Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)

Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.

Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdags­ordningen).

Under riksmötet 2021/22 lade regeringen fram förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 2021/22:55). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Förslagen behandlades i konstitutions­ut­skottets betänkande 2021/22:KU16 Utlandsspioneri.

Riksdagen beslutade den 6 april 2022 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).

Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.

I proposition 2021/22:55 föreslog regeringen även ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa allvarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig­heternas under­rättelse­verk­samhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Utskottet bedömde att lagförslagen har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grund­lagen att de borde behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslaget till grundlagsändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23.

Riksdagen beslutade den 6 april 2022 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).

Förslagen till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig­heternas under­rättelse­verk­samhet finns förtecknade i bilaga 1. Lagförslagen i sin helhet finns i bilaga 3.

Ingen följdmotion har väckts efter att behandlingen av ärendet skjutits upp.

Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 till riksdagen har det genom­förts lagändringar i rättegångsbalken, i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas under­rättelseverksamhet. Lagändringarna, som avser delvis samma bestämmelser som omfattas av regeringens lagförslag i proposition 2021/22:55, har trätt i kraft. Följaktligen överensstämmer inte nuvarande lydelser enligt regeringens lagförslag (bilaga 3) med nu gällande lydelser i dessa författningar.

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrande­frihetsgrundlagen.

Jämför reservation 1 (V, MP) samt det särskilda yttrandet (MP).

Det vilande förslaget innebär ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttran­de­frihetsgrundlagen. Förslaget innebär att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttran­de­frihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlands­spioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Förslaget innebär även bl.a. att spioneribrottet utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Under riksmötet 2021/22 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brotts­balken och, med vissa ändringar av lagteknisk karaktär, regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, lag om ändring i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lag om ändring i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas verksam­het.

Jämför reservation 2 (V, MP) och 3 (V, MP) samt det särskilda yttrandet (MP).

I proposition 2021/22:55 föreslår regeringen ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brotts­bekäm­pande myndigheternas under­rättelse­verksamhet.

Förslagen innebär i korthet dels att det nuvarande straffansvaret för spioneri utvidgas, dels att det införs en ny lagreglering om utlandsspioneri.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Straffbestämmelsen om spioneri finns i 19 kap. 5 § brottsbalken. Genom den bestämmelsen straffbeläggs olika slags befattningar med uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet, om gärningen begåtts i syfte att gå främmande makt tillhanda. Straffansvaret enligt spioneri­bestämmelsen i dess nu gällande lydelse omfattar exempelvis inte det fallet att en person anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet för att vidarebefordra dessa till t.ex. en terroristorganisation med stats­liknande kontroll över ett geografiskt område. För att förstärka skyddet mot under­rättel­se­verksamhet som bedrivs för att gynna sådana typer av grupperingar bör straffansvaret utvidgas, enligt regeringen.

Regeringen föreslår därför att straffansvaret för spioneri utvidgas så att det avsikts­uppsåt som krävs för spioneri omfattar att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Ansvaret utvidgas också på så sätt att spioneri­hand­lingen ska kunna avse en uppgift vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet. Genom att orden eller motsvarande läggs till efter främmande makt omfattas enligt regeringen även grupperingar eller sammanslutningar som intar en faktisk maktposition som kan liknas vid den hos en främmande makt.

Regeringen föreslår vidare att en skrivning om att straffansvaret gäller oavsett om uppgiften är riktig eller inte stryks.

Krav på ett syfte att gå en främmande makt tillhanda finns även i andra bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Regeringen föreslår ett tillägg motsvarande det i spioneribestämmelsen i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt och mot person samt tagande av utländskt understöd (19 kap. 7, 8, 10–10 b och 13 §§ brottsbalken). Enligt regeringen är en utvidgning motiverad även när det gäller dessa brott.

I propositionen anför regeringen bl.a. att enligt nu gällande regelverk kan en spioneri­liknande gärning som tar sikte på känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för Sveriges internationella sam­arbeten och som saknar en tillräcklig koppling till Sveriges säkerhet för att uppfylla men­rekvisitet i spioneribestämmelsen i värsta fall helt falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart bestraffas som brott mot tyst­nadsplikt. Förfarandet kan innebära beaktansvärd skada för samarbetet och därigenom för Sveriges utrikesrelationer. Därmed kan det enligt regeringen även skada Sverige och ytterst Sveriges säkerhet, eftersom den indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är fram­gångsrikt och effektivt.

Regeringen bedömer att det behövs ett starkare straff­rättsligt skydd mot spioneriliknande gärningar med anknytning till känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för Sveriges internationella sam­arbeten.

Regeringen föreslår att det införs nya brott i brottsbalken: utlands­spioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges inter­nationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Regeringen föreslår vidare att straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.

Vidare föreslår regeringen att det vid misstanke om utlandsspioneri och anknytande brottslighet ska finnas samma möjligheter som vid jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken att ta skriftliga meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag och att använda hemliga tvångs­medel.

Regeringen föreslår även att lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelse­verk­sam­het görs tillämpliga på utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Vid beredningen av betänkande 2021/22:KU16 gav konstitutions­utskottet justitieutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och två följdmotioner. Justitie­utskottet ställde sig bakom regeringens förslag, se utskottets yttrande i bilaga 5.

Utskottets ställningstagande

Vid den första behandlingen av propositionen bedömde utskottet att förslaget till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brotts­bekämpan­de myndig­heternas under­rättelse­verk­samhet har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grund­lagen att det borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till grundlags­ändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Justitie­utskottet har tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns brister i det straff­rättsliga skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella freds- och säker­hets­främjande samarbeten där Sverige deltar. Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund och för att stärka skyddet för internationella samarbeten mot spioneriliknande gärningar ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 har flera av lagarna ändrats. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen antar lagförslagen med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.