Ulf Kristersson

Herr talman! Det händer att jag på allvar ifrågasätter vänsterns ärliga motiv i dess antirasismretorik.

Förra året gjorde en del människor allt de kunde för att förnedra och håna muslimer genom att bränna koraner. Även om det är lagligt sa jag gång på gång: Gör det inte! Då var det ingen som frågade om jag inte såg lika allvarligt på antisemitismen.

Nu säger jag: Sluta upp med att visa era antisemitiska trynen! Sluta upp med att säga att staten Israel inte har rätt att existera och att judar är skyldiga till allt världens elände! Nu får jag i stället gång på gång frågan om jag inte är lika bekymrad över islamofobin. Det är ett sådant hyckleri!

Svaret på ledamotens fråga är att varje skola har ansvar för att se till att det här inte förekommer. Men i en svensk skola som har problem med stök, bråk, våld och hot finns det såklart även sådana problem. Allt detta ska ut ur svensk skola.

(Applåder)

Herr talman! Framför allt finns det skäl att göra om lagen, och det håller vi på med. Vår uppgift är att skriva och fatta beslut om lagar som självständiga myndigheter sedan utför och arbetar efter.

Jag håller helt med om att det i dag är alldeles för få som utvisas efter att ha begått allvarliga brott. Ibland är det löjeväckande få som utvisas, trots upprepad och allvarlig brottslighet. Det är helt oacceptabelt.

Ibland beror det på att lagen inte används fullt ut, och då skriver vi om lagen så att den används. Ibland beror det på att Sverige har speciella regler som gör att man tar mer hänsyn till de dömda personerna än till brottsoffren - att personen som ska utvisas är kvar för att han ska ha kontakt med sina nära, i stället för att brottsoffer ska gå trygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I vissa fall räcker det med att den som är dömd till utvisning själv nekar att utvisas - då kommer landet som personen kommer ifrån inte att acceptera honom. Allt detta gör vi nu om.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi ärvde ju en riktigt hög arbetslöshet från den förra regeringen. Det fanns många skäl till detta. Ett viktigt skäl var naturligtvis att ekonomin och den höga inflationen inte skapade nya jobb. Ett annat viktigt skäl var konsekvenserna av både pandemin och kriget. Detta gällde många länder.

Ett tredje skäl var att långvarig hög invandring och helt ogenomtänkt integration har skapat det som ekonomerna kallar strukturell arbetslöshet, med människor som inte kommer in över huvud taget. Dessa människor talar inte svenska och har aldrig jobbat, allra minst i Sverige. De har inte några av de kunskaper som det svenska näringslivet efterfrågar. Den arbetslösheten beror på systematiska missgrepp i Sverige under mycket lång tid.

Nu ändrar vi på allt detta. Om vi ska komma åt det här kan vi dock i längden inte ha väldigt många människor i Sverige som lever på bidrag trots att de är fullt arbetsföra, samtidigt som vi behöver ta in arbetskraftsinvandrare även till lågkvalificerade jobb. Därför lägger vi om även den politiken.

Herr talman! Jag håller helt med om beskrivningen. Detta är verkligen förfärligt. Vi har tyvärr sett det på många ställen, om än inte exakt på det här sättet.

Jag var på Europeiska rådets möte i torsdags och fredags och pratade med Nederländernas ganska nye premiärminister, som åkte hem från mötet för att vara med och ta hand om konsekvenserna av detta tillsammans med borgmästaren i Amsterdam. De tog det på extremt stort allvar, vilket alla andra naturligtvis uppskattar. De var helt förfärade av detta.

Vi har sett en dramatisk ökning i kölvattnet av den 7 oktober. Vi kan tycka olika mellan länder och i länder om konflikten i Mellanöstern, men vi har det fullständiga ansvaret för hur det går hemma hos oss själva.

Jag tycker att vi från den här regeringen har varit extremt tydliga med var vi står och vad vi tycker om detta och med våra förväntningar på hur människor ska bete sig i Sverige. Allt som är lagligt är verkligen inte lämpligt, och man kan dessutom undra om en del saker över huvud taget är lagliga. Vi tar detta på mycket stort allvar.

Herr talman! Ja, i grund och botten precis det som antyds - hur otroligt viktigt det är med kopplingen mellan knopp och kropp. Vi vet det. Det är beforskat på många olika sätt att rörelse befrämjar många andra saker.

Det är också därför vi är bekymrade över barns stillasittande, kopplingen till övervikt och rent av fetma, inaktivitet och bristande social samvaro.

Jag tror att vi ska tänka så här. Det fanns under mycket lång tid i Sverige en nästan självklar tradition att barn och ungdomar skolades in i fysisk aktivitet. Det kunde vara idrott. Det kunde vara Skogsmulle och att vandra i Skogssverige. Det där är inte lika självklart längre för alla. Alla måste inte göra samma sak, men alla barn och ungdomar behöver röra på sig - så långt det är möjligt, naturligtvis. Det har vi som föräldrar ett stort ansvar för. Civilsamhället har ett ansvar, men politiken har också ett ansvar för detta.

Herr talman! Jag tror att frågeställaren vet och respekterar att jag inte kommenterar sådant som nu ligger i en utredning och som regeringen ska ta ställning till. Vi kommer att komma tillbaka med vårt samlade förslag.

Däremot delar jag helt uppfattningen att god djurhållning, inte minst jämfört med många andra länder, är en svensk kärnvärdering. Det finns ett mycket brett stöd i Sverige för att ha mycket höga krav och mycket stor omsorg om djur. Sedan är inte jag expert nog att värdera exakt på vilka sätt detta ska göras, men en grundläggande värdering är att ta väl hand om djur och ha omsorg om djur - det gäller naturligtvis även var de är på dagarna och hur de får sin mat. Det tror jag att de allra flesta tycker är en väldigt viktig sak.

Herr talman! Jag måste medge att jag inte i detalj kan svaren på varje del av detta. Däremot vet jag mycket bestämt vad jag tycker i äganderättsfrågor - mycket bestämt. Äganderätten är helt fundamental. Äganderätten inte minst i skog och mark har varit försummad i Sverige, antagligen med ett syfte, under lång tid.

Därför tror jag att vi hade en snarlik uppfattning före valet, och det är min övertygelse att vi har goda möjligheter att enas om de här sakerna.

Sedan vet vi båda att det här nu utreds i minst en stor utredning. Jag hoppas verkligen att de kommer fram till ett resultat som gör att äganderätten också till skog och mark stärks i Sverige.

Herr talman! Min häpnad minskar inte. Jag håller med om en sak här: Vi måste se till att inte nationella säkerhetsintressen krockar med energiförsörjningen. Det var just det vi gjorde när vi sa nej till 13 projekt som Försvarsmakten i detalj beskriver krockar med vitala nationella säkerhetsintressen. Man kan tycka olika om detta också. Jag är övertygad om att svensk säkerhet måste gå före när vi får så väldokumenterade skäl till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Lika häpnadsväckande tycker jag att det är att det aldrig sägs att vi åstadkommer det andra. Vi har fattat beslut om ja till tre olika havsvindkraftsparker på två år. Den förra regeringen, som sa att den var för havsvindkraft, fattade beslut om ett projekt på åtta år. Hur långsam kan man vara?

Det vi har gjort nu är att skynda på besluten så att man ska veta i god tid om man får eller inte får bygga. Det är att inte dra fötterna efter sig och äventyra svensk säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! De nationella säkerhetsfrågorna är, skulle jag säga, regeringens absoluta epicentrum. Det betyder inte att många andra saker inte också är viktiga, men jag tror att alla som har följt regeringens arbete med inre och yttre säkerhet och att skydda oss från krig, från hybridhot och från gängkriminalitet vet detta. Det är ganska högt upp i den maslowska behovshierarkin, ska erkännas, men det är absolut nödvändigt om man ska kunna få ett samhälle som fungerar i övrigt.

Kriget i vår närhet, det starka försvaret, Natomedlemskapet, hybridhoten där aktörer agerar med desinformation, opinionspåverkan och många andra saker och korsbefruktningen mellan terror i andra länder och beväpnade, riskvilliga gängkriminella i Sverige är något relativt nytt som också intresserar andra delar av världen. Allt detta tar vi på mycket stort allvar.

Till detta kommer hela civilförsvarssatsningen, en massiv satsning på det som tidigare var nästan bortglömt i Sverige.

Herr talman! Jag uppskattar ändå att det finns lite konsekvens i svensk politik. För Socialdemokraterna finns inget problem som inte kan lösas med en skattehöjning. Tänk vad världen måste vara enkel. Alla problem kan lösas om bara vanliga löntagare får lite mindre pengar kvar för egen del.

Det är lätt att få en problemfri värld. Ett skattetryck på 100 procent har löst alla problem. Detta tror inte vi på. Jag tror inte att ni tror på det heller, men det är den bästa konflikt ni hittar.

Vi ärvde några riktigt stora problem. Vi ärvde 10 procent inflation som hade skapats före oss och som vi har kämpat ned. Vi ärvde riktigt hög arbetslöshet framför allt bland utrikesfödda som inte talar svenska. Vi gör nu någonting åt för stor invandring och för dålig integration.

Sedan ärvde vi svåra tillväxtproblem i Sverige och i hela EU, som vi jobbar intensivt med just nu - senast på Europeiska rådets möte i torsdags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det formella och lite byråkratiska men ändå viktiga svaret är att vi håller på med en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Det låter så skrivbordstorrt som det kanske är när man skriver ett papper. Men däri finns, och kommer att finnas, en mängd strategier samlade för hur vi arbetar med detta. Det arbetet pågår i detta nu, i grund och botten av precis de skäl som anges. Det här är extremt viktiga frågor.

Låt mig få bredda frågan lite grann. Jag vågar fortfarande hävda att Sverige är i grunden ett tolerant samhälle. Det är viktigt att säga det eftersom det är en självbild som vi vill ha. Har man sagt det måste man också säga att det finns många problem. Den grundläggande liberala paradoxen är att vi vill vara riktigt toleranta och alltid hitta gränsen för toleransen vid intoleransen. Där ska vi vara glasklara och sätta stopp.

Jag tycker att vi har dessa instinkter, men problemen finns utan tvivel kvar.

Herr talman! Jag varken kan eller ska kommentera hur Sida har fattat beslut i enskilda ärenden. Den frågan måste ställas till Sida och följas upp på traditionellt sätt.

Däremot både kan och vill jag säga några ord om den strategi som vi lade fast. Det var att få mer fokus på effektivitet i biståndet, mer transparens och utvärderbarhet. Flera tidningar har med förödande tydlighet visat att det helt har saknats kontroll över vad pengarna har använts till. Det handlar om kvalitet och resultat.

Nu är det Sidas uppgift att fatta beslut och bedöma vilka civilsamhällesorganisationer som ska få stöd och hur man följer upp och utvärderar det arbetet. Det är deras uppgift.

Sedan kommer regeringen att följa upp hur de sköter sin uppgift, och där ber vi att få återkomma vid våra årliga uppföljningar.

Herr talman! Det här är en riktigt viktig fråga. Jag var med och träffade rikspolischefen och de medarbetare som har jobbat med förberedelserna inför att lagen skulle införas för några dagar sedan. Sedan dess har jag följt frågan på daglig basis eftersom jag tycker att den är så otroligt intressant.

Att vi inte har haft detta förut! Hur är det möjligt att människor som alldeles uppenbart begår brott och kör miljonbilar inte har blivit av med sakerna? Och nu har vi denna lag, och vi vill veta om den fungerar. Därför har jag nästan daglig kontakt i fråga om hur detta har gått. Det har handlat dels om att vara förberedd för att göra saker omedelbart, vilket man var, dels om att vara förberedd för risken för hot. Ni kan tänka er vad som händer när man plockar bilar och klockor av människor - lättkränkta, dessutom.

Svaret är att 44 ärenden har inletts. Det handlar om guldtackor, Rolexklockor, Mercedes, Porsche och Audi - minst 10 miljoner kronor, så här långt.

Herr talman! Låt oss först enas om att man kan vara oenig om hur mycket pengar totalt som ska gå till bistånd. Det kan man diskutera. Vi har vår budget, och ni har säkert en annan budget. Då får den som har flest mandat i riksdagen vinna.

Sedan kan man diskutera inom ramen för de pengar som finns hur de bäst ska användas. Den planen är mycket tydlig. Det är bara att läsa i budgeten och i allt material där biståndsministern beskriver hur svenskt arbete fungerar.

Sverige är en av världens absolut största bidragsgivare till FN-systemet och olika FN-organ, inklusive denna fråga. Det ska vi vara stolta över. Klä oss inte i säck och aska över detta. Vi gör mycket stora insatser. Likväl har vi ett extra stort ansvar för stora konflikter som finns i vårt omedelbara närområde, och det kommer regeringen att stå upp för.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först bara säga att jag i grund och botten delar beskrivningen av vikten av dessa frågor. Sexuell och reproduktiv hälsa är en helt fundamental fråga när det gäller hälsa, mänskliga rättigheter, jämställd och utbildning. Jag delar därför helt den beskrivningen och tycker att det är extremt viktiga frågor.

Sverige är rätt känt runt om i världen för att vi ofta gör vår röst hörd i dessa frågor och fortsätter att göra det. Det är en händelse som ser ut som en tanke att jag och Benjamin Dousa så sent som i dag på regeringssammanträdet diskuterade precis dessa frågor med alla andra närvarande. Det är otroligt viktigt.

Sedan är mängden elände i världen rätt stor, och alla länder måste ofta fokusera: Var gör vi allra störst nytta? Det är ingen hemlighet att vi har fokuserat väldigt hårt på var vi kan göra allra störst nytta med våra biståndsmedel, och det är Ukraina. Det skäms jag inte ett ögonblick för.

Vi som alla andra länder har ett extra stort ansvar när saker händer i vårt närområde. Det betyder att vi har lagt väldigt mycket resurser just där. Men det betyder inte att vi inte fortsatt gör stora insatser inte minst i FN-organ när det gäller just sexuell och reproduktiv hälsa. Där ska vi stå kvar.

Herr talman! Det finns i grunden två olika attityder till risker. Den ena är den finska: Förbered dig på det värsta och hoppas på det bästa.

Det andra är den vi ser här: Vi hoppas att det löser sig och att det funkar ändå. Vi chansar!

För mig är det rent ansvarslöst och häpnadsväckande att man inte tar till sig den sortens argument. Om Försvarsmakten hade sagt "av skäl som vi inte tänker redovisa gillar vi inte vindkraft. Därför säger vi nej, och ni ska lita på oss", då hade jag förstått att ett och annat frågetecken hade uppstått.

Nu har Försvarsmakten i detalj beskrivit hur de ser på ett scenario över och under vattnet där 13 havsvindparker ligger mellan Ryssland och svenskt fastland, och de varnar bestämt för dem.

Jag tänker inte äventyra svensk säkerhet för att Muharrem Demirok vill det.

Herr talman! Frågan är tudelad. Den ena delen handlar om säkerhet och energiförsörjning. Där delar jag uppfattningen att vi behöver ha en säker energiförsörjning som inte är beroende av makter som vi inte ska vara beroende av. Jag delar i grund och botten Emmanuel Macrons beskrivning: Vi kan inte lägga ut all säkerhet på entreprenad till USA, all handel till Kina och all energi till Ryssland, för att uttrycka det med hans ord.

Vi behöver vara oberoende när det gäller vår energiförsörjning. Detta är en av orsakerna till att vi tycker att det är så viktigt med stabil basenergi i form av fossilfri kärnkraft, något som ni av olika skäl brukar vara emot.

Den andra delen är den mycket konkreta frågan om havsvindkraften. För det första vill jag rekommendera ett samtal med Saabs vd; jag har själv haft ett sådant samtal. Han kommer då i detalj att beskriva vad han och Saab tror och tycker om detta. Allt som står i tidningen är inte exakt rätt uppfattat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

För det andra är jag helt häpen över att så många självutnämnda experter nu överprövar Försvarsmaktens detaljerade redovisning av vad 13 havsvindparker skulle betyda för försvarets möjlighet att skydda den svenska ostkusten mot Ryssland, från Kaliningrad. Ni borde byta jobb allihop! Ni kan uppenbarligen mer om detta än alla landets militära experter!

Försvarsmakten pekar nu på att förvarningstiden går från 2 minuter till 60 sekunder. Den chansningen skulle jag inte våga göra. Jag skulle inte våga chansa på att Muharrem Demiroks gissning räddar det svenska försvaret.

En sista sak som är värd att nämna är att många nu är måna om att peka på dessa tretton nej, som jag fullt ut står för av säkerhetsskäl, men glömmer att påpeka de tre ja som vi har fattat beslut om under de senaste två åren. Den förra regeringen, Muharrem Demiroks regering, fattade beslut om en enda under åtta års tid.

(Applåder)

Herr talman! Jag är bekymrad över ganska många saker. Jag är mycket bekymrad över kriget i Ukraina och vilka konsekvenser det får om inte hela västvärlden konsekvent står upp för Ukraina. Jag är bekymrad över de tendenser som fanns. De fanns till exempel i Vänsterpartiet, som röstade nej till den första vapenleveransen till Ukraina. Jag hoppas att ni fortfarande skäms. Jag är bekymrad över inflationens effekter på hushållen. Jag är bekymrad över säkerhetssituationen på många ställen i Sverige där det fortfarande skjuts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta bekymrar mig. Skillnaden är att jag gör någonting åt dessa saker. Jag vältrar mig inte i problemen utan gör någonting åt dem.

Denna regering får saker gjorda. Vi tar tag i problemen, får saker gjorda och kommer att möta svenska folket igen. Vill ni ha tillbaka samma styre som skapade problemen, eller vill ni fortsätta få ordning på Sverige? Där befinner jag mig i mitt ledarskap.

(Applåder)

Herr talman! Om en del saker kan man helt enkelt tycka olika. Vi tycker olika. Jag vet att Vänsterpartiet vill ha riktigt höga skatter, om inte 100 procent så i varje fall så höga som möjligt. Det handlar om riktigt höga marginalskatter och om att pengarna i grund och botten ägs av staten och att de enskilda kan få behålla lite grann om de sköter sig. Jag vet att den synen finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag har motsatt syn. Pengarna är i grund och botten de enskildas. Sedan har vi skatter för att kunna finansiera det gemensamma. Människor jobbar mer och anstränger sig mer om de får behålla åtminstone hälften av det de tjänar när de jobbar extra.

Men vi tycker olika. Låt oss stå för det. Låt oss rösta om den saken. Låt väljarna bestämma. Vill ni ha högre skatter i Sverige, eller vill ni ha så låga skatter som möjligt? Den striden tar jag varje dag.

Annat kan man inte tycka så mycket olika om. Av ett vänsterstyre ärvde vi en inflation som var på 10 procent. Jag säger inte att det var vänsterstyrets fel. Om vi ska vara alldeles ärliga fanns det många skäl till detta. En del var importerat från utlandet. En del handlade om pandemieffekter. En del handlade om brutna värdekedjor. En del handlade om krigets effekter. Likväl var det mycket hög inflation.

Vi gjorde bedömningen, till skillnad från Vänsterpartiet, att hög inflation är dåligt för hushållen. Ni ville ha en expansiv politik och elda på inflationen. Jag bad finansministern: Håll nu hårt i budgeten, så att vi vinner över inflationen och så att vi sedan kan börja använda styrkan i svenska statsfinanser! Där tycker vi olika. Vi har rätt, och ni har fel.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först bara bekräfta att avtal gäller. Vi är alltså överens om dessa saker, och vi håller avtal. Både Sverigedemokraterna och regeringspartierna håller avtal. Det är ingen tvekan om det. Det är inte särskilt svårt, eftersom vi i grund och botten är helt överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det finns frågor där vi har kompromissat och landat i mellanlösningar. Här är vi helt överens om vad som ska göras. Jag är den första att understryka också Sverigedemokraternas betydelse för dessa reformer. Det är ingen som helst tvekan om det. Det är också detta som gör att vi vet att vi har majoritet i kammaren, till skillnad från tidigare regeringar. Inte ens om de hade velat göra saker hade de kunnat göra saker, för de kunde inte ens skriva proposition. Jag tycker att detta är viktigt.

Det fanns ett år, 2023, när man retade sig lite grann på detta: Jaha, ni har tillsatt ännu en utredning - oj, vad imponerande! Alla är inte statsvetare till professionen, och alla vet inte exakt hur svensk lagstiftning fungerar. Då kunde jag säga: Nej, en utredning gör inte jobbet, men utan utredning finns det inget jobb att göra. Så enkelt är det. Nu har vi utredningar. Vi har lagförslag, och vi driver igenom dem i riksdagen. Så ska det vara.

(Applåder)