Katarina Luhr

Herr talman! I dag på internationella kvinnodagen tänkte jag såklart ta chansen att tala om kvotering av bolagsstyrelser. Den här dagen är ju instiftad för att man ska kunna lyfta upp frågor om ojämställdhet.

Kvotering är ett verktyg som används sedan länge, och det har även lett till att fler och fler kvinnor har kunnat ta plats på olika maktpositioner i samhället. Det långsiktiga målet är att en jämn könsfördelning i längden ska vara så självklar och normerande att man inte ska behöva styra på detta sätt. Tyvärr har vi långt kvar innan vi är där. I dagsläget finns dessutom en stor mängd starka krafter som jobbar mot en mångfald av människor i alla delar av samhället. Det är därför än mer viktigt att kvotering kan kvarstå som verktyg och att vi kan hålla fast vid vikten av jämställdhet.

Den motion som jag vill lyfta fram i dag handlar om att vi bör lagstifta om att minst 40 procent av ledamöter i bolagsstyrelser ska vara kvinnor. Oftast räknas 40-60 statistiskt som en jämn könsfördelning. En lagstiftning som denna finns sedan länge i Norge. Den kan även jämföras med ett nytt EU-direktiv som säger att börsnoterade företag senast år 2026 ska ha minst 33 procent av det underrepresenterade könet bland styrelseposterna.

Enligt en branschrapport från Allbright från 2021 är majoriteten av ledningsgrupperna i svenska börsbolag inte jämställda. Vart femte bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har stått stilla på 34 procent de senaste fyra åren, alltså i genomsnitt en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. Det är såklart inte rimligt år 2023. Utvecklingen går för långsamt.

För att få ett mer jämställt näringsliv vill Miljöpartiet lagstifta om könskvotering för bolagsstyrelser så att minst 40 procent av ledamöterna i alla börsnoterade bolag samt kommunala och statliga bolag ska vara kvinnor.

Det har visat sig att bolag med en högre andel kvinnor leder till mer jämställda ledningsgrupper och fler kvinnor i valberedningen. Dessutom är kvinnor på högsta nivå mer benägna att befordra och rekrytera andra kvinnor till ledande positioner, vilket såklart skulle kunna öka takten för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.

Om vi tillsammans vill stärka kvinnors egenmakt kan vi börja med att göra det enklare för kvinnor att hamna i maktpositioner. Grupper med makt lämnar ogärna ifrån sig makten frivilligt. Vissa reformer tycks ta för lång tid att genomföra om inte politiska förslag och nya lagar trycker på. Det finns väldigt många exempel på detta genom historien. Jag vill därför i dag på internationella kvinnodagen 2023 yrka bifall till Miljöpartiets reservation 5 om kvotering till bolagsstyrelser.

Herr talman! Ja, vad ska jag säga? Jag kan säga att vi har arbetat med frågan även inom Stockholms stad, och det var inte kommunen som sa nej. Det var försvaret som sa nej till att vi skulle kunna ha vindkraft där.

Jag tycker att man ska ha god förståelse för att vi inte kan lägga anläggningar var som helst och hur som helst utan att ha människors acceptans. De förslag vi lägger fram handlar ju också om att se till att man faktiskt får någonting tillbaka, att en kommun som har vindkraft också vinner någonting på det så att det inte bara är något företag som får ut pengarna som då går till energiproduktion.

Jag tycker att de förslag som vi lägger fram är förslag som ska gynna vindkraften på flera sätt, och även gynna dem som bor i de delar av landet där man tillverkar och producerar mycket av den el som vi behöver på andra ställen där den är svårare att producera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Associationsrätt

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga som lyfts här. Det finns utmaningar med alla kraftslag, egentligen, när det gäller var man ska bygga dem. Det är väldigt svårt att hitta ett kraftslag - möjligtvis med undantag av solkraften, som kan användas på tak och som inte syns och inte stör någon - som det inte finns problem med när det handlar om var man ska ha anläggningarna.

Vad gäller Stockholms stad har vi faktiskt tittat på vindkraft. Stockholms stad är väldigt trång; vi trängs mellan infrastrukturprojekt och bostäder, och vi vill fortfarande ha lite öppna landskap som folk kan motionera i. Vi föreslog en vindkraftspark vid Järvafältet, men den stoppades av försvaret, som sa att vi inte fick ha vindkraft där. Vi har också övervägt mindre vindkraftverk som man till exempel kan sätta på tak så att det blir ungefär som solelsproduktion. De har dock inte varit effektiva nog för en satsning.

Vi har också tittat från Stockholms stads håll på att investera i kommande vindkraftsparker i Stockholmsregionen. Men det är lite samma sak: Då utnyttjar man någon annans mark.

Frågan är alltså inte helt enkel. Men jag är övertygad om att det finns massor med bra ställen att bygga vindkraft på. Till exempel längs stora motorvägar, som bullrar mycket mer än själva vindkraftverken, tror jag att man skulle kunna bygga mycket mer vindkraft än i dag.

Det stora bullerproblemet i Stockholms stad i dag är faktiskt bullret från trafiken. Det är den absolut övervägande bullerproblematik vi har. Där har vi mycket annat att jobba med när det gäller bullerfri miljö.

Herr talman! Jag skulle i dag vilja lyfta två förslag som jag vet kommer att vara viktiga verktyg för att öka takten i klimatomställningen. Det är verktyg som vi verkligen behöver i dag.

Det handlar om att öka förnybar elproduktion och att öka möjligheten att bygga ut laddinfrastruktur. Jag vill återigen börja med punkten om att bygga laddinfrastruktur och laddmöjligheter inom samfälligheter.

Vi har just nu en explosionsartad försäljning av elbilar i Sverige. Vid årsskiftet var 56 procent av alla nya bilar som såldes laddbara, och man räknar i dagsläget med att vi har över 450 000 laddbara bilar på våra vägar.

Laddpunkterna poppar samtidigt upp lika tätt som när regnet står som spön i backen. Men det finns såklart ett undantag, och det är just hos samfälligheterna. Under mina år som kommunpolitiker blev jag ofta kontaktad av just samfälligheter, som helt enkelt har gett upp när det gäller att bygga laddstolpar på sina fastigheter. Det beror i hög grad på regelkrångel och på att det finns en specifik lagstiftning för samfälligheter som krånglar till det när man ska bygga laddstolpar. Det är alltså en väldigt viktig uppgift för oss i civilutskottet att jobba med det här.

Dessa samfälligheter hade problem med alltifrån regelkrångel och oklara processer till svårigheter med att veta vem som skulle betala vad. Ibland hade de också lagt ned en massa pengar men kunde till slut ändå inte fortsätta att bygga sina laddstolpar. Det finns mycket att göra på området.

De flesta som kör elbil laddar bilen hemma och vill gärna ladda på natten. Det är uppenbart att vi behöver göra vårt bästa för att ge samfälligheterna samma möjligheter som bostadsrättsägare och dem som bor i villa att ladda sina bilar.

Min andra punkt handlar om vindkraften - också något som flera har lyft. Lands- och glesbygdskommuner tampas i dag med utmaningen att finansiera den moderna välfärden och sin samhällsinfrastruktur för sina invånare. Kommunernas ekonomi är också avgörande för investeringar och utveckling i lands- och glesbygd.

Samtidigt pågår en energiomställning där vi ofta lutar oss mot landsbygden. Jag vet att de flesta svenskar nu är medvetna om vikten av ett robust och förnybart elsystem med hög flexibilitet och låga kostnader.

Vi i Miljöpartiet vill att elproduktionen ska bidra till lokal samhällsutveckling och att resurser från elproduktionen ska gå till lokalsamhällen och därmed bidra till stärkt välfärd och bättre samhällsservice även i glesbygd.

Vi vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de regioner och kommuner som är med på energiomställningen också ska kunna belönas för det. Miljöpartiet har flera förslag om detta när det gäller vindkraft, bland annat att närboende ska ha möjlighet att bli delägare i vindkraftverk i närområdet. Vi vill också ha en lokal elbonus där kommuner och regioner får betalt för förnybar elproduktion i området.

Vårt yrkande i dag handlar om att ge närboende rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk. Vi tror att det skulle öka rättvisan och även acceptansen för att det byggs vindkraft där man bor.

Just nu pågår utredningar om hur vi ska underlätta för vindkraft. Om jag förstår Lars Beckman rätt är vi ganska överens i de här frågorna: Man ska faktiskt kunna gynna dem som är med och bidrar till energiomställningen. Jag ser väldigt positivt på debatten, där det känns som att i alla fall Moderaterna, och förhoppningsvis hela regeringen, ställer sig bakom både att underlätta för laddinfrastruktur för gemensamhetsföreningar och att gynna dem som bidrar till vindkraft.

Jag kommer att invänta utredningen om vindkraft, men jag tycker inte att det finns något riktigt bra svar på hur vi ska förenkla laddmöjligheter för samfälligheter. Jag vill därför yrka bifall till reservation 4.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Dagens Samhälle i januari i år meddelade statsrådet Slottner att de föreslagna lagkraven på att upphandlingar ska beakta klimataspekten ska slopas. I artikeln kan man läsa att statsrådet tycker att hållbarhetskrav riskerar att stänga ute företag från upphandlingar.

Inom den offentliga sektorn i Sverige upphandlas varje år varor och tjänster för över 800 miljarder - allt från städleveranser till tunnelbyggen. Upphandlingsmyndigheten har beräknat att klimatutsläppen från offentlig upphandling är över 23 miljoner ton per år. Det kan man jämföra med transportsektorn, som ger upphov till ungefär 15 miljoner ton. Att ställa skarpa upphandlingskrav kan alltså minska klimatutsläppen radikalt och ställa om hela sektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När ytterligare en grundläggande klimatåtgärd stryks av regeringen undrar jag hur den ska ersättas? Vad har civilministern för klimatpolitik i bakfickan för att kompensera för ytterligare en slopad klimatåtgärd?

Fru talman! Min fråga går till infrastruktur- och bostadsministern.

För bara några veckor sedan drabbades södra Sverige av rejäla översvämningar. Hus, källare, bilar och tomter vattenfylldes, och många privatpersoner arbetade hårt med att bygga fördämningar.

Det har tidigare varit ganska ovanligt med liknande översvämningar i Sverige, speciellt redan i januari, men vi har sett flera allvarliga exempel under de senaste åren, bland annat i Gävle och Dalarna 2021. Översvämningarna under det året beräknas ha kostat över en halv miljard att åtgärda.

Då det nu är tydligt att klimatutsläppen inte minskar i den takt som behövs kommer arbetet med klimatanpassningsåtgärder att behöva stärkas ytterligare. Regeringen har det yttersta ansvaret, men enligt Riksrevisionens rapport från december görs långt ifrån tillräckligt på klimatanpassningsområdet.

Jag skulle därför vilja fråga ministern om hans planer för att stärka arbetet med klimatanpassning framöver.

Herr talman! Nu skulle jag behöva ungefär 40 minuter för ge något slags översikt av frågan varför vi vill spara och skydda skogen, för detta är en av mina hjärtefrågor.

Miljöpartiet säger inte att man inte ska använda skogen, men vi säger att den i dag används på ett ohållbart sätt och att den skog som har en rik biologisk mångfald håller på att minska. Det innebär att vi samtidigt utrotar arter som bor i den skog som har en rik biologisk mångfald.

Sverige har mycket skog, men stora delar av denna skog är mer som en plantage och har ganska liten rikedom av svampar, växter, djur och annat. Vi behöver bruka skogen på ett helt annat sätt för att kunna använda den skog vi ska ha.

Miljöpartiet är för trähusbyggande, och vi är inte emot att använda naturmaterial. Men jag tror att vi behöver diskutera denna fråga djupare, för det finns hemskt många värden med skogen som vi behöver jobba med på ett helt annat sätt än i dag. Det här är en jätteviktig fråga för oss.

Herr talman! Tack, Larry Söder, för frågan!

Jag är övertygad om att det för den som inte är populist behövs ett stort smörgåsbord av åtgärder. Vi har presenterat en del i vår budget. Vi har också presenterat en del i motioner som kommer framöver.

Trähusbyggande är jätteintressant. Det är som sagt höga utsläpp från byggandet i dag som bland annat kommer från de byggmaterial man använder. Om man byter betong mot trä kan man minska mycket på dessa klimatutsläpp, och när nu byggmaterial ökar så häftigt i pris är jag också intresserad av om vi kan återanvända mer byggmaterial och använda en mer cirkulär byggprocess. Det är kanske också något vi kan diskutera framöver, för det har stor möjlighet att vara en väg framåt i ganska tuffa ekonomiska tider.

När det gäller bosparlån har vi föreslagit att man ska utreda någon typ av grönt bosparlån som har en stabil och bättre ränta så att man kan spara till sitt boende på ett bättre sätt. Vi föreslår några saker i vår budget.

Startlån har diskuterats tidigare, och här verkar vi vara överens om att det skulle vara en bra väg framåt. Då kan staten hjälpa till och stötta förstagångsköpare av bostäder.

Jag tror att det finns flera saker som vi kan diskutera vidare, för man klarar inte att lösa alla problem med en eller två åtgärder. Det behövs många olika typer av åtgärder.

Herr talman! Som ny riksdagsledamot är detta faktiskt min första debatt i kammaren, men det råder verkligen ingen brist på ämnen att diskutera inom civilutskottets utgiftsområde.

Av alla aktörer som jag har hunnit träffa under hösten får jag ungefär samma berättelse om läget just nu. Aktörerna på byggsidan, men även på konsumentsidan, flaggar alla för stora utmaningar för både privatpersoner och näringsliv när vi nu ser prisökningar på det mesta och samtidigt går in i en lågkonjunktur.

Tvärstopp i bostadsbyggandet är väl det jag hört från flest under hösten, vilket skapar problem för många, inte minst alla som i dag köar för att få hyra eller köpa en bostad att bo i. Att det saknas bostäder i en stor del av Sveriges kommuner vet de flesta av oss, och det har diskuterats tidigare. För många känns det nog i dagsläget som oöverstigligt att någonsin komma in på bostadsmarknaden. Aktuella siffror från Stockholm visar att man i genomsnitt behöver vänta i elva år på en hyresrätt, och om man i stället bestämmer sig för att köpa en lägenhet behöver man slänga fram över 400 000 kronor i kontantinsats.

Det är uppenbart att många, inte bara unga, studenter och lågavlönade, har svårt att hitta en bra bostad. Samtidigt är bostaden en av de viktigaste faktorerna för att kunna ha ett tryggt och stabilt liv. För en kommun kan det också vara helt avgörande att kunna erbjuda bostäder, både för att behålla människor i kommunen och för att locka både nya företag och arbetskraft till regionen.

Både på bostadsmarknaden och på byggmarknaden är det därför såklart extra problematiskt när räntorna, elpriset och priset på bränsle och byggmaterial ökar på en och samma gång. Det är också då man slutar att bygga.

Lågkonjunkturen förvärras ytterligare med en ökande arbetslöshet när byggföretag pausar sin verksamhet och de som håller på med byggandet inte kan fortsätta jobba. I spåren av detta kan vi alltså också förvänta oss ökande skuldsättning bland enskilda personer. När kostnaderna för boende och livsmedel ökar samtidigt ökar också risken för hög belåning och överskuldsättning radikalt. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser för skuldsatta och deras närstående utan ger också samhällsekonomiska konsekvenser när social utslagning riskerar att öka.

Tycker ni att jag målar upp en mörk och dyster bild för 2023? Ja, det gör jag, och det är också vad regeringen gör. Till och med i regeringsförklaringen lyfte statsministern det mycket tuffa läge som Sverige står inför.

Därför är jag förvånad över den totala avsaknaden av åtgärder i regeringens egen budget för att motverka konsekvenserna av lågkonjunkturen och prisökningarna. Man kan helt enkelt säga att vi just nu tvärbromsar oss in i krisen.

Herr talman! Vi vet alla att vi går in i en tuff tid. I riksdagen är jag ny, men jag är inte ny som politiker. Denna brist på åtgärder i budgeten för 2023 både förvånar och oroar mig.

Från Miljöpartiets håll gör vi ett antal satsningar i vår budget som vi anser vara långsiktigt viktiga men som samtidigt kan användas för att mildra effekterna på bostadsmarknaden och för att skydda och stärka både våra medborgare och våra samhällen i lågkonjunkturens spår.

Först och främst återinför vi i vår skuggbudget investeringsstödet för hyresrätter och studentbostäder. Bara inom Sveriges Allmännyttas medlemsföretag står 5 300 projekt i kö för stödet, och ett flertal projekt har stoppats på grund av att stödet dragits in. Och som vi har sagt tidigare: Det som näringslivet ofta önskar sig mest är långsiktiga spelregler. Jag tycker att det är sämsta möjliga tid att slopa investeringsstödet när byggandet minskar radikalt.

Vi lägger också tillbaka ett stöd för energieffektivisering i flerbostadshus som röstades bort i den förra regeringens budget av de högerpopulistiska partierna. Att slopa bidrag för åtgärder som ska minska vår energianvändning samtidigt som man uppmanar människor att spara el och lägger pengar på att i stället betala för elanvändning känns väldigt uppochnedvänt just nu.

Miljöpartiet öronmärker över 9 miljarder för energieffektivisering i hela sin budget och vill att 80 procent av kostnaden för energiminskande åtgärder som utförs ska kunna ersättas av staten. Detta är en långsiktig och ekonomiskt klok politik som gynnar både den enskilde och elsystemen på sikt. Det är dessutom en åtgärd som kan bidra till att dämpa inflationstakten.

Herr talman! När vi nu går in i en lågkonjunktur ökar risken för överskuldsättning och social utslagning bland privatpersoner. Vi vill i vårt budgetförslag stärka konsument- och skuldrådgivningen för privatpersoner och även våra system för dem som drabbas av strukturell hemlöshet.

För dem som kämpar för att komma in på bostadsmarknaden och i dag inte har ett stort undanstoppat kapital vill vi också införa statliga startlån till rimlig ränta. I vår budget presenterar vi förslag på hur vi anser att de som i dag är ekonomiskt svagast och mest utsatta på bostadsmarknaden kan stöttas framöver.

Herr talman! Man måste kunna hålla många tankar i huvudet samtidigt som politiker, speciellt när många kriser pågår på en och samma gång. Bland alla de olika kriser som vi står i har vi även en klimatkris att hantera, där åtgärder behöver vidtas nu och inte sedan.

Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp - klimatutsläpp som måste minimeras. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av naturresurser från just byggsektorn vill vi ställa nya krav på minskade utsläpp under byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning.

Samtidigt ser vi fler och fler tecken på klimatkrisen även här i Sverige. Översvämningar har blivit allt vanligare, och vi får fler och längre värmeböljor. Efter några kalla vinterveckor här i Stockholm kan det vara lätt att glömma bort hur det faktiskt ser ut i olika delar av Sverige.

För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har vi ett stort arbete framför oss, och det är tydligt att kommunerna behöver stöd i arbetet med klimatanpassning - genom ökad kunskap men också ekonomiskt för att kunna genomföra de förebyggande åtgärder som behövs.

Därför föreslår vi i vår budget att Boverket får i uppgift att administrera en ny budgetpost för klimatanpassning i bebyggd miljö, som ger kommunerna möjlighet att söka finansiering för olika åtgärder som behövs för att skydda både infrastruktur, byggnader och människors liv och hälsa mot effekter av klimatförändringarna. Även detta är åtgärder som behöver genomföras både nu och på lång sikt och som kommer att spara mycket pengar för samhället på lång sikt, samtidigt som vi skyddar våra medborgare.

Jag står därför med emfas bakom Miljöpartiets budgetmotion i dess helhet. Jag vill hänvisa till vårt särskilda yttrande om utgiftsområde 18.

Herr talman! Med risk för att något lämna ämnet vill jag understryka att vi 1980 hade en folkomröstning, där folket bestämde att vi på sikt skulle montera ned vår kärnkraft. Sedan dess har olika regeringar tillsammans byggt upp ett elsystem i Sverige som faktiskt ger Sverige det stabilaste elsystem som vi någonsin har haft. Vi exporterar mer el än någonsin. Det vill jag bara understryka.

Men vi har fortfarande en utmaning med skenande energipriser på grund av ett krig som pågår, Rysslands krig i Ukraina. Därför behöver vi minska vår elanvändning, som det ser ut nu, för att stötta människor där.

Jag ser inte att det finns några lösningar i regeringens budget i dag för att hjälpa fastighetsägare och enskilda personer, förutom ett mindre stöd som går till villaägare. Det tycker jag är ett stort problem. Om det blir samma kyla och kriget fortsätter nästa år, är tanken att vi även då ska pumpa in ytterligare 55 miljarder för att betala svenskarnas elräkningar?

Herr talman! Jag tackar David Josefsson för en väldigt smittande kärleksförklaring till småhus.

Jag tänker prata om en annan sak. I fredags höll regeringen en presskonferens om vikten av att vi svenskar sparar el. I grunden är det ett väldigt viktigt budskap. Att vidta åtgärder för att spara el är såklart viktigt för att minska Sveriges elanvändning, också för att långsiktigt skydda människor mot de skenande elpriserna och för att sänka elpriserna totalt.

Det är tydligt att inflationen nu drivs av de ökande elpriserna, som ger ökande boendekostnader. Elsparåtgärder är uppenbarligen viktiga av många skäl. Det tror jag också att vi är överens om över partigränserna.

För ganska exakt ett år sedan röstade de nuvarande regeringspartierna ned den dåvarande regeringens budget och strök samtidigt 1 ½ miljard till energieffektiviseringsåtgärder för flerbostadshus. I efterskott misstänker jag att även Moderaterna tycker att beslutet var ogenomtänkt.

När årets budget planerades var det redan tydligt att stigande elpriser på grund av krisen och Rysslands krig i Ukraina skulle bli en utmaning under vintern, inte minst för alla dem som bor i flerbostadshus och själva har svårt att vidta några åtgärder.

Att lägga pengar på att minska energianvändningen i stället för att betala människors elräkningar är både samhällsekonomiskt bra och långsiktigt bättre. Dock finns inte heller några pengar till Boverkets budget för detta kommande år i regeringens budget. Däremot ska 55 miljarder användas för att brett betala elräkningar. Men den 1 ½ miljard för förebyggande åtgärder finns inte kvar.

Jag skulle gärna vilja veta hur Moderaterna har tänkt runt detta och varför inga pengar har satsats på att energieffektivisera flerbostadshus i årets budget, när det är uppenbart för alla att det är en åtgärd som hjälper människors ekonomi men också minskar inflationen.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det var intressant eftersom ledamoten säger att man ger ett oreserverat bifall till den framlagda budgeten. Miljöpartiet tycker att en viktig del i konsumentrådgivningen är att göra det enklare för konsumenten att göra bedömningar av vad som är det rätta och bästa valet. Det kan ju vara alltifrån att välja rätt energisparåtgärder eller bäst energieffektivisering till att välja vilket kött man vill ha och var det kommer ifrån.

I förra veckan gick landsbygdsminister Peter Kullgren ut med att regeringen inte går vidare med ursprungsmärkning för kött på restaurang. Detta tycker jag är väldigt märkligt. Det känns som att Sverigedemokraterna har haft stor inverkan på budgeten, och jag har också uppfattat att detta har varit en hjärtefråga för Sverigedemokraterna, också för ledamoten själv.

Jag vill därför fråga: Hur har detta gått till? Ni säger att ni kan driva saker hur hårt ni vill mot regeringen, Mikael Eskilandersson. Är detta något som ni har drivit eller något som ni tappade bort?

Herr talman! Ledamoten Mikael Eskilandersson började sitt anförande med att säga att vi brukar prata mycket om bostad och att konsumentfrågorna kommer lite på slutet, så jag tänkte passa på att lyfta fram konsumentfrågorna lite extra.

När vi nu, i spåren av kriget i Ukraina, har den högsta inflationen på länge, med höga elpriser och prisökningar på både räntor, boende och mat, finns det en risk att allt fler behöver låna till löpande utgifter, med både överskuldsättning och i slutändan risk för ökad social utslagning som följd.

Enligt Sveriges Konsumenter ökar samtidigt marknadsföringen för lån och snabba köp till ekonomiskt särskilt utsatta personer. I dagsläget drar många kommuner samtidigt ned på sin rådgivning, samtidigt som fler söker hjälp.

Miljöpartiet vill lägga extra pengar på konsument- och skuldrådgivning. Men, herr talman, jag skulle vilja fråga Mikael Eskilandersson: Tycker Sverigedemokraterna att det rådande läget innebär att extra åtgärder på konsumentområdet borde göras framöver? Ser ni några problem med den ökade skuldsättningen, och vad är det i så fall för åtgärder som ni ser kan behöva vidtas framöver?