Sofia Skönnbrink (S) om Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! I Sverige har vi en lång tradition av att värna djurens välbefinnande, och det ska vi vara stolta över. Vi har en av världens starkaste djurskyddslagstiftningar, och vi vet att ett gott djurskydd går hand i hand med en välfungerande och patientsäker djurhälsovård.

Men vi står inför utmaningar. Tillgången till veterinärservice varierar i landet, arbetsbelastningen för djurhälsopersonal är hög och tillsynen av verksamheten behöver skärpas. Regeringens förslag i propositionen som vi nu debatterar syftar till att skapa bättre förutsättningar för att säkerställa god och trygg djurhälsovård i hela landet.

I propositionen fastslås att skyddade titlar endast ska få användas av personer som har rätt utbildning och uppfyller lagens krav. Den som saknar behörighet ska inte kunna använda titlar som kan förväxlas med dessa. Det handlar om att värna kvalitet och förtroende och djurens rätt till professionell vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Efter många år som inspektör på Inspektionen för vård och omsorg, alltså den myndighet som utövar tillsyn över humanvården – den vård som vi människor får, där jag arbetade med frågor som rör legitimerad hälso och sjukvårdspersonal – vet jag hur viktigt detta är. Det är ett viktigt redskap för att skydda patienter, i det här fallet djuren och djurägarna.

Man ska skydda dem från charlataner, för det finns lurendrejare som utger sig för att ha en viss kompetens eller en viss utbildning men som faktiskt inte har det. Det händer inte så ofta och är inte särskilt vanligt, men när det händer orsakar det stor patientskada. Det är dessutom skadligt för tilltron till systemet. Därför är ett system med skyddade titlar viktigt.

En sak till som jag vill bemöta och som har tagits upp tidigare här i debatten är de prisökningar som jag tror att varje djurägare är medveten om. Det har blivit otroligt dyrt att besöka veterinären. Det här är en fråga som vi inom regeringssamarbetet diskuterar. Det finns ett engagemang även hos oss, precis som hos oppositionen.

Därför gav regeringen tidigare i mars Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom djursjukvården. Konkurrensverket ska analysera frågan och genomföra en utredning med fokus på priserna för djursjukvård avseende sällskapsdjur i hela landet med mera. Detta är viktigt för att få en bild av hur läget ser ut. Uppdraget ska redovisas i mars 2026. Det är viktigt att saker görs ordentligt, och det tar som bekant ofta tid.

Herr talman! Jag skulle kunna tala länge om den proposition vi debatterar här i dag, men för att hinna med allt jag vill säga ska jag raskt hasta vidare till en annan fråga som har tagits upp här i dag, nämligen beteskravet.

Vårens kosläpp närmar sig. Snart kommer man att kunna se kor dansa ut runt om i vårt avlånga land – ut i hagarna, ut på grönt gräs – efter en vinter inomhus. Det är ett härligt vårtecken. Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus och beta grönt gräs minst sex timmar per dag under sommaren. Det är viktigt därför att mular som är skapta för att beta måste få göra det.

Nu luftas tankar om att återigen stänga in korna för att göra djurhållningen mer lönsam. Det skulle vara helt fel väg att gå, enligt oss i Liberalerna. Att alla svenska mjölkkor får vara ute och beta grönt gräs i en naturlig miljö och få utlopp för sina naturliga beteenden är en kvalitetsstämpel för svenskt jordbruk.

Utan böndernas ansvarstagande och hänsyn till djuren skulle köttet och mejeriprodukterna drabbas av en fadd eftersmak. Om vi tar bort beteskravet försämrar vi jordbrukets ställning snarare än stärker den, särskilt mot utländsk konkurrens. Svensk mjölk och svenskt kött är synonymt med friska djur som tas väl om hand och som får beta utomhus. Våra ambitiösa svenska djurskyddsregler ger högre produktionskostnader – absolut – men det måste få kosta att djuren mår bra. Min bild är att många konsumenter är villiga att betala mer för den svenska mjölken och det svenska köttet.

Att beteskravet är en viktig fråga fick vi bevis för här i går i riksdagen när vi tog emot en namninsamling med närmare 140 000 underskrifter; jag kommer inte ihåg den exakta siffran. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet skulle få ett högt pris. Det vore helt fel väg att gå. I stället för att sänka svenska krav måste vi höja lägstanivån i hela EU. Då blir också politiken mer rättvis för svenska bönder. Slopat beteskrav är egentligen ingenting annat än en falsk konkurrensfördel för de stora enheterna. De stora kommer att bli större och de små färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska gårdar. Den liberala Europaparlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid framgångsrikt arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den gav oss en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Men arbetet måste fortsätta. Ingen ko har valt sin tillvaro. Det har faktiskt vi gjort åt den. Vi har valt att hålla kor för att de ger oss mjölk och kött. Vi har ett ansvar för de djur vi föder upp. De behöver få utlopp för sina naturliga beteenden. Kor måste få beta.

Vi liberaler kommer att fortsätta kämpa för att höja djurskyddets miniminivå. Här behöver EU bli mer som Sverige. Liberalerna vill ha ett starkare djurskydd i hela EU. Det går väldigt sakta, så vi måste driva på. För oss är det en självklarhet att alla kor ska få beta utomhus, både i Sverige och i resten av Europa.

Slutligen, herr talman, är nu utredningsbetänkandet med förslag om slopat beteskrav ute på remiss. Sedan ska frågan hanteras inom regeringssamarbetet. Min och Liberalernas ingång i frågan är känd. Vårt budskap är tydligt: Vi kommer att kämpa för att förslaget om slopat beteskrav inte blir verklighet. Vi står upp för kornas rätt till bete.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Larsson, för frågan!

Det är verkligen en tragedi både för de djur och för de lantbrukare som drabbas. Det här är en fråga som vi behöver fästa stor vikt vid att hantera. Jag är inte i detalj inläst på exakt vad man gör för att bekämpa blåtunga, men det är klart att det kan behövas ökad flexibilitet när det gäller om djuren måste hållas ute eller inne. Det är faktiskt djurens välfärd som ska gå först.

Det utredningsbetänkande som har presenterats och som jag nämnde i mitt anförande innehåller tyvärr förslag där det inte finns någon flexibilitet utan bara antingen eller, vilket enligt min uppfattning är en brist. Men det är absolut en fråga som fortsatt kan diskuteras.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag håller verkligen med om att det här är en fråga som Jordbruksverket bör prioritera. Verket bör fokusera på hur man kan stötta de lantbrukare som drabbas men också på hur man kan arbeta mer förebyggande.

Vaccination är såklart en viktig del i detta, men som jag har förstått det finns det inget vaccin som det räcker att ge ett djur bara en gång, utan man måste vaccinera varje år. Det är något som det verkligen vore värt att se över. Går det att stötta, prioritera eller få fart på arbetet med att ta fram ett vaccin som det räcker att ge djuret en gång för att det ska få ett livslångt skydd? Det skulle också spara väldigt mycket pengar.

Ledamoten nämnde hobbyhönsen och den diskussion som fördes för två veckor sedan om Jordbruksverkets nya rekommendationer, riktlinjer eller vad det nu var. Jag tycker att det är bra att en översyn görs. Det var länge sedan sist, och mycket har hänt. Vi ska inte stå här och peka med hela handen när det gäller vad en myndighet gör, och ministern ska absolut inte göra det – det är viktigt.

Men man kan ändå ha lite tankar och åsikter om det här. Det är bra att Jordbruksverket har tagit tillbaka frågan och ser över den för att undersöka om man kan hamna på en rimligare nivå. Det var väldigt stora utökningar i vissa delar, samtidigt som jag hade önskat att Jordbruksverket hade gått längre i andra.

Jag personligen – det här är inte mitt partis åsikt – tycker faktiskt inte att man ska ha tropiska fåglar i bur i Sverige. De bör kunna flyga fritt i Amazonas; där har de det som allra bäst.

Herr talman! Tack, ledamoten Skönnbrink, för frågorna!

Här delar vi verkligen ståndpunkt i vår kamp för att korna fortsatt ska få komma ut på bete. Jag har precis som ledamoten varit ute på en hel del verksamhetsbesök. Jag har under året besökt ladugårdar från Skåne i söder till Boden i norr, där jag var för ett par veckor sedan. Där har man alltså också mjölkproduktion. Det är väldigt olika förutsättningar i olika delar av landet. Det som förenar är kraften och viljan att ha ett hållbart lantbruk, och man kämpar på med de förutsättningar som ges.

Beteskravet kommer alltid upp när man är ute och diskuterar. Jag brukar säga: Vi kanske inte tycker exakt lika, men för oss är det här viktigt. Då säger de flesta bönder: Vi kommer ändå att släppa ut våra kor.

Men precis som ledamoten säger är det väldigt olika nivå på lösdriftsstallarna. Om det hade varit samma fantastiska nivå på alla hade det varit lättare att förstå varför man föreslår det slopade beteskravet. Men det tas inte alls i beaktande i utredningen, vilket jag tycker är en brist. Jag hade hoppats på det även om vi ändå hade stått upp för ett bevarat beteskrav.

Men nu är det som det är. Vårt nej är skarpt. Samtidigt är det här en fråga som man kommer att förhandla om och diskutera i regeringssamarbetet, som man gör i alla samarbeten. Precis som jag sa tidigare är vi liberaler dock väldigt tydliga i vårt budskap: Vi vill att beteskravet bevaras, och vi kommer att göra allt vi kan för att så ska ske.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

För att vara krass: Vi är lojala med regeringssamarbetet. Våra strider sker på Regeringskansliet och i det samarbete vi har här i riksdagen. Sedan förhandlar vi, och så kommer vi fram till ett svar. Då är vi lojala med det och röstar som regeringssamarbetet har kommit fram till.

Men innan man är där pågår väldigt hårda förhandlingar, mycket diskussioner och stötande och blötande av allting som gör att man i alla frågor sedan landar i någonting som alla kan stå bakom. I den här frågan står vi på olika platser, men målet är ändå att komma fram till någonting som alla är nöjda med.

Det här är en viktig fråga för oss liberaler, och vi har hög svansföring här. Jag hoppas att det sänder en signal till våra samarbetspartier om hur viktig frågan är för oss. Den är viktig just för att den är så viktig för kornas välmående.

Om man slopar beteskravet kommer många kor fortsatt att få gå ut – absolut. Men det kommer också att finnas kor som aldrig får se dagsljus, känna solens strålar och beta grönt gräs för att de i stället går inne. Så vill inte vi ha det, och det är inte den bild vi vill ge av Sverige. Det är också min bild att en majoritet av svenska folket inte vill ha det så.

Herr talman! Jag tackar Rebecka Le Moine dels för medskicket och lyckönskningen, dels för frågorna.

Som liberaler sätter vi stor tilltro till EU-samarbetet. EU har historiskt levererat stora framsteg när det gäller djurvälfärd. Man har satt upp gemensamma ramverk som har inneburit stora förbättringar för djur inom unionen. Jag delar dock bilden att detta den senaste mandatperioden kom lite på skam. Det gick väldigt sakta. Kommissionen levererade inte det man utlovade. Det kom något urvattnat förslag som var långtifrån vad vi som parti hade velat se.

Nu har man tillsatt en djurrätts- eller djurskyddskommissionär – jag är inte helt säker på titeln – som ska ansvara för djurskyddsfrågorna. Det återstår väl att se vad den personen kommer att leverera och hur färgad kommissionären är av att komma från Ungern, som kanske inte går i främsta ledet när det gäller djurskydd inom samarbetet.

Det vi gör på hemmaplan är att hålla frågan levande. Vi lyfter att ett starkt djurskydd i Sverige är en konkurrensfördel inte bara för Sverige gentemot den europeiska marknaden utan också för EU som helhet gentemot andra länder man handlar med. Det är någonting som konsumenter efterfrågar. Det är också starkt kopplat till miljöfrågan, som också är viktig och där EU har hög svansföring.

Det finns alltså många sätt att påverka.

Herr talman! Att vi nu snart ser den sista minkfarmen i Sverige stänga är fantastiskt. Det är något som båda våra partier länge har kämpat för. Jag är väldigt stolt och glad över att ingå i ett regeringssamarbete som ser till att så sker. Det är ett viktigt första steg.

Jag personligen tycker absolut att man bör se över burhönsens tillvaro. Alla djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden och leva under drägliga förhållanden så långt det går. Vi har ett ansvar mot de djur vi håller.

Jag tänkte också svara lite mer på vad vi gör för att påverka EU-samarbetet. Vi har ganska mycket kontakt med andra liberala partier i andra EU-länder. Detta är en fråga som jag gärna tar tillfället i akt att diskutera med mina kollegor ute i Europa, både i Europaparlamentet och i olika medlemsländer, för att på så sätt skapa en större samsyn och få till ett större driv i frågorna. Det är ett viktigt redskap för att skapa opinion.