Josefin Malmqvist (M) om Övergripande skolfrågor och Grundläggande om utbildning

Herr talman! Det som en gång byggde Sverige starkt var utjämnandet av livschanser. Det handlar om att det inte ska spela någon roll varifrån du kommer eller vad dina föräldrar heter, utan det som spelar roll är vart du är på väg. Det låter som slitna klyschor, men i skolan blir det på riktigt. Det är här det utspelar sig.

En gång i tiden låg Sverige i topp i Europa när det gäller läs- och skrivkunnighet. Detta har framhållits som en viktig förklaring till Sveriges exceptionella ekonomiska utveckling under stora delar av 1900-talet. Vi moderater vill att den elev som varje dag ställer klockan, går upp, går till skolan, anstränger sig och gör sitt bästa ska veta att den ansträngningen alltid ska löna sig.

I vissa klassrum är det så i dag. Vi har klassrum i Sverige där det bedrivs undervisning i absolut världsklass. Men så ser det inte ut överallt. I stället för att vara den väg ut ur fattigdom som skolan skulle vara bidrar den på vissa håll i stället till att förstärka utanförskapet. Otydliga kunskapskrav leder ibland till psykisk ohälsa och stök. Var femte elev i årskurs fem uppger att det sällan eller aldrig är arbetsro på lektionerna – var femte elev! Då är det inte så konstigt att var femte tioåring inte kan läsa ordentligt – en risk för funktionell analfabetism, som forskaren Martin Ingvar uttrycker det.

Den största skiljelinjen i svensk skola går mellan de elever som pratar svenska hemma och de som inte gör det. I kunskapsinhämtning motsvarar det kunskapsgapet flera års kunskapsinlärning. Så kan vi inte ha det. Det här gapet är betydligt större i Sverige än i väldigt många andra länder, och det är ett stort misslyckande.

Den svenska skolans problem är i dag i hög grad, men inte enkom, kopplade till invandring och dålig integration. Men vi har fler problem. Närmare 40 000 utbildade lärare vill inte arbeta som lärare och har valt att lämna den svenska skolan. Det motsvarar ungefär 15 procent av hela lärarkåren. Vilket fatalt misslyckande är inte det?

Ibland hör jag i debatten att vi svartmålar svensk skola. Det sägs att om vi bara undantar de elever som har utrikesfödda föräldrar ser det inte så mörkt ut, eller om vi tittar på genomsnittet och inte på fördelningen av elever ser det inte så dåligt ut. Men att blunda för problemen kan aldrig vara en lösning, eller hur?

Vi har ett ansvar i denna kammare att borra i problemen och få bukt med dem. Sveriges tapp, även när det gäller exempelvis avancerade kunskaper i matematik, är ett reellt problem. Den svenska skolan som en gång bidrog till att bygga Sverige starkt och internationellt konkurrenskraftigt är i stort behov av förändring. Socialdemokraterna lät ideologiska experiment få tränga undan ämneskunskaperna i den svenska skolan. Då fick vi en flumskola som vi nu gör upp med. Dessutom visar den senaste Pisamätningen att vi är sämst i klassen i hela Europa när det gäller klassrumsdisciplin.

Det är helt uppenbart att det behövs en ny kurs i skolpolitiken, och detta paradigmskifte genomför nu regeringen. Vi återupprättar kunskapsskolan med fokus på faktakunskap och grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi arbetar med en obligatorisk språkförskola för barn som inte talar svenska i hemmet så att de inte halkar efter redan innan skolstart. Vi skapar ordning och reda i klassrummen men också i själva skolsystemet. Vi inför ett nytt betygssystem som en gång för alla sätter stopp för de stötande glädjebetygen och oseriösa aktörer i friskolesystemet. Vi återupprättar kunskapsuppdraget. Vi inför mer undervisningstid och nya läroplaner, och vi stärker befogenheterna för lärare och rektorer.

Det här, mina vänner, är bara början.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Som ledamoten är inne på är detta en skoldebatt och inte en migrationsdebatt. Jag deltar gärna i en migrationsdebatt tillsammans med Centerpartiet och diskuterar de frågor kring utvisningar som har varit aktuella i närtid.

Frågan i dag rör övergripande skolpolitik. Den rör vilken inriktning vi vill se för den svenska skolan framöver. Där har vi varit tydliga: Vi genomför nu en stor kursomläggning för den svenska skolan. Vi återupprättar kunskapsuppdraget, och vi återupprättar trygghetsfokus i den svenska skolan så att fler elever ska få trygghet och studiero så att de kan koncentrera sig på lektionerna. Vi inför en helt ny lärarutbildning, eftersom vi ser att lärarna behöver vara rustade med relevant information och kunskap inför det som väntar i det svenska klassrummet.

På område efter område genomför vi nu en omläggning av den svenska skolan. Jag är väldigt nyfiken på att höra Centerpartiets synpunkter på detta. Kommer Centerpartiet att ställa sig bakom regeringens förslag när de når denna kammare inom kort?

Herr talman! Att ha fler skickliga lärare i den svenska skolan är helt avgörande för att eleverna ska kunna lyckas. För att möta det genomför vi nu ganska stora reformer som jag önskar hade kommit på plats för väldigt länge sedan.

Ett av de stora problemen när det gäller just lärarutbildningen, som jag tror att ledamoten Paarup-Petersen bland annat hänvisar till här, handlar om att vi har så stora avhopp.

Vi har enorma kvalitetsproblem som gör att studenterna hoppar av. Det gäller både de högpresterande studenter som tycker att utbildningen inte håller måttet och de svagpresterande studenter som inte klarar av att tillgodogöra sig utbildningens innehåll.

Därför har vi tagit fram ett beredningsunderlag. Vi är nu på väg att genomföra en reformering av lärarutbildningen som innebär färre platser men en högre kvalitet. Ett av de mest alarmerande problemen handlar om den låga andelen lärarledd tid på lärarutbildningen, som måste höjas radikalt.

Vi har från regeringen fått förslag som vi nu genomför för att höja kvaliteten i lärarutbildningen för att få fler lärare. I dag är lärarutbildningen den utbildning i Sverige som har högst andel avhopp. Fler än hälften av dem som börjar hoppar av.

Då spelar det ingen roll om vi bygger ut med ännu fler platser. Det kommer inte att lösa problemet med hur många utexaminerande lärare vi har i klassrummen. Svaret är att höja kvaliteten och ha färre platser men med högre kvalitet. Det genomför vi nu.

Jag är väldigt nyfiken på att höra vad Centerpartiets förslag är på området. Vi får gång på gång höra synpunkter på områden som tangerar den här debatten, men man svarar inte på frågorna om hur vi ska genomföra reformeringen av den svenska skolan.

Här talar Centerpartiet om många andra saker. Vi kan gärna tala om det vid tillfälle. Jag ser fram emot en debatt om huruvida Centerpartiet ställer sig bakom den stora omläggning av den svenska skolan som vi nu genomför.

(Applåder)

Herr talman! Jag ser fram emot denna vårs många debatter om detta ämne i denna kammare. Jag misstänker att vi kommer att återkomma till de här frågorna framöver. Jag hoppas att vi då kan få lite tydliga besked från Socialdemokraterna i de här frågorna.

Från regeringens sida levererar vi nu reform på reform för att vända utvecklingen i den svenska skolan. Det är en allvarlig utveckling som har pågått under alltför lång tid.

Vi ser att kunskapsgapet ökar mellan elever i stad och på landsbygd och mellan de utrikes födda och de med inrikes bakgrund. På område efter område ser vi att gapet ökar. Här vill vi nu vända den utvecklingen.

Jag ser fram emot att höra Socialdemokraternas svar på detta. Vi väntar fortfarande på besked. Kommer Socialdemokraterna att ansluta sig till regeringens linje om nya läroplaner med fokus på kunskap och att vi städar bort allt det dravel som har tillkommit i läroplanen genom åren? Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom den reformen?

Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom en reformering av det helt misslyckade betygssystemet som i dag bidrar till glädjebetyg? Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom förslaget om att reformera betygssystemet som vi kommer att lägga fram i denna kammare?

Kommer Socialdemokraterna att gå till val på att avskaffa det fria skolvalet och möjligheten att välja skola själv?

På område efter område har vi nu avgörande frågor som jag tror att många elever och lärare runt om i Sverige kommer att ställa sig inför höstens val. Detta ser jag fram emot att få fortsätta debattera i denna kammare.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!

Det är en ganska stor fråga som ledamoten ställer, även om jag tror att hon egentligen framför allt syftar på skolpengsutredningens förslag.

Låt mig börja i det större, för skolans kompensatoriska uppdrag handlar inte bara om skolpengen. Det handlar om styrningen av den svenska skolan i stort, och där är regeringens politik tydlig: Vi ser att vi behöver öka den statliga styrningen av delar av den svenska skolan. Det handlar om nya läroplaner, om ett nytt betygssystem och om ett nytt stödsystem, för vi ser att många av de elever som behöver särskilt stöd i skolan inte får det i dag.

På område efter område lägger vi nu om skolpolitiken. Det kommer att bidra till att fler elever får bättre möjligheter att lyckas i den svenska skolan.

Ledamoten Mixter frågade också specifikt om den skolpengsutredning som presenterade sitt delbetänkande före sommaren. Det stämmer att vi från Moderaternas sida inte ser att utredningens förslag är lämpligt att införa den här mandatperioden.

Det betyder inte – för att vara tydlig – att vi moderater inte vill se en differentiering av skolpengen. Det vill vi. Vi ser att det är rimligt. Och det är ingen ny uppfattning från vår sida, utan vi ser att det redan borde ha införts en differentiering av skolpengen mellan de kommunala huvudmännen och de fristående huvudmännen. Det är rimligt att man har en skolpeng som återspeglar det uppdrag man har.

Vi ser att de förslag som för ganska länge sedan lämnades till en rödgrön regering, som redan är beredda och remitterade och som man redan har skrivit en lagrådsremiss för en gång i tiden i den så kallade skolfinansieringsutredningen, skulle vara alldeles ypperliga att införa för att differentiera skolpengen. Tyvärr valde en rödgrön regering att lägga den utredningen i papperskorgen i stället för att införa förslaget. Det beklagar vi.

Herr talman! Isabell Mixter efterfrågar reformer för att möta de problem vi ser i friskolesektorn. Jag kan glädja henne med att vi nu har en moderatledd regering som genomför sådana reformer.

Jag är stolt över att vi införde friskolesystemet en gång i tiden. Men det är många regeringar under de här 30 åren som får ta på sig de problem som vi ser. Man borde ha tagit tag i dem betydligt tidigare.

Nu har vi en moderatledd regering som gör det. Det kan jag glädja Isabell Mixter med. Vi kommer att återkomma till den här kammaren med reformer för att säkerställa att man inte kan ta ut vinst i en skola genom att kompromissa med kvaliteten. Det här är centrala frågor där vi nu vill se en förändring, och jag önskar att vi hade sett någon annan regering ta tag i detta tidigare.

Mitt råd till Isabell Mixter är att stötta en borgerlig regering i valet i höst eftersom det är vi som nu lägger fram förslag för att möta just de problem som hon pekar på.

(Applåder)