Kerstin Lundgren

Herr talman! Lycka till med att övertyga Ryssland om att avveckla sina kärnvapenubåtar och sina resurser i Murmansk! Det är en framgång om Vänsterpartiet lyckas med detta.

Det är en del av den verklighet vi befinner oss i. Vi har Kaliningrad, vi har Murmansk, och det som händer nu är att Ryssland och även Kina aktivt bidrar till att faktiskt upprusta sina kärnvapen och också att vara beredda att använda dem, som Ryssland har sagt att man är. Detta är någonting som vi måste utgå ifrån när vi formar vår säkerhetspolitik och vår gemensamma säkerhetspolitik också i Nato.

Frågan om kärnvapenfria zoner är ett argument som Ryssland gärna för fram också, men det är ingenting som vi nu över huvud taget ser som en framkomlig väg. Det är historia i vår del av världen. Förhoppningsvis kan vi få en värld utan kärnvapen i framtiden, men då måste det vara en balanserad nedrustning. Vi lämnar inte fritt fält för Ryssland, Kina, Nordkorea och liknande stater.

Herr talman! Om Lotta Johnsson Fornarve har lyssnat på de debatter som har varit har hon hört att det är tydligt att vi inte står upp för diskussionen om en kärnvapenfri zon. Det håller inte i den miljö vi befinner oss i. Vi litar inte på att någon respekterar det. Och med någon i det här fallet menas inte att vi tror att Norge kommer att anfalla oss, utan det är faktiskt Ryssland och Rysslands kärnvapen som hotar Sverige, precis som de hotar Ukraina och andra i dag. Trots Vänsterpartiets ambitioner att ha diplomatiska kontakter och försöka påverka har Putin inte lyssnat på det örat. Det är faktiskt så att man fortfarande upprustar och även riktar kärnvapen och hotar oss. Detta är inte vägen vi ska gå. Däremot har vi varit tydliga med - det står fast sedan vårt stämmobeslut när vi tog ställning för Natomedlemskap - att vi inte vill se att Sverige i fredstid har kärnvapen eller fasta permanenta baser i vårt land.

Herr talman! År 2022 var året då den svenska säkerhetspolitiska linjen lades om efter flera år av oenighet där det trots den ryska illegala annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina fortfarande varit omöjligt att få en ny debatt om och analys av säkerhetspolitiken i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen höll med stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna envist fast vid att alliansfriheten tjänade oss, vår säkerhet och stabiliteten i norra Europa väl.

Detta är nu historia. Efter Putins och Rysslands oprovocerade och brutala militära angrepp på Ukraina blev det uppenbart för alla, utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att alliansfriheten varken garanterade oss eller våra grannar säkerhet mot ett aggressivt Ryssland. Den bidrog inte heller längre till stabilitet i vår del av världen. Ryssland har med sitt kolonialkrig mot Ukraina visat total avsaknad av respekt för internationell rätt samt ingångna avtal och löften. Ryssland ger med sitt krig neokolonialismen ett tydligt ansikte.

Sverige kunde efter samtal förra våren i bred enighet, vilket jag och Centerpartiet verkligen uppskattar, tillsammans med Finland lämna in sin ansökan om att ansluta sig till Nato och fick inviteestatus vid Madridmötet i somras. Sverige, Finland och Turkiet kom överens om ett trilateralt memorandum. Vi uppfattar att vi har uppfyllt detta memorandum, och i dag ska vi ta det historiska beslutet att godkänna Sveriges anslutning till Nato. I rekordfart har 28 av 30 medlemsländer godkänt oss, och vi är tacksamma för den snabba processen. Den har bidragit till vår säkerhet, och vi kommer givetvis att minnas denna snabbhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Två medlemsstater har ännu inte ratificerat Sveriges ansökan, och det respekterar vi. Det faktum att dessa två stater kommer att ratificera Finlands ansökan välkomnar vi, även om det är till nackdel för Nato eftersom det försvagar Nato i vår del av Europa att Sveriges ansökan inte ratificeras samtidigt. Detta gläder Kreml och president Putin. Det gläder även Natomotståndarna, kanske även här i kammaren, som finns i både ytterkantshögern och ytterkantsvänstern.

Sverige visar nu att vi står stadigt i vår vilja att bygga säkerhet solidariskt i denna del av Europa men också i relation till alla Natoländer; vi ska inte glömma bort USA och Kanada på andra sidan Atlanten. Vi gör oss nu fullt redo att kliva in genom Natos dörr, och vi utgår från att den står öppen för dem som uppfyller Natos krav vid toppmötet i Vilnius i juli.

Herr talman! I denna debatt har alliansfriheten på nytt lyfts upp av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag hör dem efterlysa analyser av vad ett Natomedlemskap innebär. Men jag hör ingen analys av vad alliansfriheten innebär. Det hade varit bra om de hade redovisat en sådan analys.

Det har talats om kärnvapen. Vi vill se en kärnvapenfri värld, och vi är övertygade om att Sverige som Natomedlem kan arbeta för nedrustning. Norge är en nära vän som har jobbat effektivt med sådana frågor.

Genom Stockholmsinitiativets stepping stones, som regeringen uttalat att man vill fortsätta med, visar vi hur vi tillsammans med Tyskland, Nederländerna med flera kan arbeta för nedrustning och för att stärka det enda multilaterala avtal som finns för nedrustning, NPT. Detta har inte nämnts i debatten, men det är ett centralt, fortfarande fungerande instrument. När Ryssland säger upp Startavtalet och annat lever NPT fortfarande, om än under skakiga förhållanden. Vi jobbar dock för att hålla i och stärka den struktur som ändå finns.

Herr talman! Det har också talats om terrorism och terrorlagstiftning. Jag hoppas verkligen att alla i denna kammare tar avstånd från terrorister och terroristattacker. Vi har själva upplevt det i Stockholm och vill inte uppleva det här igen eller någon annanstans. Givetvis står vi upp mot terrorism.

Givetvis står vi också upp för de gemensamma definitionerna. Det är FN och EU som terrorklassar, och vi följer deras terrorklassning. Enskilda länder kan göra andra bedömningar, men det påverkar inte vår bedömning när det gäller terrorklassning.

Det har även talats om valarbetare. Jag hoppas att de Natomotståndare som finns här i kammaren eller nära dem inte kommer att utnyttja tiden före eller efter Vilnius eller före det turkiska valet, det vill säga före Sverige har blivit Natomedlem fullt ut, till att försöka provocera. Vi vet att det finns kontakter där ute, men vi vill inte se att någon gör sig till valarbetare med nya dockor, nya bränningar eller flaggviftande. Jag hoppas att ingen i denna kammare kommer att bejaka detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi kommer som Natomedlemmar att vilja delta fullt ut för att stärka Nato. Nato stärker vårt försvar och vår säkerhet men också vår utrikespolitik. Vi bidrar till att stärka de värden som just FN och Nato grundades på: demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Nato är en konsensusorganisation. Varje lands röst räknas lika. Det ser vi nu. Sverige överlämnar inte beslutsmakt till andra. Vi formar vår egen utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige är medlem i EU, och EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Vi ska tillsammans med likasinnade stå upp för demokrati, för den multilaterala världsordningen, för mänskliga rättigheter och för frihet och hållbar utveckling, enligt vårt sätt att se det.

Nato är en försvarsorganisation - det är också viktigt att säga. Det var följden av andra världskriget då hoten från Ryssland också var kännbara för våra grannar i Norge, Danmark och Island och då man bad att få en militär gren till den politiska alliansen för att försvara sig mot Ryssland.

Herr talman! Det är som sagt hög tid nu att vi uttalar att vi ska hålla gränsen. Och när vi ska hålla gränsen i framtiden är det en gräns som jag hoppas kommer att vara Natos gräns.

Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande. Det innebär ett bifall till att Sverige ansluter sig till försvarsalliansen Nato och därmed bifall till propositionen och avslag på reservationerna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Ja, den historieintresserade kan naturligtvis läsa många av de riksdagsdebatter där vi förde fram krav på ökade anslag. Det går också att följa ett antal artiklar som visar kraven på regeringen att kalla samman till säkerhetspolitiska samtal. Vi förde den diskussionen även före det fullskaliga angreppet från rysk sida på Ukraina, herr talman.

Det är klart att det hade varit bättre om vi hade startat den diskussionen tidigare. Vi såg ju - det gjorde uppenbarligen också Morgan Johansson - de ryska koloniala ambitionerna redan 2014. Vi valde då från Centerpartiets sida att göra ett omtag och överge alliansfriheten. Vi ville söka medlemskap i Nato. Vi sökte därefter debatt på debatt med Socialdemokraterna för att öppna dörren för samtal och diskussion, men tyvärr var den dörren stängd ända tills de säkerhetspolitiska samtalen öppnades.

Det hade varit bättre om vi hade förberett hela denna process tidigare, herr talman. Jag beklagar att det inte gjordes. Men jag är glad, herr talman, för att vi nådde en samsyn, och jag är glad för att vi i dag har en bred samsyn i utrikesutskottets betänkande. Jag välkomnar det och tycker att det är väldigt bra. Socialdemokraterna har tagit ett stort ansvar för att göra dessa förändringar. Det hedrar Socialdemokraterna, och det ska man också lyfta i denna debatt.

Sedan kan jag avslutningsvis ge Morgan Johansson rätt när det gäller värnpliktsfrågan. Där gjordes fel.

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Morgan Johanssons anförande, men jag kände mig nästan manad när Morgan Johansson i slutet berörde vad som har hänt i modern tid. Det är bra att Morgan Johansson konstaterar att det ryska agerandet inte började 2014. Det började 2008 i Georgien. År 2014 var det Krim och östra Ukraina. Och i fjol kom det fullskaliga angreppet.

År 2008 fick den försvarsberedning som då satt ett förnyat uppdrag att pröva de nya förutsättningarna. Även den försvarsberedning som jobbade för försvarsbeslutet 2015 fick ett förnyat uppdrag post Krim för att göra ett omtag.

Herr talman! Sedan gäller det de höjda försvarsanslagen. Ja, som vi kämpade för att övertyga regeringen, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om att höja anslagen. Och det var någonting återkommande, herr talman. Det borde också finnas med i historieskrivningen när vi nu diskuterar.

Sedan, herr talman, hade det varit väldigt bra om Morgan Johansson också hade pekat på våra krav på att man skulle bjuda in till samtal om säkerhetspolitik. Vi försökte länge, och det var rätt många försök innan regeringen verkligen öppnade dörren för de säkerhetspolitiska samtal som blev den analys som vi stod bakom tillsammans.

Herr talman! Då fick vi återigen höra om bilden att alliansfriheten tjänar Sverige väl. Håkan Svenneling säger att han har sett verkligheten. Men frågan är vems verklighet han har sett. Har han sett det ryska agerandet under Putin? Man kan starta redan när Putin kom till makten. Vänsterpartiet borde ha kunnat dra en och annan slutsats för att uppdatera sin verklighetsuppfattning. Det är faktiskt så att ni lever kvar i den bild som gällde tidigare.

Vi har all anledning att kritisera Vänsterpartiets upprepningar när det gäller att Nato hotar. Är det någonting som har varit tydligt är det att Nato står upp för varje tum av medlemsländernas territorium, så att Ryssland inte ska angripa. Det bygger säkerhet. Vi bygger säkerhet tillsammans solidariskt. Men det vill inte Vänsterpartiet, för de vill välja sina samarbetspartner själva. Men vilka ska ge garantier? Nu går Finland också med i Nato före Sverige. Vilka finns kvar? Jo, Sverige ensamt. Den enda icke-Natomedlemmen är ju Ryssland. Jag har inte hört att Vänsterpartiet trots gamla kontakter skulle ha hittat en diplomatisk väg för att bryta Putins aggression i Europa och mot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag har läst det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet i den gemensamma analysgruppen. Visst nämndes Turkiet och Ungern. Men det berördes väldigt lätt, på bara två rader. Det stora var USA och rädslan för USA. Hela det särskilda yttrandet från Vänsterpartiet är ett angrepp på USA, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Håkan Svenneling hade ett långt inlägg. Vi får väl alla vara glada att han inte läste både betänkandet och propositionen utantill - det var en bild som en och annan av oss hade förväntat sig kanske skulle komma. Tack för att det bara blev 25 minuter och 47 sekunder! Under den tiden hörde jag dock inte mycket om det ryska hotet. Jag hörde inte om de ryska kärnvapnen, som faktiskt är de som hotar Sverige, Ukraina och EU.

När man lyssnar på Håkan Svenneling, herr talman, kan man höra hur nära hans argumentationslinje ligger den som hörs från Kreml. Om Vänsterpartiet ska nå trovärdighet hade det varit klädsamt om man också hade attackerat eller tagit upp de perspektiv som Kreml försöker föra fram och som går ut på att det är Nato som hotar. Det är inte Nato som hotar. Vi söker medlemskap därför att det är Ryssland som hotar. Det är Ryssland som aktivt angripit Ukraina. Det var Putin som sa att han hade varit beredd att använda kärnvapen på Krim om han inte hade fått igenom sin vilja med annekteringen. Det är Putin som har flexat kärnvapenmusklerna, inte Nato. Nato har inga kärnvapen, herr talman. Däremot har vi alla under den här tiden faktiskt befunnit oss under Natos kärnvapenparaply. Det hade varit klädsamt om Vänsterpartiet hade attackerat de ryska kärnvapnen och inte Nato.

Herr talman! Det är bra. Vi måste alla vara beredda att ompröva våra ställningstaganden när verkligheten förändras. Det är självklart. Då är frågan, herr talman: När förändrades verkligheten? Var det först den 24 februari med den brutala ryska aggressionen, eller hade vi sett verkligheten förändras tidigare?

Det finns ju partier här i kammaren som fortfarande inte ser att det finns skäl för ett Natomedlemskap utan anser att alliansfriheten fortfarande tjänar Sverige väl. Det är viktigt att ta den debatten och våga analysera: Är detta en sanning, eller är detta en berättelse som har blivit en sanning därför att vi har upprepat den så ofta?

Vi har försökt under resans gång, efter Rysslands aggression mot Ukraina 2014, att lyfta upp debatten. Vi lyfte också upp kravet på en Natooption eftersom vi hoppades att en dörr skulle öppnas för några. Vi är glada att Sverigedemokraterna gick in genom den dörren och stödde vårt förslag. Men hade vi varit på bollen tidigare, herr talman, och reagerat och agerat tidigare hade vi inte haft en så kort debattid inför beslutet. Vi hade också befunnit oss i ett annat läge.

Vi har alltså talat oss själva in i ett hörn. Det är en del av det som jag tycker att det finns skäl för oss att vara självkritiska mot. Och låt oss diskutera: Tjänar alliansfriheten oss väl? Tjänade den oss väl efter 2014? Eller bidrog den rent av till att göra Rysslands agerande möjligt, skapa en väg framåt för Kreml och skapa instabilitet i vår del av norra Europa?

Herr talman! Tack, Aron Emilsson, för inlägget - också den historiska delen. Jag saknade dock en del av historiebeskrivningen, herr talman.

En viktig del av debatten har varit just det som Aron Emilsson framförde: Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Den har tjänat stabiliteten i norra Europa. När vi under tiden efter annekteringen av Krim har försökt ställa frågan på vilket sätt alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till att stabilisera vår del av Europa har Sverigedemokraterna blivit svaret skyldiga. De har inte varit intresserade av att föra den debatten. De har deltagit i att lägga locket på och berätta berättelsen om att alliansfriheten tjänar oss väl och att vi inte ska bli medlemmar i Nato. Det har gällt fram till efter Rysslands brutala angrepp våren 2022.

Det är klart att detta har bidragit till att skapa bilden att vi inte ska diskutera Nato, att det inte är aktuellt. Det har också bidragit, herr talman, till att många uppfattar att det helt plötsligt blev en svängning. Jag tror att också många av Sverigedemokraternas medlemmar uppfattade det på det sättet.

Lite självkritik hade alltså varit bra. Vi såg ju vad som hände. Ryssland gick in i Ukraina redan 2014. Man hade agerat långt tidigare. Det hade varit skäl att då åtminstone lyfta på locket och fråga: Tjänar alliansfriheten fortfarande Sverige väl?

Fru talman! Jag hoppas att den viljan innebär att Liberalerna kommer att vara en terrier. Jag skulle önska att Martin Melin sa att han tänker vara terriern i diskussionen om detta.

Vi är ju alla bekanta med att det finns andra överväganden och andra frågor som spelar in, men här handlar det om att verkligen se den terror som det frihetsälskande iranska folket utsätts för och de övergrepp som sker. Då måste man också göra, inte bara vilja.

Fru talman! Jag hörde en hänvisning till Morgan Johansson när det gäller statsbudget. Ja, det finns ju olika sätt att värdera och prioritera, och jag förstår att man måste kompromissa. Men det är ändå viktigt att ni i Liberalerna inte bara följer med utan faktiskt står upp för det ni lovade.

Fru talman! Jag tackar Martin Melin för hans anförande.

Jag blev lite inspirerad att ställa en fråga utifrån vad jag lyssnade in. Jag hade tidigare hört Kristdemokraterna tala väl om terrorklassning av IRGC. Jag hörde också Sverigedemokraterna tala för detta. Nu hörde jag Martin Melin göra detsamma.

Nu hör vi plötsligt att en stor del av regeringen står upp för detta. Då förväntar jag mig att det inte bara handlar om att vilja utan att det faktiskt handlar om att göra, det vill säga göra terrorklassning till en realitet. Det är naturligtvis en oerhört viktig signal under EU-ordförandeskapet. Många tittar på hur vi hanterar detta.

Driver Martin Melin och Liberalerna på i regeringen? Är det här en viktig fråga där Liberalerna är en terrier för att säkerställa att många här i kammaren tillsammans driver igenom frågan? Här är det inte bara fråga om Liberalerna, utan det finns fler partier i regeringen.

Jag blev också lite nyfiken. Det kan vara fråga om en formulering, och jag har i så fall överseende med det. Men att Liberalerna med spänning följer regeringens biståndspolitik känns lite grann avvaktande utifrån mitt sätt att tolka Liberalernas starka position i valrörelsen. Det handlar alltså om att stå upp för enprocentsmålet och att hålla i gjorda investeringar. Då känns det lite svagt att bara följa med spänning. Där vill jag ge Martin Melin en möjlighet att förtydliga.

Herr talman! Ofantligt många människor kämpar i dag globalt för sin överlevnad, för att återfå hoppet om en bättre framtid för sig, sina barn och sina nära. Just nu söker vi alla ta in det mänskliga lidande som följer på den förskräckliga jordbävningen i sydöstra Turkiet och nordvästra Syrien. Våra tankar är med alla drabbade, och självklart ska Sverige bidra till att lindra.

Världen har att hantera multipla kriser. Vi upplever krig, konflikter, klimatförändringar, pandemier, naturkatastrofer, växande förtryck och ofrihet. Mänskliga rättigheter och demokrati fortsätter att backa. Autokratier och diktaturer är verkligheten för 70 procent av världens befolkning. Det talas om toxisk polarisering, kopplad till kultur, religion med mera, som driver på denna utveckling.

Den internationella rättsordningen har under lång tid underminerats utan att vi förmått reagera eller agera. Ska gällande multilaterala ordning överleva får inte lösningarna formas för att passa förtryckarstaterna, majoriteten av världens länder. Här råder en global strid där vi måste stå upp för de regelverk vi varit med om att forma, som bidragit till ökad frihet och välstånd och lyft så många människor ur fattigdom och hopplöshet. Centerpartiet vill se Sverige stå upp för de multilaterala systemen och för FN, även om vi ser hur tilltron eroderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sveriges röst måste vara stark och tydlig för oberoende rättsväsen och demokrati. EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Vi ska aktivt med likasinnade stärka demokratier och EU:s röst för lösningar som också främjar frihet och hållbarhet. Vi ska stå starkare mot autokrater och diktatorer oavsett var de har sitt säte. Vi ska stå upp för politiska fångar, journalister och MR-försvarare som Navalnyj, Kara-Murza, Bjaljatski, Protasevitj, Djalali, Dawit Isaak och Gui Minhai.

När länder som Ryssland, Belarus, Iran, Kina och andra griper och fängslar frihetens röster ska vi tala och handla. Världens demokratier måste samla sig för att ge demokrater röst - för mänskliga rättigheter och mot förtryck. Vi ska stå upp när demokratier hotas, som Taiwan, genom att stärka diplomatisk närvaro genom ett House of Sweden. Här förväntar jag mig mer av regeringen.

Herr talman! År 2022 var året då den svenska säkerhetspolitiska linjen lades om, detta efter flera år av oenighet då de socialdemokratiska regeringarna, trots Rysslands illegala annektering av Krim och krig i östra Ukraina, vägrade bjuda in till samtal om säkerhetspolitiken och om Nato. De höll envist fast vid att alliansfriheten tjänade Sveriges säkerhet väl och byggde sin hållning och sitt Natonej på Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Detta är nu historia. Efter Putins och Rysslands oprovocerade och brutala militära angrepp på Ukraina blev det uppenbart för de flesta att vår alliansfrihet varken tjänade Sveriges eller våra grannars säkerhet mot ett aggressivt Ryssland. Ryssland har med sitt erövringskrig mot Ukraina visat total avsaknad av respekt för internationell rätt, ingångna avtal och löften. Ryssland ger med sitt krig neokolonialismen ett tydligt ansikte.

Sverige kunde efter samtal förra våren i bred enighet lämna in vår ansökan tillsammans med Finland om att ansluta oss till Nato. Vi fick inviteestatus vid Madridmötet i fjol. Sverige har inom kort uppfyllt vår del av det trilaterala memorandumet. Då kan och ska vi också ratificera, precis som regeringen aviserar i mars. Det välkomnar vi.

Sedan förväntar vi oss att de länder som välkomnade oss också ska slutföra processen, så att Natos öppna dörr bekräftas för Sverige och Finland i Vilnius i början av juli. Som Natomedlemmar kommer vi att vilja delta fullt ut för att stärka Nato. Nato stärker vårt försvar och vår säkerhet men också vår utrikespolitik. Och vi bidrar till att stärka de värden som just FN och Nato grundades på - demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Dessa värden går Ryssland i krig mot i Ukraina. Georgienkriget 2008, följt av det militära angreppet på Ukraina och ockupationen av Krim 2014 visade Rysslands imperieväg. Kreml vill erövra hela Ukraina, splittra väst, stänga Natos öppna dörr och rulla tillbaka länders Natoval. De vill fortsätta sitt imperiebygge och forma en auktoritär världsordning.

Ukrainas folk har med gigantiska uppoffringar, med blod, svett och tårar, stått emot det ryska militära angreppskriget. Väst har enats i vårt stöd till Ukrainas självständighet. Vi kan och ska göra mer för att Ukraina ska vinna såväl kriget som freden.

Här krävs uthållighet och långsiktighet, med målet att Ukraina också ska kunna bli EU-medlem. En modern Marshallhjälp krävs för det och för återuppbyggnad. Så långt möjligt ska ryska frysta tillgångar gå till återuppbyggnad av Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Medlemskap önskas även av Moldavien liksom Georgien och är fokus för vårt stöd till dem. Det är inte villkorslöst men är, i likhet med för andra kandidatländer, en väg framåt mot fungerande rättsstat, mänskliga rättigheter och demokrati.

Svensk utrikespolitik kommer att ha starkt fokus på närområdet och Ukraina. Centerpartiet delar den synen men vill också se att regeringen vårdar och uppdaterar det som återstår av det östliga partnerskapet och att man orkar se världen. Sverige har investerat i långvariga relationer med många som, likt Ukraina nu gör, kämpat för sin självständighet. Det gäller inte minst i globala syd.

Sverige har bistått för att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor. Vi har stärkt flickors och kvinnors ställning med skolgång och SRHR. Vi bistår också till klimatanpassning och klimatåtgärder.

Sverige får inte förslösa vårt förtroendekapital, vår investerade tid och våra satsade skattepengar i en tid med multipla kriser och utmaningar genom att minska vår närvaro och vårt bistånd. Sverige ska stå upp för ett bistånd på 1 procent. Mycket mer om det kommer Anna Lasses att beröra i sitt anförande.

Fru talman! Sverige och EU måste se att våra intressen gynnas och stärks av global närvaro, globalt engagemang och utåtriktad utrikespolitik. Isolationism kan aldrig vara lösningen på dagens globala och multipla utmaningar. Vi måste se det globala fälttåg som Kina och Ryssland bedriver för sin sak. Tillsammans med likasinnade måste vi ställa upp för att ge dem som kämpar för sin frihet hopp om en alternativ väg framåt.

(Applåder)

Herr talman! Jag sökte under utrikes, säkerhet och försvar, men jag såg ingenting om Natomedlemskapet i valplattformen. Men det är möjligt att det stod i något annat avsnitt som jag inte kunde upptäcka.

Herr talman! Vi ska inte böja oss för islamister. Vi ska inte böja oss för extremister i någon form. Men vi ska heller inte söka polarisera samhällen med religion som vapen. Är det inte just den linjen som Sverigedemokraterna söker välja, även om Aron Emilsson här säger att han har besökt en imam?

Det är ofta just uttrycket att muslimer är ett hot som Sverigedemokraterna driver. Är det inte just i den kontexten som justitieutskottets ordförandes kommentarer om att bränna hundra koraner till ska ses som så allvarligt? Ta avstånd också från det, Aron Emilsson!

Herr talman! Det är intressant att lyssna till Aron Emilsson. Han säger att SD är en väl rotad fura när det gäller Natofrågan. Vi välkomnade att Sverigedemokraterna var redo att ställa upp på en Natooption som vi föreslog och tidigare hade föreslagit. Ni ställde ändå upp och röstade för vår motion 2020.

Sedan gäller det detta med väl rotad fura. För ett år sedan diskuterade vi en fråga om balans mellan stormakter. Då hade Sverigedemokraterna strukit bort det från sin hemsida. Nu tittade jag på Sverigedemokraternas idéprogram. Där står det väldigt tydligt att Sverigedemokraterna är öppna för möjligheten att skapa en nordisk försvarsallians. Skulle detta mål visa sig omöjligt att förverkliga bör utgångspunkten för den svenska försvars och säkerhetspolitiken vara att sträva efter alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig.

Herr talman! Det är en formulering som försvann för länge sedan ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Men det finns fortfarande kvar. Eftersom man nu från Sverigedemokraternas sida ändå valt att ställa upp på Natomedlemskap efter den 24 februari i fjol har kanske valplattformen förändrat bilden. Men, herr talman, jag kunde inte hitta det när jag läste valplattformen. Tillåt mig att ställa mig frågande till den väl rotade furan när det gäller synen på Nato från Sverigedemokraternas sida.

Herr talman! När det gäller frågan om SD:s historia och viljan att vara aktiv för att stötta medlemskapet måste man göra upp med sin fajt mot muslimer. Det är en del av Sverigedemokraternas raison d´être. Gör upp med det, Aron Emilsson!

Herr talman! Det är intressant att Socialdemokraterna ändå hänvisar till Karl XIV Johan när det gäller alliansfriheten. Det är naturligtvis en historieskrivning som vi alla kan ställa upp på.

Herr talman! Vi såg ju faktiskt Ryssland angripa Georgien 2008. Vi såg Ryssland angripa Ukraina 2014. Det var den tidpunkt då Centerpartiet drog slutsatsen att vi måste ändra vår hållning. Vi såg att Ryssland hade andra planer.

Vi har under många år försökt - oj, så vi har försökt! - att sträcka ut en hand till Socialdemokraterna för att få igång en diskussion om vad som har gällt och om vi skulle ändra hållning i säkerhetspolitiken. Men Socialdemokraterna ville inte lyssna. Av detta skäl tycker jag att det finns skäl för dem att vara lite ödmjuka i denna del.

Herr talman! Jag vill berömma Morgan Johansson och Socialdemokraterna, precis som jag berömde utrikesministern tidigare, för markörerna. Det är bra att ni är så tydliga med att det finns en bred samsyn om stödet till Ukraina och om stödet för ett Natomedlemskap.

Det är också bra att Socialdemokraterna står upp för enprocentsmålet. Men här måste jag ändå flika in att det hade varit möjligt att göra det också i årets budget. Nu är Socialdemokraterna precis som vi i opposition. Vi klarade av att stå upp för enprocentsmålet. Det kostade på, men vi valde att göra det. Att stå upp nu visar att vi inte vill minska biståndet.

Det är en hållning som vi också drev under alliansregeringen. Alliansregeringen var tydlig med att stå upp för enprocentsmålet. Det är en markör som Morgan Johansson nog behöver fundera över när han hänvisar till Socialdemokraternas historia i den delen.

Herr talman! Jag måste också få ställa en fråga. Hade Sverige inte kunnat bli Natomedlem tidigare? Hade det inte varit möjligt att bjuda in till övergripande samtal tidigare än efter den 24 februari 2022? Då hade vi kanske inte stått inför den utmaning som vi just nu upplever.

Avslutningsvis: Jag hörde ingenting om nya sanktioner. Står Socialdemokraterna upp för åsikten att EU ska införa sanktioner mot IRGC samt skärpta Magnitskijsanktioner mot korruption och systematisk penningtvätt?

(Applåder)

Herr talman! Det är naturligtvis så att en utrikesdeklaration inte kan innehålla allt och att det handlar om att prioritera. Men Sverige har länge, i bred enighet, varit tydligt med att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, och att just det saknas när vi är EU-ordförandeland är för mig lite förvånande. Jag har dock i flera utrikesdebatter frågat Sverigedemokraterna, och för den delen också Vänsterpartiet, om de ser att EU är den viktigaste utrikespolitiska arenan, herr talman - och i samtliga fall har svaret varit nekande. Måhända finns det en koppling till det.

Herr talman! Det är som sagt mycket som är positivt i deklarationen, till exempel frågan om Stockholmsinitiativet. Jag skulle dock önska att vi i Sverige även där var beredda att vara mer ledande än enbart aktiva som deltagare.

Herr talman! Det finns mycket i utrikesdeklarationen som utrikesministern läste upp som vi kan instämma i. Jag hade dock förväntat mig att vi som ordförandeland i EU skulle ha kvar den mycket tydliga markering som länge har gällt, herr talman: att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Jag saknar just den tydligheten i deklarationen.

Däremot är jag väldigt glad att kunna läsa att regeringen avser att lägga fram en proposition till riksdagen om ratifikation av vårt Natomedlemskap i mars månad, herr talman. Det gör att vi faktiskt kan gå vidare, tillsammans med Finland, med sikte på att vara Natomedlemmar före mötet i Vilnius. Jag välkomnar det starkt.

Jag välkomnar också tydligheten när det gäller att Ukraina hör hemma i EU, men jag saknar Moldavien och även Georgien.

Jag välkomnar löften om skärpta sanktioner mot Ryssland och Belarus, men jag saknar viljan att driva på för att EU under vårt ordförandeskap ska skärpa de globala Magnitskijsanktionerna när det gäller systematisk penningtvätt och korruption.

Jag saknar även viljan att driva på för att terrorklassa IRGC under vårt ordförandeskap. Det hade varit välkommet. Likaså hade skärpta sanktioner mot ansvariga för övergreppen mot uigurer i Xinjiang varit välkommet.

Jag välkomnar viljan att hävda frihandel, herr talman, men jag skulle önska att vi hade fått se signaler om att regeringen är beredd att driva på för att EU ska öppna för ett frihandelsavtal med Taiwan. Det är viktigt, och det vore värdefullt om vi kunde ta de stegen.

Herr talman! När vi sitter här förbereder sig Ukraina för en rysk våroffensiv och en ny rysk aggression. Vi hör ständigt att medan vi tänker skjuts ukrainare. De tycker att vi tar för lång tid på oss.

Ukraina försvarar sig och våra värden, och de gör det oerhört imponerande och uppoffrande. Men de måste också kunna ta tillbaka sina ockuperade territorier, och det är bra att regeringen nu har aviserat ett stort paket till Ukraina. Archer är bra, men när kommer Archer? Den typen av resurser behövs under våroffensiven, inte till sommaren.

När, försvarsministern, kommer detta?