Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att kostnaderna för den tillkommande byråkratin inte ska öka på ett sätt som urholkar möjligheten till faktiska insatser i skolan. Frågan föranleds av en granskning i medierna av Skolinspektionens tillsyn av en friskolekoncern respektive regeringens förslag om att Skolinspektionen ska få utökade resurser. Sköld har även frågat mig hur jag avser att agera för att lärares och rektorers tillkommande administration inte ska gå ut över deras arbetsmiljö och undervisningens kvalitet.

Trots att alla elever har rätt till en god utbildning med hög kvalitet fann Skolinspektionen brister på omkring hälften av de skolor som valdes ut för tillsyn under 2022. Regeringen tycker inte att det är acceptabelt. För att Skolinspektionen ytterligare ska kunna verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö behöver myndigheten öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat fler oanmälda besök. Kapaciteten i Skolinspektionens verksamhet behöver stärkas. Det är därför som regeringen har föreslagit att en utbyggnad av Skolinspektionens verksamhet inleds från och med 2024 och att medel tillförs för det.

Skolinspektionen har sedan januari 2023 fått ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister, särskilt när allvarliga missförhållanden återkommer i verksamheten. Som framgår av ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U2022:08, dir. 2023:109) vill regeringen göra Skolinspektionens sanktioner ännu mer effektiva. Det ingår i utredningens uppdrag att överväga om förutsättningarna bör ändras så att bland annat Skolinspektionen får större möjligheter att ingripa till exempel utan krav på att huvudmannen inte följt ett tidigare föreläggande eller utan krav på att missförhållandet måste vara allvarligt. I uppdraget ingår också att utreda och föreslå hur skärpta viten och sanktionsavgifter kan införas bland de tillsynsingripanden en tillsynsmyndighet kan använda. Regeringens målsättning är att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

När det gäller frågan om lärares och rektorers arbetsmiljö vill jag nämna att regeringen i juni 2023 gav en särskild utredare i uppdrag att genomföra en bred översyn som syftar till att förskollärarnas och lärarnas arbetstid kan frigöras från administration för att till större del ägnas åt undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen (U2023:01, dir. 2023:72). Utredaren ska lämna förslag oavsett om den administrativa uppgiften skapats på statlig nivå, huvudmannanivå eller skolenhetsnivå. Det kommer i förlängningen att främja barns och elevers utveckling och lärande.

När det gäller rektorers administrativa börda har skolhuvudmännen ett viktigt ansvar för att se till att verksamheten har de resurser och förutsättningar som krävs. I nästa led är det rektorn som leder verksamheten, fördelar resurserna inom enheten och fattar beslut om den inre organisationen.

I slutändan syftar Skolinspektionens ökade närvaro till att verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Kostnader avseende det bör ses i förhållande till vad ofullständig eller bristfällig utbildning kostar den enskilda individen och samhället på kort och lång sikt.

Herr talman! Mer än 400 000 barn och elever går i dag i våra fristående skolor eller förskolor.

Våra friskolor är en viktig och vital del av Skolsverige; det måste sägas. De ger ökad pedagogisk mångfald, kvalitetshöjande konkurrens och utveckling av nya effektiva arbetsmetoder. Föräldrar och barn ges också större möjlighet att finna just den skolform som passar just dem. Det kan handla om behovet av en tryggare och lugnare klassrumsmiljö med studiero eller en annan typ av pedagogik som våra kommunala skolor inte alla gånger kan leverera. Sverige behöver sina friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just för att vi värnar våra fristående skolor och ser mervärdet de ger måste vi också se till att oseriösa aktörer håller sig borta från skolvärlden. Det har detta visat.

Det är därför vi nu via Tidöavtalet utreder skärpta ägarprövningar vid start och övertagande av skola, skärpta ekonomiska garantier och återkrav av skolpeng vid brott. Vinstutdelning ska inte få förekomma de första åren vid skolstart för att garantera långsiktigt ägande.

Vi utreder även skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsningar och skärpt insyn i fristående skolor, såväl juridiskt och ekonomiskt som pedagogiskt, samt ytterligare skärpta granskningar av skolor med konfessionell inriktning för att bland annat komma till rätta med problemet med extremism och islamism på våra muslimska friskolor. Det sista är mer angeläget än någonsin.

Herr talman! Socialdemokraterna har innehaft regeringsmakten i mer än 20 år sedan friskolereformen 1992. Under alla dessa år har de inte lyft ett finger för att åtgärda eventuella brister och reformera systemet - inte ett.

I samband med valrörelsen och nu i opposition låter de helt plötsligt som goda socialister och kommer med det ena vänsterpopulistiska förslaget efter det andra. Det är oseriöst, och det saknar helt trovärdighet.

Med den här regeringen med stöd av SD ersätter vi socialdemokratisk passivitet med efterlängtad och nödvändig handling.

Herr talman! Till att börja med måste jag bemöta Anders Alftbergs påstående om "socialdemokratisk passivitet".

Det är ju Anders Alftbergs parti som tillsammans med den samlade borgerligheten har stoppat vartenda förslag som vi har lagt fram i den här kammaren under de senaste två mandatperioderna, förslag som hade kunnat komma till rätta med de här problemen. Hade Anders Alftberg suttit här då hade han röstat nej till våra förslag om att begränsa vinstuttagen, för det gjorde hans parti. Det gjorde Liberalerna också. Vartenda förslag som vi har lagt fram. Det har inte funnits någon socialdemokratisk passivitet. Det har funnits sverigedemokratisk vilja att bevara vinstuttagen. Det är vad som har funnits, och den finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men nu vill man se ut som om man gör något. Regeringen och Sverigedemokraterna är ivriga att se ut som att de ska göra något åt det här problemet eftersom det finns folkligt stöd för att göra något åt det. Men de är så ivriga att de tar i så att de håller på att spricka, och vad det kommer att göra är att knäcka lärarkåren och skolledarna under en ny flodvåg av administration.

Det handlar inte om att vi avvisar regeringens pengar till Skolinspektionen, som Lotta Edholm talar om här. Hon vet att det inte är sant. Det handlar om att vi tänker att linjen att ge Skolinspektionen ett helt nytt uppdrag som ska bygga på att granska kvalitetskriterier kommer att utlösa en helt ny flodvåg av administration i verksamheten.

Det kostade 6 miljoner att inspektera regelefterlevnaden i Thorengruppens skolenheter - regelefterlevnaden, inte kvaliteten. Det nya uppdraget kommer att vara att inspektera också kvaliteten. Hur mycket ska det få kosta, Lotta Edholm, att se ut som att man gör något åt vinstuttagen?

Jag tycker att det är fräckt att stå här och hitta på och tillskriva mig uppfattningar om min politik, både av Alftberg och av Edholm.

Vi har länge trott att vi skulle behöva betala friskolornas vinstuttag bara en gång. Det vill säga att de pengar som läcker ur systemet, som skulle gå till barnens utbildning, skulle vi bara behöva betala en gång. Men med den här regeringens politik, den här regeringens envetna skydd av bolagens möjligheter att ta ut vinst, kommer vi att få betala dem igen i mer resurser till tillsyn och igen i ökad administration och byråkrati ute på skolenheterna.

Det här kommer att ta resurser från undervisningen. Varenda krona som Lotta Edholm tillför Skolinspektionen hade man kunnat använda för att göra insatser som landar i verksamhet i stället för i tillsyn. Varenda timme som en rektor lägger på att svara på Skolinspektionens frågor hade rektorn kunnat lägga på sitt pedagogiska ledarskap i stället.

Den kostnaden kan inte Lotta Edholm bortse från, och därför tycker jag att hon borde svara på min fråga i stället för att gå till låga attacker och lägga ord i munnen på mig. Hur mycket ska byråkratin få kosta? Hur mycket ska det få kosta att bevara vinstuttagen, Lotta Edholm?

(Applåder)

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag trodde att denna debatt skulle handla om huruvida Skolinspektionen ska ha mer eller mindre resurser. Det var lätt att tro det när man läste interpellationen, för den handlar nämligen om att Skolinspektionen får alldeles för mycket pengar för sitt uppdrag.

Jag är helt övertygad om att svensk skolinspektion behöver stärkas på många olika sätt, bland annat genom de skärpta uppdrag man har haft riktade mot extremism och islamism - oerhört viktigt. Vi ser stora problem i friskolesektorn, som måste granskas.

Vi har tidigare haft en debatt här om friskoleutredningens uppdrag att ta bort vinsterna som det absolut viktigaste incitamentet för att driva en skola. Det är viktigt att vi fortsätter det arbetet. Men även givet detta behöver svensk skolinspektion stärkas, för vi har så många problem i våra svenska skolor. Att vi nu har IS-krigare i våra svenska skolor tycker jag är ett utmärkt exempel på varför Skolinspektionens uppdrag behöver både utökas och faktiskt också få mer pengar.

Herr talman! Rubriken för denna interpellation är Skolinspektionens utökade uppdrag, och det handlar i huvudsak om vilket jättestort problem det är att Skolinspektionen nu får mer resurser och nya uppdrag. Jag tycker att både resurstillskottet och uppdragen är bra och viktiga.

Skolinspektionen har en korrigerande effekt, det vill säga att när man ser brister ska man säga till skolorna att de ska åtgärda dem. Därför finns detta med vitesföreläggande, till exempel. Nu har vi lagt fram ett förslag för friskoleutredningen om att man också ska kunna ge böter, helt enkelt - inte bara viten utan också böter för den som begår misstag. Jag tycker att det är helt rätt väg att gå.

Men Skolinspektionens granskningar, oavsett om det är inspektion eller tillsyn, har också en preventiv effekt; de kan också öka kvaliteten. När skolor ser vilka brister Skolinspektionen ser på andra skolor kan detta leda till att de ser över sin egen verksamhet. På det sättet är denna typ av inspektionsverksamhet väldigt viktig.

Jag tycker att Skolinspektionens verksamhet är oerhört viktig i det svenska skolväsendet, och jag är övertygad om att vi kommer att behöva mer av detta i framtiden, givet de problem vi faktiskt ser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.