Kerstin Lundgren

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Johan Pehrson, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson och statsrådet Romina Pourmokhtari.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Utbildningsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! För min del är kontakter med oppositionen och civilsamhälleskontakter som jag har sedan länge oerhört viktiga. De behöver ett starkt stöd. Det är oerhört viktigt att de inte känner att de blir utlämnade eller att man kan peka finger och säga: Titta, ni har inget stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är utifrån den grunden som jag kommer att ha den typen av kontakter innan jag landar i en sådan här fråga. Vi får se var det landar. Det är en balansgång. Vi har tidigare talat om hur man hanterar länder vilkas ledning går i auktoritär riktning, diktaturer och andra, för att försöka stötta oppositionen.

Det är en svår balansgång. Det är viktigt att Sverige agerar rätt och att vi i Natosammanhang också agerar rätt. Nato är fortfarande ett hopp för många.

Herr talman! Det är tveklöst så att Georgien tyvärr går väldigt fel. I princip har diskussionen om EU-medlemskap satts på vänteläge på grund av att man går helt fel.

Jag har följt Georgien länge och haft stora förhoppningar för det georgiska folkets drömmar om att få bli medlemmar i EU och att få Natomedlemskap. Vi fick tillsammans en gång i tiden guldkort från Nato.

Det har funnits en stark folklig vilja att ta de stegen. Tyvärr har Georgian Dream under Ivanisjvilis hårdhänta ledning valt att gå i en helt annan riktning. De lurar samtidigt det georgiska folket. Premiärministern sa nyligen: Vi kommer att vara medlemmar i EU 2030. Allt är fake news. Det är felaktigt som de nu agerar.

Jag är beredd att titta även på Natoassocieringen i det här läget. Jag har fortlöpande kontakter med många i Georgien. Jag är noggrann med att säkra att också ge hopp och stöd och inte helt stänga dörrar.

Det är därför som viseringen inte drabbar det georgiska folket utan diplomater, och jag kan gå vidare med de ledande positionerna. Det är de som nu agerar brutalt mot oppositionen och mot det georgiska folket.

Men man måste var varsam. Jag lyssnar först och främst på vad mina kontakter i Georgien säger innan jag landar i den frågan.

Herr talman! Jag hoppas att Sverigedemokraterna och övriga kan inse att UNRWA har en annan roll än rent humanitär. Det har en roll i att säkra utbildning, säkra sophantering och en lång rad av det som skulle vara den palestinska statens ansvar om den fanns. Men nu finns den palestinska staten mycket begränsat. Den har en liten del i område A.

Det handlar också om att säkra i Syrien, Jordanien och för den delen Libanon, så att situationen inte destabiliseras ytterligare. Då måste man säkerställa att det finns en organisation som klarar att leva upp till de åtaganden som FN har gjort. Det är inte UNHCR:s roll. Det är verkligen fråga om en fred och två stater som kan lösa denna uppgift.

Herr talman! Det är ändå lite märkligt att höra från Sverigedemokraterna att UNRWA skulle vara en för FN-systemet främmande fågel. Denna fågel formades i mångt och mycket av vår förste svenske fredsmedlare i FN, Bernadotte, som försökte hitta en lösning utifrån FN:s generalförsamlings ställningstagande. UNRWA var den första organisation som skapades av FN:s generalförsamling 1949. Syftet var att säkerställa att man kunde finna en lösning i enlighet med den plan som generalförsamlingen en gång antog och som var grunden för tanken om två stater, en för Israel och en för Palestina, båda med säkra och erkända gränser. UNRWA är en del av ursprunget till FN-systemet och en grund för de organisationer som senare har kommit.

Det man nu kan se, herr talman, är att UNRWA fortfarande gör insatser i Gaza för att hjälpa World Food Programme att nå fram med resurser. Den verklighet som även regeringens företrädare tidigare har talat om är att det är UNRWA som har möjligheter att nå fram och vara operationella i Gaza.

Sedan måste man komma ihåg - och det försökte jag påminna om - att det i grunden handlar om en fredslösning. Den palestinska befolkningen skulle inte ha varit en del av UNRWA om vi hade fått en fredslösning som säkrat en stat. Vi står självklart och entydigt upp för Israel, men också för att palestinierna ska få sin stat.

Herr talman! I denna tid har vi att hantera krig och klimatkris, hittills utifrån tilltro till den världsordning som formades av lärdomarna från andra världskriget. Den ordningen torpederas nu av ledare i både autokratier och demokratier. Det ställer oss i Sverige, som är ett öppet och frihandlande land, inför nya frågor och utmaningar. Många frågar: Vem i hela världen kan man lita på?

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina går nu in på sitt fjärde år. Det är ett krig som startades för elva år sedan i Krim, Donetsk och Luhansk. Nu talas det om att kriget måste stoppas. Men det kräver att vi lär av vår historia och inte upprepar den, herr talman.

Ukraina har lärt sig. De står upp för sin och vår rätt till eget territorium och till självständighet. Vi måste göra det tillsammans med Ukraina - inget om Ukraina utan Ukraina. Sverige, Norden, Baltikum, Polen, UK och EU måste visa att vi går att lita på. Det gäller alla eller i en koalition av villiga. Om vapnen tystnar i Ukraina måste det vara för att Ukraina verkligen vill och tror på det, inte för att någon har pressat dem eller svikit löften om att stödja så länge det krävs.

Centerpartiet vill inte se något nytt avtal som det i München, Budapest, Minsk eller Jalta. Putin vill det, och kanske vill nu en nyvald president det. EU kommer att prövas som fredsprojekt kommande år. Här måste Sverige vara tydligt: EU måste också vara med i alla förhandlingar som kan komma - inget om EU utan EU.

Sverige har i likhet med flera andra länder ett bilateralt avtal om säkerhetssamarbete med Ukraina. Det måste vi gemensamt stå upp för och säkra. Centerpartiet har för egen del föreslagit att Sverige ska ta ett större ansvar och ge en ram för stödet på 1 procent av bnp årligen. Vi har länge krävt Jas. Nu måste vi vara redo att tillsammans med andra inom EU och Nato skapa trovärdig avskräckning och finna sätt att ge Ukraina militär multilateral säkerhet på inbjudan av Ukraina den dag vapnen tystnar.

Sveriges röst måste tydligt hävda grunden i den multilaterala världsordning som trots utmaningar tjänat oss alla väl. FN är en hörnpelare för oss men är i dag skadskjutet och utsatt för betydande risker. Grundläggande fundament undergrävs och åsidosätts helt av medlemmar i säkerhetsrådet. Rysslands aggressionsbrott, att med militära medel ändra gränser, är ett flagrant brott mot FN-stadgan. När USA:s nyvalde president talar om att expandera USA:s territorium och ändra gränser, även med militära medel, talar han om att bryta mot FN-stadgan. Det är ännu bara ord, men det är ord med högt signalvärde till andra. Skulle USA godta och erkänna att Israels gränser ändras med militära medel och driva fram något som de facto är en etnisk rensning av palestinier från Gaza bekräftas att makt går före rätt. Sveriges röst för internationell rätt måste vara klar och tydlig. Inga gränser ändras med militär makt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Centerpartiet står bakom försvarsbeslutet 2024 men har tydligt markerat att vi behöver tillföra ytterligare resurser, minst 3 procent. Danmark har nu målet 5 procent, och Polen anger 5 procent för 2026. Det gäller säkerhet för vårt land, för EU, för vår demokrati och för våra värden i Europa. Vi gör det som medlemmar i Nato syftande till ökad trygghet och säkerhet för att höja tröskeln mot ett angrepp med målet att förhindra krig.

Herr talman! År 2024 slogs nytt värmerekord för världen. Det var året då jordens medeltemperatur för första gången överskred 1,5 grader över förindustriell nivå. Konsekvenserna har varit synliga i hela världen. Nivåerna av växthusgaser är rekordhöga och höjningen av havsnivån rekordstor. Klimatförändringarna utgör ett tydligt säkerhetshot mot oss, mot EU och mot hela världen. Klimathoten pausar inte för att åtgärder och anpassning pausas. Riskerna kommer då att öka, kostnaderna likaså. Uppvärmningen kommer att öka väpnade konflikter och krig. Sverige får inte blunda eller pausa utan ska i stället göra hemläxorna och bistå även globalt, inte minst länder i Afrika och hotade önationer.

Vi i Sverige behöver sikta på att återgå till en biståndsnivå på 1 procent av bni - inte följa i USA:s spår utan ta vårt ansvar för att solidariskt stötta människor i fattigdom och förtryck och bistå i förändringarna, väl medvetna om att varje land måste ta sitt ansvar för att nå reell förändring, med utbildning, hållbar ekonomi, fritt rättsväsen och demokrati för en värld där barn inte dör av hunger utan överlever och får utbildning och frihet och där fritt företagande och handel driver utvecklingskraft. Anna Lasses kommer att tala mer om detta senare i dag.

Herr talman! Biståndet är en viktig del av all utrikes- och säkerhetspolitik. Det handlar om solidaritet och att främja våra värden - fred, demokrati och frihet. Tyvärr undergräver regeringens agerande i Mellanöstern Sveriges röst globalt när man talar med kluven tunga. Vi står upp för folkrätten, för en palestinsk stat, mot bosättningar på Västbanken och för UNRWA i FN. Det är bra. Men samtidigt stoppar regeringen allt bistånd till UNRWA, den FN-organisation som sedan 1949 har mandat och ansvar för alla palestinska flyktingar i Syrien, Jordanien, Libanon, Västbanken, östra Jerusalem och Gaza.

För ett år sedan stoppade man biståndet för att syna UNRWA och dess eventuella kopplingar till terrororganisationen Hamas. Efter granskningar fann regeringen att biståndet kunde återupptas. Nu ett år senare stoppas det helt på Israels begäran. Regeringen blundar för att UNRWA är en del av en förhandlad fred med formandet av två stater med erkända gränser - Israel såklart men även ett Palestina för palestinier i regionen. Sveriges agerande noteras i många länder och bidrar till att ytterligare undergräva Sveriges röst och FN:s ställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I en tid när vi ser hur autokratierna ökar och allt fler människors frihet och demokrati hotas är det avgörande att vi i Sverige och EU står upp för våra värden, i bjärt kontrast till diktaturer och auktoritära regimer som Ryssland, Kina, Iran med flera. När USA:s nya ledning uttalar att den multilaterala världsordning USA varit både initiativtagare till och försvarare av är obsolet får det konsekvenser. Fyra år kan gå fort. Vi vet att mycket kan hända och att Ryssland, Kina och BRICS gynnas. Här måste EU tydligt stå upp för våra värden. Gemensamt kan vi bli en röst för säkerhet, frihet, klimat och en friare och fredligare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tänkte väl nästan att Håkan Svenneling personligen är rätt glad i USA! Men jag har en känsla av att hans glädje för USA inte delas av Vänsterpartiets gräsrötter. Där är det nog rätt många som applåderar när hatretorik kommer på plats igen.

Herr talman! Låt oss ändå göra klart att vi inte har givit upp svenskt territorium till någon annan. Det är tydligt att DCA-avtalet ger Sverige full rätt, att den svenska konstitutionen gäller och att svensk lag gäller. Inte heller har någon ställt krav som innebär att gränser har överskridits och att Sverige har varit tyst. Om det skulle hända utgår jag från att Sverige inte kommer att vara tyst.

Herr talman! Jag tänkte rätt länge inte begära replik på Håkan Svenneling. Men så kom vi till slutet av anförandet, och då dök en gammal retorik upp. Vi har hört den förut. Vi hörde den länge under diskussionen om vårt Natomedlemskap, där Vänsterpartiet varnade för USA och tog fasta på det hat mot USA som finns på flera ställen. Det är klart att Trump har förnyat intresset hos en och annan för den retoriken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Vår säkerhet måste dock stå i fokus. Vår säkerhet handlar om att vi är medlemmar i Nato, och som en del av Natomedlemskapet måste vi stå upp för den gemensamma ordning vi har kommit överens om. Där ingår DCA-avtalet som en viktig del - en viktig del för oss och vår säkerhet men faktiskt också för våra grannar i Norden och hela vår region.

Vi har ett DCA-avtal, Norge har ett DCA-avtal, Finland har ett DCA-avtal, Danmark har ett DCA-avtal och så vidare. Det är ett sätt att bygga säkerhet. Om vi vill stå för en regelbaserad ordning ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet, herr talman, utan då ska vi vara rädda om och värna avtalet. Det förvånar mig - eller kanske inte förvånar mig - att just Håkan Svenneling vill försöka göra just detta, det vill säga kasta ut barnet med badvattnet för att göda ett USA-hat som finns i Vänsterpartiets omgivning, även om jag inte vet hur mycket det finns hos Håkan Svenneling själv.

Herr talman! Hörde herr talmannen ett ja eller ett nej på frågan om utrikesdeklarationen har fått vidi av Sverigedemokraterna? Jag hörde det inte, herr talman. Jag hörde "större frihet" för regeringen. Det låter som att det är någon som ger ett visst utrymme för regeringen och att det är Sverigedemokraterna som har den positionen. Det vore i så fall spännande att få veta.

Sedan hörde jag IRGC och House of Sweden i Taiwan nämnas, men ingenting om rättshjälpskapsavtalet. Varför? Nu har regeringen suttit i ett antal år. Varför har regeringen inte mäktat med att inta en position på dessa områden, så som kammaren har krävt? Varför har Sverigedemokraterna inte drivit den frågan och fått gehör hos regeringen? Berätta!

Herr talman! Jag är lite nyfiken. Jag lyssnade på Aron Emilsson, men jag hörde inte riktigt de vanliga orden. Det får mig att fundera, för det har hetat att Tidösamarbetet inte omfattar utrikespolitik. Jag blir lite nyfiken på om Sverigedemokraterna helt står bakom regeringens utrikesdeklaration. Har Sverigedemokraterna givit vidi för den svenska utrikespolitiken? Det är min första fråga, som är enkel att svara ja eller nej på.

Min andra fråga gäller våra två tillkännagivanden, som också Sverigedemokraterna stått bakom. Det ena handlar om att vi ska slopa rättshjälpsavtalet med Hongkong, som funnits sedan 2018, eftersom Hongkongs agenda inte längre skiljer sig från kommunistpartiets. Jag hade förväntat mig att det skulle komma något om detta.

Jag hade också förväntat mig att det andra tillkännagivandet, som handlar om att vi ska stötta Taiwan genom ett House of Sweden och skala upp vår relation med Taiwan, skulle tas upp antingen i regeringens utrikesdeklaration eller i Sverigedemokraternas tal. Jag hörde ingetdera.

Den tredje fråga jag skulle vilja ta upp med Sverigedemokraterna gäller terrorlistning av IRGC. Det har också varit en av de tydliga signaler som denna kammare har givit till tidigare och nuvarande regering, men jag hörde inte något om det heller, vare sig i utrikesdeklarationen, som kanske har givits vidi, eller i Sverigedemokraternas anförande.

Var står ni egentligen här, Aron Emilsson? Driver ni frågan fortfarande? Varför finns det inte med?

Herr talman! Det är väl uppenbart att det finns mer att göra när det gäller Ukraina och stödet till Ukraina. Vi har kommit med ett antal förslag som jag hoppas att regeringen också lyssnar till.

Klimatet är en fråga som lyser med sin frånvaro, och riktigt varför kunde jag inte höra utrikesministern säga.

Arktis hör jag däremot, och Arktis är ju intressant. Vi har krävt en ny Arktisstrategi. Den gamla från 2020 finns kvar och gäller fortfarande, men vi har krävt en ny. Jag hade väntat mig att det skulle komma någon nyhet där, men nej, där sas inget. Det sas inte heller något om Grönland, där vi ju måste vara väldigt tydliga med att vi backar upp det som också är EU:s hållning och står bakom Danmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag hoppas att ministern har en nyhet att leverera i Arktisfrågan.

Herr talman! Vi har hört en ganska försiktig utrikespolitisk deklaration. Det kan man kanske förstå med tanke på det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Vi kan från Centerpartiets sida instämma i många delar: Ryssland som långvarigt hot, synen på Belarus och även Georgien och EU-medlemskap för kandidatländer på västra Balkan samt för Moldavien och Ukraina, för att ta bara några exempel.

Stödet till Ukraina är en moralisk plikt, men säger man att det är en moralisk plikt så förpliktar det. Från Centerpartiets sida har vi länge väntat på att vi från svensk sida ska kunna göra som Frankrike nu har gjort, sända flygvapen till Ukraina. Vi väntar på att regeringen fattar beslut om Jas till Ukraina och börjar utbilda piloter i Sverige. Men vi har fått vänta rätt länge. Kan utrikesministern i dag ge besked om att detta nu kommer?

Vi har också satt 1 procent av vår bruttonationalprodukt årligen som ram för stödet till Ukraina. Regeringen har ätit upp en rätt stor del av årets budgetram för Ukrainastödet med sitt 18:e paket, som vi stöttar, men det blir för lite. Vi behöver vara beredda att göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag har läst deklarationen och letat efter klimathotets påverkan på vår säkerhet. Jag hittar "klimat" en gång, och då handlar det om att vi ska samarbeta med Kina.

Herr talman! Klimathotet är verkligen här. År 2030 beräknas 130 miljoner människor leva i fattigdom till följd av klimatutvecklingen. Av de drabbade länderna tillhör 70 procent också de mest sköra länderna. Detta är en grund för nya hot, krig och konflikter. Men klimatfrågan lyser med sin frånvaro i regeringens utrikesdeklaration. Varför, herr talman?

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill se ett avskaffat generellt strandskydd och att bestämmandet ska ske kommunalt. Centerpartiet lyckades ju förmå den förra regeringen att lägga fram ett förslag som var ett steg på vägen: avskaffat strandskydd för sjöar under ett hektar och för vattendrag som är högst två meter breda. Den 1 juli 2022 hade det varit möjligt att införa detta. Det avslogs då tyvärr av Tidöregeringen tillsammans med Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har det gått tre år, och nu kommer en ny lagrådsremiss. Varför har det tagit så lång tid att komma tillbaka med nästan samma förslag? Vad är det som har hindrat att man från regeringens sida tillsatt en utredning med ett större uppdrag mycket tidigare än vad som nu verkar aviseras?

Frågan behöver ett svar. Varför har regeringen dröjt med en fråga som var så väl förberedd tidigare?