Elin Nilsson

Herr talman! I Sverige har vi en lång tradition av att värna djurens välbefinnande, och det ska vi vara stolta över. Vi har en av världens starkaste djurskyddslagstiftningar, och vi vet att ett gott djurskydd går hand i hand med en välfungerande och patientsäker djurhälsovård.

Men vi står inför utmaningar. Tillgången till veterinärservice varierar i landet, arbetsbelastningen för djurhälsopersonal är hög och tillsynen av verksamheten behöver skärpas. Regeringens förslag i propositionen som vi nu debatterar syftar till att skapa bättre förutsättningar för att säkerställa god och trygg djurhälsovård i hela landet.

I propositionen fastslås att skyddade titlar endast ska få användas av personer som har rätt utbildning och uppfyller lagens krav. Den som saknar behörighet ska inte kunna använda titlar som kan förväxlas med dessa. Det handlar om att värna kvalitet och förtroende och djurens rätt till professionell vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Efter många år som inspektör på Inspektionen för vård och omsorg, alltså den myndighet som utövar tillsyn över humanvården – den vård som vi människor får, där jag arbetade med frågor som rör legitimerad hälso och sjukvårdspersonal – vet jag hur viktigt detta är. Det är ett viktigt redskap för att skydda patienter, i det här fallet djuren och djurägarna.

Man ska skydda dem från charlataner, för det finns lurendrejare som utger sig för att ha en viss kompetens eller en viss utbildning men som faktiskt inte har det. Det händer inte så ofta och är inte särskilt vanligt, men när det händer orsakar det stor patientskada. Det är dessutom skadligt för tilltron till systemet. Därför är ett system med skyddade titlar viktigt.

En sak till som jag vill bemöta och som har tagits upp tidigare här i debatten är de prisökningar som jag tror att varje djurägare är medveten om. Det har blivit otroligt dyrt att besöka veterinären. Det här är en fråga som vi inom regeringssamarbetet diskuterar. Det finns ett engagemang även hos oss, precis som hos oppositionen.

Därför gav regeringen tidigare i mars Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom djursjukvården. Konkurrensverket ska analysera frågan och genomföra en utredning med fokus på priserna för djursjukvård avseende sällskapsdjur i hela landet med mera. Detta är viktigt för att få en bild av hur läget ser ut. Uppdraget ska redovisas i mars 2026. Det är viktigt att saker görs ordentligt, och det tar som bekant ofta tid.

Herr talman! Jag skulle kunna tala länge om den proposition vi debatterar här i dag, men för att hinna med allt jag vill säga ska jag raskt hasta vidare till en annan fråga som har tagits upp här i dag, nämligen beteskravet.

Vårens kosläpp närmar sig. Snart kommer man att kunna se kor dansa ut runt om i vårt avlånga land – ut i hagarna, ut på grönt gräs – efter en vinter inomhus. Det är ett härligt vårtecken. Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus och beta grönt gräs minst sex timmar per dag under sommaren. Det är viktigt därför att mular som är skapta för att beta måste få göra det.

Nu luftas tankar om att återigen stänga in korna för att göra djurhållningen mer lönsam. Det skulle vara helt fel väg att gå, enligt oss i Liberalerna. Att alla svenska mjölkkor får vara ute och beta grönt gräs i en naturlig miljö och få utlopp för sina naturliga beteenden är en kvalitetsstämpel för svenskt jordbruk.

Utan böndernas ansvarstagande och hänsyn till djuren skulle köttet och mejeriprodukterna drabbas av en fadd eftersmak. Om vi tar bort beteskravet försämrar vi jordbrukets ställning snarare än stärker den, särskilt mot utländsk konkurrens. Svensk mjölk och svenskt kött är synonymt med friska djur som tas väl om hand och som får beta utomhus. Våra ambitiösa svenska djurskyddsregler ger högre produktionskostnader – absolut – men det måste få kosta att djuren mår bra. Min bild är att många konsumenter är villiga att betala mer för den svenska mjölken och det svenska köttet.

Att beteskravet är en viktig fråga fick vi bevis för här i går i riksdagen när vi tog emot en namninsamling med närmare 140 000 underskrifter; jag kommer inte ihåg den exakta siffran. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet skulle få ett högt pris. Det vore helt fel väg att gå. I stället för att sänka svenska krav måste vi höja lägstanivån i hela EU. Då blir också politiken mer rättvis för svenska bönder. Slopat beteskrav är egentligen ingenting annat än en falsk konkurrensfördel för de stora enheterna. De stora kommer att bli större och de små färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska gårdar. Den liberala Europaparlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid framgångsrikt arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den gav oss en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Men arbetet måste fortsätta. Ingen ko har valt sin tillvaro. Det har faktiskt vi gjort åt den. Vi har valt att hålla kor för att de ger oss mjölk och kött. Vi har ett ansvar för de djur vi föder upp. De behöver få utlopp för sina naturliga beteenden. Kor måste få beta.

Vi liberaler kommer att fortsätta kämpa för att höja djurskyddets miniminivå. Här behöver EU bli mer som Sverige. Liberalerna vill ha ett starkare djurskydd i hela EU. Det går väldigt sakta, så vi måste driva på. För oss är det en självklarhet att alla kor ska få beta utomhus, både i Sverige och i resten av Europa.

Slutligen, herr talman, är nu utredningsbetänkandet med förslag om slopat beteskrav ute på remiss. Sedan ska frågan hanteras inom regeringssamarbetet. Min och Liberalernas ingång i frågan är känd. Vårt budskap är tydligt: Vi kommer att kämpa för att förslaget om slopat beteskrav inte blir verklighet. Vi står upp för kornas rätt till bete.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern. Han får jobba hårt i dag! Det är kul att se att intresset är så stort för de frågor vi har gemensamt.

I mitt hemlän Örebro, närmare bestämt i Mullhyttan i Lekebergs kommun, har vi under många år levt nära vargen. Det är ett av Sveriges vargtätaste områden. Jag befinner mig i en kontext på hemmaplan där den ofta konfliktfyllda vargfrågan debatteras flitigt. Man kan knappt gå in på macken eller Ica eller stå vid sidan av fotbollsplanen utan att frågan kommer upp. Den både engagerar och berör, på många plan och på goda grunder.

Min bestämda uppfattning är att vi ska ha en livskraftig vargstam, men den behöver förvaltas väl genom licensjakt och skyddsjakt. Här gör regeringen mycket för att få till en bättre förvaltning. Mycket händer snabbt och på många plan.

Vad är det senaste? Vad händer just nu?

Herr talman! Stort tack, statsministern, för en fin radioövergång!

Tysklands roll i EU är viktig och har varit så under lång tid. EU:s roll i världen och Sveriges roll i EU blir allt viktigare i takt med att omvärldsläget försämras. Jag lyfte det inför det möte som statsministern nu återrapporterar från. Det här är någonting som jag och Liberalerna vet, och jag vet att statsministern delar den bilden.

Jag har sett en mätning som visar att allt fler svenskar börjar bli varse detta och att den positiva synen på EU blir allt starkare. Det handlar om EU som fredsprojekt, som vi har talat om här i kammaren tidigare i dag.

Folkpartisten i mig hoppas såklart att detta ska vända opinionen om euron både här i kammaren och bland de breda folklagren, för det är faktiskt dags att byta från krona till euro.

Min fråga till statsministern blir om det ger incitament att stärka Sveriges roll i EU nu när opinionen hemma blir allt starkare, och i så fall hur.

Herr talman! Tack, statsministern, både för återrapporten och för de svar som har givits här tidigare!

EU:s sanktioner mot Ryssland är väldigt viktiga i det här läget. Trots omfattande sanktioner bär försäljningen av rysk olja fortfarande upp en stor del av krigsekonomin. Genom att minska Rysslands intäkter skulle man kunna försvaga krigsmaskineriet, och det är viktigt. Alla här i kammaren delar synen att EU måste göra allt i sin makt för att stärka Ukrainas sak och för att Ryssland ska förlora kriget.

Sedan ett par år tillbaka finns ett pristak som är satt av EU tillsammans med G7 på ryska petroleumprodukter skeppade till havs. Utrikesministern har tillsammans med kollegor från Norden pekat på behovet av ett sänkt pristak – i början av året, tror jag att det var. En sänkning med tio dollar per fat skulle medföra en stor minskning av den ryska krigskassan. Det här är något som har nämnts flera gånger under EU-nämndens sammanträden.

Mina frågor till statsministern är: Har statsministern någon bild av hur arbetet med det här går? Sker det några framsteg i processen, och hur ser eventuella hinder ut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20 mars

Jag skulle även vilja passa på att fråga om man diskuterar ytterligare sanktioner för att slå mot rysk export av landburen olja.

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågorna.

När det gäller ersättningsfrågan finns det ett förslag som presenterades i det delbetänkande som skogsutredningen lämnade före jul. Det är också en fråga som artskyddsutredningen hanterar. Det är en väldigt viktig fråga.

Det är grundläggande och avgörande att de markägare som ställs inför det faktum att det finns arter på deras mark som gör att de inte får bruka skogen får ersättning. Då krävs det att vi har ett system som rent byråkratiskt fungerar. Det gör det inte i dag. Även om utfallet faktiskt ibland blir bra för markägaren tar det ofta lång tid och är väldigt krångligt. Ibland finns det inte tillräckligt med pengar. Vi driver som parti på för att det ska finnas mer pengar i budgeten; vi jobbar för det i förhandlingarna.

Det här är som sagt en del av den översyn av skogspolitiken som nu pågår. Ersättningsfrågan är väldigt viktig där. När artskyddsutredningen sedan presenteras kommer man att ha tittat på den frågan. Vi ber att få återkomma mer precist i sak.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Det blir lite förvirrat när man höll sitt anförande för några timmar sedan och sedan ska ha ett replikskifte. När det dessutom händer saker i pausen som man inte har hunnit sätta sig in i blir det ännu mer förvirrat. Jag ska ändå göra ett försök att svara på ledamotens frågor.

Sverige har högt uppsatta mål, och vi ska ha de mål vi har. Det är viktigt att vi lever upp till våra internationella åtaganden. Sedan är det komplext och inte alltid lätt, men vi jobbar på för att vidta de åtgärder som behövs, och där är just det delbetänkande som Miljömålsberedningen levererade tidigare i våras en viktig del. Där finns många förslag som nu bereds i Regeringskansliet, och det är ett sätt att komma en bit på vägen även om det kanske krävs mer än vad som föreslås i det betänkandet. Arbetet fortgår.

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för att du tar upp artskyddet i replikskiftet! Det är en väldigt viktig fråga, och det är verkligen viktigt att vi hittar en bra lösning på det. Jag delar den problembild som ledamoten beskriver.

Det är precis så: Man arbetar i hög fart med frågan på Regeringskansliet inom ramen för den här utredningen. Jag kan inte ge något specifikt datum, men arbetet fortgår. Det händer saker, och snart kommer det att bli känt vad som händer.

Det var sagt att utredningen skulle levereras vid årsskiftet. Nu blev det inte så; det har gått några månader över tiden. Det är en komplex fråga, och det är bättre att det blir rätt än att man gör saker fort och fel.

Det finns en stor samsyn i regeringssamarbetet om att vi behöver hitta ett bra system för artskyddsfrågorna, och det kommer snart att levereras.

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för väldigt viktiga frågor!

Den arbetslöshet som vi ser i Sverige i dag är djupt bekymmersam, och det är viktigt att den som blir arbetslös får möjlighet att ställa om, fortbilda sig eller utbilda sig till något annat yrke så att man kanske inte behöver flytta utan kan bo kvar. Där har Arbetsförmedlingen en viktig roll. Det är även så att samtidigt som vi har en hög arbetslöshet har vi en svår kompetensbrist. Matchningen funkar inte alltid så bra.

Det görs mycket, men det kan säkert göras mer. Läget har de senaste veckorna bara blivit ännu svårare med Northvolts konkurs, så det är viktigt att arbeta med frågan.

Det här är inte mitt specialområde, så exakt i detalj vad regeringen gör kan jag inte svara på. Men jag vet att man är bekymrad över läget och jobbar med frågorna för att människor ska kunna ställa om.

Herr ålderspresident! Jag är inte den första som står i talarstolen i dag som tycker att skogen är fantastisk. Det är den verkligen. Samtidigt är den behäftad med många målkonflikter.

Skogen är, om man så vill, en gemensam nationalklenod, något vi måste vårda med eftertanke. Sverige behöver och förtjänar en skogspolitik som säkerställer ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk. Det behövs ett skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Skogen spelar också en viktig, för att inte säga avgörande, roll för vår ekonomi, både lokalt och nationellt. Den är en strategisk resurs för ett robust Sverige. Skogsnäringen är viktig för välfärden och för jobb och tillväxt i hela landet, men den har också omätbara värden för vårt välbefinnande.

Samtidigt som vi tar de hänsyn som krävs för att främja den biologiska mångfalden spelar den också en viktig roll i övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Ekosystemen och skogsbruket behöver, måste och ska existera sida vid sida.

Herr ålderspresident! Det är som sagt många intressen som ska samsas i skogen. Den är ett gemensamt rum för friluftsliv, jakt och naturupplevelser. Samtidigt är skogsindustrin en av våra viktigaste näringar. Skogsindustrin är helt avgörande för svensk export och för en stark arbetsmarknad utanför storstadsregionerna. Utan en konkurrenskraftig skogsindustri skulle Sverige vara ett betydligt fattigare land. Det skulle drabba oss alla, oavsett om vi äger skog eller inte och oavsett var i landet vi bor.

I detta finns också ett viktigt landsbygdsperspektiv. För många av oss som lever och verkar på landsbygden är skogen en naturlig del av livet. Att leva nära den skog man äger, tillvarata det den ger och vårda och förvalta den för kommande generationer samtidigt som man får del av det som tidigare generationer arbetat för är ett sätt att leva. Det är en livsstil som lockar människor att bo kvar eller flytta ut på landsbygden för att komma nära sin skog.

För mig är detta starkt förknippat med en känsla av frihet, något som jag som liberal ofta talar mig varm för. Det finns en känsla av frihet i att äga, bruka och förvalta något. Det finns en frihet i att ströva fritt i traktens skogar.

Den som förfogar över skog har ett ansvar att värna de gemensamma nyttorna som skogen skapar. Som liberal värnar jag och mitt parti skogsägarnas rätt till sin egendom. Miljönyttan och äganderätten måste balanseras mot varandra. Vi tror på individens förmåga att fatta kloka och väl avvägda beslut – frihet under ansvar. Vi som lagstiftare har ett ansvar att se till att de regelverk som finns är ändamålsenliga, rättssäkra och effektiva.

För att skogspolitikens miljö- och produktionsmål ska nås krävs samförstånd, men här finns väl kända låsningar. Detta jobbar vi i regeringssamarbetet enträget för att råda bot på.

Som har sagts här tidigare i dag har den så kallade skogsutredningen nu presenterat sitt första delbetänkande. Den översyn av artskyddet som pågår inom Regeringskansliet är på väg fram. De nuvarande artskyddsreglerna skapar en ständigt gnagande oro hos många skogsägare. Artskyddsreglerna och deras tillämpning får faktiskt helt orimliga konsekvenser. Förekomst av relativt vanliga arter kan leda till att skogsägare förlorar rådigheten över sin skog. När avverkningar stoppas drabbas skogsägande familjer svårt.

Det system vi har, med den nationella fridlysningen, måste göras om för att bli mer ändamålsenligt. Äganderätten är ett liberalt grundfundament, och när den inskränks ska det ske på legitima grunder. De verktyg vi har för att skydda den biologiska mångfalden behöver reformeras så att de blir mer ändamålsenliga än dagens artskydd är. I de fall där staten beslutar om inskränkningar av äganderätten måste detta dessutom ske i ett system med en hög grad av förutsägbarhet. I de fall där det finns skyddsvärda arter måste den som drabbas, och alltså inte får avverka, garanteras ersättning. Det system för artskyddet som vi har i dag är ett oskick ovärdigt en rättsstat som Sverige.

Därför är jag och vi liberaler väldigt glada över att regeringen, med min klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i spetsen, nu arbetar dedikerat för att få till ett bättre system. Här finns det en bred samsyn i regeringssamarbetet, och vi ser fram emot att snart se resultatet av den utredning som pågår.

Skogspolitik

Nu stärker vi äganderätten. Vi städar upp i ett byråkratiskt haveri, och vi ökar incitamenten för skogsägarna att vårda sin skog långsiktigt och hållbart på ett sätt som främjar den biologiska mångfalden i skogen utan att enskilda riskerar att drabbas ekonomiskt.

(Applåder)

(forts. § 10)

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna!

Vi har ju vid flera tillfällen tidigare stått här och diskuterat just budgetprioriteringar och varför regeringen under de senaste åren har prioriterat som man har gjort. Mitt svar blir alltid: Det har varit svåra tider, och vi har behövt prioritera hårt. Vi har prioriterat skolan, försvaret, säkerheten, sjukvården och så vidare. Då har man landat i de budgetar vi har haft.

Om Liberalerna hade fått styra det här landet ensamt, med egen majoritet, hade det gjorts större satsningar på skyddad natur och förvaltning av densamma. Nu har vi kämpat länge och väl och ser i årets budget att vi gör ytterligare satsningar. Det är också ett resultat av den ekonomiska politik som har förts de senaste åren och som gör att vi nu är i ett läge där vi faktiskt kan göra detta. Det är svåra prioriteringar, men det är viktigt och välkommet.

När det gäller ledamotens fråga om främmande och invasiva arter har jag faktiskt inget detaljerat svar om varför man landade där man gjorde. Jag har inte den insynen i budgetförhandlingarna. Men även det är helt klart en välkommen satsning, för det är billigare att stoppa invasiva och främmande arter innan de hinner sprida sig för mycket. Det blir bara dyrare och dyrare ju länge man väntar. Satsningarna på att bekämpa stenmården är ett sådant exempel. Det är något som är viktigt och som vi jobbar för att hitta en lösning på.

Fru talman! Vår natur är fantastisk – både den som har ett formellt skydd och den som inte har det. Jag skulle säga att naturen nog är det som är allra bäst med vårt land. Den är en del av den svenska folksjälen och av vårt gemensamma kulturarv, och detta måste vi vårda och förvalta.

Den största delen av naturen behöver inget formellt skydd. Den är värdefull ändå i den form den nyttjas och brukas. Men det finns områden som behöver skyddas, och det ska ske på ett förutsägbart och rättssäkert sätt. Därefter, när ett skydd finns, ska området i fråga skötas på ett sådant sätt att de värden som finns där förvaltas väl. Så är inte alltid fallet. Här behöver vi bli bättre, inte minst för att skapa legitimitet för systemet för skydd av natur.

Därför är den granskning som vi debatterar här i dag viktig. Den utgör ett viktigt underlag för att utveckla arbetet med förvaltningen av skyddad natur. Precis som påpekas i granskningen behöver uppföljningen av förvaltningen utvecklas så att det enklare går att följa upp de bevarandevärden som har skyddats och se hur de utvecklas. Fortsatt arbete behöver också göras för att de nationella miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen ska nås, så att det svenska natur- och kulturarvet bevaras för framtida generationer och tillgängliggörs för alla.

Skötsel av skyddade naturområden är viktigt för att områdenas natur- och kulturvärden ska säkerställas och utvecklas. Därför är den satsning som görs i årets budget så viktig och välkommen. Det är en liberal budgetseger. Detta har vi kämpat för, för vi ser att vi under en tid inte har gjort tillräckligt. Det visar den rapport som vi diskuterar här i dag, och vi behöver bli bättre.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna!

Vi ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik, och det har vi. Som någon sa här tidigare: Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Vi satsar enormt mycket på att få till ett mer robust energisystem. Vi går fram med att få till mer kärnkraft. Det är avgörande.

Miljöpartiet blir svaret skyldig när det gäller hur man ska lösa den frågan. Det behövs ett svar på detta. Vi behöver få till en bättre energiproduktion både på kort och på lång sikt, och där är kärnkraften avgörande. Det gäller även för att det ska bli enklare att ställa om fordonsflottan, eller kanske just därför. Vi behöver elektrifiera fordonsflottan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

I takt med att folk byter bilar är elbil ett alternativ, med eller utan subventioner. Det finns en vilja att köra elbil. När vi nu kommer ut ur svåra ekonomiska tider får man hoppas att det rullar på.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna!

Det stämmer att det är hack i kurvan. Men jag vill börja med att säga att jag inte har läst hela OECD-rapporten ännu. Den kom i går, och jag ser fram emot att läsa den när tid finns. Jag är helt säker på att det finns mycket matnyttigt att ta till sig i den. Det är en viktig granskning, även om vi såklart gärna hade sett ett bättre resultat. Vi strävar ändå mot en så bra klimat- och miljöpolitik som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ett av hacken i kurvorna beror på hela diskussionen och beslutet om reduktionsplikten och bensin- och dieselpriserna. Det var rätt beslut när det fattades, och det är rätt beslut. Det måste finnas acceptans hos den breda befolkningen för den politik som förs, inte minst när det gäller miljö och klimat. Man måste också se hur den politik vi för påverkar människor i deras vardag. Bränslepriserna var så höga att folk inte hade råd att tanka bilen.

Menar Miljöpartiet att vi ska höja bränslepriserna i en tid när kaffet börjar närma sig hundralappen i butiken? Maten blir dyrare och dyrare, och hushållen får mindre och mindre pengar kvar att röra sig med varje månad.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Vi har en ambitiös miljö- och klimatpolitik.

Jag tänkte börja med att bemöta påståendet om att vi sänker skatterna för de rikaste. Det är en rimlig princip att man har hälften kvar av det man tjänar. Nu är vi på väg däråt. Jag är stolt över och nöjd med det.

Om man ska peka på något som gör skillnad och är viktigt när det gäller satsningar på den biologiska mångfalden är det de satsningar på återvätning som vi gör. De är mycket viktiga för den biologiska mångfalden.

Där rullar arbetet på bra. Det är ett arbete som också har pågått sedan tidigare regeringar, och vi fortsätter det. Vi prioriterar det och satsar på det, eftersom det är så viktigt ur så många aspekter.

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för att du lyfter upp viktiga frågor!

Vi gör rätt saker. Den viktigaste åtgärden vi gör för miljön och klimatet är omläggningen av energipolitiken. Vi jobbar för att få fram mer ren energi så att vi kan ställa om och minska utsläppen.

När det gäller minskningen av anslagen vet jag att ledamoten också är medveten om att vi har gått igenom svåra ekonomiska tider. Det kräver prioriteringar.

När regeringen tillträdde tog den sig an en stor uppgift att få ordning på skolan, stärka försvaret och inte minst att bekämpa kriminalitet och organiserad brottslighet. Det är åtgärder som tar stora resurser i anspråk och som gör att man måste göra tuffa prioriteringar.

Jag är stolt över det arbete vi gör på de områdena. Men jag är också stolt över det arbete vi gör när det gäller miljö och klimat.

Herr talman! Det här är verkligen en debatt som handlar om högt och lågt. Jag hade inte sett framför mig en energipolitisk debatt här i dag, men inte mig emot! Som liberal gillar jag ju kärnkraft. Det är alltid kul.

Något som jag vill fokusera lite på här i dag och som många andra har tagit upp före mig är tillståndsprocesserna, denna stoppkloss för tillväxt och utveckling och inte minst för klimatomställningen. Man möter en påtaglig frustration när man är ute på verksamhetsbesök. Nästan oavsett vilken verksamhet man pratar med som söker tillstånd tas frågan upp. Här finns ett stort behov av reformering och översyn. Regeringen jobbar på i hög fart i frågan. Vi måste helt enkelt få bort den här stoppklossen. Vi genomför nu en väldigt ambitiös översyn. Det finns också en bred enighet här i kammaren om att detta är viktigt. Ändå är det först den här mandatperioden som man kan se att det faktiskt händer saker på riktigt. Vi är inte i mål än, men mycket pågår.

Herr talman! En effektiv och förutsägbar miljöprövning tillsammans med tillsyn och vägledning som fungerar är en förutsättning för hållbar tillväxt och för klimatomställningen. Vi måste få till mer effektiva processer. Det är inte minst viktigt för svensk konkurrenskraft. Det onödiga regelkrångel som vi har i Sverige, med alldeles för utdragna och långa tillståndsprocesser, riskerar att leda till att svenska företag hamnar efter internationellt.

Om vi vänder på det och lyckas få till en förändring bidrar det till en snabbare klimatomställning och till att göra befintliga och nya svenska företag starkare.

Herr talman! När man jobbar med miljöpolitik står man ständigt inför att väga olika intressen mot varandra. Det är få områden där det är så tydligt att det vi gör handlar om intressekonflikter.

Äganderätten ställs mot artskyddet och strandskyddet. Vindkraftsetableringar ställs mot närboendes intressen. Vi ska etablera kärnkraft, och vissa vill inte ha det. Och vi har vattenkraft. Det går att hålla på hur länge som helst.

Det är detta som frågan handlar om. Det är också kopplat till tillståndsprocesserna. Vi måste hitta snabbare sätt att komma till beslut oavsett om det leder till en företagsetablering eller inte. Det är inte alltid så lätt att veta vad som är bäst.

Det handlar också om att väga miljö- och klimatåtgärder mot varandra. Vi hade ganska omfattande diskussioner om detta i den förra miljömålsberedningen, där flera här i kammaren satt med.

Vissa saker man gör är bra för den biologiska mångfalden men de är dåliga för klimatet, och tvärtom. Det är banne mig inte lätt. Det är vår uppgift att göra avvägningarna och se till helheten. Vi måste förena tillväxt och god miljöpolitik.

Politiken har länge varit lite enögd. Vi behöver hitta en bättre balans, och det strävar vi mot. Med den regering som vi nu har tas nya steg. Min klimat- och miljöminister talar ofta om legitimitet. För att politiken ska kunna nå sina mål måste man se målkonflikterna och hantera dem.

Herr talman! Detta för mig återigen in på äganderätten. Många motioner i det betänkande som vi hanterar här i dag tar upp äganderätten. Som liberal gör det mig glad varje gång det sker. Äganderätten är en liberal grundprincip.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret, statsministern! Det är en fråga som är svår att släppa. Statsministern kan alltså räkna med att jag kommer att återkomma till den, men jag tackar för svaret här och nu.

Jag kan berätta bara som en anekdot att jag som gymnasieelev gjorde ett utbyte i Ungern ett par år före det ungerska EU-inträdet. Då möttes jag av ungdomar som precis som jag var på väg in i vuxenlivet, och de såg med längtan i blicken mot Europa och det liv som vi levde. Man får ändå hoppas att det finns en kraft i det och att den finns kvar.

Jag har ingen ytterligare fråga till statsministern utan vill säga att det är viktigt att fortsätta ligga på i de sammanhang där det finns möjlighet till det.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten och för svaren på de frågor som ställts hittills i dag!

Vi har redan uppehållit oss en del vid Ungern. Det är ett land och en problematik som jag återkommande kommer tillbaka till. Det gäller också vikten av att använda de verktyg som finns för att agera mot Ungern. Frågan har tyvärr fått förnyad aktualitet i samband med det som hände förra veckan.

Förutom att man urholkar demokratin och rättsstaten på hemmaplan har vi de senaste åren sett att Viktor Orbán har utmålat EU som ungrarnas fiende, och han ställer sig tveksam till eller är helt emot ett ukrainskt medlemskap i EU. Jag skulle kunna hålla på länge. Statsministern är väl medveten om situationen.

Vi har i flera år sett att Ungern försöker stoppa eller förhala varje nytt stödpaket, sanktioner mot Ryssland och så vidare. Ofta löser det sig i slutändan. Men det är ett enormt problem för Ukraina, för EU och för Europa som helhet.

Det har hållits en del möten om artikel 7-förfarandet som inletts. Hur ser statsministern på förutsättningarna för att ta den processen vidare? Den ökar tyvärr i aktualitet med tiden.