Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Eric Westroth (SD) om Statens budget 2026 - Rambeslutet

Eric Westroth (SD) höll ett anförande om Statens budget 2026 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2025/26:39 Onsdagen den 26 november” den 26 nov 2025.

Herr talman! Sverige står fortfarande inför ekonomiska utmaningar, men det görs också tydliga framsteg. Hushållens ekonomi är fortsatt ansträngd, något som märks i vardagen och i privatekonomin. Efter en period med hög inflation har svensk ekonomi tagit skada, men nu syns tecken på återhämtning. Inflationen har dämpats, vilket delvis kan kopplas till en ekonomisk politik inriktad på stabilitet, återhämtning och stärkt framtidstro. Utvecklingen går kanske inte så snabbt som många önskar, och förbättringen har kanske ännu inte nått alla hushåll. Samtidigt pekar indikatorerna på att ekonomin rör sig åt rätt håll även om Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att prioritera hushållens ekonomi, återhämtningen och arbetslinjen, en inriktning som bedöms som nödvändig i det ekonomiska läge som råder. Budgeten som Sverigedemokraterna och regeringen nu lägger fram är en konjunkturanpassad budget som syftar till att möta de behov som finns i ekonomin.

I en lågkonjunktur är det viktigt att stärka hushållens konsumtionsförmåga. Därför har det genomförts åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och som sänker skatten inom flera områden. För en genomsnittlig familj kommer detta att innebära att den disponibla inkomsten ökar med cirka 5 000 kronor per månad under mandatperioden.

Samtidigt påverkas Sverige av en osäker omvärld. Kriget i Ukraina, konflikter i Mellanöstern och risker kopplade till världshandeln och relationerna till större ekonomier skapar osäkerhet. Även om det ser något ljusare ut på vissa fronter får detta fortfarande direkta och indirekta konsekvenser för svensk ekonomi och förutsättningarna framåt.

Herr talman! Nu genomför Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen ett flertal åtgärder i budgeten för att ytterligare stärka hushållens ekonomi och få fart på hjulen. Av de cirka 80 miljarder kronor vi lägger i budgetramen går 53 miljarder netto till skattesänkningar och 27 miljarder till utgiftsökningar. Det är en mix av olika skattesänkningar, och jag kommer att göra ett par nedslag här.

Vi genomför en förstärkning av jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget och en skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Detta kommer att innebära en genomsnittlig årlig skattesänkning med cirka 3 800 kronor för dem som träffas av jobbskatteavdraget, 2 300 kronor för dem som berörs av det förstärkta grundavdraget och 1 800 kronor för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning – detta för att alla som arbetar eller har arbetat ska få behålla mer av sin lön, för att vända utvecklingen och för att stärka hushållen och den inhemska konsumtionen så att ekonomin kan ta fart och återhämtningen komma igång.

På längre sikt är det avgörande för välståndet och för hållbara offentliga finanser att fler arbetar och att det totala antalet arbetade timmar ökar. Förutom en tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för unga inför Sverigedemokraterna och regeringen även skattefrihet för en jobbpremie. Det ska öka drivkrafterna och öka det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete och självförsörjning. Det här är ett viktigt arbete för att bryta utanförskapet, få fler i arbete och öka det så kallade respektavståndet, alltså skillnaden mellan att arbeta eller gå på försörjningsstöd.

Herr talman! Normalt sett ska all typ av ersättning från arbetsgivaren beskattas, antingen som en inkomst eller som en förmån. Som en del i den gröna omställningen infördes dock den 1 juli 2023 en tillfällig skattefrihet för att ladda sitt elfordon på arbetsplatsen. Denna skattefrihet avser Sverigedemokraterna och regeringen nu att permanenta för att uppmuntra att resor till och från arbetet i högre utsträckning görs med elektriska fordon och för att fortsätta omställningen av den svenska fordonsflottan, samtidigt som den administrativa bördan för företagen minskas.

Ett annat skatteförslag i budgeten rör det så kallade 3:12-regelverket. Det är ett regelverk som många under lång tid har velat förenkla men inte riktigt vetat hur. Även om det fortfarande är förhållandevis komplicerat gör Sverigedemokraterna och regeringen en förändring i regelverket som ändå är en förenkling. Förslaget innebär sammanfattningsvis att cirka 60 000 företagare och entreprenörer kommer att få lägre skatt, samtidigt som den administrativa bördan bedöms minska med ungefär en tredjedel.

Herr talman! Sverige behöver fler svenskflaggade fartyg. Därför föreslår vi i budgeten förbättrade regler för tonnagebeskattning av svenskflaggade fartyg. Förbättringarna innebär att fler fartyg och företag kommer att kunna omfattas av systemet. Som ett resultat av detta ser vi redan ett ökat inflöde av fartyg som flaggas in här. Det innebär ökade skatteintäkter men även att Sverige i händelse av kris eller ofred har rådighet över svenskflaggade fartyg. Detta kan ha en avgörande betydelse för att vi ska kunna klara av nödvändiga transporter av såväl gods som personal under en kris, vilket är viktigt för att stärka och upprätthålla Sveriges beredskap.

Herr talman! Under den tidigare rödgröna regeringen hade man infört ett fordonsskattesystem där en ny husbil kunde få skattenivåer på uppåt 20 000 kronor per år. Sedan riskerade skatten att ändras igen, vilket skulle ha kunnat resultera i skatter på uppåt 40 000 kronor per år för en husbil.

Detta röjde nu Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen undan risken för genom att från den 1 februari i år helt enkelt undanta husbilar från den så kallade malusbeskattningen. Från den 1 februari nästa år kommer även skatten för husvagnar och lätta släpfordon att tas bort, så man kan bara gratulera alla svenska campare.

Herr talman! Ett annat vallöfte gällde bränslepriser. Även om det tog en stund in i mandatperioden sänkte vi reduktionsplikten och bränsleskatten på bensin och diesel så att en tankning i dag är 500–700 kronor billigare än den var före valet 2022. Det blir tusentals kronor i besparing varje år för familjer som är beroende av bilen för att få sin vardag att gå ihop.

Samtidigt sänker vi nu även skatten på jordbruksdiesel så att vi fortsätter att ha EU:s miniminivåer för den under nästa år. Att svenska bönder och skogsbrukare har samma förutsättningar som sina danska kollegor tycker vi är rimligt.

Vi sänker dessutom energiskatten på elektricitet. Detta är en träffsäker och snabb åtgärd för att minska kostnaderna för hushåll och företag, samtidigt som man uppmuntrar till överflyttning från fossila kraftkällor till elektrifiering.

Den 1 juli i år sänkte vi även alkoholskatten för mikrobryggerier i Sverige. Det har alltid funnits utrymme i EU:s alkoholskattedirektiv för detta, men det är bara Spanien och Sverige som inte har utnyttjat den möjligheten.

Vi föreslår att vi från och med den 1 juli nästa år även sänker alkoholskatten för svenska småproducenter av cider, vin och sprit för att ge dem samma möjligheter som mikrobryggerierna att öka sin lönsamhet och skala upp sin produktion.

Herr talman! Den 1 juli nästa år avskaffar vi även den orättvisa så kallade dansbandsmomsen och sänker momssatsen på entréavgiften till dansbandsevenemang till 6 procent, så att den motsvarar samma moms som för evenemang där man sitter ned och lyssnar på samma musik och som för övrig kultur.

Sist men inte minst halverar vi nu tillfälligt momssatsen på mat och livsmedel från 12 till 6 procent. Det är en åtgärd för att dämpa effekterna av den kostnadsökning som såväl inflation som tidigare höga räntenivåer fört med sig för de svenska hushållen.

Sammanfattningsvis är budgeten en budget för hårt arbetande människor, som ger mer i plånboken för familjer och pensionärer och som stärker arbetslinjen och bryter utanförskapet samt investerar i välfärd och trygghet. Därmed vill jag ställa mig bakom skatteutskottets yttrande SkU1y till finansutskottet.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Det är inte varje gång man hör en sverigedemokrat säga någonting som handlar om att minska utsläppen och öka elektrifieringen. Jag skönjde en liten mening om det i Eric Westroths anförande. Det är ändå ett litet myrsteg framåt.

Tittar man på helheten och zoomar ut har Tidösamarbetet totalkraschat Sveriges klimatpolitik. Sverige har gått från att ha varit topprankat bland länder i världen för sin ambitiösa klimatpolitik.

Vi har gått från att vi skulle nå svenska klimatmål och ha stora företag som med framtidstro satsade på framtidens teknik. Den skulle tillverkas i Sverige och inte bara köpas in från Kina. Nu rasar vi i de internationella klimatrankningarna och missar alla svenska klimatmål.

När det går dåligt för svenska företag har vi snarare hört jublande uttalanden från sverigedemokrater. Det har varit uttalanden från Sverigedemokraternas näringspolitiske talesperson om att vi i Sverige inte ska bygga battericeller, utan fängelseceller.

Herr talman! Fängelseceller skapar inte tillväxt och konkurrenskraft. Om Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt exportland även i framtiden måste vi satsa på framtidens teknik. Jag undrar varför Sverigedemokraterna är så nöjda när det går dåligt för svenska storföretags satsningar.

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

När det gäller miljöpolitiken och klimatet kan man ändå titta tillbaka lite grann på förra mandatperioden, när Miljöpartiet tillsammans med de övriga röda partierna stängde ned fullt fungerande kärnkraft. Det har lett till att beloppen på elräkningarna för vanliga hushåll har exploderat. Man har också gjort det betydligt svårare för dem som bor på landsbygden, och man vill försämra reseavdraget. Nu är det 500 kronor billigare att tanka.

Vi måste naturligtvis låta våra klimatambitioner gå hand i hand med vad som accepteras av befolkningen. Jag noterar att Miljöpartiet i sin budgetreservation vill höja skatten med drygt 39 miljarder kronor. Man vill införa en bankskatt och höja arbetsgivaravgifter för unga.

Om nu Annika Hirvonen bekymrar sig så mycket över svenska storföretag och deras konkurrenskraft, varför har man då försämrat förutsättningarna för dessa företag att konkurrera genom att ge dem höga elpriser?

Vi ser att detta dessutom har drabbat företagsetableringar. De har inte kommit till stånd eftersom man inte har kunnat garantera elleveranser och effektleveranser till de berörda företagen. Det trillar tillbaka lite grann på Annika Hirvonen själv.

Herr talman! Man blir alltid glad när man får tala om Miljöpartiets miljö- och klimatpolitik. Jag noterar att SD inte ville tala om sin. Det finns säkert skäl till det.

Låt oss tala om Miljöpartiets klimatpolitik. Det är en politik som skulle leda till att de svenska företagen skulle kunna få mer el i närtid med ny havsbaserad vindkraft. I stället lägger regeringen en våt filt över den. Nästan alla projekt fick nej. Den skulle vara redo att leverera ny el i närtid, jämfört med den önskedrömda kärnkraften som kanske kommer någonstans långt i framtiden.

Sverige riskerar att ha tappat otroligt mycket konkurrenskraft om den vindkraftsfientliga politiken fortsätter. Miljöpartiets klimatpolitik hade gett också svenska storföretag en möjlighet att fortsätta att vara ledande i Europa. Om vi inte hade gett efter när andra länder ville bromsa EU:s klimatpolitik skulle Volvo ha haft en fördel.

Svenska företag håller på att ställa om. Takten har saktat ned på grund av regeringens politik. Det de ber om är långsiktiga och tydliga spelregler och en offensiv klimatpolitik. Man gör det nu från Tidöpartiernas sida svårare för vårt näringsliv att fortsätta i den riktning det är på väg.

Det är dåligt för Sverige. Det är dåligt för svenska företag. Det är dåligt för svensk tillväxt. Jag förstår inte varför Sverigedemokraterna jublar när det händer. Jag undrar om det är så att man är fast i sitt kulturkrig mot klimatet.

Herr talman! Tack igen för frågan, Annika Hirvonen!

Vi kan titta på vårt grannland Tyskland, som har gått ännu längre i sin gröna energiomställning. Vi ser nu hur tyska fabriker stänger ned snarare än expanderar.

När det gäller vindkraften ser vi att om det inte blåser är energin jättedyr och det finns inte någon effekt. Vi behöver effekt när det är kallt och inte blåser. När det blåser är det i princip negativa priser på elen.

Det är i dag många vindkraftverk som inte har en tillräckligt hög lönsamhet. Ni vill bygga mer vindkraft så att finns mer effekt när det blåser, när vi i princip redan har tillräckligt med vindkraft. Vi exporterar el, men vi saknar effekten när det inte blåser. Det är den stora problematiken.

När det handlar om snabb el säger jag återigen: Om man inte i förtid hade lagt ned de fungerande kärnkraftreaktorerna skulle Sverige i dag ha haft el så att vi hade kunnat exportera även till Tyskland, som har lagt ned sina kärnkraftverk. I den nya ledning från Finland som man har etablerat kommer det sannolikt att vara kärnkraft som leds över till norra Sverige för att kunna täcka upp effektbristen där.

Herr talman! Sverige har nu i tre och ett halvt års tid styrts av en SD-regering. Det finns de som blir lite upprörda när man säger så, för Sverigedemokraterna vill gärna påstå att de inte sitter i regeringen.

Men det där är hårklyveri. Det finns inte ett enda förslag som passerar Sveriges riksdag utan att Sverigedemokraterna har godkänt det. Det finns inte ett enda beslut vi fattar i den här kammaren som det inte finns en sverigedemokratisk stämpel på.

Det innebär i praktiken att det vi i dag har att behandla i riksdagens kammare, fördelningen av statens utgifter för 2026, är Sverigedemokraternas budgetförslag. Det är Sverigedemokraternas politik vi tar ställning till i dag. Det är en politik där man ger åt dem som redan har det gott ställt och låter dem som står lite längre ned på samhällets trappstege få lite mindre.

Samtidigt försöker Sverigedemokraterna ge sken av att man är ett parti som står på vanligt folks sida. Men vad man inte nämner i debatten och som man försöker blanda bort och dölja är att de som står allra längst upp på samhällets trappstege också är de som får absolut mest. Det är klart att det stämmer lite grann till eftertanke.

Hur motiverar Sverigedemokraterna och ledamoten Westroth att de med de högsta inkomsterna ska få störst skattesänkningar? Vari ligger det rättfärdiga i att de med störst tillgångar ska få det bäst? Och på vilket sätt är det rättvist att de som står längst ned på samhällets trappstege är de som ska få minst både procentuellt och i kronor mätt?

Herr talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågan!

Egentligen borde jag börja med att tacka Niklas Karlsson och Socialdemokraterna för alla de tillfällen de nämner Sverigedemokraterna i sin budgetmotion genom att skriva ”SD-regeringen”. När vi skulle gå med i regeringssamarbetet var vi lite oroliga för att vi skulle bli bortglömda och inte få kredd för det som händer i regeringen. Men uppenbarligen nämns Sverigedemokraterna hela 40 gånger i Socialdemokraternas budgetreservation, så vi får väl börja med att tacka för det.

Det stämmer att vi samordnar många frågor; vi har ju Tidöavtalet att hålla oss till. Det är dock inte alla frågor som hanteras i Tidöavtalet, utan det finns sådana där vi är mer fria att driva vår egen politik. Det har också resulterat i ett par tillkännagivanden här i riksdagen. Dock är följden att de förslag som regeringen vet att den inte har majoritet för aldrig kommer hit.

Det stämmer att vi har ett budgetsamarbete och att Sverigedemokraterna står bakom budgeten. Jag känner dock inte igen mig i beskrivningen att det är de sämst ställda som får minst i budgeten. I budgetpropositionen 2026 stärks den lägsta inkomstdecilen med 1,9 procent och den högsta med drygt 0,8. För mandatperioden som helhet har den lägsta inkomstdecilen stärkts med drygt 4,5 procent och den högsta med bara 1,5 procent.

Jag känner alltså inte riktigt igen mig i beskrivningen, utan vi anser att det är de med de svagaste inkomsterna som får mest utveckling av sina inkomster i den här budgeten.

Herr talman! Ledamoten Westroth behöver inte vara orolig; Sverigedemokraterna ska inte glömmas bort.

Sverigedemokraterna ska inte heller få komma undan i den politik som regeringen nu genomför på Sverigedemokraternas mandat. Kontrasten blir tydlig i de alternativ som riksdagens kammare har att ta ställning till. På den ena sidan är det en sverigedemokratisk budget, där man ger åt dem som redan har, som ställs mot den andra sidan, med ett socialdemokratiskt alternativ, där den fördelningspolitiska profilen är att man ska bidra efter förmåga. I Socialdemokraternas budget får nio av tio människor i vårt land det bättre. Det är omsorgen om vanligt folk som står i fokus, inte ytterligare stora skattesänkningar åt regeringsmedlemmar eller riksdagsledamöter.

Om ledamoten Westroth nu inte tror mig har riksdagens utredningstjänst gjort utredningar av detta, där det svart på vitt framgår vilken politik SD-regeringen bedriver. Där är det de som står längst upp på samhällets trappstege som ska få de stora skattesänkningarna i kronor mätt och procentuellt mätt.

Jag tror att man skulle kunna formulera den sverigedemokratiska politiken med hjälp av er regeringskollega Kristdemokraterna. Det finns lämpliga citat i Bibeln, till exempel i Matteusevangeliet. Där skriver man: ”Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har”. Det är Matteuseffekten – eller SD-effekten.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Niklas Karlsson, för citatet! Jag ska ta det till mig.

Det är klart att man kan se detta kortsiktigt och mjölka ut så mycket pengar som möjligt ur systemet. Vi ser det kanske snarare som en investering – att människor får behålla mer i plånboken av det de tjänar.

Jag noterar att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har höjd skatt på arbete och höjd skatt på ISK. Man pratar om en tillfällig bankskatt, som på något sätt ska drabba bankerna och inte dem som har lån hos bankerna. Man pratar om en beredskapsskatt. Varifrån ska den tas, och hur ska den genomföras? Det står det egentligen ingenting om.

Nu blir frågan retorisk, men jag undrar om Niklas Karlsson tror på Lafferkurvan. Den innebär att om man inte får behålla så mycket av sin lön kommer man inte heller att anstränga sig lika mycket. Ju mer man får behålla av det man tjänar, desto mer kommer man att jobba. Det är vad jag tror på.

Om vi inte belönar utbildning, flit och risktagande tror jag att vi långsiktigt kommer att urholka Sveriges möjligheter till tillväxt och till en positiv utveckling.

Herr talman! Jag har tagit mig fram till talarstolen för att undersöka lite grann om Sverigedemokraternas tillväxtpolitik kopplat till utsläppsminskningspolitiken.

Vi i Centerpartiet konstaterar att utsläppen ska ned och att jobben ska bli fler. Vi gör det delvis för att vi tror på det; vi tror att det är helt centralt att Sverige som ett rikt västland kan ha en politik där vi kombinerar de här två delarna. Men vi gör det också som en kontrast till den förda politiken från regeringen och Sverigedemokraterna.

Därför blir min första fråga till Eric Westroth: Anser han att det går att kombinera minskade utsläpp med en ökad tillväxt?

Vad vi har sett hittills under de år då Sverigedemokraterna har varit en del av regeringsunderlaget är att vi har fått en katastrofal utveckling. Vi har fått både ökade klimatutsläpp och en tillbakagång i svensk tillväxt. Sverige tappar som klimatföredöme, och vi tappar internationell konkurrenskraft.

Jag vill också ställa en följdfråga till den första frågan om huruvida Sverigedemokraterna tror att det går att kombinera dessa två. Sverigedemokraterna slår sig gärna för bröstet för att det har blivit billigare att tanka vid pump. Jag undrar: Vad är det värt med billigare bensin när jobben försvinner och man inte har någon inkomst?

Herr talman! Vi tror framför allt på teknikutveckling och på att marknaden kommer att komma fram med tekniska lösningar för att bli mer utsläppsvänlig.

Jag tror dessutom att den här politiken måste gå i takt med väljarna. Jag tror inte att vi kan ösa skattemedel på diverse förhoppningsfulla entusiaster som driver företag i tron att de ska ta fram produkter som sedan ska gå att sälja.

Jag kommer själv från Gnosjö. När man driver företag i Gnosjö börjar man i liten skala. Man har en produkt som marknaden vill ha. Man utvecklar den, man investerar och man bygger upp sin industri, gärna med egna pengar.

När det gäller drivmedel och bensin såg vi när Centern var en del av regeringsunderlaget artiklar om hur folk inte hade råd att åka till jobbet på grund av de höga bränslepriserna. Som lök på laxen skulle sedan Centerpartiet vara med och göra ett färdmedelsneutralt reseavdrag som otroligt mycket skulle försämra möjligheterna på landsbygden att pendla till jobbet. Det skulle bli extremt mycket dyrare.

Dessutom har många som bor på landsbygden villor och fick förra året otroligt höga elräkningar. En bidragande orsak till det var att Centerpartiet hade varit med och lagt ned fullt fungerande kärnkraft.

Jag skulle egentligen vilja kasta tillbaka frågan till Anders Ådahl och höra hur han ser på vad Centerpartiet gjorde för landsbygden och de utsläppsminskningar som skedde på landsbygdens bekostnad.

Herr talman! Det är inte utan att det svar vi får från Sverigedemokraterna är en aning förbluffande. Å ena sidan säger ledamoten Westroth: Vi sätter vår tilltro till teknikutvecklingen. Å andra sidan säger han samtidigt: Nej, vi kanske inte riktigt har en tro på att de här företagen på något magiskt sätt ska kunna ta fram ny teknik och bidra till energiomställning och grön omställning. Jag förstår inte alls hur den logiken går ihop.

Ska vi ha ett Sverige som håller samman behöver vi som bor i städer inse att våra kommuner långt ute behöver förbättrade villkor. Vi behöver investera i vägar och i järnväg. Vi behöver investera i våra skolor och skapa rättvisa förutsättningar. Det kommunala utjämningssystemet behöver ses över så att vi klarar att skapa rättvisare möjligheter för människor i olika delar av landet.

Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Hur resonerar Sverigedemokraterna rent visionärt? Hur ska vi i Sverige klara att få en tillväxt med fler jobb samtidigt som man fokuserar på enskildheter som bensinpriser? Det är att göra en liten enskild åtgärd men inte se de stora dragen i politiken.

Jag ser inte visionen för svensk landsbygd och svensk tillväxt någonstans i de svar som ledamoten ger. Återkom gärna till huvudfrågan!

Herr talman! Att man har en tillit till marknaden och teknikutvecklingen är inte så konstigt. Dessutom anser jag inte att skattemedel ska användas som riskkapital för stora industrisatsningar. Jag tror att marknaden behöver lösa detta själv genom att man har en affärsidé som är gångbar och som man kan skala upp. Och som sagt: Det vi gör här i Sveriges riksdag måste gå i takt med väljarna.

Nu blir min fråga retorisk, men det blir intressant att se hur Centerpartiet har tänkt få igenom sina förslag i sin budgetmotion. Det är inte många frågor där Centerpartiet och de övriga oppositionspartierna är överens om hur man ska gå framåt. Centerpartiet vill göra mängder med skattesänkningar som det inte finns tillstymmelse till i övriga oppositionspartiers budgetar.

Frågan blir hängande, men hur Centerpartiet ska få ihop sitt regeringsunderlag och driva de frågor man tänker driva ser vi som har läst budgetarna som ett mysterium.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.