Peter Kullgren

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig om jag kommer att verka för att säkerställa att potentialen i restflödet från jord- och skogsbruket utnyttjas i den gröna omställningen, och i så fall hur, samt om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att näringslivet ska våga investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion.

En livskraftig bioekonomi är viktigt för Sverige. En växande cirkulär bioekonomi har en roll i klimatomställningen. Den har positiv betydelse för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling, och den är ett viktigt verktyg för att förstärka den nationella försörjningsförmågan.

Vårt jordbruk och vår skogsnäring producerar varje år stora mängder livsmedel, byggmaterial och pappersprodukter av mycket hög kvalitet. Som biprodukt produceras samtidigt bioenergi i olika former, vilket utgör en viktig fossilfri och inhemsk bas i det svenska energisystemet.

Sedan 1990 har bioenergianvändningen ökat mångfalt. Denna bioenergi har ersatt stora mängder fossil energi och är en viktig förklaring till att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser med över 30 procent jämfört med 1990. Skogsstyrelsen bedömer vidare i Skogliga konsekvensanalyser 2022 - syntesrapport att det finns fortsatt stor potential att öka uttaget av avverkningsrester. Det finns också goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins restprodukter, till exempel till biodrivmedel.

Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största möjliga långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför av vikt. Det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 ett långsiktigt och omfattande stöd till negativa utsläpp genom bio-CCS, vilket kommer att ge ytterligare incitament att tillvarata energin från jord- och skogsbrukets restprodukter. Det krävs även fortsatta insatser för att utveckla konkurrenskraftig teknik för produktion av biodrivmedel. Genom att stärka Industriklivet med 600 miljoner kronor per år 2023-2025 kan svenska innovationer och lösningar utvecklas och exporteras, vilket bidrar till att minska utsläppen både i Sverige och globalt och påskynda omställningen.

I budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att stödet ska fortsätta med 500 miljoner kronor för samma ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Reduktionsplikten är ett styrmedel för att åstadkomma ökad användning av flytande förnybara och fossilfria drivmedel. Tyvärr har inte produktionen av fossilfria bränslen byggts ut i tillräcklig takt. I kombination med en generell prisökning på bränsle har det resulterat i höga prisökningar vid pump, vilket lett fram till en ohållbar situation för många hushåll och företag. Bioekonomiutredningen (dir. 2022:7) har i uppdrag att analysera och, om lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybara drivmedel baserade på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd.

Regeringen följer noga utredningen, men jag varken kan eller vill föregripa utredningens arbete och förslag. Utredningen ska delredovisa arbetet till regeringen senast den 15 februari nästa år. Regeringen har dock aviserat att den kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.

Herr talman! Jag tackar Kajsa Fredholm för frågan. Att hela landet ska fungera är naturligtvis oerhört viktigt för de flesta i den här kammaren, tror jag, och även för regeringen.

Även om det inte finns någon enskild del i Tidöavtalet som pekar på landsbygden - det kommer att komma, var så säker - finns det ändå en hel del saker som riktar in sig just på att det ska fungera bättre i hela landet. Ett sådant område är sjukvården, där vi har sett brister i landsbygdskommuner eller i ren glesbygd. Där måste vi se över hur vi kan öka tillgängligheten till en sådan basal sak som vård i hela landet.

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten, för frågan! Jag tar över efter dig som landsbygdsminister i Sverige. Det finns mycket bra som är på gång - bra saker som vi naturligtvis ska fortsätta med och andra som vi kommer att ändra inriktning på. Det var mitt tack.

Vi har just tillträtt och har inte presenterat vår budget än. Men en sak som jag är säker på att riksdagsledamoten också har noterat är att vi kommer att förverkliga det som flera av partierna som nu ingår i regeringen eller regeringsunderlaget pratade om i valrörelsen: Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det är någonting som kommer att vara till gagn för människor som inte har något alternativ till bilen så länge vi inte kan producera biodrivmedel på ett sådant sätt att det inte ökar kostnaderna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för frågan!

Skogsbruket är verkligen centralt i svensk basindustri. Det är en enorm kolsänka som gör att vi kan bidra till att minska utsläpp och fånga in koldioxid på ett sätt som många andra europeiska länder inte kan.

Jag är väldigt glad att vi i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen har nämnt skogen som en viktig del av vår basindustri för fortsatt utveckling. Skogsbruket kommer att vara en viktig del under överskådlig tid för oss.

Hur alla delar i Tidöavtalet och regeringsförklaringen implementeras behöver vi några mer dagar för att exakt komma tillbaka till än de åtta nio dagar som vi nu suttit vid makten.

Jag hoppas dock att vi tillsammans med Centerpartiet, som jag vet är djupt engagerat i lantbruksfrågor, skogsfrågor och så vidare, ska kunna ha ett bra samarbete framöver.

Herr talman! Jag tror att det är svårt för alla dem som inte lever av djurhållning att förstå vilket tryck det kan vara och hur det är att se delar av sin besättning förolyckas eller attackeras av varg. Det är självklart så att rovdjursavvisande stängsel är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns inget generellt förbud som säger att man måste vara i ett vargrevir för att få de här stängslen. Däremot är resurserna begränsade, och det måste vara sannolikheten som styr huruvida man får resurser eller inte. Men det finns nog anledning att titta på detta framöver.

Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan. Vi har tillträtt relativt nyligen, som du vet, så det kommer att ta lite mer tid.

Beslut har fattats om nästa års vargjakt och om licenserna. Det kommer att ske sedvanliga beräkningar från myndigheter när det gäller hur stor vargstam vi har. Men det som ledamoten är inne på stämmer - riksdagen har vid flera tillfällen varit tydlig med att man vill se en minskad vargstam. Det handlar om hur stor den ska vara och vilka intervaller det ska vara. Nu senast var det fråga om ett tydligt spann. Man uttrycker att vargpopulationen ska vara mellan 170 och 270 vargar och att den bör vara i den lägre delen av intervallet. Dessutom ska förutsättningarna för ett samarbete med Norge i de frågorna utredas.