Kerstin Lundgren

Fru talman! Denna debatt handlar inte om Sveriges ordförandeskap 2023. Till detta får vi anledning att återkomma. Men jag är glad över och välkomnar att EU-ministern är här och deltar i debatten.

Denna debatt handlar om EU under 2022. Det var ett år som färgades av Rysslands brutala, oprovocerade och folkrättsvidriga krig mot Ukraina, ett krig där Ukraina försvarar de blågula färgerna för sig och för oss i EU och våra gemensamma värden. Ukraina och EU har stått pall och mött angreppet som förändrade Europas säkerhetspolitiska arkitektur och vår säkerhet under överskådlig tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Putin, och många med honom, kalkylerade med att varken EU eller Ukraina skulle stå upp mot aggressorn Ryssland. Putin hade investerat fossilt i flera EU-länder. Men Putin misslyckades, och Ukraina och EU lyckades hålla samman. EU införde snabba och kraftfulla sanktioner mot angriparen, aggressorn. EU lyckades samla sig till stöd för Ukraina, såväl militärt, ekonomiskt och humanitärt som till ukrainare på flykt till EU.

Erfarenheterna av kriget och utgången av det kommer att påverka EU och kommande generationer i Europa. Ukraina måste vinna freden, och Ryssland måste i handling visa att de ger upp sina imperiedrömmar och sin vilja att underkuva och kolonisera andra stater. EU måste klara av att hålla samman, visa vägen framåt för Ukraina, Moldavien och Georgien och på det viset förnya vårt uppdrag - EU som fredsprojekt. EU formades på andra världskrigets ruiner och erfarenheter, och detta uppdrag kan vi nu uppdatera för kommande år till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

EU är en dröm för många människor - en dröm om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende rättsväsen. Det är en dröm om respekt och möjligheter - vår union förenad i mångfald. Det finns hot mot våra värden globalt - tveklöst från Ryssland som angriper och vill underminera dem med alla medel. Men det finns också de som angriper våra värden inifrån, även stater. Vi måste klara att möta dessa hot och tillsammans med likasinnade vara exemplet för omvärlden på att demokrati, mänskliga rättigheter, oberoende rättsväsen, jämlikhet, marknadsekonomi, frihandel och klimatsmart tillväxt är framgångsfaktorer.

Centerpartiet har förslag här som vi väljer att inte följa upp, vilket vissa kanske tycker är lite konstigt. Men i det säkerhetspolitiska läge som vi och EU befinner oss i ska vi ta vara på möjligheterna i gällande fördrag för att stärka vår förmåga tillsammans men inte öppna upp för omförhandling av fördraget. Det skulle i nuläget öppna en ny spelplan för alla som vill splittra EU, inte minst Ryssland. Här hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Fru talman! Sverige var en av initiativtagarna till det östliga partnerskapet. Det kommer nu i ett helt nytt läge med tre länder som antingen är kandidatländer eller har nära kandidatstatus till EU. Centerpartiet välkomnar Ukraina, Moldavien och Georgien precis som övriga kandidatländer baserat på meriter. Men här krävs det också en förnyad analys baserad på Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina och agerande i vårt östliga närområde. Ett omtag från EU är nödvändigt som innefattar stöd till frihets- och demokratikämpar i partnerländerna och till dem som tvingats fly för att kunna fortsätta sin frihetskamp. Centerpartiet ser självklart att det måste gälla även för dem som står upp mot Lukasjenkos väg för Belarus. Men vi har markerat att vi anser att EU officiellt bör utesluta Belarus ur det östliga partnerskapet så länge nuvarande regim sitter kvar och inte bara låta Belarus avstå.

Fru talman! Wagnergruppen är en terroristorganisation under Putins styre. Den har tillåtits härja alldeles för länge i afrikanska länder, i Syrien, på Krim och i Ukraina 2014 och i dag som en del av den värsta ryska angreppsstyrkan i kriget mot ukrainarna och Ukraina. I dess fotspår har vi sett brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten. Övergreppen är att betrakta som klara terroristhandlingar, och gruppen måste därför listas som terrorister och kunna dömas för sina terroristbrott. Problemet här är att FN:s säkerhetsråd är blockerat av Ryssland att föra upp statsunderstödda grupper som Wagnergruppen på sin terrorlista. EU har just för dylika lägen autonoma sanktionsregimer, men då baserat på det som hände den 11 september 2001. al-Qaida och senare Daish har tillförts och behöver nu följas av Wagnergruppen och IRGC. Men tyvärr är EU:s rättsliga grund för detta så smal att det tar emot, och det blir väldigt svårt att nå fram. Därför måste EU, enligt Centerpartiet med flera, initiera en översyn av sin ståndpunkt 2001/931 för att täppa igen den lucka som stater utnyttjar. Det är i dag nödvändigt att Sverige skyndsamt initierar en översyn av denna ståndpunkt. Jag yrkar därför bifall till reservation 14 under punkt 10.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! EU ska vara en frihandelsunion, stå upp för handel på likvärdiga villkor och vara klimatsmart. Handel är ett viktigt verktyg för EU:s mjuka makt och för världens klimatsmarta utveckling. Det är angeläget att fler frihandelsavtal kan träffas och färdigförhandlade införas.

EU måste också se partnerskapet med det afrikanska kontinentala frihandelsområdet som vitalt för kommande år. Det handlar om utveckling för de unga i Afrikas 54 erkända länder och att främja att fler ansluter sig till AFCTFA än de 44 länder som redan har gjort det. EU bör främja integrationen och handeln mellan de afrikanska staterna och inleda förhandlingar om ekonomiskt partnerskap med detta frihandelsområde.

Fru talman! Centerpartiet har en reservation om Kuba, vilket har framgått tidigare i debatten. Vi står därför inte bakom det som utskottet anför i Kubaavsnittet. Vi anser att EU behöver se över det avtal om politisk dialog och samarbete som undertecknades 2016. Det har i praktiken verkat i snart åtta år, och det är inte ratificerat av alla länder, tyvärr dock av Sverige. Enligt vår mening måste man av utskottets utlåtande dra slutsatsen att Sverige ska häva sin ratifikation och ansluta sig till Litauen. Därmed skulle vi säkra att vi inte fortsätter att hävda avtalets legitimitet.

Jag vill, fru talman, yrka bifall till reservation 21 under punkt 14. Jag yrkar alltså bifall till två av Centerpartiets nio reservationer i ärendet.

Avslutningsvis vill jag beröra motiveringen vad gäller Israel. Vi delar utskottets bedömning, men vi har också ett tillägg om att vi välkomnar den höga representantens upprepade uttalanden där man fördömt de senaste månadernas eskalerande våldsspiral i Israel och de palestinska områdena. Vi vill inte se någonting som försvårar en återgång till fredsförhandlingar och en tvåstatslösning.

Fru talman! Jag kommer tyvärr att behöva lämna debatten på grund av ett möte med Nordmakedoniens talman. Nordmakedonien är ett av de länder som under 2022 fick möjlighet att efter lång tid som kandidatland äntligen öppna förhandlingar med EU. De har gjort stora insatser för att den dagen skulle komma. Jag hoppas att alla, inte minst ministern, ursäktar mig för detta. Det blir å andra sidan några repliker färre i och med det.

Med det önskar jag kollegorna i utskottet en glad sommar. Tack för i år! Detsamma gäller förstås kansliet.

Fru talman! Det är ju uppenbart att Sverigedemokraternas sannolika syn i utskottet inte är densamma som Markus Wiechels egen uppfattning. Det finns en tydlig skillnad när det gäller hur han ser på vad som krävs i förhållande till vad utskottet säger och vad han kommer att rösta för i morgon. Det finns möjlighet att vara tydlig och rikta ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att man uppgraderar den rättsliga grunden - annars förlorar vi tid, fru talman.

Jag har en annan fråga som skulle vara intressant att få ett svar på, inte minst med tanke på vad som nyss sades om Kuba i talarstolen. Ledamoten Stefan Olsson visste inte riktigt vad man skulle vidta för åtgärder med anledning av Kuba och vad man skulle göra för att nå resultat. Men en sak som Sveriges riksdag förfogar över är ratifikationen. Vi hörde att Markus Wiechel nästan grät för att han tyckte det var så illa när riksdagen skulle godkänna avtalet. Men här finns nu ett förslag om att häva Sveriges ratifikation av avtalet. Varför väljer Sverigedemokraterna att tala om Kuba men inte rösta för att häva ratifikationen?

Fru talman! Jag brukar i den här typen av debatter fråga Sverigedemokraternas företrädare - inte alltid Markus Wiechel - om synen på EU. Denna fråga kommer vi dock att få skäl att diskutera rätt ofta under det kommande året, så jag tänker inte gå in på synen på EU och möjligheterna att stärka förmågan hos EU just nu. Jag tänker i stället ta upp andra frågor.

En handlar naturligtvis om möjligheterna för EU att terrorlista Wagnergruppen och IRGC, som Markus Wiechel berörde. Utskottets majoritet har ju valt att säga att man sannolikt ser ett behov av att uppgradera EU:s grund för terrorlistning av denna typ av aktörer med statliga kopplingar och att det är en fråga som utskottet kommer att följa.

Fru talman! Jag har läst vissa regeringsunderlag. Jag lät också, med hjälp av riksdagens egen utredningstjänst, göra en undersökning om terrorklassning enligt FN och EU. Det är ju alldeles uppenbart att den autonoma sanktionsregim som EU har bygger på att det finns beslut i något rättsligt organ i något medlemsland eller i ett tredjeland - dock inte i USA, för det anses inte tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det måste alltså finnas en myndighet i en medlemsstat som har agerat. Detta gör att EU:s möjligheter är väldigt små. Det krävs en terrorlistning av Wagnergruppen, men då krävs det först en uppgradering av den rättsliga grunden. Varför är inte Sverigedemokraterna beredda att stötta den reservation med detta syfte som finns i denna del?

Fru talman! Stefan Olsson säger att han inte företräder regeringen. Men Moderaterna är ju en del av regeringsunderlaget och måste rimligen som en del av utskottsmajoriteten också stå upp för det man konstaterar, nämligen att utvecklingen går i fel riktning.

Avtalet har inte lett till ökad frihet för den kubanska befolkningen. Det har inte ökat demokratin och inte förbättrat rättsstaten, och det har inte skapat förutsättningar för den politiska utveckling som låg bakom samarbetsavtalet och det som den politiska dialogen skulle leda till.

Utskottet verkar i den delen på något sätt redan ha gjort en utvärdering. Om man har valt att göra denna utvärdering från utskottsmajoritetens sida borde man också kunna dra slutsatsen att man ska driva på regeringen för att se till att ratificeringen upphör.

EU-vägen kan man naturligtvis gå och initiera - den debatten återkommer vi till. Men Sverige förfogar självt över ratificeringen. Om vi drar slutsatsen att det här var fel riktning skulle vi rimligen också kunna dra tillbaka vår ratificering. Det är i så fall en signal till andra att följa efter och påverka EU även på det sättet.

Fru talman! Frågan är fortfarande om Stefan Olsson som ledamot och som del av regeringsunderlaget som har dragit slutsatser i utskottsmajoritetens text att avtalet inte fungerar är beredd att gå vägen att upphäva ratificeringen från svensk sida.

Fru talman! Som av en händelse kommer debatten i detta replikskifte fortsätta att handla om Kuba.

Jag hörde Stefan Olsson tidigare säga att han inte kunde säga vad vi ska göra med Kuba. Jag har ett tips, fru talman: Det går att rösta på reservation 21 under punkt 14. Det är ett konkret exempel på vad som kan göras.

När Moderaterna tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade för att vi skulle ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete med Kuba var man tydlig från Moderaternas sida i debatten - och detta var även utskottets ställningstagande - med att om utvecklingen inte gick i rätt riktning skulle man senast inom fem år ompröva detta. Det här var 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Man kan läsa avtalet, som i praktiken har varit verksamt sedan 2016. Det har gått mer än fem år av praktisk prövning. Jag läser utskottets majoritetstext, som är tydlig med att utvecklingen inte har gått i rätt riktning. Det är därför förslag kommer upp om att man ska börja med sanktionspolitik.

Ett grepp som Sverige har möjlighet att ta är att regeringen själv omprövar ratificeringen av avtalet. Då skulle vi vara flera medlemsstater som inte stod bakom det. Detta förfogar regeringen över. Är Stefan Olsson beredd att gå den vägen och ompröva ratificeringen från 2019?

Herr talman! Europarådets parlamentariska delegation har framfört sina åsikter i debatten. Jag noterar att detta betänkande från utrikesutskottet rör både regeringens agerande i ministerkommittén och den parlamentariska delegationen. Jag vill understryka det, eftersom jag senare kommer tillbaka till just ministerkommittén och vikten av att agera i den.

Jag vill också inleda med det som flera har sagt; Rysslands brutala, folkrättsvidriga krig gentemot Ukraina, som inleddes för 475 dagar sedan, är något som alla i den här kammaren fördömer. Jag hoppas att enigheten också i Europarådets parlamentariska församling kvarstår och att man samlat kan fördöma kriget, även om jag vet att det finns krafter i Europarådets medlemsstater som inte har samma tydliga profil som den här kammaren.

Jag hoppas och förväntar mig att delegationen och Sverige arbetar för att förhindra att Europarådet spricker upp när det gäller Rysslandsperspektivet. Vi har nämligen sett en historia som inte är så grann, herr talman. Jag vill återkomma till det.

Jag hade under ganska många år, med början 2007, förmånen att vara representant i Europarådet när Ryssland var närvarande. Det var inledningsvis intressant att mötas och diskutera. Men man kunde se utvecklingen. När Ryssland gick in i Georgien 2008 var det en tydlig signal om att de hade en annan inriktning. Det märktes också tydligt i debatten.

Det var några som försökte agera för att Europarådet skulle stå upp för det som är Europarådets kärnfunktion på vår kontinent: att hävda just konventionsgrunderna, att hävda demokrati och att hävda rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Att stå upp för det är Europarådets kärnuppgift. Man har också, med domstolens hjälp, muskler för att hävda konventionstexter.

Dessutom bistår ett antal andra organ runt omkring när det gäller att driva på för och hålla i det som är Europarådets kärna. Jag tycker att det är en från vår utgångspunkt viktig profil - hävda Europarådets kärna, värna Europarådets kärna och håll i den! Blanda inte ut den, för då tappar man kraften i det uppdraget. Där stod man och vägde.

Jag tillhör dem som 2011 hade förmånen att för den parlamentariska församlingen följa Ungern under ganska lång tid, för att se deras utveckling när det gäller kärnfrågorna - konventionen och konventionsunderskrifter, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter.

Jag tillhörde dem som föreslog att man skulle öppna en granskning av Ungern 2011. Vi kunde nämligen se tydliga tecken som pekade i riktning mot att vissa delar var hotade. Jag beklagar att man då inte var beredd att göra det.

Sedan kom invasionen av Krim och östra Ukraina 2014. Vi mötte krimtatarer, ledamöter i det ukrainska parlamentet, som inte längre kunde vara kvar på Krim. Tidigare hade vi mött oppositionen i Belarus och bjudit in dem till olika aktiviteter. När de sedan återvände till Belarus fängslades de. Det var redan då ett tydligt grepp från Lukasjenkos sida, och därför är Belarus inte medlemmar.

Det som hände kring Krim 2014 var en rejäl fajt för att säkerställa att Europarådet använde de muskler att utfärda sanktioner som just Europarådet har, muskler som OSSE inte har eftersom konsensus där är hela idén. Rösträtten och närvarorätten i kommittéer liksom deltagande i valobservationer med mera togs bort från den ryska delegationen.

Det var en tydlig markör: Vi står upp för värdena, och vi står upp för grunderna. Ryssland har överträtt de regelverk som de själva har skrivit under, och vi använder våra muskler för att markera och också hävda värdena gentemot andra medlemsstater som har haft en tendens att följa efter det ryska agerandet. Putin har öppnat dörren för flera som säger "jaja, Europadomstolen i all ära, men vi har en egen domstol som tar över ett domslut från Europadomstolen". Andra har följt efter. Även när det gäller foreign agents-lagar har andra följt efter.

Det man kan se är att vi missade möjligheten att fortsatt vara tydliga mot Ryssland och därmed mot andra stater som följer i Rysslands spår på den politiska vägen. I stället försökte man med olika metoder att hitta sätt att blidka Putin, Kreml och Ryssland.

År 2019, med 118 röster mot 62, röstade den dåvarande församlingen för att släppa tillbaka Ryssland men också för att ta bort en del av Europarådets möjligheter till sanktioner. Det var ett omtag som gjorde att den parlamentariska församlingen inte längre hade den kraften. Man gav upp den möjligheten, och det är det som ligger bakom att Europarådet i dag inte är riktigt lika kraftfullt som det en gång var när man visade att man vågade använda sina sanktionsredskap, sina muskler.

Vi beklagar att Europarådet valde att gå den vägen. Jag vet att ministerrådet initierade det och att dåvarande generalsekreteraren med flera fanns med, men det var också den väg som Europarådets parlamentariska församling valde.

Under punkt 1 i reservation 2, som jag vill yrka bifall till, lyfter vi just vikten av att ministerkommittén agerar. Med Ryssland ute ur Europarådet är det viktigt att man agerar för att dels hävda Europadomstolens domslut och mänskliga rättigheter, dels gör ett omtag när det gäller sanktionsredskapet.

Europarådets kraft och förmåga är inte att vara enbart en samtalsklubb. Sanktionsredskapet är viktigt, och därför bör man försöka återta den makt man gav upp för att bjuda Ryssland välkommen tillbaka. Detta är en viktig signal för Europarådet så att man kan agera innan nästa land går över gränsen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 och till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Återigen - jag har inte hört några svar om initiativ som har tagits för att uppnå ökad enighet inför Världshälsoorganisationens årliga möte den 21-30 maj. Där blir utrikesministern alltså uppenbarligen svaret skyldig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om att utveckla förbindelserna låter det positivt. Men det finns ju också ett uttalande från riksdagen i den här delen, som handlar om ett House of Sweden. Det är inte föremål för den här interpellationen. Vi har haft den diskussionen i andra sammanhang. Men det är också viktigt att den delen inte isoleras.

Vill vi göra vår uttolkning av ett-Kina-politiken måste politiken också finnas i Taiwan. Då får det inte bara vara handel, näringslivsutbyte eller för den delen teknisk utveckling som vi arbetar med, utan då måste vi också ha en politisk närvaro och finnas närvarande i den demokratiska kontexten.

Jag hoppas att vi kommer att kunna se ett House of Sweden som får ett mycket bredare uppdrag. Det handlar inte om diplomatiska förbindelser - det är solklart - men det handlar om att få till stånd ett bredare möte med Taiwan för att stärka utbytet med Taiwan, som är en viktig demokratisk nod i den delen av Asien och har stor betydelse för oss, för EU och för världen som helhet. Då borde Sverige kunna vara närvarande mycket starkare än i dag.

Men detta är inte vad den här interpellationen handlade om. Den handlade egentligen om vilka initiativ som ministern hade tagit. Jag säger "hade", för det har nämligen passerat bästföredatum för den här interpellationen.

Fru talman! Utrikesministern och jag är överens om betydelsen av att ta vara på Taiwans oerhört stora förmåga att bidra när det gäller både hälsa och demokrati och demokratisk utveckling samt även på teknikområdet. Det rör sig om en innovativ och kreativ del av världen, som det naturligtvis är oerhört viktigt att vi inte ser bort ifrån utan i stället suger in - för världens bästa.

Jag noterar, fru talman, när jag läser den kinesiska kommentaren om Världshälsoorganisationens omröstning, att det inte är världens hälsobästa man ser framför sig utan CCP:s bästa. Detta är något som det är oerhört viktigt att mota. När det talas om ett-Kina-princip, som de säger, medan vi säger ett-Kina-politik, måste vi göra tydligt att det inte är den kinesiska tolkningen som gäller.

Jag vet inte riktigt hur de översätter transparens till mandarin, men det är i alla fall inget som vi kan se. Vi har haft transparensfrågorna att diskutera när det gäller covidhanteringen - mycket återstår fortfarande där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har naturligtvis också frågan om hur man ska säkra att kunskap som finns och skulle vara värdefull att tillgängliggöra för världens befolkningar inte utestängs, genom att Taiwan i vart fall tas med som observatör; det är observatörsstatus som jag efterfrågar.

Då är det naturligtvis oerhört viktigt att agera, bland annat att säkra att vi blir fler EU-länder som är tydliga. Jag noterar att Frankrike, trots det som Macron uttalat, var tydligt i detta fall och under mötet markerade att man efterfrågade observatörsstatus, på samma sätt som till exempel Tjeckien. Det finns alltså EU-länder som är tydliga och talar med en tydlig, stark röst om vikten av Taiwans närvaro i det globala hälsoarbetet.

Det är klart att Sverige borde ha funnits med och kunnat agera, också med egen röst. Ibland talar vi både som nation och som EU-företrädare, och det hade naturligtvis varit möjligt att göra även här, för att särskilja om vi inte har enighet inom EU.

Men det är naturligtvis också viktigt att fundera på hur vi jobbar för att uppnå enighet kring detta i EU. Det finns en rädsla hos flera EU-stater när det gäller hur man ska hantera den kinesiska tolkningen av vår politik. Ska det vara kinesiska CCP:s princip, eller ska det vara politik, som vi hävdar? Är det politik måste vi också stå upp för det. Detta handlar om världens befolknings hälsa och det bästa för den globala hälsan. Då borde man kunna göra den rösten tydlig.

Så återigen - på vilket sätt har ministern inför det här mötet agerat för att vi ska kunna göra vår röst tydligare och också synliggöra att det inte är Kinas uttolkning som råder, både för Sverige och för EU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utrikesministern, för ett efterlängtat svar!

Den här interpellationsdebatten sker post factum, fru talman, eftersom Världshälsoorganisationens parlamentariska möte redan har ägt rum. Man kan ju tänka: Oj, vad sent ute interpellanten är med att ställa denna fråga! Men, fru talman, jag väckte frågan den 12 april. Vi skriver snart den 12 juni, två månader efter att min interpellation väcktes. På måndag är det två månader. Den här interpellationsdebatten är alltså lite speciell. Jag hade kunnat dra tillbaka interpellationen, men jag valde att inte göra det i det här läget eftersom jag var nyfiken på att se hur utrikesministern skulle hantera svaret. Nu har jag sett och hört utrikesministern ge sitt svar på mina frågor.

Den ena frågan valde jag att göra om, så den har jag egentligen redan fått svar på. Jag gjorde om den till en skriftlig fråga, och svaret på den återfinns i interpellationen.

Men, fru talman, nu när mötet har ägt rum och historien kan berättas hade det varit oerhört spännande att få ta del av de initiativ som utrikesministern hade tagit inför Världshälsoorganisationens parlamentariska möte för att nå ökad enighet bakom att bjuda in Taiwan som observatör. Det var min första kvarstående fråga, fru talman, och jag ser inte någonting av initiativtagande alls. Jag hör i svaret på frågan att det krävs enighet. Jo, det vet vi. Men det säger ju ingenting om vilka initiativ som har tagits för att försöka uppnå detta.

Jag tycker att som ordförandeland är man ansvarig för att tala. Jag vet att Sveriges röst var EU:s röst på Världshälsoorganisationens parlamentariska församlingsmöte. Acko Ankarberg Johansson var den som framförde EU:s position, och i det läget krävs det såklart att man framträder för helheten. Men det var inte det jag frågade. Jag frågade vilka initiativ utrikesministern hade tagit för att nå framgång, och jag hör inget sådant. Möjligen finns det något, för jag har noterat att det varit många resor. Jag vet att vi gemensamt driver Natoprocessen och att den är viktig. Men jag hade hoppats att jag skulle få ett annat svar - att något initiativ hade tagits för att nå framgång.

Man kan ju läsa hur andra like-minded-länder har agerat. Det går att läsa på USA:s state government-sida hur utrikesminister Blinken varit tydlig i denna fråga.

Men jag har inte sett några initiativ från svensk sida. Möjligen kan jag få ett svar om några initiativ eller ageranden i nästa inlägg från utrikesministern.

Herr talman! Det här är den 38:e skrivelsen i detta ämne som behandlas av kammaren - skrivelsen som redogör för exportkontroll och svensk krigsmaterielexport. Den som är historieintresserad kan gå tillbaka till den första och jämföra för att se den utveckling av informationsvärdet som har skett i de skrivelser som lämnas till riksdagen.

Vi var med bland dem som startade detta - att överlämna en redogörelse för krigsmaterielexporten till kammaren och till riksdagen. Jag tycker att vi har anledning att vara glada för denna början.

Herr talman! När jag lyssnar till debatten känner jag dock att vi delvis blandar äpplen och päron. Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd. Vi får inte heller utan tillstånd föra ut krigsmateriel till andra länder. Krigsmateriellagstiftningen är väldigt tydlig i den delen. Många av de diskussioner som har förts här tidigare, herr talman, har inte rört lagstiftningen. Ni kan gå in och titta på paragraf efter paragraf, och ni kan se att de inte återfinns i någon av lagstiftningsparagraferna. Däremot finns det föreskrifter, och dessa föreskrifter förfogar regeringen över och kan naturligtvis alltid justera och förändra. Det är viktigt att man har koll på detta.

Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter om utförsel av skjutvapen, tillförordnad ammunition och så vidare. Ett tillstånd kan också utfärdas och ska hanteras i särskild ordning när det till exempel gäller våra blivande partnerländer i Nato. Man får exempelvis medge undantag för utförsel. Det finns ett antal sådana saker som jag tror att debatten tjänar på att man klarlägger.

När vi pratar krigsmaterielexport i dag är det också viktigt att vara på det klara med att den till exempel också innehåller utförsel av telekommunikation. Vi har rätt mycket som handlar om annat, till exempel mejeriprodukter. Det behövs för att kunna ha en pågående mejeriverksamhet i olika länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

När man läser statistiken ska man alltså veta att allt inte är krigsmateriel. Det är krigsmateriel, det är övrig krigsmateriel och det är produkter med dubbla användningsområden. Allting ingår dock i den samlade bilden av krigsmaterielexporten.

Vi befinner oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge - för Sverige, för EU, för Nato och för vårt Europa. Det är klart att det kommer att påverka. En hel del av exportkontrollen och exportlagstiftningen har ju under ett antal år efter murens fall också handlat om att kunna säkerställa den svenska försvarsindustrins möjligheter att leverera utifrån den efterfrågan som svenskt försvar har haft. I det läget har det varit nödvändigt att också kunna exportera till andra länder.

Nu befinner vi oss i en ny situation där Sverige, EU, Natoländer och Ukraina efterfrågar försvarsmateriel i stor omfattning. Vi ser att orderböckerna är fyllda för många år framåt. Diskussionen handlar om hur vi ska kunna skala upp och långsiktigt säkra förutsättningar att få leverans av den krigsmateriel som vi efterfrågar själva för svenskt försvar, för EU, för Nato och för Ukraina. Det måste påverka och kommer att påverka hur vi hanterar krigsmaterielexporten framöver.

Jag tror också att vi kommer att se, precis som vi gjorde när det gällde både donationer och försäljning till Ukraina, en omtolkning av hur vi hanterar detta med länder i krig. Där var det tydligt att det handlade om, vilket många sa var viktigt, att man försvarade sitt eget territorium - ja. Men en helt central fråga är också det som egentligen bryter igenom hela lagstiftningen: Om något är avgörande för svensk säkerhet och svenskt försvar är det också helt avgörande för leveranser av krigsmateriel till andra länder.

Att vi donerar och säljer till Ukraina har ett väldigt tydligt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt intresse för Sverige. Vi säger ju, inte bara i dag utan sedan den 24 februari 2022, att Ukrainas sak är vår. De försvarar oss, våra värden och vår rätt att själva välja, och det gör de genom att i kriget stå upp mot och mota ryska brutala angrepp i alla former. I det läget är det självklart att vi ska sälja och skänka vapen till Ukraina. Det påverkar helt klart.

Jag hör ibland i debatten att det inte har hänt någonting sedan den nya lagstiftningen kom. Men hur vet man det, höll jag på att säga. Allt är inte statistik. Glöm inte bort vad som var det nya när lagstiftningen kom till! Då var man på många håll väldigt försiktig och tänkte: Det här kommer att sända signaler, så vi vågar inte sälja vare sig här eller där. Det har varit en viktig del, för det är självklart så att försvarsindustrin inser att man inte kommer att få möjlighet att sälja i vissa länder. Då anpassar man sig till vad man bedömer är framkomligt. Det är en del av de signalvärden som den nya lagstiftningen har haft, och det ska ni inte tänka bort. Det har varit viktigt, och det är viktigt.

De politiska signalerna hörs, ibland i föreskrifter, ibland genom att man noterar dem. Kanske har också en och annan tagit kontakt för att undersöka innan man går in och kanske får ett nej. Kanske vill man inte ha ett nej. Glöm alltså inte bort signalvärdet när ni tittar på detta!

Svensk försvarsindustri har, som tidigare sagts, stor betydelse för vår säkerhet. Den är en viktig kompetens i teknikutvecklingen och ett viktigt bidrag till att vi kan vara en aktör också i andra sammanhang i vårt säkerhetspolitiska omland. Detta kommer att vara väldigt viktigt också för Sverige som Natomedlem. Den är en tillgång som vi ska värna och säkra utvecklingen av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

I föreskrifterna var vi överens om - och det är naturligtvis någonting jag hoppas att vi står fast vid - att ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det ett hinder för beviljande av tillstånd. Men det är inte villkorligt, utan det ska prövas i sitt sammanhang. Det gäller faktiskt också följdleveranser. Både nya och gamla, även om de gamla har presumtion att godkännas, måste prövas i sitt sammanhang. Det är viktigt.

I dessa fall måste man naturligtvis ta hänsyn till att allt som handlar om försvarsmateriel och investeringar - det vet vi i Sverige, och det vet andra länder - inte är någonting som man bara går och handlar på hyllan. Det är en långsiktig investering. Det är en systeminvestering. Det påverkar oss och det påverkar andra, och det måste man ta hänsyn till när man tittar på och prövar varje enskilt fall i varje enskild kontext.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Deklarationen om mänskliga rättigheter, vilken som sagts tidigare nu fyller 75 år, är värd en ökad uppmärksamhet från alla oss som anser att mänskliga rättigheter är universella och ömsesidigt förstärkande. Vi ser hur de konstant undermineras i världen i dag. Den auktoritära våg som går över världen får självklart förödande konsekvenser för mänskliga rättigheter.

70 procent av världens befolkning lever under auktoritärt styre, och det är klart att det drabbar. Det drabbar kvinnor, det drabbar hbtqi-personer, det drabbar journalister, det drabbar människorättsförsvarare, det drabbar minoritetsgrupper och det drabbar politiska oliktänkare. De auktoritära ledarnas makt får nämligen inte rubbas, enligt deras bild, och de är beredda att ta till de metoder som står dem till buds.

Tyvärr får de också i många stycken stöd av två länder som sitter i säkerhetsrådet: Ryssland och Kina. Vi har sett hur Ryssland varit ledare för många länder som har tagit rygg i den auktoritära våg som svept över vår del av världen och också många av de länder som vi har samarbetat länge med, inte minst när det gäller bistånd. Listan kan i dag göras lång.

I betänkandet fokuserar vi på några av dessa frågor. Vi startar med att lyfta fram Iran.

Det handlar om att mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Det är inte alla länder, alla ledare och alla män som anser att så är fallet. De anser att mänskliga rättigheter är mäns. Det var en av de fajter man fick ta för att nå deklarationen för 75 år sedan.

När vi ser vad som händer i Afghanistan i dag är det en bild av vart man i extremfall vill gå. Vi har sett det i andra länder. Det är därför det var så oerhört starkt när kvinnorna i Iran reste sig som en kvinna för att säga: Nog nu! Det som hände Jina Mahsa Amini får inte hända fler av oss!

Det ledarskap som kvinnorna i Iran har tagit är starkt, viktigt och värt vårt stöd. Jag håller med: Bilden kvinna, liv, frihet är ett budskap för Iran men också för många andra länder, för kvinnorna i Afghanistan och för andra att följa och se. Det är en fajt som är oerhört viktig. Det är en fajt för våra mänskliga rättigheter och såklart också för deras mänskliga rättigheter.

Herr talman! Jämställdhet är såväl ett mål som en förutsättning för att utrota fattigdom och förtryck. Som vi konstaterar i betänkandet är kvinnors och flickors lika rätt till politiskt inflytande, beslutsfattande, ekonomisk egenmakt, sexuell och reproduktiv hälsa - och rättigheter, inte att förglömma -, frihet från våld och rätt till fred och säkerhet fundamentalt. Det handlar om en morgondag där mänskliga rättigheter för alla respekteras.

När vi har tagit fasta på kvinna, liv, frihet har vi under hösten krävt att IRGC ska terrorlistas och att Iran ska komma upp på dagordningen för utrikesrådet. Det har gått en gång, det har gått två gånger, det har gått tre gånger, det har gått fyra gånger, det har gått fem gånger, det har gått sex gånger och det har gått sju gånger, men bara en gång har diskussionen förts upp så att man har kunnat framföra åsikter.

Man kan försöka hävda att det är centralt med enighet, och det är viktigt med enighet i EU. Men för att nå enighet i viktiga frågor måste också några driva på och gå före. Jag delar bedömningen: Hade vi i höstas kunnat samla en majoritet i EU-nämnden för en hållning om terrorlistning hade vi varit längre fram i dag. Jag beklagar att det inte var möjligt då, men jag är glad att vi efter låt mig säga sju sorger och åtta bedrövelser ändå kunde landa gemensamt i utrikesutskottet om ett förslag till tillkännagivande när det gäller IRGC. Naturligtvis kommer vi att följa upp framöver hur man verkar för den terrorlistningen.

Herr talman! I betänkandet finns många punkter som man skulle kunna lyfta fram, men jag måste också lyfta fram Ryssland ytterligare.

Det är val i september, regionalt val, och val i mars nästa år, presidentval. Vi vet att det inte är rättvisa val där heller, som i många andra länder. Oppositionen grips, fängslas och tystas, oavsett om det är journalister, författare eller politiska motståndare. Vi vet att de också dödas om de inte gör som Putin säger.

Trycket som har varit så hårt har också blivit ännu värre sedan den 24 februari i fjol när anfallskriget mot Ukraina startade. Det trycket gör att man över huvud taget inte kan förutse att det finns ett val som kan anses fritt eller ens tillnärmelsevis rättvist när vi närmar oss.

Det är uppenbart att Ryssland inte är en fungerande rättsstat i dag. Det är politiska domar och korruption som gäller. När Kara-Murza nu har dömts till 25 års fängelse för att ha sagt att Ryssland krigar i Ukraina och att man bör avsluta det säger det någonting om Putins styre. Där måste vi stå upp! Magnitskijsanktioner nu!

Jag är glad att vi har stöd för vårt yrkande när det gäller kravet på frisläppande av Kara-Murza. Jag kommer att yrka bifall till reservation 7 under punkt 4. Det är viktigt att vi lyfter upp den frågan. Sverige kan göra mer.

Sverige kan också göra mer när det gäller Kina och Hongkong. Det är tydligt att Hongkong i dag är en del av kommunistpartiets styre. Det är något vi måste dra slutsatser av. Vi får inte göra om de misstag vi gjorde när det gällde Georgien och kriget som Ryssland startade 2008.

Vi måste våga reagera och agera när vi ser tydliga övergrepp. Det är nämligen så det börjar, med övergrepp mot journalister, mot mänskliga rättigheter, mot kvinnor och mot fungerande rättsväsen. På detta följer övergrepp på människor, till exempel i Hongkong men också mot uigurerna i Xinjiang. Jag mötte alldeles nyligen någon som hade varit en del i ett läger i Xinjiang och som tydligt beskrev det och sa: Glöm inte det som händer. Det händer än i dag. Det pågår nu. Glöm inte bort. Och ställ krav!

Även där skulle sanktioner behövas mer än uttalanden för att visa att vi menar allvar med det vi säger.

Herr talman! Jag är också glad att vi har samsyn när det gäller Turkiet och frisläppande av politiska fångar där.

Jag står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag har bara yrkat bifall till en i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag ställde den första interpellationen under denna mandatperiod om just Vladimir Kara-Murza och insatser för att han skulle släppas fri och att man måste agera från svensk sida. Jag ställde då frågan om Magnitskijsanktioner gentemot de ansvariga. Då uteslöt utrikesministern inte några åtgärder. Sedan dess har det inte hänt någonting annat än att Kara-Murza nu har dömts till 25 års fängelse för landsförräderi. Jag ställde en ny fråga till utrikesministern som jag fick svar på alldeles nyligen. Där utesluts inte heller några åtgärder.

Herr talman! Jag tror i ärlighetens namn inte att vare sig Kara-Murza eller Navalnyj kommer att få ett lindrigare straff eller släppas fria på grund av att man inte utesluter några åtgärder från svensk sida eller på grund av att Margareta Cederfelt säger att vi ska arbeta för att de ska släppas fria. Det som händer är att det gång på gång visar sig att om man inte sätter hårt mot hårt och vidtar åtgärder - oavsett om det handlar om krig i Ukraina eller gripandet av Navalnyj, Kara-Murza eller andra - bryr sig regimen i Ryssland inte alls om detta.

Varför är då inte Moderaterna beredda att driva på för Magnitskijsanktioner, som Centerpartiet har gjort och som jag har gjort, för att det verkligen ska kosta för dem som är ansvariga för Kara-Murzas situation?

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men när Margareta Cederfelt hänvisade till Vladimir Kara-Murza som dömts till 25 års fängelse för landsförräderi kunde jag inte låta bli.

Herr talman! Det är en sak att stå i talarstolen här i kammaren och kritisera, men det är en annan sak att driva på för att det verkligen ska vara tydligt att man inte bara talar utan också handlar för att åstadkomma något annat än uttalandepolitik som Vladimir Putin inte bryr sig om. Är Margareta Cederfelt och Moderaterna beredda att införa Magnitskijsanktioner mot dem som är ansvariga för Kara-Murzas gripande, fängslande och 25åriga dom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan

Herr talman! Det är ett unikt beslut som vi tar i riksdagen i dag och som togs i utrikesutskottet tidigare i dag. Säkerhetssituationen och det humanitära läget i Sudan är så allvarligt att det är nödvändigt att vi agerar på detta sätt. Situationen i Sudan drabbar naturligtvis först och främst det sudanesiska folket, som hade hoppats på fred och en demokratisk utveckling och nu möter intensiva inhemska, regionala och internationella ansträngningar för att på olika sätt få ett varaktigt eldupphör men också de inblandade aktörernas militära uppbyggnad och ökade stridigheter.

Sudan är part i Wienkonventionen och har diplomatiska förbindelser. Av dem framgår att en mottagande stat ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra angrepp mot diplomatiska företrädares person, frihet och värdighet - även i händelse av väpnad konflikt. Det har inte efterlevts och har inte kunnat efterlevas i Sudan nu, och det gör att den utsända svenska diplomatiska personalen och deras familjemedlemmar löper stor risk. Därför är det nödvändigt att vi söker skydda dem, precis som vi också söker skydda andra länders diplomater och utsänd FN-personal, till exempel, om så är möjligt.

Herr talman! Regeringen ges ett bemyndigande att sända svenska trupper på uppdrag utomlands. Det är ett allvarligt beslut som riksdagen fattar. Vi gör det, som sagts tidigare, normalt på folkrättslig grund utifrån FN-mandat eller inbjudan från mottagandelandet. Det är en mycket speciell situation, och hänvisningen till Wienkonventionen och den situation som råder är en viktig grund för vårt agerande även här. Vi noterar naturligtvis också samtycket som uttryckts från Sudans ambassad i den här delen.

Från Centerpartiets sida är vi tacksamma för att Försvarsmakten har förmåga att agera när så krävs. Våra tankar går naturligtvis till alla drabbade men från denna kammare särskilt till den utsända svenska personalen och till dem som nu ska göra den mycket svåra och utmanande insats som kan bli fallet i Sudan. Situationen utvecklas samtidigt som vi samtalar här. Jag hoppas att fönstret vi ser nu kan utnyttjas och att vi får en kort tidsfaktor på denna insats.

Tack till alla anhöriga som sänder sina kära till denna insats! Tack till er som gör den möjlig! Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslagen i utskottets eniga betänkande.

(Applåder)

Herr talman! När man lyssnar på denna debatt kan man få bilden av att vi ägnar oss åt alla frågor i hela världen, men så är det inte. Vi kommer tillbaka med betänkanden som rör mänskliga rättigheter, där Iran kommer att få en mycket stor närvaro och bli en stor del av debatten. Det finns andra frågor som också kommer att dyka upp i de sammanhangen.

Om jag nu inte berör alla de frågor där vi självklart står upp för frihet och rättvisa villkor beror det på att jag sparar på krutet till kommande debatter, herr talman.

Vi utgår ju från de motioner vi har. Utrikespolitikens inriktning är en av de frågor som finns med, och den landade i detta betänkande. Det är självklart så, som vi säger i den utrikespolitiska debatten, att utrikespolitiken rör väldigt många politikområden - detta är inte bara UD:s utan hela regeringens och hela Sveriges uppdrag.

Vårt syfte är att skydda såväl den svenska befolkningen som Sveriges statsskick och grunderna för hur människor lever. I den värld vi i dag ser är det tydligt att demokratin backar - 70 procent av världens befolkning lever i dag under auktoritärt styre, och tyvärr blir den siffran allt högre. Mot den bakgrunden måste demokratin stå i centrum för vår utrikespolitik. Det handlar om utrikespolitik, säkerhetspolitik, handel och klimatfrågor. Det handlar om hela bredden av det vi kan prata om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Här måste demokrati tydligt vara i fokus. Från vår utgångspunkt handlar det om den liberala demokratin, för det är den som har skapat vårt välstånd och givit våra förutsättningar för frihet - för kvinnors och människors frihet i vår del av världen.

Vi anser självklart att ett liberalt perspektiv - ett frihetsperspektiv eller ett demokratiskt perspektiv - ska vara i fokus för utrikespolitiken. Vi anser att den liberala demokratin ska främjas. Det handlar om mänskliga rättigheter, om att stötta rättsstatsuppbyggnad, om att bekämpa korruption, om att stärka kvinnors rättigheter och möjligheter och om att fördjupa samarbetet.

Vi har en diskussion om detta. Hur kan vi då jobba? Ska vi kunna arbeta tillsammans mellan demokratier och på det sättet stärka motkrafterna? Vi behöver ju bygga motkrafter om vi ska lyckas.

Vi ser hur de auktoritära staterna och de auktoritära ledarna försöker att kroka arm för att bygga sin idé starkare. Vi måste vara mycket smartare och mycket bättre och jobba på ett tydligt sätt för att bli en motkraft.

Vi vet att det finns en lockelse. Det finns väldigt många människor som söker sig till vår del av världen och som ser vår samhällsmodell som en hoppfull modell, och det är klart att vi måste ta vara på det. Oavsett om det gäller bistånd eller om det gäller andra områden måste detta finnas med.

Herr talman! Detta betänkande innehåller som sagt flera bilder. Vi har från Centerpartiets sida lyft upp konsulära ärenden i detta betänkande. Det landade här och blev "med mera", vilket har berörts tidigare.

Konsulära ärenden är Gui Minhai och Dawit Isaak. Det är mycket viktigt att de fortfarande finns med och att vi lyfter upp deras fall. Detta är svenska konsulära ärenden. De som står upp för det fria ordet - journalister och författare - är en del av dem som nu hotas och fängslas på så många ställen.

Vår svenska medborgare Gui Minhai har nu varit kidnappad sedan 2015. Han kidnappades i Thailand och fördes till kinesiska fängelser. Dawit har i dag suttit fängslad i 7 879 dagar. Det är självklart att vi måste jobba både med att lyfta fram deras situation - att de fortfarande sitter i fängelse - och med att de måste släppas fria. Detta är en oerhört viktig uppgift i kampen för frihet och demokrati och i kampen för det fria ordet. Därför tar Centerpartiet upp detta i en av sina reservationer.

Frågan om Kina och Taiwan har redan tagits upp i debatten. För oss är det självklart att återigen ta upp frågan om House of Sweden.

Vi var överens - vi hade en bred samsyn och ett tillkännagivande. Vi förväntar oss att vi får ett House of Sweden, och vi vill se detta under 2023. Det är inte en komplicerad uppgift, så det bör kunna ske.

En viktig del i diskussionen är den permanenta skiljedomstolens beslut från 2016 om de kinesiska anspråken på Sydkinesiska havet. Detta är ett intressant beslut, herr talman. Där är man tydlig med att de kinesiska anspråken, som är baserade på så kallad historisk rätt, saknar laglig grund. Detta är naturligtvis en viktig internationell signal, för det finns många länder - till exempel ett stort land som krigar i Ukraina - som anser sig ha historisk rätt till ett annat land. Det finns även andra som har motsvarande hållning, så det är klart att detta är en viktig signal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Vi tycker att det finns skäl att lyfta upp detta. Det handlar om Unclos, och det handlar om att stå upp för internationell rätt i den delen.

Eftersom Israel, Palestina och Jerusalem har tagits upp i debatten vill jag betona att vi är kritiska mot den forna regeringens erkännande av Palestina år 2014. Det skedde på ett felaktigt sätt, och vi har kritiserat det. Vi är tydliga med att detta är en motivreservation. Vi står bakom en motivreservation.

Motivet till att vi gör det, herr talman, handlar om att vi inte ska skapa en ny politik utan stå upp för det som vi har gjort sedan länge. Jerusalem har en särskild status - både EU och FN har den hållningen - som en separat enhet och som en framtida huvudstad för inte en utan två stater. Väljer man att skapa tvivel om detta, eller att gå en annan väg, har man varken folkrätten eller EU bakom sig.

Vi står upp för detta. Därför vill vi inte skapa tvivel, och därför kommer vi att rösta för en motivreservation.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 1 och reservation 10 under punkt 9.

Jag vill naturligtvis också, som alla andra, passa på att säga tack till Martin Melin för en trevlig tid tillsammans i utrikesutskottet. Vem vet när vi ses igen?

(Applåder)

Fru talman! Jag fick svar från utrikesministern i dag på en fråga om observatörskapet i Världshälsoorganisationens församling, och det var inte jättetydligt. Jag uppfattar att försiktigheten har tagit över.

Mot den bakgrunden undrar jag, fru talman, om Ann-Sofie Alm kan berätta något som ger kött på benen för en positiv förväntan. Om det ska bli ett House of Sweden gäller det inte bara att utveckla lite relationer, utan då handlar det faktiskt om att sätta spaden i jorden och bestämma sig för att här ska bli ett House of Sweden. Det handlar om något mycket mer än lite internationella relationer. Att göra detta handlar också om att stärka och skydda den demokrati som vi är överens om präglar Taiwan.

Fru talman! Jag hade inte tänkt beröra frågan om strategiskt jämställdhetsarbete, men när jag lyssnade på det förra replikskiftet måste jag ändå ta upp den. Det är klart att det handlar om strukturer och om att se de strukturer i världen där man försöker trycka tillbaka kvinnor. Man gör det med kläder och genom att kvinnor inte får vara ute. Man gör det genom att hävda traditionella värden och så vidare. Detta är det viktiga. Min fundering är om regeringen ser det som en strategisk insats att försöka bemöta detta.

Jag uppfattar, fru talman, att strategiskt jämställdhetsarbete är nästan lika mycket en etikett som feministisk utrikespolitik är. Vad står det för egentligen? "Strategisk" låter spännande, men vi har inte sett exakt vad det står för. Det vore intressant att se vad det är.

Om man har en feministisk grundsyn, vilket jag som liberal centerpartist har, ser man naturligtvis det hela tydligt och vill åtgärda det.

Anledningen till att jag begärde ordet var de positiva ord jag hörde från Ann-Sofie Alm, fru talman, när hon berörde vikten av att utveckla relationerna med Taiwan och att stå upp för Taiwan. Jag hörde någonting som jag inte kan läsa om i betänkandet, nämligen den stora förväntan som verkar ligga i luften någonstans mellan kammaren och UD om ett House of Sweden. Kan Ann-Sofie Alm bekräfta att det blir ett House of Sweden och att Moderaterna står upp för det? Det gjorde de för ett år sedan när vi behandlade frågan. Står de upp för det i dag?

Fru talman! Jag befann mig på Majdan 2014 och upplevde hur människor stod upp för möjligheten att bestämma själva och hur de drev kravet att få behålla sin självständighet. Jag har övervakat val efter detta, när ukrainarna gått till fria val trots att man befunnit sig i krig där delar av territoriet blivit ockuperat. Människor har kämpat länge i Ukraina för sin självständighet och för sin rätt att få välja sin president och sin väg i livet. Det nämndes att president Zelenskyj talat här i kammaren. Jag tycker att det finns skäl att påminna om att han vann ett val efter två omgångar med en väldigt tydlig majoritet, 73 procent.

Fru talman! När jag besökte de östra delarna av Ukraina mötte jag människor som med stolthet stod upp och sa: Vi har gjort demokratin verklig. Vi har gått och röstat. Trots det ni ser runt omkring oss har vi sagt vår mening. Man hade hopp. Hopp är naturligtvis någonting som det är viktigt att man får känna igen i Ukraina - hopp om en bättre framtid, hopp om sin nation, hopp om sitt land.

Ukraina, en självständig demokrati, en stat som är medlem av FN, OSSE, Europeiska rådet och en lång rad andra organisationer, har drabbats av Rysslands brutala krig, som har pågått öppet och tydligt sedan 2014. Det är ett krig mot Ukraina men samtidigt ett krig mot den globala världsordningen, mot den europeiska säkerhetsordningen och mot oss och vårt sätt att leva.

Detta framgår när man nu hör Kreml tala om fred och fredssamtal. Då handlar det inte om Ukraina utan om den globala världsordningen. Det är naturligtvis någonting som vi måste komma ihåg. Ukraina för i dag ett krig för vår sak, för Europas sak, men också för så många människor som världen runt utsätts för förtryck av auktoritära ledare.

Det är viktigt att vi ser det som händer i Ukraina. Det ryska koloniala krig som pågår drabbar tydligt civila mål. Förskolor, teatrar, sjukhus, skolor, bostadshus - inget är omöjligt att utradera. Det man såg i Groznyj när Putin härjade och grusade staden ser vi nu i ukrainska städer och byar. Det här är krigsbrott som måste utredas. Vid sidan av den information som utskottet som nämnts inhämtat om folkmordsfrågorna har vi även fördjupat oss i krigsbrottsfrågorna, vilket också är intressant. Sverige medverkar till att samla bevis, för det är viktigt att krigsbrottslingar inte går fria. De måste möta sitt straff.

Det är därför bra att ICC har startat med att ha två utpekade brottslingar när det gäller de bortförda barnen. Men det är viktigt att det går vidare och att vi säkrar att Haag har mer att göra när det gäller de brott som begås.

Det som hände på 30-talet har omtalats som holodomor, massvälten i Ukraina. Det var någonting som man inte fick tala om. Bevis kunde inte samlas in därför att de förstördes av de sovjetiska myndigheterna och de underlydande.

Det var en verklighet som gjorde att människor i Ukraina knappt kände till detta när nya generationer kom. Man fick höra det från äldre. Det var på det sättet som berättelserna fördes vidare. Det var förbud mot att tala om det under lång tid under det sovjetiska styret.

Därför är det viktigt att vi tar upp de frågorna, sprider kunskap och ser till att vi får en debatt om detta. Historien återupprepas inte. Men det finns ändå skäl att se till att historien inte glöms bort, utan att vi har möjligheter att lära av den.

Massvälten, holodomor, som hände för 90 år sedan drabbade det ukrainska folket oerhört hårt. Det gjorde naturligtvis också att Stalins styre hade möjligheter att då ta hand om de resurser som Ukraina besitter. På samma sätt vill man i dag göra från Kreml.

När vi nu går in på det utskottet behandlar är det viktigt att vi har en samsyn och att vi understryker att vi i utskottet är eniga i synen på Ukraina. Kammaren är enig. Vi har under de här månaderna, drygt ett år, levererat elva stödpaket från Sverige. Vi kommer att göra mer. Om det är vi också eniga.

Vi ser att Ukraina måste vinna kriget och freden för demokratin, frihet och hopp för människor som lever under förtryck. Sverige och EU måste fortsatt bistå Ukraina. Det är viktigt på alla områden för att säkra att deras fajt inte är förgäves.

Vi har från Centerpartiets sida haft en motion där vi yrkar på ökade anslag och att vi ska vara mera framåtlutande. Vi vill gärna även här markera att vi inte behöver vara sist på bollen. Vi kan vara tidigare ute.

Vi har från vår sida lyft fram en del saker. Det gäller till exempel att kunna utbilda stridspiloter så att man är beredd om det skulle bli ett senare ställningstagande. På samma sätt hade man kunnat utbilda för tanks och annat. Det skulle kunna ha gjort att man kunde agera snabbare.

Det finns skäl för alla att kunna se hur vi skulle kunna vara mer framåtlutande. Vi har också skäl att lyfta fram den särskilda tribunal som måste till för att hantera aggressionsbrottet, något som ICC inte har mandat att göra.

Vi hoppas också att vi ska kunna klara återuppbyggnad med stöd av de ryska frysta tillgångarna. Jag vill tacka kollegorna från alla politiska grupper för att vi gemensamt bjuder in till ett seminarium på det temat nästa vecka i Förstakammarsalen den 19 april.

Fru talman! Det finns ett enigt yttrande. Vi får väl säga att vi står upp som en kvinna för det gemensamma yttrandet, även om vi också har ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ja, det var från olika håll, och det var det som gjorde att försvarsbudgeten höjdes och ökade så som Peter Hultqvist säger. Det var verkligen så att det var förhandlingar där andra partier bidrog till att höja anslagen. Det kanske hjälpte den dåvarande försvarsministern gentemot finansministern vid den tiden, men det var ändå en ambition att försöka höja anslagen. Vi var nöjda med att vi nådde fram. Det gjorde vi på alla punkter förutom just när det gällde frågan om säkerhetspolitiskt vägval. Där nådde vi Bringéus utredning men inget resultat till följd av den. Den frågan var nämligen död, enligt regeringen. Det beklagar jag. Den var död trots att vi såg vad som hände i vårt grannland Ryssland och hur man agerade.

Det är klart att det hade varit en fördel om vi åtminstone hade varit beredda att göra som Finland - det hänvisas ju till Finland. Finland var redan 1995 beredda att införa en Natooption för att hålla den dörren öppen. Men det ansågs vara helt förkastligt av Sverige ända fram till att den dåvarande försvarsministern sa att han bestämde sig för att Nato var vägen, och det var den 11 april, klockan 8.15, som det tidigare har relaterats till.

Det hade varit bättre om vi hade gjort som Finland tidigare och gjort gemensam sak, inte bara om försvarsplanering. Det om försvarsplanering var bra, och vi är överens om den delen. Men jag tänker också på Natooptionen, som Finland hade. Det hade varit bättre om man hade varit beredd att diskutera vår säkerhetspolitiska linje tidigare, för då hade vi haft en bättre beredskap för de ställningstaganden som vi senare gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! I mångt och mycket kan jag instämma i vad Peter Hultqvist har framfört, inte minst i de senaste replikskiftena. Men jag kommer ändå tillbaka till bilden av naivitet när vi såg Ryssland agera under första årtiondet på detta årtusende.

Där hade Peter Hultqvist en ambition att höja försvarsanslagen, och jag kan erkänna att vi skulle ha lyssnat på det. Men när Peter Hultqvist sedan fick ministeruppdraget var det inte han som gick i bräschen för att höja anslag, utan det var ständiga förhandlingar för att höja anslagen till försvaret. Då hade vi sett Georgienkriget. Vi hade också sett annekteringen av Krim och östra Ukraina 2014. Det var en ny strategisk verklighet som vi borde ha tagit fasta på och förändrat.

Vi drev då frågan om en översyn av våra säkerhetspolitiska vägval och fick igenom detta i den överenskommelse som kom apropå Försvarsberedningen. Bringéus utredning kom till på grund av våra krav. Tyvärr blev den inte mer än en byrålådsvärmare. Vi hade varit bättre rustade att föra diskussionen om vi hade tagit upp den och prövat om alliansfriheten faktiskt höll i den nya världen. Vi hade också kunnat bygga en högre tröskel för Putins agerande när han utvecklade sina tankar under 2021 inför 2022. Varför var inte dåvarande försvarsministern intresserad av att göra mer av detta?