Lotta Edholm

Herr talman! Det var tråkigt att Daniel Riazat tog avstånd från de nationella proven och den betydelse som åtminstone jag tycker de har.

Man kan såklart inte säga att de nationella proven talar om hur det går för svensk skola. Däremot speglar de förhoppningsvis kunskaperna hos de elever som gör nationella prov i vissa ämnen. Det är viktigt att dessa resultat också avspeglas i betygsättningen. Hur det ska kunna ske är vad betygsutredningen bland annat ska titta på.

Precis som jag har sagt nu i flera inlägg handlar det även om friskolesektorn. Det är därför vi har lämnat tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Man ska inte längre kunna ta ut vinst när skolan är nystartad. Man ska heller inte kunna göra det om man har förelägganden från Skolinspektionen. Man ska vidare inte kunna ta ut vinst om man får statliga bidrag för kvalitetshöjande insatser och så vidare. Vi ska möjliggöra tvångsförvaltning av skolor som är dåliga. I dag finns denna möjlighet bara när det gäller kommunala skolor, men vi vill att även dåliga fristående skolor ska kunna tvångsförvaltas.

En hel del av det som Daniel Riazat efterlyser på friskoleområdet kommer regeringen alltså att verkställa. Men det är också viktigt att inse att en felaktig betygsättning inte är ett problem endast i friskolesektorn, utan det är också ett problem bland de kommunala skolorna. Därför måste vi ta ett helhetsgrepp om betygsättningen. Vi har som sagt tillsatt en utredning, och jag ser fram emot att så småningom få ta del av dess resultat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Daniel Riazat verkar tycka att det är ett problem att ingen är emot de lösningar som föreslås. Jag tycker snarare att det är en styrka. Det är väl alldeles utmärkt att många partier i Sveriges riksdag ser betygsinflationen som ett stort problem och att det också råder en viss enighet om vad man kan göra åt det. Det vore ett större problem om vi var helt oeniga om detta.

Precis som jag sa i ett tidigare inlägg är betygsättningen mer orättvis i fristående skolor än vad den är i de kommunala. Och precis som Daniel Riazat säger är en förklaring till detta att det finns en högre andel obehöriga lärare i dessa skolor. Därför är tilläggsdirektiven till utredningen om friskolesektorn mycket viktig också ur det här perspektivet. Man ska inte kunna driva friskolor med ett vinstintresse om man inte samtidigt har en hög kvalitet på verksamheten.

Ett problem är naturligtvis att en totalt felaktig betygsättning är ett tecken på att man har dålig kvalitet och dålig uppföljning och att man sannolikt har en för hög andel obehöriga lärare. Men alla dessa åtgärder är viktiga, inte bara var för sig.

Jag tycker att det i huvudsak är en styrka att partierna i denna församling anser att vi ska ha till exempel central rättning av nationella prov, att nationella prov ska vara en stor och viktig del i betygsättningen och att vi ska ha en likvärdig betygsättning.

Vänsterpartiet är inte den främsta tillskyndaren av betyg över huvud taget, så jag tycker att det är otroligt bra att Vänsterpartiet är engagerat i frågan och inte bara säger "Nämen betyg ska vi inte ha, och därför spelar det ingen roll". Betygsättningen är oerhört viktig. Det är myndighetsutövning. Det är viktigt att den sker på ett riktigt sätt, och det är därför regeringen har tillsatt dessa utredningar.

Herr talman! Ja, vad gör regeringen åt det problem som finns med en betygsättning som inte är likvärdig och med att vi ser fuskbetyg?

Ungefär 40 procent i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationellt prov. Samtidigt vittnar många högre instanser nu om att matematikresultaten kanske snarare sjunker. Handelshögskolan är en av de högskolor i Sverige som vittnar om det. Jag tycker möjligtvis att Daniel Riazats angrepp på Handelshögskolan är lite tråkigt. Det är ett av världens främsta universitet inom sitt område. Just därför måste man ta detta på stort allvar.

Vad gör då regeringen? Till exempel kommer digitaliserade nationella prov att införas successivt. Det är en förutsättning för att få till stånd central rättning av nationella prov. Det är inte enbart felaktig betygsättning som är ett problem i Sverige. Det finns också problem med rättningen av de nationella proven. Om de nationella proven ska ha större påverkan på betygsättningen är det viktigt att de är mer rättvisande.

Skolinspektionen ska fram till 2024 fokusera på att granska betygsättningen utifrån sitt granskande perspektiv.

Dessutom fick Skolverket i vintras i uppdrag att ta fram bestämmelser för hur man ska hantera betygsättningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Jag tror att det är viktigt att skolorna ser betygsättningen som en viktig del av sitt arbete och att man verkligen på djupet förstår att betygsättning är just myndighetsutövning och ingenting som man kan slarva med.

Sist men inte minst har vi de två utredningar som regeringen har tillsatt och gett tilläggsdirektiv. Det gäller den stora betygsutredningen, som leds av professor Magnus Henrekson, och tilläggsdirektiven till friskoleutredningen, som hanterar en del av de frågor som Daniel Riazat tar upp.

Daniel Riazat har helt rätt i att det är ett större problem med orättvis betygsättning i friskolorna än i de kommunala skolorna. Men det finns också stora problem i den kommunala skolan. Det vet jag, som tidigare var skolborgarråd i Stockholm. Vi gjorde ett stort matematikprov för att testa och se hur väl betygen i matematik i årskurs 9 stämde med resultaten på de nationella proven och med det prov som vi gjorde. Då såg vi att det var stora problem i både kommunala och fristående skolor.

Det är viktigt att vi kommer till rätta med det här problemet.

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med betygsinflationen.

Jag vill börja med att instämma med interpellanten i att det är av största vikt att det går att lita på de betyg som sätts. I Sverige används betyg både när man söker arbete och för tillträde och urval till utbildning. Att betygen är rättvisande och speglar en individs kunskapsnivå är av stor vikt både för individen, för samhället och för omvärlden. Både lärare och rektor har ett ansvar att se till att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna. Betygsättning utgör myndighetsutövning, och ytterst har varje skolhuvudman ansvar för att skollagen (2010:800) och andra bestämmelser följs.

Det finns i dag stora problem med hur systemet är konstruerat och i praktiken fungerar. Det har påvisats i flera rapporter, bland annat i Statens skolverks analyser av betygsättningen i grund- och gymnasieskolan och i Statens skolinspektions kvalitetsgranskningar.

En förklaring till den bristande likvärdigheten är enligt Skolverket svårigheten för lärare på olika skolor att finna en samsyn i bedömningen. Det är enligt myndigheten nödvändigt med en systemförändring. Behovet av att se över betygssystemet lyfts även av Riksrevisionen, som vid sin granskning av statens insatser för likvärdighet i betygsättningen rekommenderat regeringen att utreda hur betygsättningen kan bli mer likvärdig.

Det har också kommit fram flera uppgifter om påtryckningar gentemot betygsättande lärare om så kallade glädjebetyg eller fuskbetyg, som jag hellre kallar dem. Av forskningsrapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor (SNS Analys 88, 2022) framgår att fristående skolor har en mer generös betygsättning än kommunala. Betygsinflation är dock ett problem hos både enskilda och offentliga huvudmän.

När det gäller betygssystemet har regeringen redan vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod. Både Skolverket och Statens skolinspektion har fått uppdrag i sina regleringsbrev som syftar till att främja en mer likvärdig betygsättning.

Den 22 juni i år tillsatte regeringen också en utredning som ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Utredaren ska bland annat analysera för- och nackdelar med systemet för betygsättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system och lämna förslag på förändringar. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasieskolan mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.

Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, och det är uppenbart att det krävs förändringar i vårt system. Det är dock viktigt att det först utreds ordentligt.

När det gäller fristående skolor gav regeringen den 7 juli i år Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) ett omfattande tilläggsdirektiv som syftar till att öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

Jag ser fram emot konkreta förslag att ta vidare från båda dessa utredningar. Systematiska avvikelser i betygen och påtryckningar på lärare för att sätta högre betyg får inte förekomma. Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget.

Fru talman! Precis som jag sa tidigare här i kammaren är det otroligt viktigt att betygen är rättvisande. Det är de uppenbarligen inte i tillräckligt hög utsträckning i Sverige i dag.

Därför kommer vi inom de närmaste veckorna att tillsätta en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur man tydligare kan koppla resultat på nationella prov till de betyg som faktiskt sätts.

När det gäller friskolorna och utvecklingen där kommer det att tas om hand i tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Det är två olika frågor. Men jag skulle vilja understryka att jag anser att Linus Sköld i hög utsträckning har rätt. Friskolor sätter högre betyg än motsvarande kommunala skolor gör. Det finns redan utrett. Jag tycker att det viktiga nu är att försöka komma fram till vad vi ska göra åt saken.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Nej, regeringen drar inte ned på budgeten för skolan. Vi ökar budgeten med 1,6 miljarder kronor i år. Den del av statsbudgeten som går till skolan just nu är den största på 30 år.

Detta är dock självklart ett delat ansvar. Centerpartiet var ju ett medverkande parti när skolan kommunaliserades för 30 år sedan, och vi kan nu se de brister som faktiskt finns på grund av detta beslut. Det blev inte bättre, utan det blev sämre.

Kommunerna satsar väldigt olika på skolan - den kommun som satsar mest per elev satsar ungefär dubbelt så mycket som den kommun som satsar minst. Det är därför vi snart kommer att återkomma med direktiv om en nationell skolpengsnorm som kommunerna inte kommer att gå under.

(Applåder)

Fru talman! Det är en väldigt svår och angelägen fråga som Anders Ådahl väcker. Vad gör vi åt de kriminella som faktiskt finns i skolorna?

Från början väcktes den här frågan genom en kartläggning som Sydsvenska Dagbladet gjorde. Med anledning av den sa jag att regeringen kommer att se över möjligheterna att införa fler brottskategorier. Jag tror också att det är viktigt att se om det går att göra upprepade kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Arbetet pågår alltså redan i Regeringskansliet. Men jag tycker att det är bra att även Centerpartiet väcker frågan, för den är väldigt viktig för både elever och anställda i skolan. Man ska veta att man inte har grovt kriminella som arbetskamrater.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Betygsättningen måste vara rättvis, och det är den inte i Sverige. Det finns elever som får alldeles för höga betyg i förhållande till det de har presterat. Ungefär 40 procent av niondeklassarna får ett högre betyg i matematik än det som motsvaras av det de har presterat på nationella prov. Samtidigt flaggar lärosätena för att matematikkunskaperna är alldeles för dåliga, helt enkelt, bland svenska elever.

Vi kommer nu i närtid, inom någon eller ett par veckor, att tillsätta en utredning som får i uppdrag att titta på hur man tydligare kan koppla betygen till resultaten på de nationella proven. Jag tror att det är den viktigaste vägen att gå när det gäller detta.

Sedan tänker jag att vi allihop borde sluta säga glädjebetyg och i stället säga fuskbetyg, för det är vad det är.

Fru talman! Precis som Camilla Hansén säger lever vi just nu i en inflationsekonomi som påverkas av faktorer som vi många gånger inte kan påverka själva, som kriget i Ukraina, pandemin och så vidare. Vi lever i en väldigt orolig värld. Vi här i denna kammare - riksdagsledamöter och regeringen - men också kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för att göra vårt bästa för att värna välfärden i Sverige. Där ingår naturligtvis skolan som en viktig del.

Vi kommer att fortsätta satsningarna på skolan framgent och också i höstens budget. Men jag kan självklart inte här och nu säga något om innehållet i den. Det tror jag att också Camilla Hansén förstår.

Fru talman! Tack, Patrick Reslow, för frågan! Detta är ju en otroligt angelägen fråga. Vi har en läskris i Sverige, och de barn som läser sämst är de som kommer från de socioekonomiskt svåraste förhållandena. Därför gör regeringen nu också en stor satsning på läroböcker med mer än en halv miljard varje år för att barn och elever ska få riktiga böcker i stället för att ibland bara ha stenciler och annat.

Det stämmer också att digitaliseringen sannolikt har haft en negativ effekt på läsförmågan. Det mesta talar för att man lär sig att läsa bättre med hjälp av böcker än med hjälp av skärmar, och man lär sig att skriva bättre när man skriver för hand. Det är också viktigt för läsförmågan. Jag vågar dock inte säga exakt vad vi kommer att göra, men digitaliseringsstrategin har vi ju skickat ut på remiss. Nu har vi fått tillbaka remissvaren, och vi kommer att sammanställa dem först. Sedan ber jag att få återkomma i den här frågan.

Fru talman! Jag skulle säga att vad jag tror i de här frågorna egentligen inte är så intressant. Det viktiga är ju hur det faktiskt förhåller sig. Jag vill återigen peka på att det finns lagstiftning och regelverk och att det är enormt viktigt att de följs. Följs de inte finns det medel att ta till, precis som Tobias Andersson själv pekar på. Men vad jag tror om detta är faktiskt inte så intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är det naturligtvis intressant att få olika vittnesmål när det gäller just demokratiuppdraget, och det får jag som skolminister när jag är ute. Det gäller alla de olika frågor som har lyfts fram i den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa inledningsvis har jag stor tilltro till och stor respekt för att lärare faktiskt följer den lagstiftning och de regelverk som finns. Tobias Andersson pekar också på att det faktiskt kan få konsekvenser om lärare inte gör detta, och det är naturligtvis viktigt.

När det gäller tystnadskultur finns ju den i många sektorer i samhället. Det är oerhört allvarligt om människor, oavsett om det är ungdomar eller vuxna, inte vågar redovisa det som de utsätts för eller det som de ser. Det är också huvudmannens sak att se till att det finns möjligheter att, även anonymt, berätta vad som händer i olika verksamheter.

Skolan har ju ett viktigt demokratiuppdrag, men ibland är det svårt för lärare att undervisa utifrån det inom olika ämnesområden. Det är en uppgift som har blivit allt svårare med åren. Många lärare vittnar om att det kan vara svårt att föra en diskussion om till exempel hbtqi-frågor, hederskultur, Förintelsen och så vidare. Man måste också ha respekt för att de här frågeställningarna inte alltid är helt lätta för lärare att hantera. Men med det sagt är det så att vi har ett regelverk och att vi har lagar i det här landet, och de ska faktiskt följas.

Fru talman! Jag litar på lärarna, och jag har stort förtroende för att de utför sina uppgifter på ett sakligt och korrekt sätt oavsett vilket parti de faktiskt röstar på eller sympatiserar med. Det finns krav på allsidighet och saklighet, och Skolinspektionen kan göra tillsyn - och gör tillsyn. Lärarnas ansvarsnämnd kan varna lärare eller till och med dra in legitimationen om de anser att lärarens agerande strider mot lagstiftningen.

Min och regeringens uppfattning är att regelverket är tillräckligt. Det finns en tydlig koppling mellan alla bestämmelser om kravet på just objektivitet i grundlagen, skollagen och läroplanerna. Och jag har stort förtroende för att de som arbetar inom skolväsendet utför sina arbetsuppgifter i enlighet med rådande bestämmelser. Jag avser inte att lägga fram några lagstiftningsförslag för att ändra på detta.

Men om en lärare i sin undervisning inte följer skolans styrdokument och den lagstiftning jag har refererat till bör det också få konsekvenser. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att göra det inom ramen för arbetsrätten.

Det är Statens skolinspektion som har tillsyn över skolväsendet. I detta ansvar ingår också att kontrollera att utbildningen följer de bestämmelser i skollagen och andra författningar som reglerar verksamheten. I övrigt kan jag naturligtvis inte kommentera enskilda fall här i kammaren. Vi kommer inte från regeringens sida att ändra på rådande lagstiftning, som ska efterlevas.

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en objektiv och neutral undervisning i Sveriges skolor.

Låt mig börja med att slå fast att min och regeringens självklara uppfattning är att all undervisning ska bedrivas i enlighet med kravet på saklighet och allsidighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av regeringsformen framgår att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. Kraven på saklighet och opartiskhet kan sammanfattas under det gemensamma begreppet objektivitetsprincipen. Denna princip ska beaktas av samtliga skolor som bedriver undervisning enligt skollagen.

Även i läroplanerna betonas vikten av en saklig och allsidig undervisning. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Skolan har också ett demokratiskt uppdrag. Skollagen är tydlig med att utbildningen i skolväsendet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Jag kan som statsråd inte ha synpunkter på hur lärare, rektorer eller andra tjänstemän tillämpar lagstiftningen i enskilda fall. Däremot kan jag konstatera att bestämmelserna i fråga om saklighet och opartiskhet är tydliga, och jag ser därmed inget behov av att vidta några åtgärder.

Fru talman! Vi kommer nu att göra stora förändringar på områdena betygsättning och friskolor. Det har jag redan redogjort för. Och jag är helt övertygad om att ytterligare utredningar kommer att påverka detta så småningom. Jag har försökt att redogöra för detta i talarstolen.

De absolut största besparingarna genomförs just nu i socialdemokratiskt styrda Stockholm och Göteborg. Stockholm har en skattkista på 83 miljarder kronor och en omsättning varje år på 50 miljarder - men kan inte plocka fram 200 miljoner. Räkna procenten på det. Det här beror på socialdemokratiskt ointresse för skolan. Det har varit exakt så här i Stockholm. De lärare och rektorer som har jobbat i Stockholms stad under ett antal år vet att det är så. Socialdemokraterna går till val på att det ska finnas två lärare i varje klassrum, och sedan gör man miljonbesparingar i Sveriges absolut rikaste kommun.

Skolan är kommunaliserad, och det är Socialdemokraternas ansvar. Det gjorde Socialdemokraterna för 30 år sedan, och det var ett felaktigt beslut.

Vi kommer nu att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm, det vill säga att kommunerna inte kan gå under normen för hur mycket pengar som faktiskt satsas på skolan. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse, inte minst i socialdemokratiskt styrda kommuner.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.