Ulf Kristersson

Fru talman! Det finns en dålig tradition i svensk politik att sopa problem under mattan för att sedan i efterhand be om ursäkt för att man varit naiv eller inte sett det komma, eller i värsta fall skylla ifrån sig. Ett bra exempel på det är när Socialdemokraterna försöker skriva om sin egen historia i migrationspolitiken.

Den nya regeringen jobbar inte på det sättet. Vi talar klartext om problemen - om invandringen, om energin, om försvaret, om risken för krig och om möjligheterna till fred. Sedan samlar vi majoriteter och fattar beslut och får någonting gjort i svensk politik.

Jag tror att sammanhållning och tillit byggs när staten visar att man klarar av sina mest grundläggande uppgifter och när alla förstår både sina rättigheter och sina skyldigheter i ett land - samhällskontraktet. Då lyckas vi bäst.

Frågan som nu återstår är: Varför tror Socialdemokraterna att den gamla politik som har fört oss hit skulle kunna lösa problem om en ny socialdemokratisk regering tog över?

Fru talman! Det handlar om två saker. För det första: Vi har varit mycket noga med att vara med och skapa sanktionerna och vara med och utvidga dem. För det andra: Låt oss hålla oss till de sanktioner som vi enats om! Det är viktigt. Sedan vet alla att allt vi kan göra i förnybart och i kärnkraft kommer att minska våra behov av fossil energi, inte minst av olja.

Om saker och ting tar tid, och om saker och ting är viktiga, krävs det driv i steget. Man måste ha bråttom när det tar tid. Det tar tid att återuppbygga det svenska militära försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Det tar tid att återuppbygga det svenska civila försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Och det tar tid att bygga ny svensk kärnkraft. Det är därför vi har driv i steget och fattar besluten. Återigen: Hoppa på tåget!

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först hälsa Daniel Helldén välkommen till kretsen av partiledare. Jag ser mycket fram emot både samtal och debatter de kommande åren.

Det stora som har hänt när det gäller energi efter Rysslands förfärliga invasion - och kanske det enda goda, om man ska leta efter någonting gott i detta - är en dramatisk omställning av europeisk energiförsörjning från rysk fossilgas och olja. Det är ingen liten sak. Av dåliga skäl snabbades omställningen på från det fossila Ryssland till andra saker. Det är långt ifrån perfekt, men det är ändå en viktig sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

För svensk del följer vi just detta. Sverige är en mycket liten användare av rysk gas och olja, men vi följer naturligtvis de sanktioner som finns. Vi gör också allt vi kan för att ställa om från det fossila. Om Miljöpartiet hade varit med och byggt ny kärnkraft hade vi snabbare kunnat komma bort från allt fossilt. Det är målet för den här regeringen. Hoppa på tåget!

Fru talman! Jag beskrev ju precis vad vi håller på med när det gäller civilförsvaret, inklusive att det kommer att ta tid att återuppbygga det som har försummats i decennier.

Sedan förstod jag inte riktigt vad som menas med att "de ska bära detta själva". Jag har just sagt i tre replikskiften att vi har ett gemensamt ansvar. Jag sa uttryckligen att kommuner och regioner bär och tar ett stort ansvar för sina kommuner och regioner, vilket de också vill göra. Det vet inte minst vi som själva har varit kommunalråd. Men jag sa också uttryckligen att staten ska bära vår del av ansvaret.

Vad det handlar om nu är att komma ur en situation med hög inflation. Det är otroligt viktigt. Kommuner och regioner har olika förutsättningar. En del, men inte alla, kan använda upparbetade överskott. En del, men inte alla, hänvisar till mycket specifika särskilda skäl på grund av den höga inflationen.

Staten ska också bidra med vårt. Det finns fler tillfällen under året där vi kan komma in och göra insatser. Alla som tar ansvar följer utvecklingen mycket noga. Det gör även regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med om att Linköping är en fin stad. Mycket är bra i Linköping - universitetet, Saab och mycket annat.

Vi gör mycket på det här området, och som jag sa alldeles nyss i ett annat replikskifte är civilförsvarsfrågor djupt underskattade sedan decennier. Det var som att dessa frågor inte behövdes. Det är en felsyn. Vi lär oss några saker av våra ukrainska vänners heroiska kamp. En sak vi lär oss är vikten av att försvara civil infrastruktur och vikten av skyddsrum. När man springer ned i skyddsrummen från Kyiv School of Economics med wifi inser man att de behövs.

Men det finns också mycket annat. Vi återaktiverar civilplikten. Ministern för civilt försvar har systematiska diskussioner med regioner och kommuner om att de också ska tänka mer på civilförsvar och förberedelser. Det här är ett maratonlopp; det här är inte sprint. Att återuppbygga den svenska civila försvarsförmågan kommer att ta tid, men vi gör det systematiskt, och vi gör det ambitiöst.

Herr talman! Som Nooshi Dadgostar vet lade vi fram en budget i september utifrån den information som fanns då, och den trädde i kraft för 17 dagar sedan, i början av ett nytt år. Regeringen kommer att återkomma om vi bedömer att vi behöver göra mer när vi ser hur det utvecklas i landets kommuner och regioner. Som jag sa redan i mitt inledningsanförande följer vi detta mycket noga. Vi ser att framför allt regionerna har det tuffare nu än tidigare, och vi ser att många regioner tar ett mycket stort ansvar och använder de regelverk som finns. Detta är i grunden ett gemensamt ansvar, och staten avser att ta sin del av ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Som jag precis sa lade vi 16 miljarder kronor i budgeten för att bidra till kommuner och regioner i en tuff tid. Det var den enskilt största satsningen. Sedan dess har saker försämrats, framför allt i regionerna, vilket jag var tydlig med. Prognoserna förändras efter hand. Kommuner och regioner vet att de bär ett stort ansvar. De vill ta ett stort ansvar och själva leda sina verksamheter. Många har varit med om tuffa tider förut och förstår att inflationen är ett stort problem för alla, inte minst för dem. De förväntar sig också att staten bidrar på olika sätt, med pengar och bättre regelverk.

Min bild är att kommuner och regioner nu gör allt de kan för att komma över en svår tid. En del använder tidigare goda resultat, och en del hänvisar till speciella omständigheter i sina budgetar. Men de förväntar sig också att staten bidrar, och staten är beredd att bidra med mer. Vi följer utvecklingen mycket noga.

Herr talman! Som jag sa är hög inflation dåligt för alla. Det är dåligt för löntagarna, staten och regionerna. Det är dåligt för samhällsekonomin. Har man lärt sig något av tidigare år med hög inflation vet man att bekämpning av inflation är A och O. Vi ärvde en tvåsiffrig inflation, men nu är den på väg ned. Vi har skapat utrymme att agera i svensk ekonomi. För oss är det fundamentalt.

Regionerna vet att staten ställer upp med sin del av ansvaret. Den enskilt största satsningen i budgeten gick till kommuner och regioner, och som jag nyss sa är vi beredda att göra mer. Regionerna tar stort ansvar. De vet att tuffa tider kräver tuffa beslut. Men de förväntar sig också att staten gör sitt, och regeringen är beredd att göra mer. Vi följer utvecklingen mycket noga. Alla drabbas hårt av inflationen, inte minst landets regioner.

(Applåder)

Herr talman! Mitt svar är tudelat. För det första gör vi nu en historisk upprustning av det svenska försvaret. Vi fokuserar på civilförsvaret, sedan decennier underskattat i svensk politik. Det faktum att vi har en speciell minister för civilförsvar antyder vilket allvar vi tar detta på. Vi går med i Nato. Vi gick så långt att vi räddade Socialdemokraterna undan sitt eget regeringsunderlag för att kunna gå med i Nato. Allt detta gör vi i en farlig och svår tid. Vi talar klartext om var vi befinner oss och hymlar inte om problemen.

För det andra var inflationen tvåsiffrig när vi ärvde den från er. Det var inte bara ert fel, vill jag understryka. Men tvåsiffrig inflation är dåligt för alla, inte minst för välfärden och inte minst för sjukvården och regionerna. Därför påpekar jag just det. Regionerna tar sitt ansvar, och de har gjort tuffa saker förut. Men regeringen är beredd att ta ytterligare ansvar om det behövs, och vi följer frågan extremt noga.

Herr talman! Vänsteralternativet brukar ju hävda att näringslivet inte vill ha ny kärnkraft, men i förra veckan gick 14 tunga näringslivsledare ut på DN Debatt och underströk att ny kärnkraft är nödvändig för att säkra svensk industri och svenskt välstånd. De förstår att det är bråttom. De vill gå från ord till handling. De är till och med redo att vara med och betala för ny kärnkraft - så viktigt är det. Men de behöver långsiktighet och tydlighet från svensk politik. Och det är exakt vad vi kommer att ge dem. Vi har en konkret plan för ny kärnkraft med en effekt som motsvarar två stora reaktorer senast 2035, och i förra veckan presenterade vi en kärnkraftssamordnare som ska se till att varje steg i en komplex process tas i rätt tid.

Men visst vore det ett styrkebesked om även vänsteralternativet ville vara med på denna historiska offensiv och precis som i Natofrågan visa att när det gäller kan vi enas och lägga om kursen. Det brådskar, med mer planerbar och fossilfri industri, och näringslivet vill nu kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut för både svenskt välstånd och klimatomställningen. Därför vore det bra med ett tydligt besked, framför allt från Socialdemokraterna, redan i dag. Tänker Socialdemokraterna lyssna på industrin och ställa sig bakom regeringens plan för ny kärnkraft? Det är den enda trovärdiga plan som hittills har presenterats. Och framför allt, när får näringslivet Socialdemokraternas svar?

(Applåder)

Herr talman! Nyss försökte en splittrad vänsteropposition avsätta Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Men omröstningen visade tvärtom att hon har riksdagens förtroende när hon lägger om den svenska klimatpolitiken. Romina Pourmokhtari är en skicklig och påläst minister. Jag är stolt över att just hon representerar Sverige på de stora internationella klimatkonferenserna och över att hon är den första klimatministern någonsin som har en trovärdig plan för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045.

I stället för att göra politisk teater av en av vår tids viktigaste frågor borde det splittrade vänsteralternativet ägna sig åt självrannsakan. Varför lade de ned fullt fungerande kärnkraft när behovet av mer fossilfri el är så akut? Varför lade de all kraft på Europas högsta reduktionsplikt? Och varför lyckades de aldrig själva presentera en plan för att nå hela vägen till nollutsläpp? Gör nu er hemläxa, är mitt budskap. Lyssna på näringslivet, som ser ny kärnkraft som en nödvändig del av klimatomställningen. Bli en del av lösningen; var inte en del av problemet!

Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Vi lämnar nu ett mörkt år bakom oss. Antalet sprängningar var det högsta någonsin. Rekordmånga utomstående dödades i gängvåldet. Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Men problemen har förvärrats under ett decennium, och de tar tid att lösa. Även 2024 kommer att bli ett prövande år.

Vi lever i skuggan av ett krig i Europa. Det ukrainska folket kämpar inte bara för sin egen frihet; de kämpar även för vår. Det pris som Sverige, EU och USA betalar i form av fortsatt militärt och ekonomiskt stöd är ingenting i jämförelse med det pris som Ukraina betalar för sin självständighet.

Det tuffa ekonomiska läget pressar hushåll och välfärd. Inflationen drabbar även sjukvården. Låt mig därför understryka: Sverige ska ha en välfärd att lita på. Regeringen ser det försämrade ekonomiska läget, framför allt i landets regioner. Huvudansvaret för välfärden ligger på kommuner och regioner, och de tar det. De ska axla sin del av uppgiften och bör överväga att inom gällande regelverk använda tidigare överskott och prioritera kärnverksamhet framför kringverksamhet. Men även staten ska självklart göra sitt, och vi har beredskap att göra mer. Vi kommer inte att svika den svenska välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig också peka på några av det nya årets ljuspunkter. När regeringen tillträdde var inflationen tvåsiffrig. Nu är den på väg ned. Segern är inte vunnen, men det är uppenbart att vår ekonomiska politik nu ger resultat.

Vid årsskiftet sänkte vi skatten för alla löntagare och pensionärer, liksom den skyhöga reduktionsplikten. Det innebär sammantaget en efterlängtad lättnad för många familjer.

Ett annat skäl för hoppfullhet är alla de reformer som nu blir verklighet. År 2022 fick vi mandatet. År 2023 lade vi grunden för förändring. År 2024 börjar vi genomföra paradigmskiftet, steg för steg.

Regeringens plan mot den grova kriminaliteten följer almanackan. I januari fördubblar vi straffen för grova vapen- och sprängmedelsbrott. I februari får polis och åklagare rätt att använda vistelseförbud. I mars inför vi visitationszoner. I april stärker vi skyddet för många polisanställda som jobbar mot de kriminella nätverken. I maj gör vi det lättare att vräka kriminella hyresgäster som skapar otrygghet i sina områden. I juni ökar vi möjligheten att förverka brottsvinster - att ta lyxklockor och bilar från gängkriminella. I juli inför vi preventiv hemlig rumsavlyssning och husrannsakan.

Herr talman! Vi minskar invandringen till Sverige. Vi har redan skärpt kraven för anhöriginvandring, stramat åt reglerna för uppehållstillstånd och minskat antalet kvotflyktingar. I januari fick polisen nya verktyg för att också bekämpa skuggsamhället.

Vi rustar upp det svenska försvaret i en farlig tid. Försvarsmakten får ytterligare 27 miljarder kronor bara i år. Vi når Natos mål om 2 procent av bnp. Vi rustar upp det civila försvaret. Och nu på fredag återaktiveras den svenska civilplikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi stärker den svenska elförsörjningen. Steg för steg lägger vi grunden för en ny, historisk utbyggnad av kärnkraften i vårt land.

Herr talman! Det kommer att krävas hårt arbete för att få ordning på Sverige. Det är därför vi har ett högt tempo i den här regeringen. Risken är inte att regeringen går för långt eller gör för mycket. Risken i Sverige är nästan alltid att det tar för lång tid. Därför behövs nu både otålighet och uthållighet, precis som den här regeringen har.

Under 2024 kommer regeringen att i hög takt lägga skarpa förslag på den här riksdagens bord. Låt mig därför rikta mig till er i oppositionen - till dem av er som också vill få ordning på Sverige, som vill ha en kraftfull offensiv mot den grova kriminaliteten, som vill se mer kärnkraft för att klara klimatomställningen och mindre invandring för att klara integrationen. Ni som vill det, hoppa på tåget!

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Johanna Rantsi och Oliver Rosengren (alla M).

Herr talman! Jag tackar ledamoten för de vänliga orden om kippavandringen. Den var fin och viktig, tycker jag. Att den kunde ske i bred enighet var också en tydlig signal till det svenska samhället. Det uppskattar jag verkligen.

Den fråga som togs upp här har ju varit en del av kärnan. Från Sveriges sida har vi tillsammans med en majoritet av EU:s länder sagt att vi vill ha pauser för humanitärt tillträde som gör att man kan föra in förnödenheter och mediciner, ta ut skadade och hjälpa till. Olika länder har haft lite olika formuleringar, vilket är mycket välkänt. Länderna röstade också på olika sätt i omröstningen i FN.

Jag tycker att det är viktigt att vi står fast vid de prioriteringar som vi har haft under lång tid. Israel har rätt till självförsvar. Det ska ske inom folkrätten. Det krävs humanitärt tillträde. Vi kommer att ligga kvar i den svenska positionen.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Herr talman! Det vi konstaterade, vilket många regeringar nog har gjort före oss utan att kanske dra någon slutsats av det, är att en del saker helt enkelt tar för lång tid. Fleråriga utredningar, som vänder och vrider på alla problemställningar och kommer tillbaka med massiva betänkanden, har sina poänger i vissa fall. Ska man utreda grundlagar, till exempel, tror jag att detta är ett klokt sätt.

Ska man utreda en mycket specifik fråga för att nå ett mycket specifikt mål kan man ha högre hastighet, till exempel genom att använda utredare som jobbar heltid i stället för deltid eller genom att bryta ut specifika delar ur en utredning för en snabbare behandling. Jag sa också uttryckligen: med bibehållen kvalitet. Det handlar om mycket kvalificerade utredare som inte ens skulle åta sig ett uppdrag om de inte uppfattade att detta var kvalitetssäkrat.

Herr talman! Jag vill först bara säga att jag håller med om betydelsen av dammarna, både för kraftproduktion och som kulturbärare på olika sätt. Det fanns skäl till att regeringen beslutade att pausa den omprövning som annars hade lett till att man lagt ned en inte oansenlig andel av denna kraftproduktion. Det verkade helt absurt att i dessa tider avsiktligt lägga ned stabil kraftproduktion, när vi har ett så uppenbart behov av den.

Omprövningen är alltså pausad, och regeringen kommer att återkomma till hur vi i förlängningen ser på detta. Men jag tror att det vi redan har gjort ganska väl antyder hur regeringen ser på denna fråga.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner mig helt säker på att om frågeställaren ställer frågan till Carl-Oskar Bohlin kommer hon att få en extremt detaljerad, entusiastisk beskrivning av allt detta - både sådant som är problematiskt och sådant som går väldigt bra.

Själv tror jag att jag nöjer mig med att säga att det fanns starka skäl till att jag ville ha en minister för civilt försvar. Ett skäl var erfarenheterna från Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Detta är otroligt viktigt. Det militära försvaret är viktigt, men det civila försvaret är systematiskt underskattat. Vi gör också stora insatser på detta område. Ska jag bara nämna en enda sak är den reaktiverade civilplikten en otroligt viktig del av detta - att integrera civilförsvar och militärt försvar. Det handlar om totalförsvarstanken.

Jag tror att vi kommer att se mycket av detta, till exempel på Folk och Försvar om bara några veckor uppe i Sälen.

(Applåder)

Herr talman! Regeringskansliets själva kärnuppgift är att se till att regeringar, oavsett färg, kan genomföra sin politik. Det är själva grunduppgiften, och Regeringskansliet ska självklart också vara kompetens- och resurssatt för att lösa den uppgiften. I vårt fall handlar det om att bygga ny kärnkraft, minska invandringen och skärpa arbetet mot brott. För en annan regering kan det handla om att lägga ned kärnkraften, öka invandringen och ha mjukare tag mot brotten. Båda är legitima, och man ska vara resurssatt för detta.

Jag har inte sysslat med denna fråga personligen, men jag är övertygad om att förvaltningen sköter detta som den ska. Nu har Socialdemokraterna dessutom KU-anmält mig i denna fråga; då får väl KU titta på om detta har gått rätt till.

Herr talman! Det är en viktig fråga. Jag kan börja med att berätta att när vi hade EU-kommissionen i Sverige inför det svenska ordförandeskapet var det en liten biavsikt med att ta dem till Kiruna. Vi lät dem flyga över precis hela Sverige för att de skulle förstå vidden av skogens betydelse här. Någon av dem hade sagt att nu går vi in i svenskt luftrum, och sedan flög de två timmar över skog.

Vi pratar alltså inte om en liten park någonstans. Det är otroligt viktigt att förstå detta.

Sverige och Finland gör nu stora insatser för att värna svenskt och finskt skogsbruk. Det handlar dels om de direktiv som nämns här, dels om grundsynen på äganderätten, skogens betydelse i en mycket bredare klimatpolitik och skogsråvarans betydelse - allt detta.

Där gör vi nu mycket stora insatser för att se till att detta landar så bra som det över huvud taget är möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tillhör dem som tror att när människor kommer hit i vuxen ålder går det väldigt bra med en fungerande svenska. Man måste inte tala perfekt svenska. Det tror jag delas av alla som har varit i andra delar av världen vet.

Men barn ska lära sig riktigt, riktigt bra svenska. Det lyckas vi inte med i dag. Svenska och matematik är de två stora problemen, och de hänger ihop. Om inte barn lär sig bra svenska får de svårt att klara även andra ämnen i skolan. Det är rätt uppenbart när man säger det, och vi har under lång tid misslyckats med detta.

Pisa pekar själva på att det har med invandring att göra, det har med integration att göra och det har också med stökiga klassrum att göra. Det är många olika saker som påverkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi lägger om skolpolitiken brett och rejält. Men ska jag peka på en enda fråga är det språkets betydelse och allt som gör att riktigt små barn tidigt lär sig svenska på annan plats om inte föräldrarna kan hjälpa dem med svenskan. Titta på Danmark; där gör man starka sådana insatser. Vi har väldigt mycket mer att göra i Sverige för att små barn ska lära sig bra svenska.

(Applåder)