Lotta Edholm

Herr talman! Rubriken för denna interpellation är Skolinspektionens utökade uppdrag, och det handlar i huvudsak om vilket jättestort problem det är att Skolinspektionen nu får mer resurser och nya uppdrag. Jag tycker att både resurstillskottet och uppdragen är bra och viktiga.

Skolinspektionen har en korrigerande effekt, det vill säga att när man ser brister ska man säga till skolorna att de ska åtgärda dem. Därför finns detta med vitesföreläggande, till exempel. Nu har vi lagt fram ett förslag för friskoleutredningen om att man också ska kunna ge böter, helt enkelt - inte bara viten utan också böter för den som begår misstag. Jag tycker att det är helt rätt väg att gå.

Men Skolinspektionens granskningar, oavsett om det är inspektion eller tillsyn, har också en preventiv effekt; de kan också öka kvaliteten. När skolor ser vilka brister Skolinspektionen ser på andra skolor kan detta leda till att de ser över sin egen verksamhet. På det sättet är denna typ av inspektionsverksamhet väldigt viktig.

Jag tycker att Skolinspektionens verksamhet är oerhört viktig i det svenska skolväsendet, och jag är övertygad om att vi kommer att behöva mer av detta i framtiden, givet de problem vi faktiskt ser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag trodde att denna debatt skulle handla om huruvida Skolinspektionen ska ha mer eller mindre resurser. Det var lätt att tro det när man läste interpellationen, för den handlar nämligen om att Skolinspektionen får alldeles för mycket pengar för sitt uppdrag.

Jag är helt övertygad om att svensk skolinspektion behöver stärkas på många olika sätt, bland annat genom de skärpta uppdrag man har haft riktade mot extremism och islamism - oerhört viktigt. Vi ser stora problem i friskolesektorn, som måste granskas.

Vi har tidigare haft en debatt här om friskoleutredningens uppdrag att ta bort vinsterna som det absolut viktigaste incitamentet för att driva en skola. Det är viktigt att vi fortsätter det arbetet. Men även givet detta behöver svensk skolinspektion stärkas, för vi har så många problem i våra svenska skolor. Att vi nu har IS-krigare i våra svenska skolor tycker jag är ett utmärkt exempel på varför Skolinspektionens uppdrag behöver både utökas och faktiskt också få mer pengar.

Herr talman! Jag är tyvärr helt övertygad om att Skolinspektionen behöver både mer pengar och nya direktiv för hur man ska arbeta gentemot de friskolor och kommunala skolor som faktiskt inte sköter sig. Ungefär hälften av de granskade skolorna i den särskilda granskning man gjorde uppvisade ju problem.

Jag kan därför inte riktigt förstå varför Socialdemokraterna vill dra in på Skolinspektionens medel på det sätt man gör när man riktar kritik. Det ligger väl i varje fall i farans riktning, då man inte tycker att de här pengarna behövs.

Jag tycker att den senaste tidens diskussioner om inte minst skolor som uppenbarligen har IS-terrorister anställda ger vid handen att den svenska skolinspektionen faktiskt behöver större resurser. Det är för mig alldeles uppenbart. I någon mening kan man väl säga att det är utökad byråkrati, men den byråkratin är ju till för att elever ska kunna få den undervisning de faktiskt har rätt till.

Vi ska se till att de aktörer som finns i friskolesektorn inte finns där för att det viktigaste för dem är att göra vinst. Men vi ska också se till att kommunala skolor sköter sitt uppdrag på ett sådant sätt att man inte riskerar till exempel att möta brottslingar eller IS-terrorister i verksamheten. Jag tycker faktiskt att det är rätt viktigt.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att kostnaderna för den tillkommande byråkratin inte ska öka på ett sätt som urholkar möjligheten till faktiska insatser i skolan. Frågan föranleds av en granskning i medierna av Skolinspektionens tillsyn av en friskolekoncern respektive regeringens förslag om att Skolinspektionen ska få utökade resurser. Sköld har även frågat mig hur jag avser att agera för att lärares och rektorers tillkommande administration inte ska gå ut över deras arbetsmiljö och undervisningens kvalitet.

Trots att alla elever har rätt till en god utbildning med hög kvalitet fann Skolinspektionen brister på omkring hälften av de skolor som valdes ut för tillsyn under 2022. Regeringen tycker inte att det är acceptabelt. För att Skolinspektionen ytterligare ska kunna verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö behöver myndigheten öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat fler oanmälda besök. Kapaciteten i Skolinspektionens verksamhet behöver stärkas. Det är därför som regeringen har föreslagit att en utbyggnad av Skolinspektionens verksamhet inleds från och med 2024 och att medel tillförs för det.

Skolinspektionen har sedan januari 2023 fått ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister, särskilt när allvarliga missförhållanden återkommer i verksamheten. Som framgår av ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U2022:08, dir. 2023:109) vill regeringen göra Skolinspektionens sanktioner ännu mer effektiva. Det ingår i utredningens uppdrag att överväga om förutsättningarna bör ändras så att bland annat Skolinspektionen får större möjligheter att ingripa till exempel utan krav på att huvudmannen inte följt ett tidigare föreläggande eller utan krav på att missförhållandet måste vara allvarligt. I uppdraget ingår också att utreda och föreslå hur skärpta viten och sanktionsavgifter kan införas bland de tillsynsingripanden en tillsynsmyndighet kan använda. Regeringens målsättning är att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

När det gäller frågan om lärares och rektorers arbetsmiljö vill jag nämna att regeringen i juni 2023 gav en särskild utredare i uppdrag att genomföra en bred översyn som syftar till att förskollärarnas och lärarnas arbetstid kan frigöras från administration för att till större del ägnas åt undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen (U2023:01, dir. 2023:72). Utredaren ska lämna förslag oavsett om den administrativa uppgiften skapats på statlig nivå, huvudmannanivå eller skolenhetsnivå. Det kommer i förlängningen att främja barns och elevers utveckling och lärande.

När det gäller rektorers administrativa börda har skolhuvudmännen ett viktigt ansvar för att se till att verksamheten har de resurser och förutsättningar som krävs. I nästa led är det rektorn som leder verksamheten, fördelar resurserna inom enheten och fattar beslut om den inre organisationen.

I slutändan syftar Skolinspektionens ökade närvaro till att verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Kostnader avseende det bör ses i förhållande till vad ofullständig eller bristfällig utbildning kostar den enskilda individen och samhället på kort och lång sikt.

Fru talman! Den här frågan har uppenbart väldigt många dimensioner som är värda att beakta.

Jag hör och ser alla de lärare och kommuner och fackförbund som avvisar ett förslag om informationsplikt för lärare. Jag vill också vara tydlig med att ett sådant förslag faktiskt inte finns. Jag är väldigt glad att vi har en mycket skicklig utredare, som får ta tid på sig att utforma de särskilda undantag som krävs.

När man läser tilläggsdirektiven ser man tydligt att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda. Det är såklart ett oerhört viktigt medskick som utredaren verkligen behöver ta om hand noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag slagit fast ganska många gånger nu i den här debatten ska förslagen som läggs fram vara i enlighet med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det gäller bland annat Europakonventionen och barnkonventionen, där barnens rätt till utbildning slås fast.

Hur de här undantagen kommer att se ut rent lagtekniskt är faktiskt upp till utredaren, och först när förslaget har lämnats till regeringen kan vi diskutera den exakta utformningen. Men jag kan som sagt konstatera att alla förslag som utredaren lägger fram måste vara förenliga med barnkonventionen och det faktum att Sverige har gjort barnkonventionen till lag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för alla inlägg i debatten. När man ser den långa talarlistan förstår man att detta är en fråga som engagerar mycket.

Det är en viktig och komplex fråga, precis som jag har försökt säga. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med skuggsamhället och att de tycker att det är viktigt att myndigheter samverkar bättre för att människor som faktiskt har fått avslag på sin ansökan om att stanna i Sverige också lämnar Sverige.

Jag har även noterat att ett antal fackförbund har varit bekymrade och tagit avstånd från idén om att tvingas anmäla papperslösa elever, precis som har lyfts fram i debatten. Jag ser såklart samma problem som bland annat lärarna gör, och självfallet träffar jag ofta fackföreningarna - så ofta de vill, faktiskt!

Jag har varit i kammaren för att diskutera denna fråga tidigare, som någon kanske kommer ihåg. Jag står fast vid vad jag sa då: Alla förslag som läggs fram i riksdagen ska vara förenliga med internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om informationsskyldighet, som detta handlar om, behöver vara förenligt med bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Konventionen har också ställning som svensk lag, vilket gör det lite speciellt. Det gör att tolkningen är svensk lag på ett annat sätt än i många andra länder, där man mer kanske kan glida på vad innehållet egentligen innebär. Här finns barnets rätt till utbildning oerhört tydligt uttalad. Barnkonventionen gäller, och i de kommande förslagen behöver man se till barnets bästa - precis som man ska göra i alla lagförslag som passerar denna församling. Jag kan faktiskt tycka att det inte har varit så alla gånger.

Det är därför vi i Tidöavtalet och i tilläggsdirektiven har pekat på att undantag ska göras och att det finns situationer där det skulle strida mot ömmande värden att tillämpa en sådan här informationsskyldighet. Jag tycker att min ministerkollega Acko Ankarberg Johansson uttryckte detta väl i medierna häromdagen, då hon talade om vikten av att låta utredningen titta på de målkonflikter som faktiskt kan uppstå: Detta är svåra juridiska frågor där det är viktigt att hela tiden ha med sig ett etiskt perspektiv. Hon nämnde också behovet av en ventil för särskilda fall, och det är precis sådant som utredningen måste titta på.

Återigen: För mig är det självklart att lärare ska fokusera på att undervisa elever. Jag utesluter inte heller att det kan bli fråga om även andra undantag. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att utredningen handlar om en stor och väldigt viktig fråga, nämligen hur vi med bästa möjliga medel ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där inte minst kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt, och jag tycker faktiskt att vi alla har ett ansvar för att göra någonting åt det.

Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med alla de problem det faktiskt medför.

Fru talman! Det här är en viktig och komplex fråga. Jag tänker att man ändå måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Jag välkomnar verkligen diskussionen för att den är viktig. Vi kommer säkert att ha den fler gånger de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det första har regeringen ett tydligt väljarmandat att adressera problemen som finns med ett framväxande skuggsamhälle i Sverige. Att migration sker rättssäkert är väldigt viktigt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ta emot många människor. Det är också en grundbult i en reglerad invandring. Om man inte har skyddsskäl att vara här måste man också lämna landet.

Det skuggsamhälle som har vuxit fram de senaste åren är tyvärr ett bevis på att det inte alltid har fungerat särskilt bra. Många människor lever utanför samhället och löper väldigt stor risk att utnyttjas och att också hamna i grov kriminalitet. Jag hade kanske önskat att interpellanterna också tagit upp de aspekterna. Det är vad som ligger till grund för utredningsdirektiven.

För det andra har utredaren fått väldigt tydliga direktiv om att alla förslag ska vara i enlighet med internationella regler och konventioner. Någon av interpellanterna påpekar att så är det med alla utredningar. Ja, det är det. Det är bra att det är på det sättet. Det är självklart att det ska vara på det sättet och att barnkonventionen, Europakonventionen och så vidare gäller.

Vi har till och med gjort barnkonventionen till en lag i Sverige, på ett ganska okonventionellt sätt får man väl säga. Jag tycker att det är bra. Självfallet kommer barnkonventionen att gälla även i fortsättningen. Det betyder att alla de förslag som utredaren lägger fram måste vara förenliga med barnkonventionen. Med de premisserna har jag väldigt svårt att se att inte undantag kommer att göras för till exempel vård och skola.

Det stämmer som flera har påpekat i den bredare debatten att undantagen inte är satta på pränt på förhand. Det är någonting som utredaren måste titta på väldigt noga. Men det som verkligen är nedpräntat är att utredningens förslag ska vara rättssäkra, att de inte får leda till orimliga effekter och att undantag därför måste utredas.

För mig är det självklart att lärare först och främst ska fokusera på att undervisa framtida generationer och ingenting annat. Jag utesluter heller inte att det också kan bli andra undantag i detta.

Fru talman! Linus Sköld, Åsa Westlund, Rose-Marie Carlsson och Caroline Helmersson Olsson har frågat mig hur jag avser att agera för att skolpersonal ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens utveckling om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever. Mats Wiking har även frågat mig hur jag avser att agera för att landets skolkuratorer ska kunna fullgöra sitt uppdrag att verka för barnens lärande, utveckling och psykosociala hälsa om de samtidigt ska vara skyldiga att ange sina elever.

Aylin Nouri har även frågat mig om jag är enig med utbildningsutskottets ordförande i riksdagen Fredrik Malm om att anmälningsplikten bryter mot barnkonventionen och inte kommer att gälla lärare och skolpersonal samt vilka initiativ jag i så fall är beredd att ta med anledning av det som har framförts. Vidare har Niklas Sigvardsson frågat mig hur jag avser att föra dialog med berörda fackförbund för att stilla oron som finns gällande regeringens aviserade förslag om angiveri.

Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (dir. 2023:126) som ett led i arbetet med att bekämpa det så kallade skuggsamhället. Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med de problem som det medför. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och likhet inför lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av tilläggsdirektiven framgår att kommande regleringar ska vara rättssäkra och inte leda till orimliga effekter för enskilda samt att vissa situationer kan behöva undantas från en informationsplikt. Det kan vara fråga om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden.

Direktiven slår vidare tydligt fast att alla förslag som läggs fram ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Det gäller bland annat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, där bland annat barns rätt till utbildning slås fast.

Skolpersonalens huvuduppgifter enligt skolförfattningarna kommer att vara oförändrade, såsom att bedriva undervisning mot utbildningens mål samt skapa en trygg miljö för alla barn. I denna fråga, likt andra frågor, har jag för avsikt att föra en dialog med fackliga representanter. Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för barn, elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att slå fast att barn har rätt till skolgång, oavsett om man befinner sig här lagligt eller inte.

Vi har nu gett tilläggsdirektiv till en utredning som handlar om hur vi ska bekämpa skuggsamhället. Jag tror att detta är en viktig utredning. Vi har problem som jag tror att alla i denna kammare ser, nämligen att väldigt många människor lever utanför samhället. Detta får enorma effekter, både för deras och för andra människors liv. Vi måste göra något åt detta. Hur myndigheter ska samverka i detta är naturligtvis viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns det naturligtvis ömmande värden att ta hänsyn till i en sådan utredning. Det är viktigt att utredaren får göra detta i lugn och ro. Det här är ju en utredning som ska pågå under en tid innan den avlämnar sina förslag till beslut. Sedan ska det skrivas en lagrådsremiss som förhoppningsvis så småningom blir en proposition. Diskussionen om hur man ser på vilka dessa ömmande fall ska vara kommer att pågå länge, tror jag.

För min del är det alldeles solklart att skolans främsta uppdrag är att ge barn skolgång, oavsett varifrån de kommer och under vilka villkor de befinner sig i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att denna debatt möjligtvis har gått lite över styr, i alla fall i förhållande till den ursprungliga frågan, som ju var vad jag skulle göra åt det faktum att det är svårt för många att få information om att deras barn har rätt till skolgång i Sverige även om de själva inte har rätt att vara här. Jag har nu gång på gång försökt säga att jag stöder den rättigheten och tycker att det är viktigt att se att barn har rättigheter i sig själva, oavsett hur deras föräldrar uppträder eller vad deras föräldrar fattar för beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kan man naturligtvis, som Annika Hirvonen, diskutera om vi ska ha skolplikt, som vi har för barn som har uppehållstillstånd i Sverige, eller en rätt till skolgång, så som det är formulerat i dag. Egentligen tror jag inte att det spelar så vansinnigt stor roll, för dessa barn bor under jord, så att säga. De finns inte i systemen på ett sådant sätt att de kan omfattas av skolplikt, utan det handlar snarare om rätt till skolgång.

Det är också viktigt att veta att Sverige är rätt extremt när det gäller skolplikt. De flesta länder har inte detta så strängt formulerat som vi har. Man kan alltså tycka att denna typ av kritik är lite märklig ur det perspektivet.

För mig är det viktigaste ändå att säga att barn har rätt till skolgång när de bor här. Det är kommunernas sak att göra så gott de kan. Som skolminister förstår jag att det inte är alldeles lätt att alltid ge information till människor som faktiskt lever vid sidan av det vanliga samhället.

Fru talman! Jag tänkte börja med att slå fast att barn som befinner sig i Sverige har rätt till skolgång. Så är det dels ur barnkonventionens perspektiv och det faktum att barnkonventionen är svensk lag, dels på grund av det faktum att den rättigheten finns inskriven i annan lagstiftning.

Även om jag tror att de flesta partier i denna kammare faktiskt anser att människor som har fått avslag på sin asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd ska lämna landet är det ändå så att barnen är rättighetsägare i egen rätt. Barnen har rätt till olika saker alldeles oavsett vad deras föräldrar utsätter dem för, och det är det som är bakgrunden till att vi har den lagstiftning som vi har. Vi kan naturligtvis allihop ha olika åsikter kring detta, men jag tycker att det är viktigt att man ser barn som individer. Under den tid de befinner sig i Sverige, oavsett om det är kort eller lång tid, kan det ju inte skada med lite utbildning, tänker jag. Det kommer dessa barn att ha nytta av även om de sedan lämnar Sverige.

Sedan kommer vi då till frågan hur sjutton man ska informera om detta. Kommunerna har det uppdraget, men det är klart att det inte är ett lätt uppdrag för dem. Ofta vet ju kommunerna inte ens vilka dessa barn är, utan de kan helt enkelt dyka upp i ett klassrum - till exempel genom att det finns olika typer av organisationer som talar om att barnet faktiskt har rätt att gå i skolan. Även om plikten att informera föräldrar finns är det alltså inte alldeles lätt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att den lagstiftning vi har i Sverige är bra. Jag tycker att det är viktigt att vi ser barn som individer skilda från föräldrarnas rättigheter, och jag tycker att det är på det sättet i en mängd olika frågor. Föräldrar har inte rätt att utsätta sina barn för vad som helst, och barn har rättigheter i sig själva. Sedan är det klart att jag också tycker att det är viktigt att svensk asyllag gäller. Har man fått ett nekande besked gällande att stanna i Sverige ska man lämna landet. Men icke desto mindre har barnen egna rättigheter som vi också måste ta hänsyn till.

Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i fråga om förskolors och skolors kommunikation med föräldrar till papperslösa barn för att förhindra att barn inte går till förskolan och skolan.

Av skollagen (2010:800) framgår att kommunerna har ansvar för att informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolväsendet som erbjuds i eller av kommunen. En förutsättning för att någon ska ha rätt till utbildning enligt skollagen är att han eller hon är bosatt i Sverige. Den som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning ska i detta avseende anses som bosatt i landet och har därmed samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Således har dessa barn rätt till utbildning i Sverige enligt gällande bestämmelser. Alla barns rätt till utbildning slås även fast i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 dessutom är svensk lag.

Skollagens krav på att varje kommun ska informera vårdnadshavare och elever om den utbildning i skolväsendet som erbjuds i eller av kommunen är inte något som kommunerna kan bortse från. Jag förutsätter därför att kommunerna tar sitt ansvar att informera de föräldrar med barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning om den utbildning i skolväsendet som erbjuds i eller av kommunen.

Herr talman! Ja, det är enormt viktigt att få till stånd fler och väl fungerande utbildningar också för små men mycket viktiga områden. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt och att vi vågar ha denna typ av försöksverksamhet. Men vi måste också våga dra slutsatser när det inte blev så bra som vi hade hoppats på.

När 75 procent av skattemedlen faktiskt fryser inne för att ingen söker är det dags att fundera på: Vad var rätt i detta? Vad var fel i detta? Det är precis så jag tycker att försöksverksamheter ska fungera. Man drar slutsatser, och så försöker man skapa någonting nytt utifrån det. Det är också det som den stora utredningen om yrkesutbildningar, fler vägar in i yrkeslivet, ska titta på.

Som jag försökte säga: Jag hade tyckt att det varit lysande om dessa utbildningar hade haft fler sökande, om kommunerna hade sökt dessa medel och så vidare. Men så är det inte riktigt. Det är faktiskt väldigt få platser som har kommit till på detta område, och de flesta pengar är inte ens använda. Då måste man våga dra slutsatser av det.

Men de verksamheter som har funnits har varit bra, och såvitt jag förstår kommer de att fortsätta, till exempel i Katrineholm, eftersom de fanns redan innan försöket sjösattes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag tror att jag sa hade ingen varit gladare än jag om detta försök hade varit en succé. Och hade det varit en succé hade det naturligtvis funnits en planering på Utbildningsdepartementet när jag blev skolminister för att detta skulle fortsätta. Men det fanns ingen sådan planering, utan försöket löpte ut. Att det gjorde det berodde på att det inte var en tillräckligt god idé, helt enkelt.

Detta är själva tanken med denna typ av försök. Man ska testa och se: Var det en bra idé eller inte? Och ett av de ställen där det har fungerat väldigt väl är Plåt- & Ventbyrån i Katrineholm, som jag själv har besökt. Det är en branschskola som har funnits i ungefär 30 år, alltså långt innan detta försök, och som också fungerade långt innan det här försöket. De har lyckats ta dessa pengar och göra något vettigt av dem. Men de fanns ju redan innan.

Det gäller nu att försöka dra erfarenheten av detta. Vi kan inte tvinga ungdomar att bosätta sig i olika delar av landet för att gå i branschskolor om de inte vill det, utan vi måste försöka hitta sätt att skapa skolor dit många ungdomar vill söka sig, som har bra yrkesutbildningar. Det handlar naturligtvis inte minst också om vuxna människor som kanske har ett yrke som inte är så eftersökt och som väljer att vidareutbilda sig eller omskola sig till någonting helt annat.

Detta håller regeringen nu på med i den stora utredningen om hur vi ska få fler vägar in till yrkeslivet i Sverige. Då kommer erfarenheterna från detta försök att finnas som en grund. Man kan dra slutsatser av vad som fungerade och vad som inte fungerade.

Jag är såklart också medveten om att det är en stor skillnad mellan branschskolor och skolor med riksintag, men det var ett sätt att svara på frågan. Vad finns det för andra möjligheter än att förlänga det här försöket, som faktiskt inte riktigt levde upp till det som vi trodde när det gällde vad det skulle kunna ge i antal platser för de små, små yrken som det handlar om?

Herr talman! För en gångs skull är Daniel Riazat och jag väldigt överens. Vi är överens om vikten av en väl fungerande yrkesutbildning både för ungdomar på gymnasienivå och för vuxna människor som kanske vill ha en ny utbildning eller vill byta spår i livet.

Jag var inte ansvarigt statsråd när försöket med branschskolor sjösattes. Men om jag hade varit det hade jag säkert varit precis lika positiv till det som dåvarande statsrådet var. Det var ett försök. Det är på papperet en mycket bra idé. Men den nådde inte ända fram, milt sagt. Det är alldeles för få kommuner som har sökt dessa bidrag, och det är alldeles för få platser som faktiskt har kommit till. Efterfrågan på platser och statsbidrag har också minskat under de år som försöket pågick. När jag kom till Utbildningsdepartementet pågick inget som helst arbete för att försöket skulle permanentas, utan alla krafter drog för att det skulle avslutas.

Men när man gör den här typen av försök ska man naturligtvis dra slutsatser av det och se vad som fungerade och inte. Den utredning som ser över hur vi ska kunna få bättre och välfungerande yrkesutbildningar har därför också fått ett tilläggsdirektiv om att titta på erfarenheterna av det här försöket för att se hur dessa kan vävas in i till exempel ett bättre fungerande yrkesgymnasium.

När man gör den här typen av försök är det för att man vill ha erfarenheter och se vad som inte fungerar och vad som fungerar. Sedan drar man slutsatser av det. Alternativt permanentar man det, om man tycker att det var väldigt välfungerande. Men i dag kan vi alltså se att i den sista omgången söktes bara ungefär 25 procent av de statliga bidragen. Det är lite för lite för att man ska permanenta försöket, kan jag tycka.

Herr talman! Daniel Riazat har mot bakgrund av avvecklingen av försöksverksamheten med branschskolor frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som försvinner och vilka åtgärder inom mitt ansvarsområde jag avser att vidta för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.

Jag vill inleda med att understryka att regeringen är mån om att arbetsgivare i olika branscher ska hitta den personal som de behöver för att klara sin kompetensförsörjning. Vi möter ofta representanter för olika branscher som förmedlar bilden av stora behov av framför allt gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Detta är ett problem som regeringen tar på stort allvar.

Försöksverksamheten med branschskolor var vällovlig, och frågor om kompetensförsörjning inom små yrkesområden är prioriterade för regeringen. Men just denna försöksverksamhet har inte levererat i den utsträckning som vi hade hoppats på.

För 2022 användes inte ens en fjärdedel av de tillgängliga medlen. Inom cirka hälften av yrkesområdena - bland annat bageri, chark, maskinteknik och design - fanns aldrig en enda elev under försöket. Flera andra hade endast enstaka elever. Det är tråkiga nyheter, men det är tyvärr så verkligheten ser ut.

Det behövs andra åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden. Därför beslutade regeringen i juli i år om tilläggsdirektiv till Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Utredaren har getts i uppdrag att med utgångspunkt i erfarenheter från försöksverksamheten med branschskolor föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt ska kunna tillgodoses inom gymnasieskolan. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 4 november 2024.

Jag vill också påminna om dagens möjligheter att anordna riksrekryterande utbildningar inom gymnasieskolan. En huvudman kan efter ansökan bli godkänd att få anordna riksrekryterande utbildning om det finns nationell efterfrågan och nationellt intresse av utbildningen. Då kan elever från hela landet tas emot till utbildningen som förstahandssökande, det vill säga på lika villkor som den anordnande kommunens egna elever.

En elev har också rätt att tas emot som förstahandssökande till utbildning i en annan kommun om programmet eller inriktningen inte finns i hemkommunen. Då kan eleven få ekonomiskt stöd för inackordering, och huvudmannen får ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.

Jag vill också nämna att Yrkesvuxutredningen bland annat ska ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux. Genom riksrekrytering kan antalet elever i mindre vanligt förekommande utbildningar öka, vilket kan bidra till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken. Den utredningen ska redovisa sina förslag den 15 februari 2024.

Jag och regeringen ser fram emot att ta emot båda de utredningar som jag har nämnt och avser att arbeta vidare för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.

Herr talman! Det vi nu ser är naturligtvis en omgörning av friskolesektorn. Jag har gång på gång i olika sammanhang sagt att det har funnits en naivitet bland borgerliga politiker när det gäller friskolesektorn. Vi har sett mellan fingrarna för mycket när det gäller dålig kvalitet och har inte tillräckligt väl förstått att vinstintresset kan leda till de här kvalitetsproblemen. Det är också därför den här utredningen har fått dessa tilläggsdirektiv. Målsättningen är naturligtvis att se till att vinstintresset inte är det främsta skälet att starta en friskola, utan det främsta intresset ska vara elevernas väl och ve och att bidra till ett bra skolväsen i Sverige.

Med detta sagt tror jag att den här utredningen kommer att visa vägen mot ett mer välfungerande friskolesystem i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Daniel Riazat efterlyser dialog. Jag vill bara påpeka att jag har varit i riksdagens utbildningsutskott ett antal gånger och gärna har dialog om dessa frågor. Men det är klart att det kan vara lite svårt att ha en dialog när tonläget är så uppskruvat som det nu tycks vara i denna fråga.

Många av de frågor som Daniel Riazat tar upp kommer att lyftas i den här utredningen. Men om kommunerna väljer att sälja eller inte sälja sina lokaler, till exempel, är väldigt svårt för staten att ha synpunkter på. Mängder av kommuner har sålt ut sina lokaler till olika typer av företag i tron att man tjänar pengar på att göra detta, att det är lönsamt. Sedan har det visat sig efter ett antal år att det kanske inte var riktigt så lönsamt som man trodde. Det är kommuner av olika politisk färg som har gjort detta. Men det ligger inom ramen för det kommunala självstyret att göra det. Det är svårt att tro att just friskoleutredningen skulle kunna ha så väldigt mycket synpunkter på detta. Däremot kan man naturligtvis som medborgare och kanske i andra sammanhang ha synpunkter på hur det ibland har gått till. Frågorna måste nog alltså behandlas utifrån var de hör hemma, tänker jag.

Jag tycker att tilläggsdirektiven är viktiga. De kommer, om utredaren utför sitt uppdrag ordentligt, att leda till en situation där det inte längre kommer att vara lönsamt att driva friskolor med uttalade vinstintressen och att göra det genom att ha låg kvalitet.

Det är väl ändå detta som är det absolut viktigaste - att alla elever som går i Sveriges skolor ska ha rätt till en skola av hög kvalitet, där man får veta att man förvärvar rätt kunskap som man sedan har nytta av resten av livet och kan gå vidare antingen i yrken eller till högre utbildning. Det är ju detta som är själva målsättningen: en skolsektor som har hög kvalitet som främsta målbild.

Herr talman! Det är precis som Daniel Riazat säger - sedan interpellationen skrevs har det hänt mycket som är positivt. Att en del av den skärpta lagstiftning som redan har införts nu får effekt i Skolinspektionens arbete är positivt.

Jag varken kan eller vill stå och kommentera enskilda skolor här i Sveriges riksdag. Däremot tänker jag berätta vad de tilläggsdirektiv som jag tolkar det som att Daniel Riazat tycker är bra men inte tillräckliga innebär.

De innebär till exempel att utredaren ska titta på skärpt ägarprövning. En sådan har vi redan fått, men den kan behöva skärpas ytterligare. Exempelvis skulle vi kunna ställa ytterligare krav på långsiktigt ägande av friskolor, så att man inte kan vara väldigt kortsiktig.

Vi måste också se till att det finns ekonomiska garantier för friskolor som startas och drivs. I dag vittnar Skolinspektionen om att det finns många friskolor som har alldeles för svag ekonomi och att det behövs väldigt lite för att en sådan skola ska gå omkull. Det får naturligtvis stora följder, framför allt för de elever som går där men också för den kommun som eleverna kommer från.

Vi föreslår återkrav av skolpeng vid brottslig verksamhet. Den möjligheten finns inte i dag, men man kan tycka att det är lite märkligt att skolpeng inte ska kunna krävas tillbaka av dem som ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Vi föreslår även vinstutdelningsförbud under ett antal år när man startar en friskola eller om en verksamhet köps upp av en ny ägare. Syftet med det är att stimulera långsiktigt ägande av friskolorna.

Vi vill ha en sanktionstrappa med skärpta viten men också sanktionsavgifter. I dag finns det ingen möjlighet att kräva in sanktionsavgifter, utan det är bara fråga om viten. Om man gör någonting dumt kan myndigheten säga åt en: Sluta göra det där dumma - annars får du betala! Det är vad viten innebär. Vi föreslår att man ska få böter direkt, det vill säga en sanktionsavgift, när man gör någonting dumt. De här systemen behövs naturligtvis båda två.

Vi föreslår också att utredaren ska titta på möjligheterna till tvångsförvaltning av skolor som fungerar väldigt dåligt. I dag finns den möjligheten för kommunala skolor men inte för fristående skolor. Det är rimligt att det ska gälla lika.

Inte minst föreslår vi till skillnad från de ursprungliga utredningsdirektiven att det här också ska gälla förskolesektorn. Det är en väldigt stor sektor som en del har förbigått med tystnad och som jag tycker att vi inte har pratat så väldigt mycket om. Det är viktigt att även den fristående förskolesektorn granskas bättre och att den lyder under samma lagstiftning som andra skolor.

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepat missköter sitt utbildningsuppdrag och med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.

Jag och regeringen ser det som ett stort problem om skolkoncerner missköter sitt utbildningsuppdrag och om de använder medel som är avsedda för skolan till verksamhet som inte har med utbildning att göra.

Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet som ska städa undan oseriösa och olämpliga aktörer men samtidigt värna valfriheten. Som framgår av tilläggsdirektivet till Utredningen om vinst i skolan ska utredaren bland annat föreslå vinstutdelningsförbud om huvudmannen tar emot statliga bidrag som syftar till kvalitetsförbättrande åtgärder. Vinstutdelningsförbud ska också föreslås om skolan är nystartad eller efter ägarbyte. Utredaren ska vidare lämna förslag som innebär införande av vinstutdelningsbegränsning om Skolinspektionen förelagt huvudmannen att åtgärda brister. Det kan också bli aktuellt om skolan underpresterar med hänsyn till exempelvis dess elevsammansättning.

Utredaren ska därtill föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en person i ägar- eller ledningskretsen är dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet eller om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten och om huvudmannen bedriver annan verksamhet än skollagsreglerad verksamhet.

Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.