Fru talman! Yasmine Bladelius har frågat statsministern hur han avser att inom sitt ansvarsområde verka för att regionerna inte ska behöva säga upp personal.
Sofie Eriksson har frågat socialministern vilka initiativ han avser att ta i fråga om att exempelvis avstå några delar av statens stora överskott och tillgångar för att tillfälligt bistå regionerna i deras vårdkris. Sofie Eriksson har också frågat socialministern vilka initiativ han avser att ta i fråga om att omfördela resurser för att finansiera den gemensamma vården på längre sikt med till exempel förändrad skattepolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Yasmine Bladelius har frågat mig om statsministern och jag är överens om att regeringen ska se till att ingen sägs upp i den svenska sjukvården, och om svaret är ja, vilka initiativ jag är beredd att ta. Yasmine Bladelius har också…
Visa hela anförandet
Fru talman! Yasmine Bladelius har frågat statsministern hur han avser att inom sitt ansvarsområde verka för att regionerna inte ska behöva säga upp personal.
Sofie Eriksson har frågat socialministern vilka initiativ han avser att ta i fråga om att exempelvis avstå några delar av statens stora överskott och tillgångar för att tillfälligt bistå regionerna i deras vårdkris. Sofie Eriksson har också frågat socialministern vilka initiativ han avser att ta i fråga om att omfördela resurser för att finansiera den gemensamma vården på längre sikt med till exempel förändrad skattepolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Yasmine Bladelius har frågat mig om statsministern och jag är överens om att regeringen ska se till att ingen sägs upp i den svenska sjukvården, och om svaret är ja, vilka initiativ jag är beredd att ta. Yasmine Bladelius har också frågat mig när regionerna kan förvänta sig att få ta del av ökade statsbidrag så att de inte behöver säga upp vårdpersonal.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på alla interpellationerna.
Fru talman! Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen och jag själv är medvetna om den nuvarande ekonomiska situationen i region- och kommunsektorn, något som har redovisats flera gånger här i riksdagens kammare. Förutsättningarna ser mycket olika ut i regionerna. Behovet av att genomföra besparingar varierar utifrån den ekonomiska situation som varje region befinner sig i. Det finns exempel på regioner som har behov av att låna till driften, medan andra har starkare och stabilare ekonomiska grundförutsättningar.
Det ekonomiska läget är komplext med en hög inflation kombinerat med en hög räntenivå som påverkar alla delar av samhället - välfärden, företagen och hushållen. Regeringen har följt frågan noga och nyligen gett besked om ytterligare ett ekonomiskt tillskott till regionerna, om 6 miljarder kronor. Tillskottet kommer utan formella motkrav för att kunna användas under 2024, men regeringens uttalade förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika uppsägningar av vårdpersonal inom kärnverksamheten.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen utöver detta aviserat extra tillskott till regionerna de kommande åren för att stärka hälso- och sjukvården. Dessutom tillkommer regionernas andel av det generella statsbidraget.
Jag har i flera debatter konstaterat att det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för hälso- och sjukvården och att verksamheten till stor del finansieras av just skatter. Staten kan inte fullt ut kompensera för alla kostnadsökningar, men regeringen har ett ansvar att också stötta när det är svårt. Vi tar det ansvaret samtidigt som politiker på alla nivåer behöver arbeta med att prioritera kärnverksamheter.
Regeringen har nu gett besked om utökade ekonomiska tillskott till regionerna. Samtidigt vill jag understryka att utökade ekonomiska tillskott inte är den enda lösningen på sjukvårdens utmaningar. Jag vill i sammanhanget särskilt lyfta att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och den grund som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen, med Nationella vårdkompetensrådet i spetsen, ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso och sjukvårdens kompetensförsörjning. Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs för både befintlig och ny vårdpersonal för att förbättra kompetensförsörjningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.
Med detta vill jag tacka Yasmine Bladelius och Sofie Eriksson för frågorna. Jag ser fram emot debatten.






