Arber Gashi

Riksdagen sa nej till 64 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om stöd till civilsamhället och dess arbete för olika grupper, bidragsvillkor för stöd till civilsamhället, utredningar om folkbildningen samt folkhögskola avsedd för särskilda grupper.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller att åtgärder redan har genomförts inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor.

Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Länsstyrelserna ska få fler verktyg för att utöva tillsyn över hundar för att förebygga och hindra att hundar orsakar skador. Som exempel kan nämnas att länsstyrelserna får tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och att de i större utsträckning får besluta om omedelbara omhändertaganden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som också innebär att Polismyndigheten, i vissa fall, kan besluta om avlivning av djur som omhändertagits enligt djurskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.

Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.

Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Exempel på särskilda insatser är lönebidrag, bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen samt tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls.

Tillkännagivandet grundar sig på förslag i motioner med anledning av regeringens skrivelse över Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen drar i rapporten slutsatsen att det finns brister i hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar med målgruppen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag i arbetet med att ge rätt insatser till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Utskottet noterar också att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder för att förbättra stödet och att fler insatser kan behövas.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna och lade skrivelsen till handlingarna.