Boriana Åberg

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter.

Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten.,

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter.

Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten.,

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter.

Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten.,

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2024. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner vad gäller utformningen av den årliga redovisningen och om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten.

Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten.

Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.