Marcus Andersson

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.