Ulf Kristersson

Herr talman! Jag är lite förvånad av den debatt som har uppstått med anledning av förslaget att man som äldre ska kunna välja biologiskt kön på den person som utför mycket intima sysslor. Det är rätt anmärkningsvärt att detta har vållat kritik. Är det inte rätt självklart att man kan vara i en situation där man känner sig rätt sårbar – långt innan övergrepp begås? Talar inte de övergrepp som har begåtts för att detta är ett problem på riktigt? Jag är genuint förvånad över de kommuner som sägs inte ha velat polisanmäla händelser. Allt detta är allvarligt på riktigt, och därför har vi föreslagit en ändring som gör att man som äldre ska kunna välja vilket biologiskt kön den person ska ha som ska göra det allra mest privata åt en i ens hem.

Herr talman! Jag har mycket svårt att se att detta har något att göra med frågan om att kunna anmäla ändring av juridiskt kön efter utlåtande och att det ska godkännas lite lättare.

Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna gärna vill tala om en fråga som är föremål för rättslig prövning. Det kommer jag inte att göra av respekt för att det pågår en rättslig prövning. Så enkelt är det.

Jag kan dock säga att en utomstående expert nu gör en analys av hur Regeringskansliets säkerhetsarbete fungerar mer principiellt. Finns det brister och sådant som behöver justeras? Detta har inget att göra med prövningen av om enskilda personer eventuellt har gjort sig skyldiga till felaktigheter, utan det handlar om huruvida Regeringskansliet har en tillräckligt bra rutin för den sortens frågor. Denna analys kommer också att presenteras.

Herr talman! Jag delar i allt väsentligt beskrivningen, och som jag tror att alla förstår handlar detta om en blandning mellan regelverk och politik och sådana val som människor gör själva. Om de sedan görs aktivt eller av tradition kan man diskutera, men det är en komplex situation.

Vi gör ganska mycket nu för att ändra de formella reglerna. Vi ökar möjligheterna till eget sparande, och vi ser till att utbildning alltid ska löna sig och att fler ska gå från bidrag till arbete och därmed få mer jämlika pensioner med mera.

Människor ska såklart också uppmuntras att leva ett liv där de delar på ansvaret på ett sådant sätt att utfallet blir mer jämlikt. Politiken kan göra en del, men familjer måste också göra en del själva. Vi har sett en god utveckling på en del områden, medan det har stått stilla på andra områden.

Politiken måste föregå med gott exempel, men människor har också själva ett ansvar för hur de lever sina liv.

Herr talman! Det ärliga svaret är att ingen vet just nu. Det är otroligt lätt att känna enorm sympati för dem som hyser optimism för att det skulle kunna bli frihetligare och mer demokratiskt i Iran efter 47 år av förfärligt förtryck. Det är lätt att känna enorm sympati med alla svenskiranier i Sverige som hoppas på det bästa. Men vi måste också inse att det finns betydande risker.

Vi ska på marginalen göra vad vi kan för att uttrycka vår ståndpunkt i detta, och det gör vi också. Men vi har också ett ansvar att se till att de faror som finns inte sprider sig till Sverige. Vi är därför väldigt upptagna just nu av säkerhetshoten mot Sverige och de risker som finns. Vi har redan sett tendenser, och de får inte få fäste här. Sverige har sedan tidigare förfärliga erfarenheter av vad Iran är kapabelt att göra. Vi håller också ett öga på prisutvecklingen här i Sverige på grund av det som händer där.

Men just nu är juryn ute, som det heter.

Herr talman! Det är sant att när vi tog över gick de kurvor som borde gå ned upp och de som borde gå upp gick ned. Det är en ganska enkel men korrekt sammanfattning av läget.

Det berodde inte bara på den gamla regeringen. Det fanns en pandemi, och kriget mot Ukraina hade startat. Det fanns också många andra saker. Men regeringen hade ingen ekonomisk politik. Om man tappar tre av åtta budgetar har man ingen ekonomisk politik; då har man i praktiken ingen finansminister. Så kan man inte sköta ett land i tuffa tider.

Nu är det precis tvärtom. De saker som borde gå ned, som skjutningar och invandring, går ned. De saker som borde gå upp, som tillväxttakt, går upp. Inflationen går ned som den ska, och räntorna går ned som de ska. Allt detta är lite osäkert på grund av Iran just nu, men i grund och botten är det så.

Tillväxten är extremt viktig. Ska vi klara av de stora investeringar som vi gör i försvaret, för att hjälpa Ukraina, i svensk välfärd och i infrastruktur måste vi ha tillväxt. Jag är så glad över bred enighet om stora investeringar. Det vore bra med bred enighet också om tillväxtpolitiken.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Regeringen kan och får inte lägga sig i enskilda fall. Jag konstaterar bara att Migrationsverket har sagt att de pausar sina beslut i väntan på en ny lag. Det gör de inte lättvindigt, utan det gör de för att de vet att en ny lag är aviserad.

I övrigt måste myndigheterna fatta beslut. Självklart gäller gammal lag tills ny lag är på plats. Så är det med all lagstiftning. Jag tror att inte ens Miljöpartiet skulle kunna hävda att en lag som finns inte ska tillämpas alls, men Migrationsverket har alltså sagt att de kommer att pausa besluten i väntan på ny lag.

Herr talman! Den första frågan är lätt att besvara. Vi kommer att lägga fram en proposition under våren, och om riksdagen bestämmer sig för att inte ta sommarledigt kommer ni också att hinna behandla propositionen.

Den frågan överlåter jag med varm hand till riksdagen. Vi kommer att göra vår del, och som alla vet har Migrationsverket sagt att de tänker pausa besluten i den sortens ärenden i väntan på en ny lag eftersom de vet att en ny proposition kommer att komma. Det var ingen som lyckades klara den uppgiften tidigare.

Jag tar ändå rätt lätt på kritiken, för jag vet att Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och kanske också Centerpartiet, i grund och botten är emot hela den strama invandringspolitiken. Ni har varit emot varje beslut som vi har fattat. Ni vill tillbaka till 2015, och ni är en liten minoritet av svenska folket.

Vi tar allvarligt på de här frågorna. Vi ser till att de som skulle kunna hamna i kläm får en ny chans att inte hamna i kläm, men inom ramen för en riktigt stram invandringspolitik under lång tid framåt. Där tycker vi olika. Det är därför det är så fundamentalt oklart vad en vänsterregering skulle göra i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Fossilfritt stål, utsläppsfri cement och allt detta kräver massiva satsningar på fossilfri energi i Sverige. Det är precis det vi gör – visserligen utan er än så länge, men ni kanske också hakar på så småningom. Vi bygger alltså massiva mängder ny kärnkraft i Sverige, och det kommer att garantera dessa möjligheter.

Jag kommer tillbaka till frågan om med vem. Det är inte oviktigt. Att ha åsikter som man vet att man aldrig kan genomföra är möjligen kul på ett statsvetenskapligt seminarium, men det har ingenting med seriös politik att göra.

Ni måste ändå rimligen ställa er frågan: Om vi tycker att vi ska luckra upp den svenska arbetsmarknadslagstiftningen och ha flexiblare regler eller sänka skatter till höger om Moderaterna – med vem tänker vi göra detta?

Om ni inte har något svar på den frågan blir er politik inte ens ett tips, utan en synpunkt som ni vet aldrig kommer att förverkligas. Ni måste någon gång kunna svara på frågan om hur verklighetens politik ska förändras och inte bara fantasins.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag kvittera: Jag tycker att det är genuint roligt att Centerpartiet nu propagerar för en liberalare och mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning i Sverige. Centerpartiet vill även ha lägre skatter på många områden.

Man undrar bara: Med vilka tänker ni genomföra den politiken? Är det med Vänsterpartiet? Är det med Miljöpartiet? Eller är det med Socialdemokraterna?

Jag underkänner inte alls själva idén, utan jag skulle gärna prata om sådana saker. Men det blir lite akademiskt, så att säga, när man uttrycker saker och ting som går rakt emot de egna tänkta samarbetspartnerna. Men jag lär gärna av Danmark även på det här området.

Jag tror att de allra flesta vet att vi nu har skapat bättre ekonomiska förutsättningar för den del av arbetsmarknaden som handlar om konjunktur. Sverige har gått från tillväxtbotten till tillväxttoppen. Vi kan dividera om enskilda decimaler, men det råder ingen tvekan om att Sverige har gått från det absoluta bottenskiktet till att ha en av Europas allra högsta tillväxter.

Sedan fattar ju alla att det som händer i Iran just nu är riskabelt. Hur mycket det kommer att slå är det ingen som vet. Men Sverige har, till skillnad från många andra länder, statsfinanser som gör att vi ska kunna klara också allvarliga störningar.

Jag tycker att de återkommande försöken att svartmåla svensk ekonomi och att aldrig se de styrkor vi har, som gör att man kan använda styrkan och vattna där det växer, är en dålig tradition till vänster i svensk politik.

Den andra delen, som jag vet att ni inte vill prata om, är den del av arbetslösheten som handlar om invandring. Det är den långa, strukturella, som man säger, arbetslösheten som inte påverkas nämnvärt av konjunktur. Den är jag allra mest bekymrad för.

Jag har själv tre blivande akademiker hemma, eller nästan hemma. En är snart färdig ingenjör, en är mitt i ekonomutbildningen och en har just påbörjat medicinutbildningen. Vi pratar mycket om framtidens arbetsmarknad. Jag är inte alls obekymrad över den, men jag är mer bekymrad över dem som inte har någon utbildning alls.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Det är en helt felaktig beskrivning. Lagen är bokstavligt talat från 2016, bekräftad 2021.

Det vi har gjort, som ni inte förmådde göra, är att tillsätta en utredning för att se om man kan lösa de här problemen på ett bättre sätt inom ramen för en stram invandringspolitik. Jag förstår att den tanken inte föresvävar er över huvud taget.

Att inom ramen för en stram invandringspolitik under många år ändå ha en lagstiftning som gör att unga människor inte hamnar i kläm är precis vad vi har aviserat. Det är precis det som nu utarbetas. Det är precis det som är grunden för att Migrationsverket har kommunicerat att de avser att pausa de beslut som annars skulle bygga på den gamla lagstiftningen. Precis så är det.

Herr talman! För det första noterar jag att Samuel Gonzalez Westling allt oftare har ett tonfall och ett tonläge som påminner mig om Viktor Orbán – nedlåtande, spydigt, hånfullt. Jag tänker inte svara på det sättet. Det var likadant förra gången. Jag svarade inte på det sättet då heller.

För det andra konstaterar jag att Vänsterpartiet inte alls är ute efter att förändra en lagstiftning där vissa har kommit i kläm därför att man enligt lagen betraktas som vuxen när man är 18. Ni vill riva upp hela den migrationspolitik som vi nu har slagit in på. Men ni vågar inte säga det.

Ni borde stå för er uppfattning, som är i princip fri invandring. Ingen ska prövas. Ingen ska lämna landet. Ja eller nej har ingen betydelse. Ni har varit för varje amnesti, varje ventil, varje riktning som gör att fler människor kommer till Sverige, och ni är emot varje förändring som innebär att vi stramar upp invandringspolitiken.

Vi tycker helt enkelt olika.

För det tredje har alltså regeringen aviserat en ny lagstiftning som gör att färre ska komma i kläm efter den lag från 2016 – under den tid när ni olyckligtvis hade inflytande över politiken i Sverige – som gör att unga vuxna måste lämna Sverige för att de inte har egna skyddsskäl.

Nu försöker vi lösa den frågan. Migrationsverket har meddelat att de kommer att pausa beslut i väntan på ny lagstiftning. Så gör man på ett seriöst sätt.

Vi värnar en stram migrationspolitik. Vi ska inte gå tillbaka till 2015. Vi ska inte bli den plats som allt fler söker sig till med allt större integrationsproblem som konsekvens – sådant som ni inte bryr er om.

Vi står för en stram invandringspolitik som ändå tar hänsyn till att enskilda kan komma i kläm också på grund av gammal lagstiftning. Det är vad vi gör just nu, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Regeringens och min uppgift är alltid att främja svenska intressen. Ofta gör vi det genom samarbete i EU.

Här ska vi vara noga: Sverige har nytta av vårt EU-medlemskap. Vi följer spelregler, men vi påverkar också spelregler. Sedan är jag den första att säga att vi, till skillnad från andra länder, ibland följer spelreglerna lite väl noggrant.

Vi kommer att kräva undantag från EU:s energiskattedirektiv. För att kunna gynna svenska elkonsumenter kommer vi också att kräva att man inte lägger beslag på svenska flaskhalsavgifter.

Herr talman! Det är nu en oförutsägbar utveckling av framför allt olje och gaspriser i spåren av kriget. Sedan finns det många andra aspekter på det här kriget. Det finns sådana som är hoppingivande, inte minst för alla iranier som nu hoppas på en fredligare och frihetligare framtid. Det finns också betydande risker för oro i hela regionen med ganska svårbeskrivliga konsekvenser.

Men vi kan hålla oss till det som frågan kretsade kring. Just nu stiger oljepriserna ganska rejält. Det varierar naturligtvis lite grann från dag till dag. Även gaspriserna påverkas. I Europa pratas det ofta om gaspriserna, kanske lite grann till svensk förvåning. I Europa pratar man om gas. Det gör vi inte i Sverige, för vi har bättre elsystem, dessbättre, så vi är inte så beroende av gaspriser.

Som Elisabeth Svantesson har sagt flera gånger är vi öppna för både att justera bränslepriser och att justera elpriser genom stöd. Vi återkommer till båda inför vårbudgeten.

Herr talman! För det första: Det här är en fråga för riksdagen att avgöra, inte för regeringen.

För det andra: Det här fallet är redan granskat en gång i konstitutionsutskottet, utan nämnvärd anmärkning ifall jag minns rätt.

För det tredje: Det är nu föremål för en domstolsprövning.

Man är friad i första instans. Det är överklagat i andra instans. Såvitt jag förstår finns det en tradition av att man inte prövar frågor som är föremål för en brottsundersökning i domstol. Den praxisen har såvitt jag förstår följts här – inget mer och inget mindre.

Herr talman! Vi måste väl kunna diskutera vad vi tycker olika om. Jag ställde bara en självklar motfråga. Ni har varit med på varje steg av de saker som vi har gjort utanför ordinarie budget. Ni har inte protesterat mot en enda. Ni vill höja skatten medan vi vill sänka den – där tycker vi olika men inte i de andra frågorna.

Nu kommer ni i efterhand och verkar plötsligt mycket bekymrade över detta. Varför då? Därför ställde jag den ganska rimliga frågan om ni har ångrat er när det gäller Ukraina och försvarssatsningarna. Eller är det bara så, vilket jag faktiskt tror, att ni inte gillar att vi har sänkt skatten för hårt arbetande människor så att de har en chans att klara sig efter många år av lågkonjunktur och hög inflation? Nu vill ni egentligen höja skatten, men det vill ni inte säga.

Annars tycker vi bara olika om politikens inriktning. Det kan jag leva med, och jag har respekt för att ni tycker annorlunda. Men nu kommer ni i efterhand med helt andra synpunkter än vad ni har haft tidigare. Jag begriper bara inte varför.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte vet exakt vad som har hänt just kring den föreningen i Malmö, så det ska jag låta vara osagt.

På ett lite mer övergripande plan kan jag säga att vi gör väldigt mycket för att skärpa villkoren, transparensen och genomlysningen i vad som sker och vilka kriterier som måste gälla för att få bidrag över huvud taget. Allt detta skärps ganska rejält, vilket inte minst märks på ilskan från en del föreningar som inte längre lever upp till de villkoren. Vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar. De ska inte missbrukas – det är viktigt. Pengar får heller inte användas i destruktiva syften som att skapa separatism och bidra till segregation och extremism. Det är otroligt viktigt.

Vi gör alltså ganska mycket, men jag kan inte säga någonting om just den här föreningen i Malmö.

Herr talman! Sverige har ett i många stycken väldigt fint och välfungerande välfärdssystem som vi slår vakt om. Men på några punkter har det inte blivit som jag tror att man tänkte när det byggdes upp.

En av de punkterna är att man i mycket högre grad än i andra länder får tillgång till allting på en gång, vilket är konstigt. Det var inte tanken. Tanken var att man skulle arbeta, försörja sig själv, betala skatt och få del av välfärdsförmåner. I stället har vi det som heter bosättningsbaserade förmåner, vilket innebär att man får allting på en gång på ett sätt som man inte får i andra länder.

Det tror vi är dåligt. Det är mycket bättre att man systematiskt uppmuntras att arbeta sig in till förmåner, vilket också är normalt i Sverige. Vi har till exempel sjukpenningen och akassan som man måste arbeta sig in till. Det är inget onaturligt i Sverige.

Det är dåligt om det är för lätt att få bidrag när det egentliga fattigdomsproblemet handlar om att det är för många som inte arbetar. De borde jobba i stället för att leva på bidrag.

(Applåder)

Herr talman! Jag och regeringen kommer alltid att ha stor respekt för människor av olika tro men också för människor som saknar religiös tro. Det är fundamentalt viktigt. Därför kommer jag alltid att önska att människor som vill fira sin högtid ska få göra det i fred och i frihet på ett bra sätt i vårt land.

Det betyder inte att man har rätt till ledighet för vad som helst. En rektor i en skola, till exempel, får godkänna men också neka ledighet för en enskild angelägenhet utanför de vanliga ledigheterna. Vi ser dock att det i praktiken skiljer sig åt ganska mycket, och därför har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag om hur bestämmelserna om kortare ledighet kan göras tydliga och likartade över landet.

Herr talman! Ni socialdemokrater är ändå roliga, Eva Lindh. När ni väl får en talepunkt i handen håller ni verkligen i den! Har alla fått plugga in precis hur det ska låta – ”Regeringen har tappat kontrollen” och så vidare? Det är nästan lite kul.

Ärligt talat: Det här säger ett parti som förlorade tre budgetar av åtta. Förstår ni inte vidden av detta? Man kan inte ens få igenom en budget i Sveriges riksdag och har inte ens majoritet för sin politik, och ändå försöker man läxa upp vår regering för att vi gör insatser och investeringar som vi tror på – och dessutom stöttar vanliga barnfamiljer med skattesänkningar på flera tusen i månaden.

Varför säger ni inte som det är? Ni vill inte ha de skattesänkningarna, utan ni vill i stället höja skatten. Annars är ju frågan varför ni inte står emot när vi gör upp om att göra försvarsinvesteringar och finansiera Ukrainastöd utanför den vanliga budgeten. Ni hade kunnat säga nej, men det gjorde ni inte. I stället kommer ni här och gnäller i efterhand. Det imponerar inte.

(Applåder)