Katarina Luhr

Herr talman! Sommaren 2023 blev den varmaste som någonsin uppmätts, enligt EU:s egen klimattjänst Copernicus. Studier indikerar att sommaren kan ha varit den varmaste på 120 000 år, men så länge har vi såklart inte haft mätserier. Det kanske var en avvikelse. Men man kan inte prata klimatanpassning utan att lyfta fram att det länge varit dags att ta tag i klimatförändringarna. För att minska risken att temperaturerna rusar måste prio ett alltid vara att minska koldioxidutsläppen snabbt. All koldioxid som släpps ut lagras och bidrar till ytterligare uppvärmning, oavsett var utsläppen sker. Varje utsläppt ton räknas, och varje decimal uppvärmning som kan förhindras spelar roll.

Arbetet med klimatanpassningsåtgärder behöver utföras av kommunerna, men kommunerna har väldigt olika förutsättningar. I Sverige såg vi ett år där torkan under våren förstörde skördarna för många jordbrukare. Översvämningar med ras och skred har förstört allt från skördar till vägar, infrastruktur och egendom till följd av vädret. Vi har läst om och sett översvämningar, skred och ras i Åre, Västerås, Hudiksvall och Stenungsund, men även i andra kommuner har man drabbats av oväntade översvämningar, slukhål och ras.

Det är tydligt att vi står inför ett förändrat läge och att det med ökande temperaturer inte kommer att bli bättre utan värre framåt. Och så överraskande är det väl inte heller. Vi har länge vetat om att klimatförändringarna kommer att påverka oss.

Med den första nationella klimatanpassningsstrategin som presenterades år 2018 gavs Sveriges klimatanpassningsarbete en första struktur. I år ska strategin uppdateras för första gången, och jag blev därför väldigt glad över att Riksrevisionen har undersökt hur Sveriges klimatanpassningsarbete fungerar och hur arbetet kan förbättras. Det ger oss en bra möjlighet att skruva upp ett arbete där mycket mer behöver göras.

Riksrevisionen ger oss flera rekommendationer. Det finns många som jag tycker är viktiga att ta hänsyn till - allt från tydligare vägledningar från Boverket till bättre uppföljningssystem för att se till att klimatrelaterade risker faktiskt också minskar av de åtgärder man vidtar. De flesta rekommendationerna ges till regeringen, som har det yttersta ansvaret för att stärka och samordna klimatanpassningsarbetet, inte minst när delansvar ligger på ett stort antal myndigheter.

I kapitlet som handlar om regeringens styrning understryks vikten av ökad tydlighet och att bättre uppföljning behövs. Jag hoppas att dessa bitar kommer att ha fått en översyn i den nya, uppdaterade klimatstrategin. Man lyfter också fram att regeringens styrning av kommunernas arbete är svagt, och här tror jag inte att det räcker att regeringen lägger allt ansvar på kommunerna, utan här krävs ett stärkt samarbete mellan stat och kommun.

Arbetet med klimatanpassningsåtgärder behöver utföras av kommunerna, som jag precis sa, men kommunerna har väldigt olika förutsättningar att göra det som behövs. Kommuner har till exempel olika geologiska förutsättningar. Kommuner kan ha kust, vara lågt eller högt belägna och vara tätbebyggda kommuner eller glesbygdskommuner, vilket gör att klimatanpassningsåtgärderna kan variera mycket. Kommunerna kan samtidigt ha helt olika tillgång till kompetens för att utreda klimatanpassningsåtgärder och helt olika ekonomiska förutsättningar att genomföra åtgärder.

Vår reservation i dag handlar främst om de ekonomiska förutsättningarna för ett bra klimatanpassningsarbete. Riksrevisionen är tydlig med att långsiktigt arbete och långsiktig finansiering är en nyckel för att kommuner ska kunna och våga planera och utföra åtgärder. För en kommun kan det ta år att utreda och planera åtgärder och att upphandla en utförare. Om pengar saknas i slutänden eller försvinner under tiden kan det för många bli lågt prioriterat att ens starta arbetet. Många kommuner har även stort behov av expertkompetens för att få veta exakt vad det är man behöver göra.

Riksrevisionen lyfter i rapporten fram problematiken med kortsiktig finansiering som kan hindra det långsiktiga klimatanpassningsarbetet. Flera myndigheter lyfter fram problemen med att arbeta långsiktigt och strategiskt med de korta anslag de ibland får och att det kan bli omöjligt att rekrytera experter om det inte finns pengar för lön under mer än ett år.

Den reservation jag tänker ställa mig bakom strax handlar om detta och om att regeringen i sitt svar till Riksrevisionen inte anser att de nationella stöden är ryckiga och kortsiktiga. Vilken ironi detta är, när regeringen i årets budget tar bort stödet för klimatanpassning till MSB och länsstyrelserna och flera länsstyrelser själva har lyft fram problematiken med ryckig finansiering och problemen med rekrytering vid kortsiktiga stöd.

I budgetförslaget för 2024 avvecklar regeringen medel till MSB för karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Man avvecklar också medel för länsstyrelsernas uppgift att samordna det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Dessa medel kunde även gå till kommuner för kunskapshöjande insatser inom områden där kommunen identifierat ett särskilt behov av klimatanpassning.

Det här är pengar som bland annat går till lön till de medarbetare på dessa myndigheter som har kompetensen och jobbar med de här frågorna i dag. Att medel avvecklas innebär att myndigheterna inte har pengar för att betala dessa tjänstepersoners löner. Vi står inför ett läge där vi riskerar att förlora otroligt viktig och central personal på både länsstyrelserna och MSB som hittills har jobbat systematiskt med klimatanpassning.

Vad konsekvenserna av det här blir vet vi inte. Vi har heller inte sett någon konsekvensanalys, bara att detta kom som en överraskning för många. Det är exakt det här vi ser som oförutsägbar och ryckig finansiering.

Arbetet med att klimatanpassa Sverige har bara börjat, och då behöver vi långsiktigt bygga upp en stark och tydlig struktur där alla aktörer har sina roller. Vi ska inte montera ned det här arbetet. Om vi plockar bort de experter som sitter med en stor del av kunskapen behöver de ersättas med samma expertis någon annanstans, och det tar tid att bygga expertis.

I sommar har vi sett exempel på det som forskare varnat för länge. Därför behöver vi agera och stärka ett långsiktigt och förutsägbart klimatanpassningsarbete i hela landet. Vi behöver jobba för att skydda våra invånare och vår miljö. Vi behöver skydda viktig infrastruktur som tågräls, vägar, dricksvatten, sjukhus, skolor och äldreboenden. Arbetet behöver ske i hela Sverige. Det behöver vara prioriterat, långsiktigt och tydligt.

Jag ser fram emot att se den nya, uppdaterade klimatanpassningsstrategin i december. Dessförinnan yrkar jag bifall till vår reservation i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har bra koll på Miljöpartiet i Gävle och vet också hur mycket de har jobbat med klimatanpassning. Jag känner mig alltså inte orolig för det.

Min fråga handlade om att länsstyrelserna inte längre ska ha pengar för att kunna driva detta arbete. När vi hälsade på länsstyrelsen och diskuterade med dem såg vi tydligt att de har väl utarbetade planer och strategier och att de sitter på väldigt mycket kunskap. Det gäller inte bara Gävle utan hela landet.

Därför ställer jag återigen frågan varför länsstyrelserna inte ska fortsätta jobba med detta jätteviktiga arbete där de har en viktig roll att spela i klimatstrategin.

Herr talman! Jag och Lars Beckman tillsammans med civilutskottet besökte länsstyrelsen i Gävleborgs län senast i våras och lyssnade på hur de arbetar med att minska riskerna för nya översvämningar efter de katastrofala översvämningarna i Gävle med omnejd 2021. Jag uppfattade då att vi var överens om vikten av det arbete länsstyrelsen utför för att minska riskerna för människor, infrastruktur och egendom. När man lyssnar på Lars Beckman i dag känns det som att han understryker vikten av det arbetet. Därför undrar jag om Lars Beckman kan motivera regeringens avvecklande av anslag 1:10 i utgiftsområde 20 i budgeten för 2024.

Pengar till länsstyrelsen avvecklas, och där kan man nu behöva avskeda alla klimatanpassningssamordnare. De har i dag som uppgift att upphandla skyfallskarteringar för tätorter, och speciellt i små kommuner har de en extremt viktig roll att samla ihop och samordna arbetet som måste göras. Jag undrar varför det här stödet nu avvecklas. Tycker Lars Beckman och regeringen att länsstyrelserna är klara med sitt arbete?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari och handlar också om konsumtionsbaserade mål.

Om jag har förstått det rätt vill regeringspartierna och Sverigedemokraterna prioritera att minska klimatutsläppen utomlands framför utsläppen här. Statsrådet Pourmokhtari har också uttryckt att Sverige ska vara världsledande på klimatarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under förra mandatperioden slöts en överenskommelse mellan alla partier om att införa ett mål för att minska våra utsläpp utomlands. Det var någonting som då ansågs vara helt världsledande.

Just nu rasar Sveriges klimatrykte i världen. Jag skulle därför vilja att miljö- och klimatministern berättar om hur det går med arbetet för att minska våra konsumtionsutsläpp. Vad gör regeringen?

Herr talman! Min fråga går också till landsbygdsminister Peter Kullgren. Vädret i år har lett till både minskade inkomster och ökade utgifter för Sveriges lantbrukare. Bedömningen är att hela landet och samtliga produktionsgrenar har drabbats av vårens torka och sommarens nederbörd. I augusti kunde lantbrukare i Örebro ses paddla kanot över sina odlingar.

Vi har nu sett tydligt sänkta klimatambitioner i budgeten, liksom sänkta klimatanpassningsambitioner. I höständringsbudgeten finns ett ekonomiskt stöd på 193 miljoner till drabbade jordbrukare, men förhoppningsvis har regeringen inte bara tänkt fortsätta ersätta dem som drabbas av klimatförändringar utan planerar också för fortsatta klimatanpassningsåtgärder.

Jag vill fråga landsbygdsministern om regeringen nu tänkt genomföra några åtgärder för att skydda och klimatanpassa jordbruket och, i så fall, vilka.

Fru talman! I februari i år var elpriset här i elområde 3 över 80 öre per kilowattimme. I elområde 4 var priset över 1 krona. Samtidigt i februari lämnade Fossilfritt Sverige en strategi för energieffektivisering till regeringen. I strategin uppskattades energieffektiviseringen bara i småhus, flerbostadshus och lokaler tillsammans kunna spara 19 terawattimmar, vilket är mer än Ringhals producerar på ett år. Man har samtidigt beräknat att en minskning av energianvändningen med 10 procent skulle kunna sänka södra Sveriges energipris med 40 procent jämfört med i vintras.

Energieffektivisering gör att vi kan använda våra resurser mer effektivt och skyddar oss också mot högre elpriser kommande vinter. Jag vill därför fråga statsrådet Carlson, i hans roll som bostadsminister, om det finns några planer för att öka takten i energieffektiviseringsarbetet när det gäller befintliga bostadshus, lokaler och småhus. Detta kommer att underlätta för oss och förbättra elanvändningen redan nu i vinter.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I måndag var det den biologiska mångfaldens dag. Det är en dag som är instiftad för att uppmärksamma denna viktiga fråga. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald hotas 1 miljon växt- och djurarter globalt av utrotning de kommande decennierna. I Sverige är lite mer än 2 000 av totalt 21 000 arter hotade.

Utrotningstakten är just nu snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren. Naturvårdsverket visar i sin senaste miljömålsuppföljning att utvecklingen för den svenska biologiska mångfalden är negativ. Utvärdering görs vart fjärde år. I den senaste föreslår Naturvårdsverket att regeringen ska prioritera klimat och biologisk mångfald.

När regeringen nu har minskat på pengarna för skötsel och skydd av värdefull natur vill jag därför fråga om planerna framåt för att prioritera arbetet för den biologiska mångfalden. Vad gör regeringen, och vad gör ministern?

Herr talman! I dag debatterar vi ett nytt lagförslag som syftar till att öka insynen i företag och öka transparensen och den offentliga granskningen av företagets inkomstskatteuppgifter.

Genom lagen införs krav på att stora multinationella koncerner och företag med en årlig intäkt över 8 miljarder kronor ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Uppgifterna ska rapporteras till Bolagsverket, och rapporten ska hållas tillgänglig på företagets webbplats. Detta har vi alldeles nyss hört utförligt beskrivas av Markus Kallifatides.

Denna lagstiftning innebär en förbättring av den tidigare lagstiftningen, då bristen på insyn gör det svårare med ansvarsutkrävande när det gäller exempelvis skatteflykt. Dock är inte lagförslaget heltäckande. Rapportering ska bara ske från länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och vissa skatteparadis. Man utesluter verksamheter i de flesta utvecklingsländer, där problemen med skatteflykt kan vara stora. Utvecklingsländer går varje år miste om stora summor på grund av skatteflykt.

Det är också problematiskt att regeringen i lagstiftningen väljer att lägga sig på en miniminivå, där man inkluderar ett kryphål som ger företag möjlighet att utelämna vissa uppgifter i inkomstskatterapporteringen om uppgifternas offentliggörande allvarligt kan skada deras marknadsposition. Möjligheten att utelämna uppgifter om skatteinbetalningar riskerar att göra rapporteringen mindre effektiv i bekämpandet av skatteplanering, och därigenom kan skatteflykt möjliggöras. Detta är också något som har kritiserats av flera civilorganisationer.

Internationellt, men även här i Sverige, har vi de senaste åren upplevt kriser, som en pandemi och ett försämrat säkerhetsläge. Ser vi framåt ser vi att vi står inför stora utmaningar när det gäller att hantera klimatkrisen, att stärka våra samhällen och att upprätthålla en god sjukvård och skola och välfärd för alla. En stor utmaning är att mobilisera resurser för att kunna göra alla de investeringar som krävs.

Ökad transparens för stora företags skattebetalningar

Kriser tenderar att drabba redan utsatta som lever i fattigdom eller marginalisering. Och med behovet av att hantera klimatkrisen och med utmaningen att skapa välfärd för alla är det ett stort problem - ja, det är faktiskt rent skamligt - att tusentals miljarder går förlorade varje år på grund av kapitalflykt och olika typer av skatteflykt. Vi blir alla förlorare när skattemedel försvinner på grund av skattefusk.

Att förhindra skatteflykt i alla dess former borde därför vara prioriterat i det internationella samarbetet både för att motverka brottslighet och för att kunna hantera alla de utmaningar som vi gemensamt behöver lösa genom finansiering av åtgärder för att stärka vårt gemensamma samhälle.

Då det nu finns kryphål i det gällande förslaget riskerar lagen att bli mindre verkningsfull. Jag hade därför föredragit att regeringen i sitt förslag hade täppt till detta kryphål. Annars önskar jag att regeringen återkommer med ett förslag där kryphål som riskerar skattefusk kan minimeras genom en skarpare lagstiftning. Därför vill jag yrka bifall till reservationen från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Det här var ju riktigt roligt! Jag håller inte riktigt med om allt som ledamoten Olofsgård sa, men det var härligt att höra denna lovprisning till rinnande vatten.

Jag tänker också prata om vatten. Först undrar jag dock om det bara var jag som noterade att det rapporterades om en gräsbrand i södra Stockholm i går. Rapporteringen slutade ganska snabbt, men en gräsbrand i maj är en ganska ovanlig händelse.

För mig, som redan har börjat vattna min rabarber på min odlingslott, känns det som en väldigt torr vår i Sverige. Men tittar man på Europa är det faktiskt främst i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland som våren 2023 har varit väldigt torr. EU-kommissionen varnade i en rapport i mars för att torkan kan drabba vattenförsörjningen, energiproduktionen och lantbruket. I rapporten framfördes uppmaningar om att noga följa vattenläget och att hushålla med vattenresurserna redan i februari. Man underströk också vikten av samarbete, då klimat- och väderfenomen väntas bli vanligare i framtiden.

I Frankrike har president Macron det senaste året ofta bett medborgarna att spara energi. Nu vill han också få dem att spara vatten. Vid en lantbruksmässa i slutet av februari fastslog Macron att Frankrike behöver en sparplan för vatten, och hans regering är nu i färd med att arbeta fram just en sådan.

Just i morgon, den 10 maj, förbjuds försäljningen av trädgårdspooler i delar av södra Frankrike. Det blir inte heller tillåtet att tvätta bilen, vattna trädgården eller fylla upp en befintlig pool. Förra året var den torraste sommaren någonsin i Frankrike, och man räknar med att 2 000 byar eller städer i Frankrike kan förlora sin vattenförsörjning nu i sommar. Även Spaniens tredje vice premiärminister Ribera varnar för att Spanien måste förbereda sig långsiktigt på återkommande extremväder, och nu ska man satsa 23 miljarder euro på att skydda och förbättra vattenförsörjningen i hela landet.

Men risken för vattenbrist gäller inte bara Sydeuropa och andra varmare länder i världen. Även i Sverige har vi fått ta till vattensparande åtgärder när det blir varmt och torrt. Vattentillgången ser också väldigt olika ut i olika delar av Sverige. I Örebro letar SGU efter nya grundvattentillgångar medan det i Stockholm i dagsläget mer är kapaciteten på hur snabbt vi kan rena dricksvattnet från Mälaren som avgör när vi behöver vara sparsamma med vattenanvändningen i Stockholm.

Det är väldigt roligt att höra att så många partier lyfter va-frågan i dagens debatt, för det är en väldigt viktig fråga att ta hänsyn till. Vi kan helt enkelt inte ta vårt dricksvatten för givet. Att spara vatten kan bli en väldigt angelägen fråga även i de delar av landet där tillgången till dricksvatten är god. Jag tycker därför att det är hög tid för Sverige att vi tar fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Jag skulle också vilja flagga för det lite smalare förslaget om att utreda möjligheten till en differentierad va-taxa där de som använder mer vatten än vad som beräknas vara normal förbrukning för ett hushåll ska betala lite extra för det extravatten de använder. Att vattna gräsmattan och fylla en pool är i dag en möjlighet, men det behöver inte ske till samma kostnad för dem som inte använder vatten i samma omfattning. Det skulle också kunna vara ett sätt att få till en mer rättvis fördelning och betalningsmodell för vårt viktigaste livsmedel vattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Vi vet i dag att med klimatförändringarna kommer längre perioder med värme, torka och mindre nederbörd än tidigare. I Sverige har vi på många platser mycket vatten av god kvalitet, och det ska vi vara väldigt glada över. Det är otroligt värdefullt. Men när vi lyfter blicken ser vi att systemet är skört. En del av våra dricksvattentäkter har också förstörts av nya och gamla föroreningar.

Grundvattnet i Stockholms stad är otjänligt på grund av gamla föroreningar. I min hemort Kallinge, som Martin Westmont också nämnde, förstördes dricksvattentäkten av den giftiga kemikalien PFAS från brandövningar.

Vi behöver vara rädda om vårt vatten, och det borde vara ett starkt argument för att ge våra befintliga vattentäkter och vårt grundvatten ett starkt skydd för framtiden. Jag anser att vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar. Att lätta på miljötillstånd i stället för att stärka dem är fel väg att gå när det gäller vårt dricksvatten. Att Försvarsmakten ska få använda Vättern som skjutbana och få fortsätta att släppa ut PFAS från flygplatsen i Karlsborg är i sig en säkerhetsrisk för vattenförsörjning. Vi behöver vidta fler åtgärder för att skydda vårt vatten, inte färre.

Fler våtmarker behöver skyddas och också nyanläggas för att fördröja avrinningen från skyfall, för att förbättra vattenreningen och för att hålla kvar vattnet i marken vid torka. Dessutom behövs fler fungerande reservvattentäkter som kan tas i drift med kort varsel.

Boverket har tidigare genomfört en kartläggning av vilka åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning när det gäller den fysiska planeringen. De har också bedömt att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. Boverket säger i sin rapport att det behövs en nationell strategi för vattenförsörjningen, att dricksvattenförsörjningen bör ges en tydligare roll vid fysisk planering och att regelverket kring dagvattenfrågor behöver förtydligas. I rapporten föreslog Boverket även ett förtydligande av stärkt skydd av vatten vid fysisk planering genom en översyn av PBL.

Jag skulle därför vilja yrka bifall till reservation 13 om vattenförsörjning, vattenförvaltning och framtagande av en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Våra vatten cirkulerar och hänger ihop. Torka i franska byar kan bero på snöbrist i Alperna. Dålig vattenkvalitet kan bero på minskad tillrinning av vatten. Allt hänger ihop. Därför behöver också frågan om miljöprövning av vattenkraft lyftas. Miljöprövningen av vattenkraften är till för att göra våra vatten friskare och att säkerställa att den biologiska mångfalden i våra vatten kan öka. Det kommer att gynna oss, både nu och på sikt.

Det finns ingen anledning att göra en paus i miljöprövningarna efter år av utredningar. Jag vill också understryka vikten av våra skyddade vatten, till exempel vara nationalälvar. I dag finns det sammanlagt 42 vattendrag som skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Nationalälvarna är en angelägenhet för både nu levande och kommande generationer. Jag anser därför att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras orörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Jag vill därför också yrka bifall till reservation 9 om vattenkraft.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi har hört många svar på den. Jag kan börja med att säga att vi självfallet vill lösa samhällsproblem. Jag skulle inte stå här i denna talarstol om jag inte var här för att lösa samhällsproblem. Miljöpartiet står självfallet inte bakom att man försöker lura människor, och det är också därför vi diskuterar konsumentpolitik i dag. Självklart ska människor inte luras.

Samtidigt vet jag att lotterier inte är något som bara Socialdemokraterna sysslar med. Det finns många olika organisationer som sysslar med lotterier. Det finns även andra politiska partier, har jag förstått, som också har lyft på det locket och börjat med lotterier för att få in pengar. Om detta är ett stort problem är det klart att vi ska lösa det, men jag tänker inte svara bu eller bä förrän jag ser ett förslag på bordet som visar vad vi faktiskt diskuterar.

Fru talman! Vi har just nu, som vi hört från många, en situation då kostnaderna för boende och livsmedel ökar för de allra flesta. Många har fått tajta marginaler och behöver hålla i sina pengar på helt nya sätt. Vi ser samtidigt att risken för skuldsättning ökar och att många har blivit mer sårbara i sin vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Allt fler och varierade konsumentmarknader, alltifrån begagnatmarknaden och olika digitala tjänster till köp av mobilspel, abonnemang och nya möjligheter att shoppa direkt från hela världen, riskerar dessutom att göra det ännu svårare för konsumenter att fatta välgrundade beslut, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter.

När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global genom bland annat ökade möjligheter att handla från alla delar av jorden blir valfriheten och möjligheterna större. Samtidigt kan det bli mycket svårare att välja rätt eller att över huvud taget kunna navigera i en djungel av erbjudanden med snåriga avtal.

Denna utveckling innebär att konsumenternas behov av stöd och rådgivning ökar och att rådgivningen behöver finnas lättillgänglig. Den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå konsument! från Konsumentverket är en lättillgänglig och allmän tjänst till stöd för konsumenter, men i många fall krävs ett mer personligt stöd för att man ska kunna reda ut en krånglig situation.

Den kommunala konsumentupplysningen fyller därför en viktig funktion då den ger ett personligt stöd, vilket kan vara extra viktigt om man har personliga behov som exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller kanske svårigheter att läsa svenska språket, men också då den kan lösa juridiska knutar som kan vara svåra för vem som helst att förstå.

Konsumentvägledarna har även en chans att arbeta förebyggande för att undvika att människor hamnar i onödig knipa från början, och många konsumentvägledare har också börjat vända sig direkt till skolelever för att öka kunskapen om hur man kan undvika att bli lurad.

Fru talman! Färre och färre kommuner erbjuder i dag konsumentvägledning, något som är ett problem när vi samtidigt har ett ökande behov av stöd. Dessutom är det många kommuner som har långa väntetider till skuld- eller budgetrådgivning. Miljöpartiet föreslog därför i budgeten för 2023 ökade resurser till Konsumentverket för att stärka kommunernas konsumentrådgivning så att alla konsumenter kan få tillgång till en fungerande och tillgänglig konsumentvägledning.

I dag visar Konsumentverkets kartläggning att kommunernas resurser inte är anpassade efter behovet av rådgivning. Vi tycker att det är viktigt att regeringen prioriterar denna fråga och att man inleder ett arbete med att stärka och säkerställa kommuninvånarnas rätt till kompetent och oberoende konsumentvägledning. Därför vill jag yrka bifall till reservation 22, som handlar om just detta.

Fru talman! Jag skulle också vilja lyfta upp frågan om fossil reklam. Reklam och marknadsföring är ytterligare en viktig fråga där människor kan fatta felaktiga beslut baserade på bristande kunskap eller därför att de blir vilseledda. Det finns till exempel speciell lagstiftning av folkhälsoskäl när det gäller marknadsföring av alkoholhaltiga drycker och tobak.

Att marknadsföring av produkter och tjänster baserade på fossila drivmedel har en direkt koppling till ökad användning och konsumtion av drivmedel är en självklarhet. Det är ju själva syftet med marknadsföringen. Att mitt under en pågående klimatkris uppmana konsumenter att köpa både produkter och tjänster som ökar förbränningen av fossila bränslen, i en tid när användningen av dem snarare behöver fasas ut, är väldigt dumt.

Reklam som ökar vår användning av olja, bensin och naturgas riskerar vår gemensamma framtid och har ingen plats i glättiga magasin eller på våra tunnelbaneväggar. Förbud när det gäller fossila produkter och tjänster har redan införts eller diskuterats i flera europeiska länder och städer. Jag skulle därför särskilt vilja lyfta fram förslaget om en nationell utredning om förbud mot reklam för fossilbaserade produkter och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag tycker också att är viktigt att få på plats en tydlig klimatmärkning för att man lättare ska kunna göra bra val i framtiden. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 22, som jag tidigare nämnde.

Herr ålderspresident! Vi människor både vill och behöver transportera oss. Vi åker till jobbet, affären eller tandläkaren. Vi hälsar på vänner, och vi åker på semester. Oavsett hur och var vi lever behöver vi transportera oss.

Vi blir samtidigt fler och fler och behöver ta hänsyn till hur våra transporter påverkar både andra och oss själva. Att åka kollektivt är ett sätt att spara resurser och är ofta det miljöbättre alternativet om man bortser från att gå eller cykla. Utsläppen från en tågresa är oftast minimala, och även bussen är ur klimatsynpunkt väsentligt bättre än att åka bil eller flyga.

Det finns alltså stora fördelar om fler persontransporter kan flyttas till tåg, speciellt om vi ska nå världens klimatmål. Men vi är också många som vill ta tåget för att vi genuint gillar att åka tåg och vill se lite mer av världen. Intresset för tågresor på semestern växer också stadigt.

Däremot är det inte alltid enkelt att åka tåg, och det är absolut inte enklast. Förseningar är ofta något man behöver vänja sig vid. Att boka en tågresa till Italien eller Frankrike kan ibland kräva en högskoleexamen i tågtidtabell och samtidigt kräva att man behärskar tågtermer på flera olika språk. Väl på tåget kan informationen ofta vara bristfällig, och man kan känna sig ganska ensam när man plötsligt finner sig stående på en oskyltad perrong någonstans ute i Europa.

För allas bästa behöver det bli mycket enklare och pålitligare att åka kollektivt och att åka tåg, oavsett om det är för att ta sig till jobbet eller för att åka på en semesterresa till Italien.

Herr ålderspresident! EU:s tågpassagerarförordning, som vi debatterar i dag, syftar till att ge resenärerna ett bättre skydd och att uppmuntra till ett ökat tågresande. Det här är såklart en väldigt bra intention, och det finns flera punkter i den nya förordningen som gör resandet tryggare. Kraven på information skärps, och ombokning underlättas i vissa fall. Möjligheten till att ta med cykel på tåg kommer troligen också att öka på sikt. Även funktionsnedsattas rättigheter stärks.

Jag anser dock inte att den nya tågpassagerarförordningen helt kommer att uppfylla vad den var tänkt att lösa - ett ökat och enklare resande. Med det förslag som vi kommer att rösta om i dag finns till och med försämringar för trafikanter, inte minst för alla dem som reser med tåg lokalt och regionalt.

I EU:s tågpassagerarförordning kommer ny lagstiftning att införas som inte kommer att gälla för lokala och regionala tågresor. I Sverige gäller detta tågresor under 15 mil. De här resorna ska fortsatt regleras i lagen om kollektivtrafikanters rättigheter. Nu föreslås dock en förändring, även för kollektivtrafikanter, som ger ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse som extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Något sådant undantag har tidigare inte funnits vare sig i 2007 års tågpassagerarförordning eller i lagen om kollektivtrafikanters rättigheter, och vi anser att detta nya tillägg ska strykas. Förslaget innebär att många fler än i dag riskerar att bli helt utan ersättning när en resa blir inställd. Förslaget innebär en tydlig försämring av konsumentskyddet för exempelvis jobbpendlare, som redan i dag kan bli ordentligt påverkade av kraftiga snöfall, solkurvor eller lövhalka.

Herr ålderspresident! Jag anser också att detta hade varit ett väldigt bra tillfälle att ta vidare förslaget från den tidigare utredningen om ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik för att ytterligare förbättra möjligheterna att resa kollektivt och för att underlätta tågresande och att boka tåg. Moderaterna pratade här om avregleringar, men avregleringar skapar också nya behov.

EU:s nya tågpassagerar-förordning

I den nya tågpassagerarförordningen finns förbättrade möjligheter att köpa direktbiljetter. Dock finns det inga krav på att alla olika trafikföretag ska erbjuda biljetter inom gemensamma plattformar. Att olika transportörer har olika biljettsystem och bokningssätt krånglar till det när man bokar tågbiljetter. Jag är övertygad om att ett gemensamt biljettsystem skulle underlätta för kollektivtrafikanter och tågresenärer och ytterligare underlätta tillgången till direktbiljetter. Jag anser att det finns väldigt mycket kvar att göra för att göra det enklare och smidigare för alla som vill åka kollektivt.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservationer 1 och 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Herr talman! Det mesta är redan sagt. Som vi hört från tidigare talare är läget i Sudan mycket allvarligt. Situationen i Khartoum är kritisk, och säkerhetsläget har ytterligare förvärrats. Strider pågår inne i staden, och det är stor brist på förnödenheter. I ett sådant läge måste Sverige agera och säkerställa tryggheten för våra egna utsända och deras familjer men också för andra svenskar och annan internationell personal som befinner sig i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan

Detta är vad regering och riksdag nu gör tillsammans. Genom regeringsbeslutet den 17 april om att ge Försvarsmakten i uppdrag att evakuera samt dagens beslut i riksdagen om att ge ett utökat mandat hoppas jag att vi har gjort allt för att lyckas med evakueringen. Sudan har dessutom gett tillstånd till en sådan operation via sin ambassad i Stockholm.

Ärendet handlar om Sveriges möjligheter att agera så snabbt och flexibelt som möjligt vid evakuering, men jag vill även säga några ord om Sudan.

De strider som pågår just nu är en katastrof för folket i Sudan. Landet har en konfliktfylld bakgrund och har de senaste åren drabbats hårt av klimatförändringar. De skulle behöva fred och demokrati för att kunna bygga en hållbar framtid. Det är viktigt att Sverige nu inte vänder sudaneserna ryggen utan i den mån det går fortsätter stötta vapenstillestånd och fredsavtal och låter våra humanitära insatser fortgå, om än genom andra kanaler än nu om så behövs.

Vi hoppas nu att insatsen ska ha framgång så att vi mycket snart får se våra utsända samt alla berörda tryggt hemma i Sverige igen.

Miljöpartiet står bakom utskottsinitiativet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vi står också bakom Miljöpartiets och Vänsterpartiets särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! För eventuellt nytillkomna lyssnare vill jag säga att vi debatterar en proposition om att tidsbegränsat förlänga den tidsbegränsade regleringen om tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostadsändamål.

Hela utskottet, även vi i Miljöpartiet, står bakom förslaget och tycker till och med att det är ett nödvändigt förslag. Men jag skulle såklart vilja säga några ord om vår inställning till det särskilda yttrande som vi tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i betänkandet.

Detta är en reglering som infördes 2017, främst för att man snabbt skulle kunna ge tak över huvudet till alla som då kom till Sverige för att få skydd här. De tillfälliga bostäderna får användas i maximalt 15 år och behöver inte uppfylla alla krav för bygglov. Man behöver också kunna visa att marken kan återställas efter att bostäderna har flyttats eller monterats ned.

En förutsättning för att kunna använda sig av de tillfälliga byggloven är att man kan visa att behovet är just tillfälligt. I flera fall har man innan man fått bygglov behövt visa att det även finns en långsiktig plan för bostadsförsörjning och att de tillfälliga bostäderna är just för att lösa situationen tillfälligt.

Det långsiktiga behovet av permanenta bostäder är fortfarande jättestort i Sverige. Boverket räknar med att över 60 000 bostäder per år behöver byggas. År 2021, när vi hade en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering, byggstartades mer än 70 000 bostäder. Förra året minskade antalet byggstarter rejält, och i år kan förra årets siffror eventuellt halveras. Att det finns ett stort behov av bostäder i olika delar av Sverige är det dock ingen tvekan om, samtidigt som vi för tillfället ser ett tvärstopp inom byggsektorn, av olika skäl. Att tidigare byggstöd har avvecklats av regeringen hjälper inte situationen.

Det finns i dag fina exempel på hur man kan bygga tillfälligt med hög klimat- och miljöstandard - och exempel på motsatsen. Men så länge husen bara har tillstånd för att finnas på platsen i max 15 år kommer dessa bostäder bara att vara för genomgång. De ger då inte den trygghet som behövs för att man ska kunna känna att det är en bostad. Att vi ordnar tak över huvudet till fler är jättebra, men det finns ett enormt behov av fler permanenta bostäder av god kvalitet - bostäder som kan garantera att de tillfälliga byggloven förblir just tillfälliga och som ger den långsiktiga tryggheten av ett hem. För att man ska kunna bygga dessa bostäder krävs det, precis som vi har hört, breda nya reformer från regeringen. I dagsläget ser vi inte att de reformerna finns.

Herr talman! En bostad är ofta basen för att resten av livet ska fungera. Att se till att det finns tillgängliga bra bostäder av god kvalitet för bostadssökande runt om i Sverige borde vara av hög prioritet för regeringen. Därför håller jag tummarna för att vi snart kommer att se nya reformer på bordet från regeringen och att vi kan ta beslut om dem tillsammans framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Herr talman! Tack för frågan, Martin Westmont!

Det här handlar faktiskt om könskvotering av kvinnor och att minst 40 procent ska vara kvinnor. Sedan kommer det ny EU-lagstiftning som säger att personer av det underrepresenterade könet ska in i bolagsstyrelser så att de utgör 33 procent.

Då får man väl gå på det, om det är så att det faktiskt kan gynna kvinnor så att vi får en bättre könsfördelning i alla andra bolag. Det är faktiskt en oerhört viktig fråga, och jag tror att i alla styrelser och i alla grupper vinner man på att ha en god representation. Det är också någonting som mitt parti alltid har jobbat med: Det ska vara varannan person, och vi ska ha två språkrör, ett av vartdera könet. Jag tycker inte att det är några konstigheter.

Herr talman! Det finns många politiska reformer som har krävt att man går in och faktiskt gör en lagändring eller annat för att ändra en norm.

Jag tycker att det är helt obegripligt att det i genomsnitt i dag är en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män i bolagsstyrelser. Har vi inte kommit längre? Jag tycker att det är helt ofattbart.

I den bästa av världar vore vi jämställda, men vi är ju inte det. Det har till exempel aldrig någonsin varit fler kvinnor än män i riksdagen, trots att kvinnor har fått vara riksdagsledamöter i hundra år. Går det inte lite långsamt? Behöver vi inte göra någonting åt att det är så få kvinnor i maktpositioner? Jag är helt övertygad om att vi behöver det.

Herr talman! När Socialdemokraterna började med varannan damernas gjordes en undersökning som tittade på vad som hände när man kvoterade in personer så att varannan person skulle vara en kvinna. Det visade sig då att välutbildade och professionella kvinnor ersatte mediokra män. Det finns ju också ett uttryck som säger att om alla mediokra kvinnor kan få sådana positioner som mediokra män har i dag, då har vi uppnått jämställdhet.

Jag tror att man ganska snabbt kan bevisa att oavsett om man blivit inkvoterad eller inte kan man göra jobbet lika bra. Jag tror därför inte att problemet med att få frågan om man har blivit inkvoterad är speciellt stort.