Elin Nilsson

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsministern.

Den rör det beslut som kom i förra veckan om gps-övervakning vid licensjakt på varg. Beslutet fattades av samtliga länsstyrelser där vargjakt ska bedrivas nästa år. Men nu har vi just nåtts av beskedet att samtliga länsstyrelser har dragit tillbaka beslutet.

Anledningen till att beslutet fattades var att man ville kunna beivra jaktbrott, och det är självklart jätteviktigt. Men frågan är om det finns lagstöd för detta, och att beslutet nu har dragits tillbaka kan ju vara ett tecken på att det inte gör det. Faran är ändå inte över, och vi kan se sådana här beslut inför kommande år.

Jag är medveten om att statsrådet inte kan gå in och styra vilka beslut myndigheterna fattar, men detta är ändå någonting som vi inte vill se genomföras.

Frågan är därför: Vad avser statsrådet att göra framdeles?

Herr talman! Jag tackar statsministern för ett bra svar.

När det gäller tillstånden finns det mer vi kan göra, och det skulle kunna gå fort med snabb effekt.

Jag har egentligen ingen fråga, men jag vill kommentera det Miljöpartiets ledamot sa tidigare när hon jämförde svenskt skogsbruk och brasilianskt skogsbruk. Sverige har ett i nästan alla delar hållbart skogsbruk, och jag är tacksam för att regeringen står upp för den svenska skogen i EU. Brasilien har i många delar ett inte hållbart skogsbruk. Det säger kanske något om de vanföreställningar som Miljöpartiet har om den svenska skogen. Det är en resurs i så många delar som är så viktig, och vi måste verkligen få bort polariseringen i debatten. Jag tackar därför statsministern.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten och hittills givna svar.

I slutsatserna från mötet betonas att EU kraftigt ska öka sin försvarsberedskap till 2030. Syftet är att Europa ska kunna hantera militära hot snabbare och gemensamt. Det är bekant för alla här i salen. Men hemläxan är tydlig, nämligen att den europeiska försvarsindustrin ska stärkas.

För mig som liberal är det här en viktig fråga. Sverige bör aktivt bidra till att EU:s gemensamma försvarsförmåga stärks på alla sätt vi kan. Utan vapen kan vi inte försvara vår frihet, vilket kanske föga förvånande osökt för mina tankar till försvarsindustrin hemma i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, och även till det statsministern sa om att fler länder måste göra mer.

Jag rör mig mycket ute i skog och mark hemma utanför Mullhyttan, som ligger ett stenkast söder om skjutfälten i Villingsberg. När man rör sig i skogen hör man ofta mullret från skjutfälten – lite oklart om det är försvarets skjutfält eller försvarsindustrins skjutfält. Men när det gäller försvarsindustrins skjutfält är orderböckerna fulla för lång tid framöver. Det här är något som de ofta pratar om som en flaskhals för själva produktionen. Kan man inte testa kan man inte producera, och då kan man inte leverera.

Vad anser statsministern att vi kan göra för att se över miljötillstånden och utöka de tider som försvarsindustrin får testa sin materiel och sina vapen? Det är faktiskt en existentiell fråga.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen och tidigare svar.

Jag instämmer i kören som välkomnar framstegen med de frysta tillgångarna. Det är verkligen på tiden och välbehövligt.

Det är dock inte lika välkommet att man inte kommer framåt när det gäller ett ukrainskt respektive moldaviskt medlemskap. Denna fråga har statsministern och jag talat om tidigare, och läget är frustrerande.

Det skulle vara intressant att höra något ytterligare om vad statsministern ser för möjliga vägar framåt för Moldavien och hur ett svenskt och europeiskt stöd skulle kunna se ut. Jag delar givetvis statsministerns förhoppning att Ryssland backar och slutar lägga sig i, men det är tveksamt om det kommer att bli så.

Hur avser statsministern och regeringen att öka det rent svenska stödet men också stödet på europeisk nivå för att fortsätta att stötta de moldaviska demokratiska institutionerna?

Fru talman! Jag börjar med vargfrågan. Om antalet individer hade fördelats över hela Sveriges yta hade det inte varit särskilt tätt. Men nu har ju under lång tid merparten befunnit sig i Örebro län och i Värmland. Då blir det väldigt många individer på en väldigt liten yta. Det har varit för många vargar på en för liten yta. Det ser vi nu till att agera mot.

När det gäller strandskyddet är det verkligen en liberal frihetsreform som görs. Strandskyddsfrågan är nog den fråga som har följt mig längst i politiken. Den var aktuell långt innan jag engagerade mig politiskt. Det är en fråga som engagerar, särskilt på landsbygden, och det är verkligen en landsbygdsreform som vi nu genomför.

Handen på hjärtat: Hur kan man säga att ett slopat strandskydd för diken, smala vattendrag och mindre sjöar påverkar allemansrätten och allmänhetens tillgång till stränderna? Det är ju inte så att det kommer att rullas ut en byggboom som saknar motstycke för att vi slopar regler om strandskyddet och gör det mer rimligt. Nuvarande ordning skapar otroligt mycket regelkrångel och kostar otroligt mycket myndighetsresurser. Man har inte balanserat på ett rimligt vis gentemot äganderätten.

Nu stärker vi äganderätten, som är en liberal grundprincip. Det vi gör nu är jag otroligt stolt över och nöjd med att vi genomför under liberal flagg. Det är en liberal minister i regeringen som har gått i bräschen för det här, men vi har gjort det i stor samsyn. Jag skulle säga att alla vi samarbetspartier är mycket nöjda med det som vi nu åstadkommer. Det är mycket viktigt för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för viktiga frågor.

När det gäller bottentrålning i skyddade marina områden är huvudregeln att det ska råda förbud. Sedan finns det möjlighet till vissa undantag, vilket är bra. Det är få regler som inte mår bra av att det finns vissa ventiler där de behövs. Man har undantag på västkusten. I processen mot det förbud vi nu har fattat beslut om var det väldigt viktigt att den ventilen blev kvar.

När det gäller vargen är jag väldigt glad över att vi för den politik vi för. Konsekvenserna av att det har funnits ett så stort antal vargar på en så begränsad yta i Sverige har varit stora, vilket har gjort att behovet av att förvalta stammen blivit allt tydligare. Vi tar viktiga steg i riktning mot en politik som gör att konsekvenserna blir mer rimliga.

Ledamoten lyfter den väldigt viktiga rättviseaspekten och frågan om skyddsjakt. Precis som jag tog upp i mitt anförande är det viktigt att vi inte minskar vargstammen så kraftigt att det inte finns utrymme för skyddsjakt. Det är en fråga som jag bevakar noga och återkommande tar upp med ansvarigt statsråd.

Fru talman! Det här blir ju något av två debatter i en. Vi har att hantera dels regeringens förslag om att inrätta en ny marin nationalpark, dels naturvård i stort.

För att uppehålla mig något vid det första kan jag krasst konstatera att vi under den pågående mandatperioden har tagit viktiga steg för ett friskare hav. I slutet av förra året klubbades havsmiljöpropositionen, där vi stakade ut en ny riktning för havsmiljöpolitiken. Med denna riktning tar vi hänsyn till hela ekosystemet. Jag har sagt det förr och säger det igen: Detta var det första steget, och fler har tagits sedan dess.

Vi har nu exempelvis ett förbud mot bottentrålning i skyddade marina områden. Vi arbetar intensivt med att genomföra havsmiljöpolitiken. En viktig del i detta arbete är att se till att fler viktiga havsområden skyddas. Under det senaste året har regeringen därför pekat ut inte mindre än tre nya marina Natura 2000-områden.

Nu behandlar vi alltså förslaget om att bilda Nämdöskärgårdens nationalpark, som kommer att bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Det här är viktigt. Det är ett unikt område i Stockholms skärgård med mycket höga naturvärden. Dessutom är det ett område som är lätt att besöka. Det är viktigt för den biologiska mångfalden och för alla oss som älskar att vara ute i naturen.

Fru talman! Nämdöskärgårdens nationalpark blir, som jag precis sa, Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Den omfattar ett område på drygt 25 000 hektar. Syftet är att bevara ett för Östersjön representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap. Jag är både glad och stolt över att få stå här i kammaren i dag, för nu skyddar vi en viktig marin miljö. Nu skyddar vi ett unikt landskap och bidrar till målet att skydda 30 procent av Östersjön. Detta säkerställer en hållbar framtid för våra marina ekosystem, som bitvis är i mycket dåligt skick. Det är alltså ytterst angeläget. Det här är ett viktigt beslut för en levande skärgård.

Nu skapar vi bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden. Som någon klok person sa till mig precis innan jag gick mot kammaren: Skärgården måste återigen bli mer än spigg, säl, skarv och vildsvin. Östersjön måste återigen bli ett levande hav. Med detta, som jag tror att vi får trycka grönt för i morgon, tar vi ännu ett viktigt steg i rätt riktning.

Fru talman! Jag går vidare till naturvården.

Vid förra årets debatt valde jag att uppehålla mig vid två frågor: strandskyddet och vargen. Strandskyddet kom upp i replikskiftet före mitt anförande. När jag stod här för ett år sedan konstaterade jag att strandskyddet under lång tid varit något av ett sorgebarn i svensk politik, men det händer verkligen grejer på detta område nu. Om ett par veckor träder förslagen i propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg i kraft. Då försvinner det generella strandskyddet för små sjöar, smala vattendrag och vatten som anlades efter den 30 juni 1975. Då får vi en rimligare avvägning mellan äganderätten – detta liberala grundfundament – och miljöskyddet.

Dessutom tillsatte regeringen så sent som i förra veckan en utredning som ska se över strandskyddet bredare. Vi tar alltså nästa steg med detta arbete och kommer att föreslå omfattande ändringar. Nu gör vi Sverige lite friare.

Fru talman! Jag går vidare till den andra frågan jag valde att ta upp i debatten förra året, nämligen den om vargen. Även här rör det på sig. Det sker saker på Regeringskansliet i högt tempo. Det senaste i raden av beslut är att datum för beslut om licensjakt på varg tas bort. Förhoppningen är att detta ska göra jaktbesluten mer anpassade.

Jag bor i ett av Sveriges vargtätaste områden, fru talman. För mig är det självklart att vargstammen, precis som allt annat vilt, måste förvaltas. Vi måste hitta en bättre balans i denna fråga.

Lika viktigt som det är att bevara en livskraftig vargstam är det att ge dem som faktiskt bor på landsbygden – personer som jag själv och mina grannar, som drabbas av de skador som vargen orsakar dem som brukar sin jord, föder upp sin boskap och jagar i sin skog – bättre förutsättningar att leva på landsbygden. Det är viktigt för en levande landsbygd.

Det är samtidigt viktigt att säga att vargen är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam, och vi ska förvalta den klokt, långsiktigt och hållbart. Vi behöver en bättre balans i den här frågan. Det innebär att det är befogat med licensjakt i vargtäta områden och att skyddsjakten behöver vara effektivare.

Regeringen tar nu viktiga steg i rätt riktning även i denna fråga. Vi skapar bättre förutsättningar för att förvalta vargstammen på ett mer förutsägbart och handlingskraftigt sätt. Det ger oss förutsättningar att föra en rovdjurspolitik som är både ekologiskt och socialt hållbar – alltså en mer balanserad politik. Detta är bra.

Vi ska ha varg i Sverige, men antalet vargar måste bli mindre. Förvaltningen måste vara både ekologiskt och socialt hållbar samtidigt som den ger utrymme för skyddsjakt, särskilt nu när vi ser att vargen breder ut sig söderut. Det är en politik som skapar acceptans och en långsiktigt hållbar förvaltning – alltså balans.

Fru talman! Jag har sagt det förr: Detta är ingen enkel fråga. Det finns få frågor jag blir stoppad för att prata om lika ofta som just denna när jag går in och köper en liter mjölk på Ica eller en cola på macken. Den engagerar därför att den berör människor i deras vardag.

Det finns människor som vill minska stammen till 170 individer eller ännu färre. Många vill inte se några vargar alls. Helst ska det gå så snabbt som det bara är möjligt; det skulle ha varit gjort redan i går. Andra vill i stället se fler vargar än vad vi har i dag. Här krävs eftertanke.

Om vi driver en politik som gör att vargarna blir fler får vi se fler exempel på rivna tamdjur och större påverkan på klövviltet, och det vill vi ju inte. Vi vill inte skapa obalans. Om vi i stället tillåter att stammen skjuts ned för hårt och för snabbt kanske vi får problem med att vi inte har utrymme att fatta beslut om skyddsjakt och därmed inte längre kan ta bort problemvargarna. Inte heller det skapar acceptans, och den situationen vill vi inte hamna i.

Min och Liberalernas ingång i den här frågan är, som jag har sagt, att vargen är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam som förvaltas klokt, hållbart och långsiktigt. Därför är det befogat med både licensjakt och en effektiv skyddsjakt på varg. Här tar vi viktiga steg.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget och frågorna.

Jag delar bilden av det som har hänt i Kallinge. Det som sker där är alldeles förfärligt. Man ska inte behöva utsättas för miljögifter i Sverige.

Det är en gammal skuld Kallinge nu drabbas av, vilket är en del i detta. Den andra delen, som vi diskuterar här nu, handlar om att hindra att det sker igen. Där måste vi arbeta i hög fart och fortsätta det arbete som regeringen faktiskt bedriver för ett totalförbud. Kanske ska det finnas vissa undantag för läkemedel och så vidare, precis som jag sa, men Liberalernas ingång i det här är att det i så fall ska vara väldigt restriktivt. PFAS är ämnen som inte ska finnas i miljön. Man ska inte riskera att utsättas för dem.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för denna högaktuella och viktiga fråga!

Det finns ju en stor samstämmighet när vi diskuterar hur problematiska de ämnesgrupper som ingår i PFAS är. Detta är en av vår tids mest problematiska frågor att hantera på miljöområdet. Det är också mycket allvarligt att PFAS fortsätter att spridas.

Vi vill se ett totalförbud mot PFAS. Sedan kan det behövas vissa undantag, men det bör vara restriktivt. En bra huvudregel skulle kunna vara att när PFAS som produkt räddar liv – till exempel i cancerläkemedel, där det kan behöva ingå för att läkemedlen ska bli effektiva – kan det finnas skäl för undantag.

Men som ledamoten nämnde i ett tidigare replikskifte här är det också viktigt att arbeta för ett totalförbud på sikt. Det kan dock krävas övergångsregler. Jag tror också att en nyckel i detta är att få till stånd ett förbud på EU-nivå.

Herr talman! Ja, den cirkulära ekonomin måste stå i fokus för nästa kapitel i svensk miljöpolitik.

Vi står inför ett avgörande skifte i miljöpolitiken. Vi behöver, så långt det bara är möjligt, ställa om från det linjära till det cirkulära. Omställningen inbegriper alltifrån återvinning, återbruk och avfallshantering till plaster, kemikalier och textilier, för att nämna något. Det handlar om att vi måste minska utvinningen av nya råmaterial och öka återanvändningen av de resurser vi redan har, men också om att vi måste minska påverkan och nedsmutsningen av vår miljö under processens gång – från tillverkning till användning och slutligen till avfallshantering.

Det finns många fördelar med att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi: ökad resurseffektivitet, stärkt svensk konkurrenskraft och minskade utsläpp av både föroreningar och växthusgaser. Här finns det stora möjligheter för svenska företag som väljer att ligga i framkant vad gäller tekniska lösningar och hållbara affärsmodeller – en export som kan bidra till miljöomställningen världen över.

I dag finns det tyvärr alltför många hinder som bromsar den miljöomställning som behöver ske, och dessa måste rivas ned. Även genom små regelförenklingar kan vi ta stora steg för att rädda vår planet och bana väg för framgångsrika svenska företag och tekniska innovationer i världsklass. Därför vill vi liberaler att cirkulär ekonomi ska stå i fokus för nästa kapitel i svensk miljöpolitik.

Herr talman! Konsumenterna blir alltmer medvetna och ställer högre krav när det kommer till de produkter och varor de köper. Det gäller ursprung, klimatpåverkan och villkoren vid produktionen. Det är dags att politiken ställer lika höga krav och också skapar bättre förutsättningar.

Vi liberaler driver på i regeringssamarbetet för att de frågor som rör cirkulär ekonomi ska uppvärderas och prioriteras både i Sverige och särskilt i EU. I den omläggning av miljöpolitiken som regeringen påbörjat vill vi gå ännu snabbare fram och ännu mer kraftfullt skynda på den cirkulära miljöomställningen.

Herr talman! Vi vill se ett förbud mot kinesiska ultra-fast-fashion-plattformar som Shein och Temu. Vi vill inte längre tillåta import från dessa plattformar, i alla fall så länge de inte följer svensk kemikalielagstiftning och våra regler när det gäller konsumenträtt.

Precis som har nämnts här i talarstolen tidigare finns det ett stort problem med just kinesiska plattformar som säljer ofantliga mängder av billiga och lågkvalitativa produkter som alldeles för ofta innehåller miljö och hälsoskadliga gifter som inte är tillåtna i Sverige och EU. Vi behöver göra mer för att minska klädindustrins utsläpp och gynna en mer hållbar och cirkulär konsumtion. Vi behöver reglera de här plattformarna hårdare.

Det är ett faktum att all konsumtion och produktion innebär ett klimatavtryck. Det är också bra att många konsumenter är medvetna om detta och vill göra bra och kloka val. Fler konsumenter borde ta ansvar och sluta handla från dessa oseriösa plattformar. Det är bra både för klimatet och miljön och för arbetsvillkoren för de människor som producerar sakerna.

När man sätter sig in i de här frågorna är det inte alls svårt att hitta exempel på varor som är direkt vidriga. De innehåller farliga kemikalier, mögel och spår av insekter och skadedjur när de kommer fram till kund. Dessutom är arbetsvillkoren i fabrikerna, precis som jag nämnde, helt fruktansvärda.

Det är säkerheten i produkten och fabriksarbetarnas mänskliga rättigheter som man kompromissar med när man klickar hem dessa billiga varor. Här har konsumenterna stort inflytande. Konsumentmakt är viktigt, men det ska samtidigt vara lätt att göra rätt. Därför behöver vi reglera importen av dessa varor.

Herr talman! Stort tack för svaret, statsrådet!

Det här är som sagt någonting som jag och Liberalerna har drivit länge, och jag är väldigt glad att regeringen nu driver den här frågan så hårt.

Jag blev däremot lite bekymrad när jag fick höra att Ursula von der Leyen, alltså EU-kommissionens ordförande, för några dagar sedan uttalade sig och uppmanade sina medarbetare att inte delta i Budapest Pride för att inte provocera den ungerska regeringen på hemmaplan. Det är någonting som går stick i stäv med det som Sveriges regering nu jobbar för. Jag undrar om EU-ministern kan säga någonting om synen på det.

Herr talman! Även min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Det här är en fråga som jag har lyft många gånger tidigare, men som EU-ministern precis har varit inne på går utvecklingen i Ungern i fel riktning och har så gjort under väldigt lång tid. Ingen ljusning kan ses. Ungern blockerade bland annat Sveriges Natointräde och har vid upprepade tillfällen blockerat stöd till Ukraina och Ukrainas närmande till EU. Prideparader förbjuds, och det är tydligt att Ungern inte lever upp till grundläggande principer om rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är helt oacceptabelt.

Att Sverige för någon vecka sedan undertecknade en deklaration tillsammans med likasinnade länder är mycket välkommet. Min fråga till EU-ministern är dock om vi inte behöver gå längre. Avser statsrådet att driva linjen att Ungern ska fråntas sin rösträtt i rådet? Det är något som jag och Liberalerna har drivit under lång tid.

Herr talman! Omställningen sker inte här i kammaren. Den sker ute hos bönderna och hos de yrkesverksamma. Det finns ett väldigt driv både i jordbrukssektorn och i hela näringslivet att ställa om. Det är näringslivet som går i bräschen för den gröna omställningen. Vi ska såklart stötta det på de sätt vi kan.

En viktig del i det är just regelförenklingar. I stället för att man ska behöva fylla i otaliga blanketter med samma information ska man i stället kunna lägga sin tid på att jobba i verksamheten. Det är en sådan viktig sak.

En annan fråga som jag också lyfte fram i mitt anförande är något som jag tror skulle ha stor effekt på klimat och miljö. Det är att man får till ett bättre regelverk på EU-nivå för genmodifierade produkter och genomiska tekniker så att man kan ta fram växter och grödor som är mer tåliga för de klimatförändringar som vi ser. Det tror jag skulle ha stor effekt.

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågorna.

Både transportsektorns och jordbrukets utsläpp måste minska. Vi behöver arbeta för minskade utsläpp i alla sektorer för att nå våra miljö- och klimatmål. Vår ambition och det vi arbetar för är ju att de svenska miljö- och klimatmålen ska uppnås. Där jobbar vi brett och dedikerat.

Livsmedelsstrategin har vi alldeles nyligen fått en uppdatering av. Det finns mig veterligen just nu inga ambitioner att uppdatera den på nytt. Nu är den ju ny, så den behöver implementeras. Vi får se vad den får för effekter. Det är ett pågående arbete. Min uppfattning är att den är uppdaterad och att det som ligger på bordet gäller.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Larsson för frågorna och för de glada tillropen gällande beteskravet. Frågan förhandlas just nu. Utredningens förslag förhandlas i Regeringskansliet, så vi får se var det landar. Där strider vi så hårt vi kan för beteskravet.

Klimatpolitiska rådets rapport är en viktig del av regeringens arbete i de här frågorna. Jag har inga dagsaktuella uppdateringar om hur man tillvaratar rekommendationerna, men min bild är att de just nu hanteras i Regeringskansliet. Vad som kommer ut av det blir en senare fråga som jag ber att få återkomma till.

Jag ska säga någonting om miljö- och klimatmålen. Jordbruket är en av många viktiga branscher vars påverkan på miljö och klimat det är viktigt att hantera och minska. En viktig del är att reformera CAP-systemet. Vi driver på för detta på EU-nivå, inte minst i Europaparlamentet genom det arbete som vår liberala parlamentariker gör. Det handlar om att reformera CAP-systemet så att stöden som kommer genom CAP i större utsträckning går till att minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan och fokusera på omställning. Det tror jag skulle ha stor effekt, inte bara på svenskt jordbruk utan på hela EU:s jordbrukssektor.

Herr talman! Jordbrukspolitik handlar om öppna landskap, kulturhistoria, betande kor, mat på våra tallrikar, en levande landsbygd, företagande, besöksnäring, innovation, frihandel, geopolitik, regelkrångel och djurskydd. Och det är i allra högsta grad en EU-fråga.

Det finns få saker som en liberal gillar så mycket som att få möjlighet att prata om just EU. Vi är trots allt Sveriges mest Europavänliga parti. Men när det kommer till den gemensamma jordbrukspolitiken är vi skarpa kritiker. Den gemensamma jordbrukspolitiken behöver reformeras i grunden. När vi så småningom välkomnar Ukraina in i EU kommer vi dessutom inte att ha något val. Omfattande reformer kommer att krävas.

Herr talman! Jag passar på att uppehålla mig vid Ukraina. Om vi liberaler fick bestämma skulle alla ukrainska varor som förs in i EU vara tullfria. EU ska inte ta med ena handen och ge med den andra. Fullständig tullfrihet borde råda på samtliga varor från Ukraina. Jag kan citera dagens ledare i Svenska Dagbladet: ”Att återinföra EU:s tullar mot ukrainska livsmedel kommer att kosta oss mycket. Det ger dyrare mat och förlorat förtroende.”

Jag ska koppla det till debatten om jordbrukspolitik som vi har här i dag. Nu i dagarna löper den tullfrihet som EU haft för ukrainska livsmedel ut. Tullfriheten har varit ett utmärkt sätt att stötta den ukrainska ekonomin och därmed landets försvarsförmåga. Det är en historisk skandal att man inte har lyckats förhandla fram en fortsättning på detta avtal om frihandel mellan EU och Ukraina, som vi haft sedan 2022. Det är en enorm besvikelse. I ett läge där Ukraina slåss för både sin egen och Europas frihet och säkerhet är det ett stort misstag att kraftigt försämra handelsrelationerna mellan parterna.

Herr talman! När jag ändå är inne på frågan vill jag säga att det behövs en reformering av jordbruksstödet. Merparten av alla klimatskadliga EU-subventioner går i dag till jordbruket. Vi liberaler vill se kraftigt minskade utgifter för EU:s jordbrukspolitik. Vi vill att produktionsstöden görs om och att enbart stöd till omställning av jordbruk och landsbygdsutveckling finns kvar.

Jordbruket är viktigt i den gröna omställningen, och det är viktigt för att säkra livsmedelsförsörjningen i händelse av kris eller krig. Men vi måste minska stödet till de fossila delarna av jordbruket.

Herr talman! En annan viktig fråga är forskning och innovation. Det är avgörande för att klara just den gröna omställningen, inte minst inom jordbruket. Och här görs mycket.

Sverige driver på och kan göra mer när det gäller EU:s gemensamma regler för genmodifierade produkter. GMO är viktigt för att kunna uppnå ett mer klimatvänligt jordbruk. Både GMO och nya genomiska tekniker kan snabba på och effektivisera växtförädling för att ge grödor som är bättre klimatanpassade, kräver mindre bekämpningsmedel och på andra sätt bidrar till ökad hållbarhet inom jordbruket och skogsbruket.

Dagens lagstiftning är inte anpassad till den utveckling vi ser. Vi vill se liberaliserade GMO-regler i Europa så att vi kan spara på jordens resurser och samtidigt stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarna.

Herr talman! Den politik som förs behöver gynna livsmedel av hög kvalitet. Svenska bönder producerar livsmedel med god djuromsorg och stor miljöhänsyn, och de måste kunna konkurrera på rättvisa villkor. Det är också så att vi vill se kraftiga begränsningar av de långa djurtransporterna i EU.

Herr talman! Jag återgår till Sverige. När jag nu ändå är inne på djurskydd i och med djurtransporterna passar jag på att tala lite om beteskravet. Det har redan varit uppe i debatten här i dag. Debatten om beteskravet fortgår, och vi liberaler arbetar hårt för att det ska finnas kvar. Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus under sommaren. Mular som är skapta för att beta måste också få göra det. Ett slopat beteskrav skulle vara fel väg att gå. Svensk mjölk är synonymt med betande kor. Många mjölkbönder skulle fortsätta att släppa ut korna trots ett slopat beteskrav, men inte alla. Ett slopat beteskrav skulle innebära att vissa mjölkkor inte fick gå ut. Det är en utveckling vi inte vill se. Vi gör vad vi kan för att det ska fortsätta att finnas ett beteskrav.

Ja, det är så att svenska djurskyddsregler ibland medför ökade produktionskostnader. Men djurvälfärd måste få kosta. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet är fel väg att gå. Min uppfattning är dessutom att ett slopat beteskrav skulle sänka konkurrenskraften för svenska mejeriprodukter.

Det är i stället EU-lagstiftningen som måste skärpas. Det europeiska djurskyddets miniminivå måste höjas och bli mer som det svenska. Då stärker vi inte bara det svenska jordbrukets ställning. Vi gör även livet bättre för väldigt många djur i resten av Europa. Här, mina vänner, finns mycket att göra.

Vi liberaler har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska bondgårdar. Den liberala Europaparlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslagstiftning – en lagstiftning för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den satte en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa, men arbetet måste fortsätta.

Vi liberaler vill ha ett starkare djurskydd i hela EU, och vi vill att alla kor ska ha rätt att beta utomhus. Med ett starkare Europa får vi ett starkare Sverige.

Fru talman! Det är lätt att bli dystopisk när man lyssnar på en debatt som denna när vi debatterar havsmiljö och fiskefrågor, och särskilt när Östersjön kommer på tal, för det är mycket som borde ha gjorts för länge sedan.

Sveriges hav mår inte bra. Det är flera fiskbestånd som är alltför svaga. Torsken har redan kollapsat. Arbetet mot övergödningen behöver utvecklas. Man kan helt enkelt konstatera att alldeles för lite har gjorts under alltför lång tid. Mer behöver göras för att vända utvecklingen.

Vi har under denna mandatperiod tagit viktiga steg för friskare hav. I slutet av förra året togs kanske det allra viktigaste steget för en mer hållbar havsmiljöpolitik. När vi antog havsmiljöpropositionen stakade vi ut en ny riktning – en riktning där vi tar hänsyn till hela ekosystemet. Det är ett steg som stakar ut vägen dit vi vill nå.

När havsmiljöpropositionen debatterades här i kammaren var jag tydlig med att detta skulle ses som just ett första steg och att mer var att vänta. Och mer har hänt sedan dess.

Vi har ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. Det beslutade vi här i kammaren för inte alltför länge sedan. Av havsmiljöpropositionen följer också ett förbud mot bottentrålning i de här områdena, ett arbete med utflyttad trålgräns, samordning av åtgärder mot övergödning och ett viktigt arbete för utökade möjligheter till jakt på säl och skarv. Alla dessa delar är viktiga för friska, levande hav och för hållbara fiskbestånd.

Fru talman! Vi är alla smärtsamt medvetna om att fiskbestånden i Östersjön är i mycket dåligt skick. Vi i regeringssamarbetet arbetar därför intensivt med att genomföra havsmiljöpolitiken, och vi fokuserar i detta särskilt på tre delar. Det handlar om arbetet för ett ökat skydd för marina områden, arbetet för att motverka övergödningen och arbetet för ett hållbart fiske.

Fru talman! Miljön i flera viktiga havsområden behöver skyddas i mycket större utsträckning än vad som sker. Här sker mycket positivt. Under det senaste året har regeringen pekat ut tre nya marina Natura 2000-områden. Lite längre fram i vår kommer vi att fatta beslut om en ny nationalpark till havs. Det kommer att bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön, och det är viktigt.

Fru talman! Vi kommer inte ifrån att Östersjön mår som den gör och att det till stor del beror på mänsklig aktivitet. Det är inte bara fiske utan även föroreningar, sjöfart och klimatförändringar som ligger bakom detta.

Havsmiljön utsätts för stora förändringar som ur ett ekologiskt perspektiv sker alltför snabbt för att ekosystemen ska kunna anpassa sig. För att motverka det här är de marina skyddade områdena viktiga. De fredas från störningar. Just därför var beslutet om ett förbud mot bottentrålning i dessa områden så viktigt.

Vi liberaler vill att de fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Det är en fråga som vi drivit länge. När vi här i kammaren beslutade om förbudet mot bottentrålning i de skyddade marina områdena kom vi en bit på väg.

Herr talman! Jag är väl medveten om att detta inte är en havsmiljödebatt utan en debatt om fiskepolitik. Men dessa två områden är tätt sammankopplade.

Vi har redan sett flera fiskbestånd kollapsa. Situationen för andra är akut. Utvecklingen måste vändas. Fisket vi bedriver ska vara – måste vara – förenligt med en hållbar förvaltning av ekosystemen. Fiskeförvaltningen behöver kompletteras med förvaltningen av säl och skarv för att länka samman fiskeförvaltningen med havsmiljöarbetet.

I förhandlingarna om fiskekvoter, som sker inom EU, arbetar Sverige målinriktat och strategiskt med fokus på att stärka fiskbestånden. Senast drev Sverige den mest restriktiva linjen av alla länder. Samtidigt kan man absolut inte vara nöjd med de kvoter som sattes. För att fiskbestånden ska återhämta sig behöver vi betydligt lägre kvoter.

Sveriges påverkansarbete för att övertyga andra länder om vår syn på fisket i Östersjön behöver fortsätta med full kraft. Föga förvånande står jag som liberal i främsta ledet för att propagera för EU-samarbetet, men när det gäller fiskeripolitiken finns det väldigt mycket att ha synpunkter på.

En god fiskeförvaltning och havsmiljö hänger ihop. Det är ett stort bekymmer att fisketrycket i Östersjön är för högt. Det gör att flera bestånd inte kan återhämta sig i tillräcklig utsträckning.

Här behöver vi alla här inne ta vårt ansvar och driva på i de olika kanaler och forum som vi finns i – vi personligen och våra partier – nationellt och på EU-nivå. Vi behöver alla ta ett ansvar för detta.

Herr talman! Vi liberaler har under lång tid kämpat för en mer hållbar förvaltning av haven – av förklarliga skäl gäller det särskilt en mer hållbar förvaltning av Östersjön. Det kommer vi att fortsätta göra, nationellt och på EU-nivå.

Med den politik som vi har fört under den här mandatperioden – det är faktiskt en omläggning av den politik som tidigare fördes – kommer våra svenska hav snart att må bättre än de gjort på flera årtionden.

(Applåder)