Ulf Kristersson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det korta svaret är ja. Jag delar helt den bedömningen. Om de mediala uppgifterna är korrekta - vi ska vara noga med det - att det handlar om samma person som nu har kommit ut efter två tredjedelar och att Kriminalvården trots insikter och varningar om att det fanns stora risker för återfall ändå inte kunde hindra detta, och sedan begås brott igen är det helt fasansfullt. Jag känner djupt med de kvinnor som nu än en gång utsätts för hans brott. Det är helt förfärligt.

Jag tycker att detta understryker behovet av lagstiftningsförändringar. Jag tror att vi i grund och botten kommer att ha ett enormt brett stöd när vi lägger fram förslagen.

Det handlar om straff som i praktiken inte blir tidsbegränsade. Det vill säga att samhällsskyddet måste gå före tidsbegränsningen. Det handlar om att ta bort tvåtredjedelsregeln och om att dömda ska avtjäna hela straffet. Det handlar om fler livstidsstraff för grova sexualbrott. Allt detta tror jag är helt nödvändigt.

Jag tror att vi i grund och botten är helt överens, vilket kanske inte är helt förvånande heller.

Tidsaspekten kan jag inte säga exakt. Vi brukar ha rätt högt tempo, ibland så högt att vi får kritik för det. Självklart måste man invänta remisserna. Det har nu precis skett också. Vi kommer att ha riktigt hög prioritet på detta, och jag räknar med att vi kommer att kunna lägga fram en proposition inom bara ett antal månader. Vi håller ett högt tempo i brottsbekämpningsfrågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nästan en presskonferens i veckan, och det finns tyvärr goda skäl till det.

Jag tror att det finns en mycket hög förväntan på hög leverans efter att man under lång tid inte tagit dessa frågor på tillräckligt stort allvar. Jag delar verklighetsbeskrivningen och delar brådskan.

(Applåder)

Herr talman! Det är lite rörande att Socialdemokraterna plötsligt har sådan brådska. Under åtta år i regering var ingenting bråttom, men nu är det jättebråttom. Kom igen, det här imponerar ju inte på någon!

Ni fick ingenting gjort under åtta år, och nu är ni sura på att vi löser ett antal problem. Den kriminella ekonomin är ett av de riktigt stora problemen. Vi gör massor av saker för att se till att kriminella inte ska kunna infiltrera fastighetsföretag, tandläkarmottagningar, HVB-hem - alla möjliga ställen som ni inte gjorde någonting åt under åtta år.

(Applåder)

Herr talman! Den som lyssnade på min regeringsförklaring för ganska exakt två månader sedan tror jag nog uppfattade nyanserna. Jag beskrev att vi på viktiga punkter ärvde problem som nu ser lite bättre ut. Det var ganska varsamt. Vi ärvde en 10-procentig inflation. Den är har nu sjunkit och ligger klart under inflationsmålet, och därmed sjunker också räntorna. Fler människor ser att lite mer pengar blir kvar i plånboken. Det var ett viktigt exempel på en liten ljusning.

Jag var noga med att påpeka att migrationen till Sverige har sjunkit från väldigt höga nivåer och nu är de lägsta sedan 1997. Det är inget man ska inteckna för framtiden, men det är en ljusning. Jag var också väldigt noga med att beskriva alla de stora problem som fortfarande ligger framför oss, som det kommer att ta hela 20-talet att lösa. Jag tror inte att någon mer än möjligen frågeställaren kan ha missuppfattat de nyanserna.

Statsministerns frågestund

Herr talman! Det där var ju så nära historieförfalskning man kan komma. En enda gång fattade Socialdemokraterna ett beslut, med ett närvarande - gråtande - grönt språkrör som under protest till slut till nöds kunde fatta några svåra beslut för att därefter börja förhandla med Vänsterpartiet om att gå i motsatt riktning.

Det är dessutom bara att läsa i den budget som Socialdemokraterna lagt fram, och som gäller för innevarande år, att ni ökar kvotflyktinginvandringen med 100 procent. Det är den budget och den politik som hade gällt nu om ni vunnit valet. Jag förstår att det inte är någonting ni är stolta över - ni har ju ändrat er i det budgetförslag som gäller nästa år. Välkomna! Men min fråga kvarstår. Med vilka - Centern, Vänstern eller Miljöpartiet - tänker ni fortsätta lägga om den svenska invandringspolitiken?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Låt oss fortsätta på det här temat. Sverige lägger i grunden om hela invandringspolitiken nu, och andra länder hämtar inspiration från vad vi gör. Hos vänsteralternativet finns tvärtom de som vill återställa migrationspolitiken till hur den var 2015 med mångdubbelt fler kvotflyktingar, flyktingamnesti, nej till återkallande av uppehållstillstånd, nej till stärkt återvandring och nej till kunskapskrav för medborgarskap - för att göra ett axplock från den vänstra sidan.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern går förstås längst, men även Socialdemokraterna vill mer än fördubbla kvotflyktingmottagandet under innevarande år. Min nyfikna fråga till Magdalena Andersson är: Med vilka på din sida i politiken tänker du fortsätta minska invandringen till Sverige?

Herr talman! Vi tycker uppenbart olika när det gäller att ta risker med det svenska försvaret i relation till havsbaserad vindkraft. Jag riskerar inte att mot bättre vetande äventyra svensk försvarsförmåga.

Vad Miljöpartiet av obegripliga skäl glömmer att nämna är det som fick ja. Ett tredje ja kom ju parallellt med de många nejen. På två år har vi sagt tre aktiva ja till havsbaserad vindkraft. Ni lyckades med ett under åtta år. Vi vill ha detta där det gagnar svenska intressen av energiskäl och säkerhetspolitiska skäl. Ni förefaller att strunta i det senare, men det gör inte regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Det är precis tvärtom. Vi sa till Försvarsmakten: Vi har som ni vet den djupaste respekt för er svåra uppgift i det värsta säkerhetspolitiska läget på många år. Men ni kan inte bara svepande säga att ni är emot vindkraft till havs, utan ni måste beskriva konsekvenserna och förklara var det går och var det inte går. Försvarsmakten kom då tillbaka med en detaljerad redovisning.

Jag förstår nu att det finns andra säkerhetsexperter. En del är miljöpartister och andra jobbar i vindkraftsbranschen, surprise, surprise, och dessa vill överpröva Försvarsmaktens uppfattning. Låt mig då bara säga att jag står på Försvarsmaktens och svenska säkerhetsintressens sida. Jag tänker inte äventyra något och mot direkta rekommendationer bygga vindkraft på ställen som riskerar den svenska förmågan att skydda oss mot Ryssland. Var säkerhetsexperter och överpröva besluten, ni! Jag litar på de experter vi har.

(Applåder)

Herr talman! Jag hör svepande anklagelser. Tala ur skägget i stället! Om det är så att Centerpartiet menar att en politik där drivmedel kostar 30 kronor litern hade varit bättre, säg då det! Säg att man inte ska ha råd att köra bil i Sverige! Om ni på allvar vill ha vindkraftsparker till havs och strunta i Försvarsmaktens skarpa rekommendationer för svenska säkerhetsintressen, säg då det! Ert lite svepande allmänna bludder som inte har någon substans inger inte respekt.

Jag tar hänsyn till svenska nationella säkerhetsintressen. Jag bryr mig alltså om ifall det tar minuter eller sekunder för Ryssland att nå svensk kust. Jag tar ansvar för svenska hushåll. De måste både klara av klimatomställningen och ha råd att ta sina barn till träningen och sig själva till jobbet.

Tala ur skägget i stället!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Jag tackar Muharrem Demirok för en viktig fråga.

Som jag sa var konkurrenskraftsfrågorna uppe på förra Europeiska rådet, med Mario Draghis utmärkta rapport som grund. Jag skulle säga att det fanns bred enighet om diagnosen. Vi har halkat efter under 20 års tid. Detta är ingenting som har kommit plötsligt, men det är nu det har ställts på sin spets, av många skäl. EU satsar mindre på forskning och innovation. EU är regeltungt, till skillnad från USA. EU måste inte bli som USA, men det är ingen tvekan om att EU halkar efter.

Jag tror att jag inledningsvis nämnde vad vi tycker bör vara receptet: mer inre marknad, mer fri tjänstemarknad, mer digital inre marknad, fler frihandelsavtal och avregleringar. Som jag kanske antydde finns det inte någon enighet om detta i EU. En del länder tycker att mer reglering är svaret; jag skulle säga att det rör sig om de vanliga länderna.

Vi står upp för detta. Handelspolitiken är europeisk, och Sverige är ett extremt handelsberoende land. Allt vi kan göra för ett frihandlande EU som avreglerar ligger också i Sveriges intresse.

Herr talman! Det är ändå lite uppfriskande att det finns en marxist kvar i Sverige - det är ändå lite piggt, tycker jag. Det säger också någonting om Centerpartiets kommande våndor. Det bästa hade varit 100 procents skatt, eller åtminstone höjd marginalskatt. Allting som Centerpartiet säger sig vara emot är precis det man kommer att få om Vänsterpartiet skulle bilda nästa regering tillsammans med Centerpartiet.

Det är lite uppfriskande - det finns lite olika uppfattningar i svensk politik!

Jag tror inte på jättehöga skatter. Jag tror heller inte på alltför låga skatter, för vi behöver en väl fungerande offentlig sektor.

Under en tid tog vi lejonparten av svenska löntagares löneökningar i skatt. Det var dåligt. Det försämrade på alla sätt. Det gav mindre pengar, också till staten. Det tog bort drivkraften att arbeta.

De allra flesta i Sverige inser nu att arbete är bättre än bidrag. Kvar står Vänsterpartiet.

(Applåder)

Herr talman! När vi hade hög inflation förde vänstersidan i svensk politik en expansiv ekonomisk politik med mer pengar till nästan allting. Det är själva receptet för att spä på inflationen och göra människors realinkomster ännu mindre värda. Det är helt enkelt dålig ekonomisk politik.

Nu har vi fått ned inflationen, och vi har fortsatt en lågkonjunktur. Det finns ett behov och en möjlighet - och sunda statsfinanser, tack vare att vi inte följde ert recept - som gör att vi har utrymme att hjälpa hushållen att återställa en del realinkomster. Det är god ekonomisk politik. Så driver vi vår ekonomiska politik.

När det gäller lönerna har jag ingen annan uppfattning än att parlament i både Sverige och Europa måste ha system och regler för detta, och vi håller oss till de regler som finns. Jag föreslår inga förändringar av vare sig statsrådens, riksdagsledamöternas eller EU-parlamentarikernas löner. Vi har de regler vi har, och de förefaller fungera rätt bra.

Herr talman! Det säger alltså den partiledare som var finansminister på den tid när regeringar inte ens fick igenom sin ekonomiska politik.

Tre förändringar har skett. Den första är att vi har drivit en ekonomisk politik som besegrar inflationen, till skillnad från den politik som vänstersidan ville se på den tiden. Den andra är att vi har majoritet i den här kammaren för att genomföra politik. Vår budget är inte ett tips till riksdagen, utan vår budget går igenom. Den tredje gäller den arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft som vi inte behöver i Sverige när vi har så hög arbetslöshet. Den har vi nu minskat - för ni orkade inte göra det.

(Applåder)

Herr talman! Det är allvarliga tider i världen, och då ska vi vara noggranna här hemma i Sverige. Inflationen är nu besegrad. Det skapar förutsättningar för lägre räntor.

Inflationen hade inte kunnat besegras om vi hade fört en politik som var ens i närheten av vänsteroppositionens överbudspolitik. Att elda för kråkorna hade varit farligt. Vi ser nu ökad tillförsikt i ett väldigt tufft läge.

Vi har ärvt stora problem från er. Arbetslösheten i Sverige handlar i mycket hög grad om arbetslöshet som är kopplad till hög invandring och dålig integration, och ert regeringsalternativ vill nu öka invandringen i stället för att minska den. Kom inte och berätta för mig om invandringspolitiken!

(Applåder)

Herr talman! För snart tio år sedan kom över 1 miljon asylsökande till Europa och mer än 160 000 bara till Sverige utan att det fanns en tanke på hur de skulle integreras i vårt land eller en tanke på konsekvenserna. Vi ska inte tillbaka dit.

På EU-nivå lägger vi nu om politiken för att få kontroll över migrationen. Under det svenska ordförandeskapet lyckades vi samla medlemsländerna runt migrationspakten. På Europeiska rådet, EU:s toppmöte, finns det nu bred enighet om problemen med okontrollerad invandring. Det här är en stor förändring på bara två år. Men varje medlemsland måste också göra sitt. Europeisk säkerhet byggs inifrån och ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

I Sverige gör vi vårt, och vi ser hur andra länder nu inspireras av oss. Vi går mot det lägsta antalet asylsökande sedan 1997. Vi uppvärderar det svenska medborgarskapet, och nu ser vi till att utländska medborgare som våldtar och rånar ska utvisas ur riket och inte vara kvar här och kunna begå nya brott. Steg för steg genomför vi nu precis de reformer som den förra regeringen inte ville göra. Så har Sverige gått från att vara ett skräckexempel till att bli ett föredöme i migrationspolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i allvarstider - kriget mot Ukraina, lågkonjunkturen efter hög inflation, stor osäkerhet i viktiga länder. I det omvärldsläget vänder sig många länder inåt. Men vi har de senaste 30 åren lärt oss att ensam inte är stark. Det är tvärtom mer samarbete som bygger ett starkare och mer motståndskraftigt Europa.

För exakt 30 år sedan i dag röstade svenska folket ja till EU - till att bli en del av Europas gemenskap för fred, frihet och demokrati. Det var inte alls självklart. En del menade tvärtom att EU inte gick att förena med Sveriges då heliga neutralitetspolitik eller ens med vår egen välfärdsmodell. Vi var till slut 1994 en majoritet svenskar som bröt med den doktrin som varit rådande sedan 60-talet och fattade det historiska beslutet att gå med i EU. Det har gjort Sverige rikare och friare.

På året 30 år efter folkomröstningen om EU gick Sverige också med i Nato - ännu ett historiskt beslut och ännu ett beslut som ansågs helt omöjligt tills det plötsligt ansågs helt nödvändigt. Det har gjort Sverige säkrare och Nato starkare, och Sverige har med båda besluten äntligen kommit hem.

Medlemskap i EU och Nato har nog aldrig varit viktigare än just nu, för världen förändras i snabb takt, politiskt, ekonomiskt och militärt. Allt oftare når världens konflikter också in i Europa. Vi ser detta när nordkoreanska soldater nu strider tillsammans med ryska. Vi ser det i Irans rekryteringar av gängkriminella i Sverige för att utföra dåd på europeisk mark och i hotet om handelskrig mellan världens stormakter.

När vår tids riktigt stora frågor är gränsöverskridande krävs gränsöverskridande svar. Kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften - så kan man med bara fyra ord summera varför vi måste samarbeta mer. Det är fyra ord som visar varför det är rent omdömeslöst att ens leka med tanken att lämna samarbeten mellan demokratier.

Herr talman! I regeringsförklaringen för två månader sedan sa jag att det nu ljusnar vid horisonten i Sverige. Men när vi blickar ut över Europa och världen är det fortfarande mörka tider.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina går snart in på sitt fjärde år. Vi ser hur Ryssland backas upp av andra auktoritära stater, med vapen och soldater. När de gör gemensam sak för att krossa en demokrati måste svaret från oss och våra vänner vara glasklart: Vi står kvar vid Ukrainas sida för att hjälpa dem att vinna kriget men också vinna freden. Detta är vår generations allra viktigaste uppgift.

Ytterst är detta ett krig mot hela den fria världen. Parallellt med kriget i Ukraina gör Ryssland allt de kan för att destabilisera EU och våra europeiska grannländer. Det skedde nu senast i Moldavien och Georgien, där det finns konkreta uppgifter om rysk inblandning för att påverka valutgången - i Moldavien även för att hindra landets närmande till just EU. Men den moldaviska befolkningen stod emot och röstade ja till EU - eller som deras president Maia Sandu sa när jag pratade med henne: Vi vann rättvist i en orättvis kamp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

I ljuset av allt detta är några saker tydliga. Europas länder behöver ta större ansvar för vår egen säkerhet, var och en och tillsammans. Hela den europeiska försvarsindustrin behöver stärkas. I Sverige tar vi vårt ansvar, med historiska satsningar på både militärt och civilt försvar. Samtidigt måste Rysslands inflytande begränsas.

Därför har vi drivit på för sanktioner mot den ryska skuggflottan och mot rysk flytande naturgas och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina. Och sanktionerna biter, mer än Ryssland vill medge, även om det finns mer kvar att göra. Tro inte på den ryska propagandans ekonomiska rapporter!

Samtidigt behöver EU reformeras för att kunna ta emot nya medlemmar, som Ukraina. Processen ska vara meritbaserad, som det heter på EU-språk. Nya medlemmar ska helt enkelt uppfylla kraven. EU-medlemskap ska vara en kvalitetsstämpel som visar att man står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och att man tillhör den europeiska värdegemenskapen.

Herr talman! Både den inre och den yttre säkerheten kräver att EU har kontroll över migrationen och över våra egna yttre gränser. I Sverige har vi till slut lagt om politiken och ser i år ut att få den lägsta asylinvandringen sedan 1997. Det är ett paradigmskifte. Tidigare ville ingen följa oss. Nu hämtar andra länder inspiration av det vi gör i Sverige.

Men trycket mot övriga Europa är fortsatt högt, och därför måste vi göra mer. Det finns nu en enighet i Europeiska rådet om vikten av en stram invandringspolitik, en enighet vi inte har varit i närheten av tidigare.

Migrationspakten är en bra grund, men den löser inte allt. EU måste använda fler verktyg för att bemöta den irreguljära migrationen och för att öka återvändandet bland dem som fått avslag och inte ska stanna. Detta krävs för att motverka skuggsamhällen och det utanförskap som har vuxit fram under alldeles för lång tid.

Det finns ett stort intresse i EU för den här regeringens linje och våra lösningar. Ta bara hur vi nu knyter ihop biståndspolitiken med migrationspolitiken. Sverige visar nu vägen i detta arbete.

Kontroll över migrationen är också grundläggande för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Av gängmedlemmarna är det 50 procent som inte är EU-medborgare, och 70 procent av gängen i EU är verksamma i minst tre länder. De kriminella nätverken har varken moraliska eller geografiska gränser. Svenska gangstrar lurar svenska pensionärer på pengar från spanska solkusten. Mord beställs från Danmark och Turkiet. Så kan vi inte ha det.

Samma offensiv som regeringen genomför mot gängen på hemmaplan behövs nu också i EU. Europol måste få en starkare roll för att stötta medlemsländerna i kampen mot den organiserade brottsligheten. Mer samarbete behövs över gränserna för att beslagta och förverka kriminellas tillgångar och statusprylar. I förra veckan gjorde regeringen det möjligt att i större utsträckning ta de gängkriminellas pengar, bilar och prylar här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! EU har länge halkat efter USA och delar av Asien. I dag sker mer än 90 procent av världens ekonomiska tillväxt utanför EU. Medan USA:s dominans inom avancerad spetsteknologi har ökat deras produktivitet har EU:s dominans inom lagstiftning och reglering gjort att vi halkar efter. Det är helt uppenbart att EU har ett konkurrenskraftsproblem.

Mario Draghis rapport är en frank påminnelse om att vi måste ta detta på allvar. Samtidigt är det en stor svensk seger att konkurrenskraften i sig har kommit högt upp på EU:s agenda. Nu gäller det att vinna också själva innehållet.

Vi behöver en starkare inre marknad med färre hinder, i synnerhet för tjänstesektorn och den digitala ekonomin. Vi behöver en fördjupad och förbättrad kapitalmarknad, gärna med de svenska reformer som vi har gjort som förebild, mer fossilfri energi, fler världsledande universitet, mer spetsforskning, en stark frihandelsagenda och mindre byråkrati. Det är innehållet. Bara så blir EU en snabbfotad ekonomisk stormakt som utvecklar banbrytande innovationer och inte bara importerar banbrytande innovationer. Nya framgångsrika bolag ska inte bara födas i Europa utan också växa sig starka i Europa.

För att klara detta måste de frågor som är viktiga för hela Europa också bäras av varje enskilt medlemsland. Fokus måste vara på långsiktiga nationella reformer, inte på kortsiktiga europeiska regleringar. Många länder har en hemläxa att göra i svåra nationella beslut.

Sverige och EU har tagit en ledande roll i den gröna omställningen genom bindande klimatmål och lagstiftning som effektivt styr mot minskade utsläpp, inte minst genom världens mest ambitiösa klimatpaket Fit for 55. Regeringen säkerställer att Sverige gör sin del och att det sker på ett sätt som hushållen också har råd med.

Nu måste vi ge företagen rätt verktyg för att ställa om. I grund och botten handlar det om att stärka vår egen konkurrenskraft. Effektiv klimatpolitik går hand i hand med näringslivet. Då gäller samma sak i EU som i Sverige: snabbare tillståndsprocesser, fler incitament för ny teknik, inte minst för negativa utsläpp genom infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS och att värna skogens roll i omställningen. Det är en fråga där Sverige och Finland jobbar framgångsrikt tillsammans.

Framför allt behövs dock mer fossilfri, pålitlig och prisvärd el. I många länder består den uppgiften främst i att fasa ut fossila bränslen. Men för oss handlar det om att bygga vidare på vårt näst intill fossilfria elsystem. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Nu tar regeringen flera konkreta steg mot nästa svenska kärnkraftsprogram.

Herr talman! Ett litet land som Sverige med en öppen, handelsberoende ekonomi förstår värdet av EU. Halva vår samlade ekonomi handlar om export. Tre fjärdedelar av vår totala handel sker med omvärlden på EU:s inre marknad. Totalt handlar det om svindlande 4 250 miljarder kronor och 850 000 svenska jobb bara genom exporten.

Trots detta har Sverige ibland varit något av en motvillig EU-medlem. Det har vi inte råd med. Det ligger inte i Sveriges intresse. Vi måste tvärtom proaktivt och helhjärtat arbeta och samarbeta i både EU och Nato. Vi måste gå all in och tidigt i processerna söka allianser med likasinnade och använda vår plats vid bordet för att aktivt försvara och driva även nationella svenska intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Uppgiften att värna Sverige vilar fortfarande på oss själva, men mer än tidigare värnar vi nu vårt lands egen ekonomi, vårt lands säkerhet och vårt globala inflytande i tätt samarbete med andra.

(Applåder)

Herr talman! Jag får väl lite för formens skull säga att vi på detta toppmöte inte diskuterade Natos krav på 2 procent av bnp i försvarsanslag. Om jag ändå ska leta efter en koppling är den ganska naturlig, nämligen att konkurrenskraftsfrågor och tillväxtfrågor är viktiga av många skäl. Ett skäl är för att man ska kunna ha råd med saker och ting. Om man vill stärka sitt försvar, stå upp för hjälpen till Ukraina och klara klimatomställningen krävs tillväxt i ekonomierna. Om man dessutom har omfattande välfärdsambitioner krävs också tillväxt i ekonomierna.

Ibland tenderar vi att prata om allt vi ska göra med de pengar vi ännu inte har. Det är ibland även en svensk sjuka att vi gärna fördelar pengarna innan vi ens har dragit in dem.

Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Vi står inför väldigt stora omställningar geopolitiskt, klimatmässigt och internationellt konkurrensmässigt som gör att våra ekonomier måste vara konkurrenskraftiga, ha god tillväxt och generera rikedomar som vi sedan kan använda på ett hållbart och rättvist sätt för alla de uppgifter som ligger framför oss.

Där är kopplingen.

Trycket från USA och andra Natoländer är stort på de Natoländer som ligger efter; det är ingen tvekan om det. Många Natoländer har i praktiken tyckt att de inte behöver göra detta och har sett andra uppgifter som viktigare eller ligger geografiskt så att de inte har kriget in på skinnet på samma sätt. Vi kan ju gissa vad Polen säger till andra länder när Polen nu ligger på över 4 procent och diskuterar 5 procent. Det är ingen som önskar lägga sådana enorma summor på militärt försvar, men jag skulle inte våga chansa och inte göra det.

Den svenska tillväxten fortsätter, och vi är beredda att göra väsentligt mycket mer än vi gör i dag.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Herr talman! Det som vi i EU framför allt förfogar över är våra gemensamma verktyg när vi möter ett kandidatstatusland. Det handlar framför allt om att vara tydlig och säga: På de här villkoren kommer ni inte att komma in. Sedan kan vi ju inte fatta georgiska beslut.

Jag hade samtal även med Georgiens president. Vi vet inte vad som kommer att hända, men presidenten sa i praktiken att hon kan komma att ställas inför ett läge där hon ska stadfästa ett resultat och kan vägra att göra det. Detta kan betyda att oppositionspartier vägrar att inta sina parlamentsplatser. Det kan innebära en helt låst situation i georgisk politik. Jag har all respekt för att man kan hamna där, men det kan innebära en väldig osäkerhet framåt.

Jag tror inte att vi riktigt förfogar över några verktyg där. Jag är just nu allra mest angelägen om att vi gör allt vi kan för att se till att Moldavien fortsätter att ha rättvisa val, fortsätter sina närmanden och inte faller under de hot och det tryck som Ryssland utsätter landet för. Jag tror att det är där vi kan göra allra störst nytta.

Herr talman! Jag håller helt med om beskrivningen av vad som händer. Det är ett slags rysk söndra-och-härska-teknik som fungerar bättre i en del länder än i andra länder. Vi har själva lärt oss att ganska banala ryska budskap inte fungerar för en svensk publik, utan här måste man ta till andra metoder. Men om man har en stor hemmapublik som lyssnar på den sortens budskap är det svårt. Moldavien har klarat sig två gånger. Nu ska de klara sig en tredje gång, men de är allvarligt bekymrade.

En skillnad är att regeringen i Moldavien står upp för det som är rätt och riktigt. I Georgien är det i stället väldigt tydligt så att premiärministern utropar sig som vinnare, medan presidenten ifrågasätter hela valresultatet.

Det var tydliga budskap från EU:s ledare om Georgien. Det var fler än jag som tyckte att man från ett ordförandelands sida måste vara otroligt varsam när man agerar på ett sätt som kan uppfattas som att man talar för andra. Därför gjorde jag min markering, och andra gjorde samma markering.

Detta är allvarliga saker. Man ska ha klart för sig att vår verktygslåda är lite begränsad, inte minst när det sitter en regering som vill gå den här vägen. En regering som den moldaviska kan vi ju aktivt hjälpa på olika sätt. Det är mycket svårare i Georgien.

Budskapet tillbaka är ganska hårt: Det finns ingen väg in i EU på det här sättet. Lura inte er befolkning att ni kan göra som ni gör i valen och att EU:s famn samtidigt står öppen! Detta är att straffa befolkningen på ett sätt som vi egentligen inte önskar göra, men man kan inte både ha kakan och äta den. Det budskapet tror jag gick fram med en väldig tydlighet.

Herr talman! Det där är intressant. Under mina två år som statsminister har jag haft ganska många samtal, inte minst med just Emmanuel Macron. Vi håller inte med varandra i alla frågor, men han tänker systematiskt i den här sortens frågor. Senast i torsdags hade vi ett långt samtal som framför allt handlade om hur vi nu ska se till att alla som är riktigt stabila vänner av Ukraina hjälps åt och upprätthåller stödet för Ukraina i en situation som kan bli delvis ny. Där kommer Frankrike att vara en nyckelspelare, och jag sa att vi från Sveriges sida kommer att göra allt vi kan för att hjälpa till i en sådan process.

På ett väldigt franskt sätt sa han nyligen i ett tal - och det ligger någonting i det - att vi i längden inte kan lägga ut säkerheten på USA, handeln på Kina och energin på Ryssland. Det betyder inte att vi inte ska samarbeta om säkerhet med USA eller samarbeta handelsmässigt med Kina. Det betyder dock definitivt att vi inte ska lägga ut energin på Ryssland. Att bli mer oberoende och mindre ensidigt beroende är väldigt viktigt.

Herr talman! Det finns många goda skäl för just det frihandelsavtalet. Det har kommit långt och borde kunna beslutas.

Vi hade för bara ett antal månader sedan ett separat möte med de länderna. Det gick väldigt bra på många sätt. Det finns mycket där vi är like-minded som går att bygga på.

Det kräver enighet. Vi var tidigare inne på att ju mer man lägger in i olika avtal, desto svårare kan det vara att enas om dem. De som i grund och botten är mindre frihandelsinriktade än Sverige tenderar också att hitta bekymmer i nästan varje frihandelsavtal. Man kan alltid hitta någon grupp som allt annat lika skulle vara förlorare på kort sikt - medan vår erfarenhet är att allt annat lika och på lång sikt är vi vinnare med frihandel.

Här är perspektiven genuint olika. En del länder skulle säga: Jo tack, ett litet land med stora globala exportföretag - tacka sjutton för att ni är för frihandel! De kanske inte ser den principiella altruismen i vårt argument utan ser egenintresset.

Vi har aldrig förnekat att det är en kombination. Är man ett litet land som är byggt på stora innovationer där det egna landet är en för liten marknad behöver man resten. Då gör man nytta, dessutom. Vi har också varit ganska principfasta och varit lika öppna för inkommande handel som för utgående handel. Vi har insett att det här till slut kommer att jämna ut sig.

Andra länder är en stor egen marknad och har aldrig tänkt i samma termer av frihandel. De kanske också har starka intressegrupper som vill slå vakt om just den egna branschen och räds konkurrens från andra ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Det här är en klassisk motsättning, och den har inte förändrats. Men jag kan garantera att vi gör allt vi kan tillsammans med ganska många andra länder för att skörda de frihandelsavtal som har kommit längst och som skulle kunna ge frukt just nu.