Elin Nilsson

Fru talman! Jag tackar ledamoten Karlsson för svaret, även om jag inte är nöjd med detsamma.

Det jag hör är att vi ska minska vargstammen så att de vargar som finns kan stanna i Örebro och Värmland. Är det inte bättre att stammen sprider ut sig, också söderut, så att vi får en minskad påverkan över Sverige? Det är ju faktiskt ett delat ansvar.

Vi måste hitta balans i vargförvaltningen, och det är inte balans att de flesta av vargindividerna finns på en så begränsad yta i Sverige. Vi behöver faktiskt dela på det ansvaret.

Regeringen behöver också ta ansvar – vilket den gör – för förbättrade möjligheter till licensjakt och skyddsjakt och samtidigt se till att man kan få sätta upp rovdjursavvisande stängsel och sådant. Men är inte ansvaret delat?

Fru talman! Även jag reagerade på det som ledamoten Karlsson sa här i sitt anförande.

Även jag bor i ett väldigt vargtätt län, Örebro län. Jag och Kjell-Arne och även Sofia Skönnbrink bor där det kanske är som tätast och har varit det över tid. Menar ledamoten att Örebro och Värmland ska bära hela vargpopulationen ensamma?

Är det inte bättre, om vi nu minskar stammen något, jagar mer frekvent och förändrar beteendet hos vargen så att den blir mer skygg, att vargen får sprida sig över Sverige och att vi har bättre verktyg för skyddsjakt? Eller ska vi som bor i Örebro län och i Värmlands län bära hela det här ansvaret, som faktiskt är nationellt?

Fru talman! Den debatt vi har här i dag handlar i mångt och mycket om att hitta politik som skapar balans.

Jag har vuxit upp med jakt och vet att det i mångt och mycket handlar om ansvar, naturvård och just balans. Jakten är inte bara en fritidssysselsättning, utan den är en viktig del av vår svenska viltförvaltning och spelar en avgörande roll för möjligheten att hålla viltstammarna på en balanserad nivå. Jakten är dessutom nödvändig för att skydda både tamdjur och skog, vilket är en realitet som faktiskt inte är självklar för alla. Det är inte alla som förstår vikten av jakt.

Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen, för skogen ger ett lugn som det är svårt att hitta någon annanstans – med eller utan bössa över axeln. Vi är också många som gör vad vi kan för att vårda och värna vår natur, och för många är detta starkt kopplat till just jakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För många är jakt en viktig del av livet och mycket mer än bara ett fritidsintresse. Den är en del av en livsstil och ett förvaltande av ett livsverk. Jakten bygger broar mellan generationer, skapar samhörighet och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Den är en viktig del av en levande landsbygd. För mig är jakten också starkt förknippad med välfyllda frysar och en fin samvaro över goda måltider.

Fru talman! Jakten är en avgörande del av förvaltningen av sunda viltstammar, vilket är en viktig del av naturvården. Den insats som den svenska jägarkåren gör förtjänar att lyftas fram, inte minst i den tid vi lever i nu då jägare ibland ifrågasätts bara för att de äger vapen.

Tyvärr ser vi hur debatten om jakt ofta förenklas och polariseras. Vissa vill begränsa jakten utan att förstå dess betydelse för både naturen och de näringar som är beroende av jakt. Andra går ned i det andra diket och föreslår alltför långtgående jakt utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna för vårt ekosystem och vårt samhälle. Vi måste ha en politik som bygger på fakta, inte på känslor eller symbolpolitik. Det handlar om att skapa en modern och balanserad jaktpolitik som fungerar för alla, såväl jägare, markägare och djurägare som naturen.

Jakten är en del av lösningen på våra viltförvaltningsproblem, inte ett problem i sig. Med en god förvaltning skapar vi ett ekosystem i balans.

Jaktlagstiftningen måste vara tydlig och anpassad till dagens behov. Vi behöver en lagstiftning som gör det möjligt för alla aktörer att arbeta tillsammans för att säkerställa en långsiktig hållbarhet i våra viltstammar.

Fru talman! Med jakten och viltvården följer viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Det handlar om att hålla vildsvinsstammen i schack och om att förvalta älgstammen så att betesskadorna begränsas samtidigt som stammen inte blir så liten att det inte finns något vilt att skjuta. Det handlar om att hålla viltstammarna på en bra nivå, så att trafikolyckorna inte blir fler. Det handlar även om att bistå med eftersök när olyckan är framme.

Fru talman! Jakten ska förbli en naturlig och viktig del av Sveriges landsbygd och kultur. Detta är inte bara ett arv, utan vi har också ett ansvar att förvalta den natur vi har. Det behövs en politik som gynnar både natur och människor och som får jakten och viltförvaltningen att fungera för alla.

Regeringen gör allt detta. Vi för en balanserad politik som inte styrs av ytliga argument utan av vetenskap, ansvar och respekt för de gemensamma resurserna.

Fru talman! Detta för mig osökt in på vargen. Många före mig har tagit upp denna fråga här i talarstolen i dag. Vargfrågan handlar om att hitta en bättre balans. Lika viktigt som det är att bevara en livskraftig vargstam är det att ge dem som lever på landsbygden och drabbas av de skador som vargen orsakar möjlighet att bruka sin jord, föda upp sin boskap och jaga i sin skog.

Vargen är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam, och vi ska förvalta den klokt, hållbart och långsiktigt – alltså balanserat. Detta innebär att det är befogat med licensjakt i vargtäta områden och att skyddsjakten behöver vara effektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Här tar vi viktiga steg i rätt riktning. Vi skapar bättre förutsättningar för att förvalta vargstammen på ett mer förutsägbart och handlingskraftigt sätt. Det ger oss förutsättningar att föra en rovdjurspolitik som är både ekologiskt och socialt hållbar – alltså en mer balanserad politik. Detta är bra.

Vi ska ha varg i Sverige, men antalet vargar ska bli mindre. Förvaltningen måste vara både ekologiskt och socialt hållbar och samtidigt ge utrymme för skyddsjakt, särskilt nu när vi ser att vargen breder ut sig söderut. Det är en politik som skapar acceptans och en långsiktigt hållbar förvaltning – alltså balans.

Fru talman! Det här är ingen enkel fråga. Det finns de som vill minska stammen till 170 individer, eller ännu färre, så snabbt det bara går – helst redan i går. Andra vill se långt fler vargar än vad vi har i dag.

Här krävs eftertanke, sans och balans. Om vi driver en politik som gör att vargarna blir fler får vi till exempel se fler tamdjursangrepp och större påverkan på klövviltet, och det vill vi ju inte. Vi vill inte skapa obalans. Om vi i stället tillåter att vargstammen skjuts ned till en alltför låg nivå kanske vi får problem när det inte längre går att bevilja skyddsjakt. Den situationen vill vi verkligen inte hamna i.

Ett annat område där regeringen jobbar intensivt för att hitta en bättre balans är säl- och skarvförvaltningen. Säl- och skarvpopulationerna är bekymmersamma; det är vi rörande överens om i denna kammare. Regeringen tar nu viktiga steg för att komma till rätta med detta. För någon vecka sedan gav regeringen flera myndigheter uppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för jakt på säl och skarv. Detta är en viktig del av det havsmiljöarbete som regeringen driver framåt i full hastighet. Det är viktigt för själva fiskbestånden, men det är också viktigt för kustfisket och för människor som bor där säl- och skarvpopulationer är alltför stora. Dessa populationer orsakar stor skada på vår havsmiljö, särskilt på fiskbestånden.

Detta var ett axplock av det vi gör från regeringens håll. Det är viktiga steg mot en mer balanserad viltförvaltning. Kontentan av det jag vill säga i dag är att allt vilt behöver förvaltas med balans.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Nu står vi återigen här i kammaren för att debattera en fråga som är en del av regeringens havsmiljöpolitik.

I slutet av förra året fattade vi ett efterlängtat, välkommet och framför allt välbehövligt beslut när vi klubbade havsmiljöpropositionen. Med havsmiljöpropositionen stakade vi ut riktningen för en ny havsmiljöpolitik där hänsyn tas till hela ekosystemet. Med den tas steg bland annat för utflyttad trålgräns, skydd av marina områden och samordnade åtgärder mot övergödningen.

Herr talman! Vi är alla smärtsamt medvetna om att fiskbestånden i Östersjön är i mycket dåligt skick. Torskbestånden är redan förstörda: För fem år sedan infördes fiskestopp på torsk i östra Östersjön efter att beståndet kollapsat, och torsken i västra Östersjön kraschade flera år tidigare och visar inga tecken på återhämtning.

Det finns studier som indikerar att beståndskollapsen hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits i tid. Det står klart att vi måste agera snabbare och mer proaktivt för att förhindra att samma katastrof drabbar bestånden av strömming och sill. Vi liberaler har under lång tid kämpat för en mer hållbar förvaltning av våra hav, med särskilt fokus på Östersjön - av uppenbara skäl. Att regeringen gick fram med havsmiljöpropositionen är inte bara en liberal seger, utan det är även en seger för haven.

Herr talman! Jag är stolt över den inriktning för havsmiljöpolitiken som vi har stakat ut. Havsmiljöpropositionen var ett viktigt första steg. Den anger riktningen för vart vi vill nå och markerade början på något nytt. Nu tar vi ytterligare steg i detta arbete. Som en talare före mig här i kammaren i dag sa är många olika regleringar inom havsmiljöpolitiken på gång, och det är bra.

Det vi debatterar i dag är naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden. De ändringar som föreslås innebär att möjligheten att utfärda föreskrifter om vilken hänsyn som ska tas till naturvårdens intressen vid fiske utvidgas så att föreskrifter kan tas fram även om de är så ingripande att fisket avsevärt försvåras. Det är bra. Behövs föreskrifter för att förhindra att fiske i havet medför en försämring av den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses att skyddas i ett Natura 2000-område kommer sådana att kunna tas fram. Det är helt i linje med vad regeringen vill uppnå med sin miljöpolitik. Vi tar hänsyn till hela ekosystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till liggande förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Min andra fråga blir på samma tema. Jag håller med statsministern om att det är viktigt att det är en meritbaserad process. Vi har sett exempel där det inte har blivit bra där länder som blivit medlemmar inte har gjort det som de borde ha gjort innan medlemskapet.

På det temat har jag en fråga om Serbien. Där pågår fortfarande förhandlingar. Men man kan också se att den serbiska regeringen väljer att närma sig Ryssland, och det görs inga egentliga framsteg i förhandlingarna. Förs det några diskussioner om att avbryta förhandlingsprocessen? Det vore intressant att höra lite om det. Det är min fråga.

Sedan vill jag bara innan jag lämnar över ordet till statsministern säga att vi faktiskt kan fira medlemskapet hela året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Jag tackar statsministern för rapporten.

Nu firar vi att Sverige varit medlem i Europeiska unionen i 30 år. Det är stort för en liberal. När vi blev medlemmar var Sverige starkt delat mellan ja och nej, men nu är svenska folkets stöd för EU-medlemskapet rekordhögt, högre än i många andra länder. Anledningen är förstås att medlemskapet har blivit en riktig vinstlott för Sverige på många områden. Men det är inte bara det - jag tror att omvärldsläget gör att många inser hur viktigt det är att vårt land är en del av något större, särskilt när vi lever i en så osäker och orolig tid. Precis som har sagts här i dag är EU-medlemskapet viktigare än på mycket länge.

I dag är det många länder som arbetar hårt för att bli medlemmar i unionen och som aktivt väljer att söka sig till EU. Vi har vid tidigare tillfällen diskuterat både Moldavien och Georgien i detta sammanhang samt inte minst Ukraina. Jag är verkligen stolt över det arbete som den svenska regeringen gör på den fronten. Men det finns fler länder att nämna, och Montenegro och Albanien är de som har kommit längst. Där sker det stora framsteg när det gäller rättsstaten, grundläggande rättigheter och kampen mot korruption, men mer krävs.

Jag vill passa på att fråga statsministern hur han bedömer möjligheterna till att få nya EU-medlemsländer under de närmaste åren. Jag undrar om det på allvar förs några diskussioner i regeringschefskretsen om hur EU behöver reformeras inför en fortsatt utvidgning. Här finns saker vi behöver göra.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till EU-minister Jessica Rosencrantz. I går fattade vi viktiga beslut här i kammaren för ett friskare Östersjön. Det var när vi beslutade om havsmiljöpropositionen.

För någon månad sedan förhandlades nästa års fiskekvoter i rådet, en förhandling där Sverige ensamt drev en restriktiv linje. Utfallet blev tyvärr alltför höga kvoter. Så här i efterhand lyfts behovet av att bygga allianser med andra medlemsstater inför nästa års förhandlingar upp.

Detta är en fråga som rent generellt visar hur viktigt det är med hållbara allianser. Vi behöver bygga sådana, och jag vet att regeringen också gör det med stor framgång inom många områden.

Jag vill passa på att fråga statsrådet, som jag vet är personligen mycket engagerad i frågan om Östersjön: Hur ser regeringens strategi ut för att få bättre genomslag för svenska intressen generellt och för fisket mer specifikt?

Herr talman! Det blir en retorisk kullerbytta om man säger att man inte är nöjd med en seger. En seger är per definition något man är nöjd med. Vi är självklart nöjda med våra liberala segrar.

Jag vill återigen säga att den här havsmiljöpropositionen är viktig. Den är en stor seger framför allt för Östersjön men också för mig och mitt parti och många engagerade lokalpolitiker ute i landet. Det gäller inte minst här i Stockholms skärgård, där man länge har kämpat för Östersjön. De ser med glädje fram emot att propositionen nu röstas igenom.

Angående vem som har gjort vad och när tycker jag att det egentligen är ganska ointressant i den politiska diskursen att hålla på med ett blame game och påstå att ni ju inte gjorde det ena eller det andra. Det är förstås oppositionens roll.

När det gäller Östersjön bär vi väl alla ett ansvar för var vi befinner oss i dag, inte minst i fråga om övergödningen. Det är ett historiskt arv och ansvar. Här har vi under lång tid haft ett system som har orsakat de problem som finns i dag. Det har vi att hantera, och det gör vi nu. Vi gör det delvis i havsmiljöpropositionen. Vi vänder oss till berörda myndigheter och pekar med hela handen och säger: Nu måste ni börja samverka. Det duger inte längre att sitta på varsin kammare och titta i sitt eget lilla stuprör. Samverkan måste till, för nu måste vi få verkstad.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för frågan. Ja, jag är nöjd med innehållet i propositionen. Jag är stolt över den inriktning för havsmiljöpolitiken som vi stakar ut nu i och med detta. Jag är också stolt över min liberala klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som har drivit på hårt för att detta ska komma till stånd.

Detta är en inriktningsproposition och ska ses som ett första steg. Det stakar ut vägen för vart vi vill nå. Det är inte slutet på vad vi vill göra för Östersjön, utan det är början. Mer kommer.

Herr talman! Nu agerar vi för att rädda Östersjön. Nu stakar vi ut riktningen för en ny havsmiljöpolitik.

Det vi debatterar här i dag är förslag för en samlad havsmiljöpolitik som tar hänsyn till hela ekosystemet. Kanske extra viktigt att nämna i sammanhanget är förslagen om utflyttad trålgräns, skydd av marina områden och samordnade åtgärder mot övergödning. Det ligger även nära till hands att nämna arbetet som pågår för utökade möjligheter för jakt på säl och skarv.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att fiskbestånden i Östersjön är i mycket dåligt skick. Torskbestånden är redan förstörda. För fem år sedan infördes fiskestopp på torsk i östra Östersjön efter att beståndet kollapsat. Torsken i västra Östersjön kraschade flera år tidigare och visar inga tecken på återhämtning.

Det finns studier som indikerar att beståndskollapsen hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits i tid. Det står klart att vi måste agera snabbare och mer proaktivt för att förhindra att samma katastrof drabbar bestånden av strömming och sill. Därför agerar vi nu för en utflyttad trålgräns, just för att skydda strömmingen. Det är en fråga som har diskuterats under mycket lång tid.

För vissa fiskbestånd längs våra kuster är tillståndet kritiskt. Det drabbar särskilt småskaliga fiskare som fiskar hållbart och kustnära för humankonsumtion.

Nu tar vi krafttag för att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten, inklusive Öland och Gotland, för att skydda strömmingen vid kusten där de leker. Det kommer att ske i samråd med bland annat kommissionen och berörda medlemsstater. Syftet är som sagt att skydda ansamlingar av sill och strömming i samband med förökning. Storskaligt trålfiske riktat mot de ansamlingarna innebär risk för överutnyttjande, och det tär på fiskbestånden.

Det kustnära fisket som fiskar med nät omfattas inte av förbudet. De kommer att kunna fortsätta, förhoppningsvis med större framgång när det storskaliga fisket hålls borta från kusterna.

Ytterst handlar det vi debatterar här i dag om att införa en ansvarstagande politik för att bevara strömmingens funktion i Östersjöns ekosystem. Vi gör det för att Östersjön ska kunna fortsätta vara livskraftigt och friskt även i framtiden och på så vis ge oss mer fisk.

Herr talman! Sverige ska självklart bidra till att nå målsättningarna om 30 procents skydd av havet. Och av de 30 procenten ska 10 procent vara strikt skyddat. Det gör vi för att leva upp till Sveriges internationella åtaganden. Det är ett mycket viktigt verktyg för att säkerställa biologisk mångfald och havets förmåga att leverera livsviktiga ekosystemtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Östersjön mår som det gör till stor del på grund av mänsklig aktivitet. Det är inte bara fiske utan även föroreningar, sjöfart och klimatförändringar. Havsmiljön utsätts för stora förändringar som ur ett ekologiskt perspektiv sker alltför snabbt för att ekosystemen ska kunna anpassa sig.

Den biologiska mångfalden i havet är hotad. Havet riskerar att bli en död, blöt öken. För att motverka det är de marina skyddade områdena viktiga. Där fredas naturen från störningar. Dessa områden, alltså marina nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden, behöver utökas och stärkas. Just därför föreslås nu ett förbud mot bottentrålning i dessa områden. Det är i enlighet med förslag i betänkandet som heter just Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden.

Herr talman! Jag tänker nu uppehålla mig vid den kanske största frågan för miljön när det gäller Östersjön: övergödningen.

Över 20 procent av Östersjöns botten är syrefri. Bottendöden har spridit sig. Vi har hört från talarstolen att bottendöden tidigare motsvarade en yta av Danmarks storlek. Nu nämns Island i sammanhanget. Situationen är verkligen inte bra. Bottendöden innebär i praktiken att det finns en öken under vattenytan. En kraftigt bidragande orsak är den långvariga övergödningen.

Gamla synder som fortfarande pågår, om än inte i lika stor skala som tidigare, är ett problem som vi måste hantera och agera för att få slut på. Här har alla länder runt vårt älskade innanhav ett ansvar. Vi behöver samarbeta mer för att minska belastningen på havet.

Tillförseln av kväve och fosfor till våra vatten som leder till övergödning måste bromsas, bland annat genom recirkulering. För att vi ska klara av att få bukt med detta - vi har inget alternativ; det finns ingen annan väg framåt - måste myndigheter och relevanta aktörer längs respektive avrinningsområde i vårt land samverka bättre.

Med den här havspropositionen tar vi nu ett helhetsgrepp med en lång rad åtgärder för att komma till rätta med just övergödningen. Vi pekar med hela handen mot berörda myndigheter med budskapet att samverkan inom detta område måste förbättras. Inte allt handlar om ökad finansiering. Här handlar det till stor del om bättre samverkan.

Herr talman! I den här kammaren i dag är vi rörande överens om att vi måste vara varsamma med vårt hav. Försiktighetsansatsen måste råda. Syftet med denna proposition är att förvaltningen av havet i större utsträckning ska ske ur ett ekosystemperspektiv. Vi måste i högre grad ta ansvar för vårt hav som helhet.

Sverige har en av Europas längsta kuster, och vi svenskar bor i stor utsträckning längs kusterna. Vi har en stark tradition av sjöfart och båtliv. Många näringar är kopplade till en attraktiv och levande kust- och havsmiljö. Havet är otroligt värdefullt för oss som lever här, både ur ett kulturellt och ur ett mänskligt perspektiv men också ekonomiskt.

Miljöproblemen i haven måste hanteras tillsammans med andra frågor med en integrerad politik som tar hänsyn till helhetsbilden. Det är det som dagens debatt handlar om. Vårt levande hav är ett värdefullt hav.

I detta sammanhang, när vi talar om en ekosystembaserad havsförvaltning, vill jag även nämna behovet av utökade möjligheter för jakt på säl och skarv. Förvaltningen av predatorer som just säl och skarv är en viktig del i den ekosystembaserade havsförvaltningen. Vi driver på för utökade möjligheter för jakt på skarv, för att skadeverkningar av skarv ska minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det är verkligen inte svårt att se hur skarvpopulationerna påverkar havsmiljön och kusterna. Att vi nu vidtar åtgärder i fråga om skarv och säl är efterfrågat, efterlängtat och helt nödvändigt för ett välmående Östersjön. Jag ser fram emot att se resultatet av de åtgärder som nu vidtas.

Herr talman! Avslutningsvis: Regeringen har samtidigt med denna havsmiljöproposition beslutat om nya etappmål med inriktning på havsområdet. Det är också viktigt.

Med den här propositionen lägger vi fram en samlad havsmiljöpolitik som tar hänsyn till hela ekosystemet. Liberalerna har under lång tid kämpat för en mer hållbar förvaltning av Östersjön. Att regeringen nu går fram med havsmiljöpropositionen är en stor liberal seger. Men det är framför allt en seger för Östersjön.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Nu ser vi stora protester i Georgien mot valresultatet. Oppositionen finns ju där, och den jobbar för att få till ett nytt, legitimt val. Vi hoppas såklart att det blir så och att det blir en valutgång där folkets röst faktiskt får utrymme och blir lyssnad på. Men vad händer om det inte blir så och den nuvarande regimen sitter kvar? Det skulle vara intressant att höra hur diskussionerna går i statschefskretsarna på EU-nivå och hur statsministern ser på det rådande läget. Det skulle också vara intressant att höra någonting om hur detta påverkar läget i regionen. Om både Georgien och Moldavien fjärmas från EU står ju Armenien helt avskuret från unionen.

Herr talman! Jag tackar statsministern för rapporten.

Nu har det snart gått tre veckor sedan parlamentsvalet i Georgien. Enligt det officiella resultatet blev regeringspartiet Georgisk dröm valets vinnare. Samtidigt är det väl känt att hela valprocessen präglades av handgripligt valfusk och olika former av påverkan från rysk sida samt att valresultatet manipulerades.

Jag talade för någon vecka sedan med en liberal kollega med rötter i Moldavien som jämförde de ryska påverkansoperationerna inför valet i Moldavien med dem som skedde i Georgien. Han summerade det hela lite raljant med hur smart Ryssland har agerat mot Georgien genom långsiktigt arbete med ryssvänliga narrativ och jämförde det med Moldavien. Där pumpade man under mer kaotiska former in stora summor pengar för att bokstavligen köpa röster på valdagen. Jag tror att det ligger ganska mycket sanning i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Vi kan nu se hur det långsiktiga påverkansarbetet från rysk sida har lönat sig i Georgien, ett land som - precis som statsministern har nämnt - är kandidat till att bli EU-medlem. Där sitter nu en helt illegitim regering med starka band till Ryssland vid makten. Det är mycket allvarligt och en mycket bekymmersam utveckling.

Efter att valresultatet hade offentliggjorts var en av de första att gratulera Georgiens sittande regering till den tillfuskade valsegern Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Jag vill ta tillfället i akt att tacka statsministern för att han så tydligt har tagit avstånd från Orbáns helt oacceptabla flörtande med den georgiska regimen.

Min fråga till statsministern är vad Sverige och EU kan göra för att aktivt stötta den demokratiska oppositionen och civilsamhället.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag ska försöka hålla mig till ämnet för dagens debatt men vill ändå kort bemöta det ledamoten sa.

Vi tar ansvar för Sverige. Vi har ett avtal där vi hanterar en lång rad samhällsproblem som behöver behandlas och hanteras, och det gör vi nu. Det är jag stolt över.

När det gäller fiskekvoterna kan jag inte underlåta att ta tillfället i akt och bemöta det ledamoten sa om fiskeförhandlingarna som just blivit klara. Vi har varit med i regeringen och drivit på för den mest restriktiva linjen på många år. Den hade man som utgångspunkt när man förhandlade i rådet. Om jag är nöjd med utfallet, dubblerade kvoter? Absolut inte. Det är inte det Östersjön behöver.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Söderberg!

Det stämmer att vi värnar det europeiska samarbetet och gärna ser att Sverige har en framträdande roll i ett brett spektrum av frågor, dels i kampen för att stötta Ukraina, dels i miljö- och klimatarbetet. Det visade vi kanske inte minst under det svenska ordförandeskapet, där den svenska liberala ministern var med och drev på för att få viktiga lagstiftningspaket på plats. Vi behöver vara med och driva på den europeiska politiken i rätt riktning.

När det gäller den utredning ledamoten hänvisar till ser vi behoven av mer effektiva tillståndsprocesser, och vi ser också problemet med nuvarande system. Vi behöver titta på frågan brett. När utredningen redovisas får vi ta hem och granska förslagen och se hur vi går vidare. Men att det krävs ganska stora förändringar på miljötillståndssidan är tydligt och klart.

Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för frågan!

En viktig liberal princip, som vi tidigare har haft stor samsyn om med andra partier här i riksdagen, är att man ska ha hälften kvar av det man har tjänat. Nu är vi på väg dit igen, och det är vi mycket nöjda och glada över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

När det gäller de ekonomiska anslagen och hur man fördelar pengar i statsbudgeten gör omvärldsläget att vi behöver fokusera väldigt mycket på försvaret. Vi har en situation i Sverige med svår organiserad brottslighet som vi behöver agera emot. Det kräver också mycket pengar. Det kostar väldigt mycket och kräver enorma resurser att komma till rätta med otryggheten i Sverige. Vi behöver också lägga väldigt mycket pengar på skolan. Det har vi prioriterat i årets budget, och det gör att man får flytta anslag från andra ställen.

Sedan vill vi såklart alltid göra mer på klimatomställningens område, och det jobbar vi också på. Det vi går fram med nu är ett litet men ändå viktigt steg på vägen för mer effektiva tillståndsprocesser. Mer kommer!

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Vi har precis gått igenom en svår ekonomisk tid. Vi har drivit en budgetrestriktiv politik som nu gör att vi ser slutet på den stegrade inflationen och äntligen ser ljusare tider framför oss, om än fortsatt med mörka moln på himlen av många skäl.

Vårt engagemang i den gröna omställningen och klimatfrågan är starkt, och det finns en stark vilja i regeringsunderlaget, i Tidöpartierna, att få ordning på just tillståndsprocesserna. Här jobbar vi effektivt, dedikerat och engagerat för att nå fram till mer effektiva tillståndsprocesser, något som är mycket viktigt.

Fru talman! Onödig byråkratisk överbyggnad och krångliga regelverk med - rätt ofta - oklart syfte främjar inte en positiv samhällsutveckling. Det är något de flesta håller med om - det har vi hört här i dag. Detta är något som många delar av svensk offentlig förvaltning brottas med. Det kan jag, med många år inom statligt verk i bagaget, konstatera. Detta är tyvärr något av ett signum för svensk byråkrati.

Långa handläggningstider och regelverk som är svåra att överblicka gör faktiskt ingen glad. Det är definitivt inte till nytta för någon, och det är inte heller till fördel för staten som arbetsgivare i en tid av kompetensbrist. Vi behöver använda skattemedel och statsanställdas tid klokt och resurseffektivt, för vi har som bekant varken en bottenlös kassakista eller obegränsat med arbetskraft.

Fru talman! Att frustrationen när det gäller just miljöbalkens tillståndsprocesser är påtaglig står klart efter att vi har hört debatten här i dag. Det är inte på något sätt en nyhet. Det är en bild jag delar. Här finns ett jobb att göra.

Den proposition som vi nu hanterar är ett litet steg i rätt riktning. Vi behöver ett modernt, effektivt och förutsägbart regelverk. Miljöbalkens tillståndsprocesser behöver förenklas och effektiviseras för att industrins omställning ska kunna skyndas på, välståndet öka och utsläppen minska snabbare. Hinder måste rivas för att klimatomställningen ska kunna skyndas på.

Åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna är helt nödvändiga för att Sverige ska klara den gröna omställningen. Det är också viktigt för svenska företags konkurrenskraft och för att locka och behålla investeringar i Sverige. Många företag, stora som små, vittnar om att tillståndsprocesserna är ett stort hinder när man vill ställa om sin verksamhet. Onödigt krångliga, oförutsägbara och långdragna miljöprövningar fördyrar och försvårar investeringar, vilket ofta leder till att de inte alls blir av.

Det är ett problem för den svenska konkurrenskraften, det är ett problem för samhället, tillväxten och vår gemensamma välfärd och det är ett problem för klimatomställningen. Det hämmar och fördröjer också den kraftiga utbyggnad av fossilfri elproduktion som vi behöver för att få tillräckligt med energi för elektrifieringen och industriexpansionen.

Sverige har och ska fortsätta att ha en stark miljölagstiftning, men för att stärka konkurrenskraften måste tillståndsprocesserna bli enklare och mer effektiva. Nu tar vi ett litet steg i rätt riktning, och det är bra för Sverige. Och mer kommer. Den här regeringen är dedikerad till att förenkla de här processerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

(Applåder)