Christian Carlsson (KD) om Hälso- och sjukvårdens organisation

Fru talman! Kristdemokraternas viktigaste frågor inför den här mandatperioden var att öka den statliga styrningen så att människor i hela landet kan erbjudas en jämlik och rättvis vård och att pressa tillbaka de rekordlånga vårdköer som byggdes upp under Socialdemokraternas åtta år vid makten – detta för att den som är sjuk faktiskt ska kunna få vård i tid.

Vårdköerna mer än fördubblades under Magdalena Anderssons år vid makten. De var rekordlånga redan före pandemin. Vi har därför satsat mer än 25 miljarder på fler vårdplatser och kortare vårdköer, och vi har inrättat en nationell vårdförmedling med syftet att du som patient ska kunna vända dig till en annan region eller till en annan vårdgivare om den egna regionen inte kan ge vård i tid.

Vi har dessutom kraftsamlat kring vissa diagnosgrupper där vi vet att vårdköerna har varit långa men där det samtidigt funnits ledig vårdkapacitet i andra delar av landet. Staten har varit beredd att betala för ett utökat antal operationer rörande framfall, grå starr och höftledsproteser. Politiken med fokus på tillgänglighet har nu haft effekt.

När det gäller framfallsoperationer har antalet personer som har väntat för länge minskat med 60 procent. Motsvarande siffra för höftledsproteser är att vårdköerna minskat med 55 procent. Totalt sett är trenden bruten. Vårdköerna har hittills under mandatperioden minskat med 28 procent, och vad vi kan se minskar vårdköerna i hela landet utom i rödgrönt styrda Region Stockholm.

För att fortsätta korta köerna vill vi gå vidare med en betydligt skarpare vårdgaranti så att fler människor ska få vård i tid, och vi går vidare med fler riktade satsningar för att korta vårdköerna. Men det är en välfungerande primärvård som utgör basen för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem, och svensk primärvård behöver därför stärkas. Det behövs mer resurser till primärvården, specifikt till landets vårdcentraler. Vidare behövs satsningar på kompetensförsörjning så att fler kan utbildas till allmänspecialister, och primärvården behöver tilldelas en större andel av hälso- och sjukvårdens budget.

Vi kristdemokrater anser att det ska finnas en fast vårdkontakt med en namngiven läkare samt tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral, liksom för den enskilde distriktsläkaren. Det skulle ge såväl distriktsläkare som distriktssköterskor en bättre arbetsmiljö, men framför allt skulle det skapa den kontinuitet och kännedom om patienten som ger förutsättningar för både trygghet i mötet med vården och vård av högsta kvalitet.

Att ha en fast och namngiven läkare innebär att patienten får vård av en person som känner till patientens sjukdomshistoria och kan erbjuda mer personlig och effektiv vård över tid. Detta stärker inte bara relationen mellan läkare och patient utan det bidrar också till bättre vårdresultat och minskad onödig vårdkonsumtion genom tidig upptäckt och bättre möjligheter att hantera hälsoproblem. Det är därför viktigt för oss att alla invånare är listade på en fast och namngiven läkare som ansvarar för patienten.

Ska vi kunna fortsätta att korta vårdköerna behövs fler allmänläkare och en starkare primärvård, och vi behöver fler bemannade vårdplatser. För att det ska vara möjligt är det helt avgörande att klara kompetensförsörjningen. Regeringen har tagit fram en nationell plan för kompetensförsörjning den här mandatperioden, och i år avsätter regeringen 1 miljard för att regionerna ska kunna jobba efter planen.

Vi kristdemokrater har också tagit fasta på Vårdansvarskommitténs slutsatser, som pekar på att staten behöver kliva fram och ta större ansvar för personalförsörjningen. Staten borde därför få det fulla ansvaret att bedöma behovet av och fördela ansvaret för tillhandahållande av utbildningsplatser mellan regionerna.

Fler bemannade vårdplatser handlar om att förbättra förutsättningarna för den som är sjuk att få vård i tid. Men det är också en fråga om Sveriges beredskap.

Vi kan därför inte ha en situation, som i Sollefteå, där det militära försvaret rustar upp samtidigt som regionpolitiker väljer att lägga ned vård och försvaga sjukvårdens beredskap. Sverige behöver fler vårdplatser, inte färre. Staten måste kunna säkerställa att upprustningen av den militära och civila beredskapen går i takt.

Vi kristdemokrater har därför föreslagit en stopplag för vårdnedläggningar fram till dess att staten har pekat ut ett basutbud av sjukvård. Uppdraget att gå vidare för att inrätta ett beredskapssjukhus, exempelvis vid nedläggningshotade Sollefteå sjukhus eller Ljungby lasarett, ska ses mot bakgrund av detta och mot bakgrund av de säkerhetspolitiska hot som riktas mot Sverige. Vi befinner oss i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Fru talman! Staten borde också få det fulla ansvaret att planera, dimensionera och organisera svensk sjukvård. Dagens sjukvårdsorganisation med 21 självstyrande regioner är inte långsiktigt ekonomiskt hållbart. Trots att man är självstyrande med egen beskattningsrätt klarar regionerna inte i tillräcklig utsträckning uppdraget att erbjuda vård i tid, och människor möts inte heller av en jämlik vård.

21 självstyrande regioner leder till en ineffektiv och byråkratisk styrning, som innebär ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Men framför allt leder det till en ojämlik och orättvis vård som gör att patienter hamnar i kläm. Därför säger vi kristdemokrater: Avskaffa regionerna och låt staten ta det fulla ansvaret för och få mandatet att styra svensk sjukvård.

(Applåder)

Fru talman! Det gläder mig att ledamoten Rågsjö vill tala om vårdköerna i Sverige. Det kan nämligen vara värt att zooma ut lite och se hur det har sett ut i Sverige. Vi hade enormt långa vårdköer redan under Göran Perssons tid vid makten. Sedan fick Sverige en borgerlig regering, och Kristdemokraternas Göran Hägglund klev in på Socialdepartementet. Man tror nästan inte att det är sant, men under Alliansens tid vid makten lyckades vi halvera vårdköerna i Sverige.

Vad hände med svensk sjukvårdspolitik när vänstern tog över? Under de åtta åren mer än fördubblades vårdköerna. De var rekordlånga redan före pandemin. Det är alltså inte några pandemiköer, utan det är Socialdemokraternas och Vänsterns vårdköer.

Vad hände sedan när vi tog över igen? Hittills har vårdköerna minskat med 28 procent. Det är inte så att vi är nöjda med det, utan vi hoppas kunna fortsätta förbättra detta.

Är det en slump att vårdköerna växer när S och Vänstern styr och att de kapas när Kristdemokraterna styr? Det är det naturligtvis inte. Vi sätter nämligen fokus på tillgängligheten och på att patienten ska kunna få vård i tid. Vi styr på det sättet, och det ger resultat, vilket är glädjande. Det är naturligtvis också tack vare alla fantastiska medarbetare inom vården, och många regioner gör också ett bra jobb.

Nu ser vi att vårdköerna har minskat med 28 procent. Det stämmer att nio regioner inte har kunnat inkluderas i statistiken. De har nämligen bytt journalsystem, och vi vill ha trovärdiga siffror. Men vi har använt alla siffror som är tillgängliga. Trenden är jättetydlig: Vi har minskat vårdköerna med 28 procent. Det är bara Stockholm som sticker ut i det här läget. Vi hoppas naturligtvis att vårdköerna ska minska också där. Människor ska inte behöva vänta för länge på den vård de har rätt till.

Fru talman! Med tanke på Vänsterns track record när det gäller växande vårdköer förstår jag att ledamoten vill lämna den diskussionen. Men det duger inte att komma med anklagelser om osanningar.

Vi har minskat vårdköerna med 28 procent. Vad innebär då det måttet? Jo, det är alltså 28 procent färre som väntar längre än vårdgarantin föreskriver. Vi har dessutom justerat det för säsongsvariationer, eftersom vi vet att vårdköerna kan variera väldigt mycket under olika månader på året.

Det är de absolut mest tillförlitliga siffrorna vi har. Så kom inte dragandes med anklagelser om osanningar, Karin Rågsjö! Acceptera att när Vänstern styr växer vårdköerna, eftersom ni inte riktar något fokus utan tänker att mer pengar ska lösa problemen.

Vänsterns melodi är: Tar vi bara mer av skattebetalarnas pengar och skickar in i välfärden försvinner alla problem. Ni är emot riktade satsningar för att korta köer. Ni vill bara ösa ut pengar i generella statsbidrag. Det är det som inte funkar. Acceptera det! Acceptera att när vi styr får fler människor vård i tid och när ni styr får färre det. Det är väldigt tydligt.

Jag vill försöka hinna svara på några av de andra frågorna också. När det gäller den digitala vården är det uppenbart att den inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vi kristdemokrater har varit tydliga med att vi vill avskaffa den digitala utomlänstaxan. Vi vill i stället att de digitala vårdbesöken ska knytas till vårdcentralerna, så att vi stärker primärvården på riktigt och kan förbättra kontinuiteten. Vi ska dra nytta av den innovationskraft som finns i de digitala lösningarna, hos de digitala vårdaktörerna, men vi behöver stärka kontinuiteten.

Fru talman! Christofer Bergenblocks antagande att det skulle vara förslösad tid bygger ju på att frågan skulle vara död. Det är den inte. Kristdemokraterna fortsätter att driva frågan om att avskaffa dagens regioner och att låta staten ta över ansvaret. I den processen har vi format sex områden som kan bli ett naturligt första steg. I den processen har Sverigedemokraterna anslutit sig till Kristdemokraternas linje. Detta betyder att det finns en majoritet i det styrande regeringsunderlaget som faktiskt vill låta staten ta ansvar fullt ut.

Detta blir naturligtvis en förhandlingsfråga efter valet. Hur stora steg i den riktningen kan vi gå under nästa mandatperiod?

Varför är då detta viktigt? Jo, det handlar om att det i dag kan ta dubbelt så lång tid för en patient att gå från diagnos till behandling när det gäller en svår cancersjukdom beroende på var patienten bor. I Västmanland eller Gävleborg tar det dubbelt så lång tid som i Uppsala, till exempel.

Med dagens självstyrande regioner gick det mer än ett decennium från det att den första regionen införde det nyaste tarmcancerscreeningprogrammet till det att den sista regionen gjorde det. Detta är ojämlikheter och orättvisor i vården som det inte finns en folklig acceptans för. Det är därför som både Sveriges läkare och svenska folket tycker som Kristdemokraterna, att staten ska ta över ansvaret för svensk sjukvård.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med det här. Det är någonting som vi går till val på, och vi kommer att fortsätta att driva på för statlig styrning. Det gör vi för patienternas skull, för att man ska kunna få en rättvis och jämlik vård oavsett var i landet man bor.