoffer.

Fru talman! Det är inte ofta jag citerar Ulf Kristersson. Men var det någonting han tjatade om förra mandatperioden så var det att riksdagen bestämmer. Det använde Vänsterpartiet sig av frikostigt under föregående mandatperiod tillsammans med och i samarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Då var det inte några problem att gå fram. Varför krävde inte Vänsterpartiet det i våras? Varför tog de inte ett utskottsinitiativ, lade fram förslaget på riksdagens bord och klubbade igenom det?

Arbetsmarknadens parter var inte riktigt med på detta. Då kommer vi till varför Vänsterpartiet inte klarar av att hantera arbetarklassen. Det är för att Vänsterpartiet vill bedriva politisk facklig verksamhet.

Det vill att arbetsmarknadens parter ska göra som Vänsterpartiet vill. Vi socialdemokrater driver facklig-politisk samverkan. I facklig-politisk samverkan går man hand i hand med facket. Då måste facket vara med på banan.

Det handlar också om hela den svenska modellen med parterna. Då måste man göra ett grundligt arbete. Men Vänsterpartiet har aldrig suttit i en regering, och det märks. Det är bara att fixa, och det är bara att göra.

Det är precis som med Sverigedemokraterna. Det talades om 6,50 kronor mindre för bensinen före valet, och det blev 14 öre efter valet. Det är imponerande hur lätt det är att sitta och säga det, och det är imponerande hur snabbt allt kan gå. Sedan kommer verkligheten med ett pang.

Det är lätt att säga att det bara är att lägga fram några förslag. Det är bara för departementet att skriva fram en promemoria. Men det är samma tjänstemän som skriver propositionerna och hanterar de här frågorna som hanterar kriget. Då kan man inte här i Sveriges riksdag tycka att man ska göra hastverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Om Tony Haddou i stället tar det lite lugnt och krokar arm med Socialdemokraterna för arbetarklassens bästa kan vi nog göra storverk. Men gör inte oss till er värsta fiende!

(Applåder)

Fru talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiet. De är alltid på arbetarklassens sida. Arbetarklassen står bakom Vänsterpartiet. Men då är det ju märkligt att man gick tillbaka i valet och att socialdemokratin, denna onda kraft som inte något annat vill än att göra arbetarklassen illa, gick fram i valet, trots det förfärliga januariavtalet. Det vi hör här nu är toner om hur hemskt det var med socialdemokrati - ojojoj! Vänsterpartiet skulle få ett tvåsiffrigt resultat i valet. Lika stora som Socialdemokraterna skulle man bli. Men det gick så där.

Någonstans är det vad väljarna ser. Det är stora ord och lite leverans. Det är inte sanningsenliga beskrivningar av historien. Tony Haddou står här och säger att vi inte vill och inte ska.

Ledamoten Haddou satt i riksdagen i våras och är medveten om att det hände en hel del grejor. Det var ett olagligt krig från Putin mot Ukraina. Dessutom hade vi fortfarande åtgärder från pandemin att hantera. Vi socialdemokrater hade precis tillträtt i regeringen ensamma. Det fanns inte enighet i den gamla regeringen om detta, men vi agerade när vi kunde.

Det var också något annat, och det vill jag gärna att ledamoten Haddou berättar. När uppstod majoriteten i riksdagen för detta? När svängde Moderaterna? Det var Moderaterna som stod och kallade det vi föreslog för förmynderi. Var snäll och beskriv exakt när Moderaterna vände och när utredningarna tillsattes!