Jacob Risberg (MP) svarade Aron Emilsson i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.
Aron EmilssonSD· i en replikTill att börja med diskuterade undertecknad och Morgan Johansson just dessa frågor i P1 Morgon i morse. Där lade vi ut texten om Trumpadministrationen och hur man nu verkar i ett nytt utrikes- och säkerhetspolitiskt…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Den utrikespolitiska debatten den här vårvintern går av stapeln i en tid då världen som vi känner den är ansträngd, konfliktfylld, oförutsägbar och rörlig. Auktoritära regimer tänjer på den regelbaserade världsordningen. Gamla sanningar omvandlas till nya osanningar. Den starkes rätt tenderar att trumfa folkrätten och de fria och självständiga nationalstaternas suveränitet och handlingsfrihet.
Krig rasar i Europa. Humanitära katastrofer av historiska mått, såsom krisen i Sudan, drunknar i bruset av mer ideologiskt laddade konflikter där det finns en tydligare konfliktlinje och mer att vinna eller förlora för storspelare i det internationella samfundet. Detta ligger i politikens natur och manar till eftertanke.
I dag redogör vi för utrikespolitiska mål och prioriteringar. Det är för min och Sverigedemokraternas del tydligt att svenska intressen och realism ska stå i främsta rummet. Detta kräver en förståelse för effekterna av svensk utrikespolitik. Det kräver att man inte bara tror att vi i Sverige får störst inflytande inom de områden vi skänker mest pengar till eller att man lyssnar allra mest på oss där vi har högst tonläge. Historiskt har det kunnat vara precis motsatt.
Sedan valet 2022 har Sverige en utrikespolitik som i större utsträckning utgår från svenska intressen och realpolitiska prioriteringar snarare än utopiska förväntningar om att verkligheten kan anpassas efter en socialistisk karta om man ropar högre.
Sedan valet 2022 har vi ett regeringsunderlag med partier som genomfört en grundlig revision och reform av bistånds- och utvecklingspolitiken, som är en viktig utrikespolitisk hävstång. Denna har i större utsträckning knutits till förväntningar på motparten, och synergierna med handel och migrationsåtaganden i form av återtagande av medborgare har utvecklats. Humanitärt stöd och katastrofbistånd är centralt, liksom en strategisk utvecklingspolitik.
Reformagendan är löftesrik. Jag är glad över det konstruktiva samarbete som råder mellan inte minst Tidöpartierna i utrikesutskottet. Det bådar gott för framtiden.
Herr talman! Det nordiska samarbetet prioriteras, vilket värmer en nordist. Den nordisk-baltiska kretsen bildar en stark axel av likasinnade i vårt omedelbara närområde. Tillsammans är våra länder samordnade, effektiva och ordningsamma i våra internationella samarbeten. Tillsammans står vi i främsta ledet för en aktiv och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik. Och märk väl: Danmarks och Grönlands sak är vår!
Tillsammans med Polen och flera andra leder vi stödet till Ukraina, outtröttligt och osvikligt, så länge det behövs. Vårt blågula broderfolk strider också för vår sak i öster. Där går i dag vår försvarslinje.
Oavsett vilket väderstreck vi blickar åt, och oavsett om vi vänder blicken uppåt skyn eller nedåt havsbotten, möter vi nya och gamla hotbilder. Genom både traditionell och modern krigföring prövas vår förmåga och vår säkerhet. Antagonister som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea uppenbarar sig i öster, söder, väster och norr. Genom ekonomiska, militära och politiska samarbeten smörjer de, sammanlänkade med varandra, varandras möjligheter att fortsätta bedriva krigföring och aggressiv underrättelseinhämtning i de konflikter som rasar världen över.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Så sker även på vår egen kontinent. Den ryska krigsekonomin är ansträngd, men den överlever genom skuggflottan, kringgåendet av sanktioner och inte minst den kinesiska finans- och banksektorn. Nordkoreanska soldater strider i Europa. Iranska drönare gör livet outhärdligt för civila i Ukraina. Det ryska inflytandet i Mellanöstern finns där, liksom Kinas och Rysslands expansion i Afrika och Asien.
I den här situationen saknar Europeiska unionen ett tydligt ledarskap, även om jag sätter stor tilltro till inte minst EU:s nya utrikesråd Kaja Kallas. Hon har både engagemang och sinne för med vilken optik vi behöver se på Ukraina, vikten av att vinna friheten och freden samt betydelsen av att se Ryssland förlora och vad som krävs för detta.
Vi behöver förvisso inte blicka åt något väderstreck för att se det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i vitögat. Om vi blickar uppåt identifierar vi rymdkapplöpningen och hur den globala allmänningen ovan molnen i allt större utsträckning har blivit en arena för stormaktspolitiska demonstrationer. Det är glädjande att Sverige har goda förutsättningar att på ett försvarsmässigt, civilt och ansvarsfullt sätt verka i rymddomänen.
Om vi blickar nedåt ser vi hur undervattenskrigföringen, inte minst i Östersjön, har eskalerat på senare tid. Genom sabotage, hybridkrigföring och allmänt sjaskiga skepp hotas infrastruktur, flyg och sjöfart, och skuggflottan hotar den känsliga marinbiologiska miljön.
Det är uppenbart att det krävs en översyn av internationella konventioner som hindrar oss att agera i tillräcklig utsträckning i tid.
Det är också helt uppenbart att vi behöver anamma det norska perspektivet att bofasta också är en säkerhetspolitisk beredskapsfråga. Utan ögon och öron i skärgård, fjällmiljö och glesbygd är en nation sårbar för främmande makt. Det finns helt klart regionalpolitiska perspektiv också i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det vet jag själv som skärgårdsbo i kommunen där Gustav Vasa en gång grundade den svenska marinen.
Herr talman! I världen har vi vänner och fiender och aktörer som visar sig vara både det ena och det andra. Vi vet med säkerhet att ensam inte är stark. I Norden behöver vi varandra. Europa behöver ett smalare och vassare EU. EU behöver USA, och USA behöver EU. I en värld där Kina och Ryssland samverkar för att riva upp den regelbaserade världsordningen tjänar vi i grunden inget på att dansa tulltango över Atlanten eller på att EU agerar reaktivt. Sverige som självständig stat och unionen som sådan behöver agera mer transaktionellt, tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, lära sig det nya språket i den amerikanska administrationen och redovisa för USA att uppgörelser med Europa är gynnsamma och avgörande i ett globalt tillstånd där den regelbaserade världsordningen utmanas av gemensamma antagonister. EU och USA är båda förlorare om den transatlantiska länken försvagas i fråga om relationer, handel, försvar och säkerhet och konkurrenskraft. Europa behöver sträcka på sig och utstråla framtidstro, styrka och tydlighet. Det har visat sig framgångsrikt, inte minst i Kanadas dialog med USA.
Sverigedemokraterna är ett Europasinnat parti med EU-kritisk profil. I dagens läge är jag samtidigt den första att säga att EU behövs både mer och mindre än någonsin. EU behövs mer i frågor som är gränsöverskridande, såsom handel, ekonomiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitisk samverkan och så vidare, men betydligt mindre i form av inrikespolitisk klåfingrighet och växande byråkrati som blir till extra utgifter, tungrodd administration och en börda när vi behöver stödja försvarsindustri, annan industri och innovation inom vår union i förhållande till andra globala aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Vi behöver stärka och strukturera samarbetet med partnerländer i andra världsdelar. Jag talar om Japan, Filippinerna, Taiwan med flera i Asien, liksom länder i Latinamerika och Israel. Det är länder med olika lägen men med det gemensamt att de är demokratiska nationer i utsatta lägen. I det ena fallet handlar det om ett överhängande hot från det kommunistiska Kina och i det andra agerar islamistiska terrorrörelser som också verkar internationellt. Detta är också vårt problem. I båda fallen finns goda möjligheter till ökat utbyte, inte minst avseende handel, innovation och forskning.
När det gäller situationen för Israel och Palestina finns det all anledning att upprepa vårt stöd för Israels rätt att försvara sig efter den värsta terrorn för det judiska folket sedan andra världskriget och understryka kraven på att släppa gisslan fri, fullfölja avtalet i den bräckliga vapenvila som ännu råder, trygga humanitärt tillträde och eliminera Hamas terror.
Herr talman! Nordens sak är vår, och tillsammans kan vi i Norden verka för den regelbaserade världsordningen internationellt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Erik Hellsborn, Mona Olin och Markus Wiechel (alla SD).
Herr talman! Vad Sverigedemokraterna tycker om utvecklingen i Syrien är inte helt enkelt att förstå. Det verkar som att olika sverigedemokrater tycker helt olika. Sverigedemokraterna är till att börja med det enda parti som besökt al-Assadregimen i Syrien genom Martin Kinnunen, ledamot i EU-nämnden, och Markus Wiechel, tidigare ledamot i utrikesutskottet. Nämnde Wiechel har i två skriftliga frågor uttryckt oro över vad som händer med HTS maktövertagande i Syrien. Hur ska det gå för minoriteterna, undrar han. Han vill skydda deras rättigheter.
En annan sverigedemokrat, Nima Gholam Ali Pour, oroar sig över den turkiska bosättarpolitiken i de kurdiskdominerade områdena i Afrin som utövas "genom diverse övergrepp, som tortyr, mord och kidnappningar, för att skrämma iväg de människor som lever i Afrin". Han avslutar sin fråga till utrikesministern med att bosättarpolitiken, som strider mot internationell rätt också skapar grogrund för framtida väpnade konflikter i Syrien. Ledamoten Sara Gille instämmer och konstaterar att Syrien i dag är en av världens mest instabila regioner.
Samtidigt oroar sig ledamoten Ludvig Aspling och EU-parlamentarikern Charlie Weimers i en debattartikel över att de inte får tvångsutvisa människor till Syrien bara för att säkerhetsläget inte är bra i hela landet. Med det lite udda argumentet att tvångutvisning är bra för Syriens ekonomi försöker de få en EU-dom ändrad. Ludvig Aspling har dessutom varit tydlig med att han vill återkalla alla uppehållstillstånd för syrier, vilket betyder 180 000 människor i Sverige. Det låter som den svenska versionen av Donald Trump.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Från UD är dock beskeden klara: Flygplatsen i Damaskus är öppen för internationell trafik, men UD:s avrådan kvarstår.
Herr talman! Vad tycker Sverigedemokraterna egentligen om Syrien? Gör Sverigedemokraterna en annan bedömning av säkerhetsläget i Syrien än vad Utrikesdepartementet gör?
Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågorna.
Många är engagerade i Syrienfrågan, och det är uppenbart att det finns ett stort intresse bland inte minst sverigedemokratiska ledamöter i både riksdagen och Europaparlamentet. Det är också uppenbart att vi under lång tid och långt före Natoprocessen inför inträdet varnade för det inflytande Turkiet med allierade har på Syrien när det gäller den kristna minoriteten och hur man har förhållit sig till de kurdiska självstyrande områdena. Denna problematik har inte försvunnit efter revolutionen i Syrien då al-Assadregimen kastats ur landet.
Givetvis sätter många stor tilltro till att utvecklingen i Syrien ska gå i konstruktiv riktning och att fler ska kunna återvända för att bygga upp sitt gamla hemland och återse sina släktingar. Detta står inte i något som helst motsatsförhållande till vad vi gör för bedömning av det dagsaktuella säkerhetspolitiska läget. Här gör vi ingen annan bedömning än UD.
Men vi när definitivt en förhoppning och för givetvis en dialog med regeringen om att återvändande ska vara ambitionen så snart läget tydligt stabiliseras och HTS och de andra som styr lovar att agera konstruktivt och inte förfölja kristna minoriteter och andra som återvänder. Målsättningen är att människor från till exempel Syrien som lever i Sverige i dag och inte har medborgarskap och inte har integrerats i det svenska samhället ska kunna återvända för att bygga upp sitt gamla hemland. Många vill också detta. Det blev närmast folkjubel bland exilsyrianer, och många av dem vill återvända till sitt gamla hemland så snart det är tryggare. Denna framtid kan vi nu skönja, men det återstår att se när den blir verklighet.
Herr talman! Jag tror att SD:s politik i grunden handlar om en enda sak: att se ned på invandrare, i detta fall syrier. Det har ingen betydelse hur väletablerade de är i Sverige eller hur säkerhetsläget i Syrien är, för bort från Sverige kommer alltid att vara Sverigedemokraternas målbild. Så menar jag att en rasistisk utrikespolitik ser ut.
Efter 14 år av krig behöver Syrien omvärldens engagemang för fred och demokratisk utveckling. Vi behöver öka biståndet och minska sanktionerna, särskilt de ekonomiska. Vi behöver ge ett tydligt stöd till det kurdiskdominerade självstyret i nordöstra Syrien, ett självstyre som regeringen har ökat avståndet till för Turkiets skull för att kunna komma med i Nato. Vi behöver också fortsätta att bekämpa IS.
Sverige har en särskild relation till Syrien. Vi har länge verkat för fred och demokrati i Mellanöstern. Sverige är också hem för tusentals syrier från olika folkgrupper som sökt skydd undan al-Assadregimens terror. Vårt ansvar är att bidra till ett nytt, demokratiskt Syrien.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! När det gäller ledamoten Svennelings slutsats och andemening om att Sverige ska vara en konstruktiv kraft för att återuppbygga ett fritt och självständigt Syrien råder inget större motsatsförhållande mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Är det en rasistisk utrikespolitik att låta människor återvända som inget hellre vill än att bygga upp sitt gamla hemland, bidra till den ekonomiska utvecklingen och samhällsutvecklingen, återse äldre släktingar och rota sig igen? Många som har levt lång tid i exil har en önskan att kunna återvända och med egna händer bygga upp det egna landets ekonomi och bidra till samhällsutvecklingen. Det är väl konstruktivt om något. Det är själva motsatsen, oavsett vilka superlativ vi använder som förord framför utrikespolitik.
Vi behöver läsa det pågående och omedelbara säkerhetspolitiska läget men också sträva efter att se till att Syrien utvecklas i rätt riktning. Som nämndes i replikskiftet kommer Markus Wiechel senare i debatten att anföra Sverigedemokraternas ståndpunkter vidare.
(Applåder)
Herr talman! Jag är lite nyfiken. Jag lyssnade på Aron Emilsson, men jag hörde inte riktigt de vanliga orden. Det får mig att fundera, för det har hetat att Tidösamarbetet inte omfattar utrikespolitik. Jag blir lite nyfiken på om Sverigedemokraterna helt står bakom regeringens utrikesdeklaration. Har Sverigedemokraterna givit vidi för den svenska utrikespolitiken? Det är min första fråga, som är enkel att svara ja eller nej på.
Min andra fråga gäller våra två tillkännagivanden, som också Sverigedemokraterna stått bakom. Det ena handlar om att vi ska slopa rättshjälpsavtalet med Hongkong, som funnits sedan 2018, eftersom Hongkongs agenda inte längre skiljer sig från kommunistpartiets. Jag hade förväntat mig att det skulle komma något om detta.
Jag hade också förväntat mig att det andra tillkännagivandet, som handlar om att vi ska stötta Taiwan genom ett House of Sweden och skala upp vår relation med Taiwan, skulle tas upp antingen i regeringens utrikesdeklaration eller i Sverigedemokraternas tal. Jag hörde ingetdera.
Den tredje fråga jag skulle vilja ta upp med Sverigedemokraterna gäller terrorlistning av IRGC. Det har också varit en av de tydliga signaler som denna kammare har givit till tidigare och nuvarande regering, men jag hörde inte något om det heller, vare sig i utrikesdeklarationen, som kanske har givits vidi, eller i Sverigedemokraternas anförande.
Var står ni egentligen här, Aron Emilsson? Driver ni frågan fortfarande? Varför finns det inte med?
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågorna!
Det jag uppmärksammade och adresserade tydligast i mitt anförande var att regeringen och Sverigedemokraterna tillsammans har samordnat och framförhandlat reformagendan för svensk biståndspolitik i grunden och i detaljerna. Det är en viktig utrikespolitisk hävstång, och det är en viktig del av vår utvecklingspolitik, handelspolitik och i viss mån utrikespolitik.
I övriga delar har vi inga reglerade avtal när det gäller utrikespolitiken, vilket gör att regeringen har större frihet att själv lägga fram sin utrikespolitiska deklaration. Det är ingen sverigedemokratisk produkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Kerstin Lundgren märkte kanske att jag i mitt anförande betonade några delar som inte finns med i den utrikespolitiska deklarationen. Jag är helt övertygad om att det finns goda förutsättningar att fördjupa samarbetet också på det området framöver. Det har vi kunnat se genom en konstruktiv dialog.
Kerstin Lundgren tog upp Taiwan, som jag nämnde explicit i mitt anförande för att betona att vi behöver söka ökat samarbete med länder som Taiwan. Det har varit en sverigedemokratisk käpphäst under lång tid. Det vet Kerstin Lundgren också.
Vi har haft gemensamma positioner, ställningstaganden och ståndpunkter kring behovet både av ett House of Sweden och av att stärka ett antal olika delar av diplomatiska relationer, studentutbyten, affärsmässiga förbindelser och så vidare. Där finns det mycket mer att göra, också i försvarsindustrisamarbete och i säkerhetspolitiska samarbeten i relation till Kina.
Terrorlistning av IRGC och Iran är i grunden en sverigedemokratisk position som också kammaren och riksdagen har anammat. Vi har varit överens där, men i ett tidigt skede var det en sverigedemokratisk motion som vann gehör i utrikesutskottet, där vi hade ett tydligt yrkande om att terrorlista IRGC. Det blev en del av det betänkande som utskottet skrev fram, så där råder inte heller några åsiktsskillnader mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Vi driver naturligtvis detta fortfarande, och vi kommer inte att ge oss på den punkten.
Herr talman! Hörde herr talmannen ett ja eller ett nej på frågan om utrikesdeklarationen har fått vidi av Sverigedemokraterna? Jag hörde det inte, herr talman. Jag hörde "större frihet" för regeringen. Det låter som att det är någon som ger ett visst utrymme för regeringen och att det är Sverigedemokraterna som har den positionen. Det vore i så fall spännande att få veta.
Sedan hörde jag IRGC och House of Sweden i Taiwan nämnas, men ingenting om rättshjälpskapsavtalet. Varför? Nu har regeringen suttit i ett antal år. Varför har regeringen inte mäktat med att inta en position på dessa områden, så som kammaren har krävt? Varför har Sverigedemokraterna inte drivit den frågan och fått gehör hos regeringen? Berätta!
Herr talman! Som Kerstin Lundgren vet innebär det kompromisser när man ingår i ett samarbete. Vi i partierna har våra ståndpunkter som vi framför, men på det utrikespolitiska området är mycket av politiken ett prerogativ för regeringen.
Den utrikespolitiska deklarationen är en regeringsprodukt, som jag sa i mitt förra replikskifte. Däremot finns det en rad andra områden i utrikespolitiken där vi har haft samordning och kommit överens, inte minst när det kommer till den viktiga omläggningen av biståndspolitiken, som jag också nämnde i mitt anförande. Det är alltså ingen svår fråga att reda ut. Där står vi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Vi har ett antal möjligheter där vi säkert kan finna samsyn med Centerpartiet när det gäller de frågor som Kerstin Lundgren nämnde, såsom terrorlistningen av IRGC, hur vi förhåller oss till Hongkong i relation till Kina och, inte minst, stärkt stöd till Taiwan på en rad olika områden. Här ser jag stor potential, så där råder inget motsatsförhållande.
Herr talman! Tack, Aron Emilsson, för anförandet!
När man ska skriva sitt anförande inför den utrikespolitiska debatten märker man att de 8 minuter man har på sig är ganska kort tid, särskilt med tanke på att utrikesministern får 20 minuter på sig att prata och lägga ut texten. Det finns många saker som man inte hinner ta upp eller brodera ut riktigt, och jag tänkte gå in lite grann på en del av dessa frågor.
En av dem är att Sverigedemokraterna i dag inte är lika öppna med sitt stöd för Donald Trump som de var för några år sedan, då man bland annat nominerade honom till Nobels fredspris. Gång på gång ser vi hur partiet inspireras av Donald Trump och hans rörelse. Det är en politisk rörelse som hotar demokratin, rättsstaten och klimatåtaganden.
En sverigedemokratisk delegation åkte till USA för att hämta tips från Trumps valkampanj, och nu när Trump åter är i Vita huset är jag väldigt nyfiken på hur ledamoten ser på några av Trumps senaste utspel.
Under sina första veckor har president Trump sagt sig vilja expandera det amerikanska territoriet med Grönland, Gaza och Panamakanalen. Man har lämnat WHO och Parisavtalet, man har infört sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen ICC och man har lagt ned biståndsmyndigheten USAID i USA, bara för att ta ett axplock av de utrikespolitiska utspel som kan få långtgående globala konsekvenser.
Jag undrar därför: Vad säger ledamoten Aron Emilsson om Trumps nya utrikespolitiska linje? Det saknades i anförandet, kanske på grund av tidsbrist.
Herr talman! Till att börja med diskuterade undertecknad och Morgan Johansson just dessa frågor i P1 Morgon i morse. Där lade vi ut texten om Trumpadministrationen och hur man nu verkar i ett nytt utrikes- och säkerhetspolitiskt läge.
Som ledamoten Risberg sa finns det mycket att lägga ut texten om. Det man kan konstatera är att det är klart att Republikanerna som konservativ rörelse och Trump i vissa inrikespolitiska avseenden har en hel del gemensamt med Sverigedemokraterna. Det handlar om synen på migrationspolitik, hur man ska stödja industri och företagande och hur man verkar på en inrikespolitisk arena.
Däremot är det i ett utrikes- och säkerhetspolitiskt sammanhang mycket som skiljer oss åt. Som jag betonade i ett tidigare replikskifte finns det, både från svensk sida, från sverigedemokratisk sida och från nordisk sida, många skiljelinjer mellan oss och den nya Trumpadministrationen när det kommer till hur man ska se på nationalstaters och självstyrande områdens rätt till självbestämmande, suveränitet och integritet. Det handlar om att själv få avgöra sina säkerhetspolitiska samarbeten och så vidare. Det gäller naturligtvis Grönland. Det gäller Panamakanalen. Det gäller hur man ser på handelskrig med vänligt sinnade grannstater och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Men precis som jag nämnde tror jag att vi över alla partigränser och även i Europa och EU måste bli bättre på att läsa den nya administrationens språk för att kunna visa vad våra förväntningar är och visa tydlighet, styrka och ambition i förhandlingarna som komma skall, för det är en transaktionell administration. Vi kan stå i ett hörn med en äldre form av plakatpolitik och hoppas att Trumpadministrationen ska agera annorlunda, men jag tror att det är bättre att ha beredskap för att svara med samma mynt när så krävs men också att söka konstruktivt samarbete när vi kan. Vi har som sagt Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea med flera som hotar vår gemensamma säkerhet.
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Tyvärr lyssnade jag inte på radion i morse; jag hade helt enkelt inte tid för det.
Jag vill lyfta fram en annan fråga som ledamoten Emilsson tog upp i sitt anförande. Den gäller Israel.
Vi vet ju nu att Sverigedemokraterna har en enorm vurm för Israel - lite märkligt med tanke på partiets nazistiska rötter. Samtidigt säger ledamoten att man står upp för internationell rätt och en regelbaserad världsordning, så jag tänkte helt enkelt fråga om Sverigedemokraterna anser att ockupationen av Gaza och Västbanken inklusive östra Jerusalem är illegal och att Israel i enlighet med Internationella domstolens utlåtande bör nedmontera bosättningarna.
Herr talman! Vi har vid många tillfällen deklarerat vår syn på Israel-Palestina-problematiken och den regionala konflikten i Mellanöstern. Det är helt uppenbart att man behöver hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
Först och främst utgör Israel som kanske den enda välfungerande demokratiska staten i Mellanöstern en frontstat mot det vidriga internationella terrorhot som de islamistiska terrorrörelserna utgör, inte bara i närområdet utan också globalt och med sympatisörer i vårt eget land. Därför behöver man vårt otvetydiga stöd.
Det är naturligtvis så att vi värnar och står upp för vapenvilan, som nu är bräcklig. Den behöver hålla, både för det humanitära tillträdet och för bättre villkor för civilbefolkningen, men då måste också gisslan frisläppas och det internationella samfundet ha en konstruktiv dialog med Israel.
Återigen: Om man ska kunna nå framgång behöver man förstå motståndarens argument men också argumentera på samma språk. Här finns mycket att arbeta med. Men vårt stöd för Israel är otvetydigt, liksom stödet för civilbefolkningen i Gaza.
Herr talman! Tack till ledamoten Emilsson för anförandet!
En av Ukrainas högsta drömmar just nu är ju att få bli medlem i Europeiska unionen. Det är inte en slump, utan det är så därför att det är genom vår gemenskap i Europa som vi bygger styrka. Inte ens ett land som är så stort som Ukraina är starkt av sig självt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Ledamoten Emilsson - Aron - säger i sitt anförande att han vill se ett smalare och vassare EU. Han kallar sig nordist, vilket gläder mig. Jag är också nordist; jag tycker att det är viktigt.
Jag noterar att i Norge har debatten om EU-medlemskap blossat upp ordentligt nu, på grund av kriget i Ukraina men också på grund av den nya administrationen i USA. Island ska inom ett år ha en ny folkomröstning om EU-medlemskap därför att det är fler och fler som ser att den här gemenskapen är viktig.
Tidigare har Sverigedemokraterna velat lämna EU. Sedan har man ändrat position till att vilja utvärdera medlemskapet - även om vissa sverigedemokrater fortsätter motionera om att ta ned EU-flaggan bakom mig här i kammaren. Jag undrar om det är så att Sverigedemokraterna äntligen har bytt position på riktigt. Man vill, som Aron sa, ha ett smalare och vassare EU. Vill man därför fortsätta vara med i EU? Har man bytt position till att inte längre vilja lämna EU? Det skulle vara glädjande att höra för mig och för alla som tror på den regelbaserade världsordningen och tror att Sverige är starkare tillsammans med andra.
Herr talman! Tack, Joar Forssell, för frågorna!
Ja, Sverigedemokraterna strök utträdeskravet 2019 i förhållande till den tidigare ambitionen att lämna Europeiska unionen. Det är ju ett tag sedan. Det är helt riktigt något som vi inte alls driver i dag.
Däremot finns det ett väldigt stort värde, tror jag, i att förmå Europeiska unionen att bli just smalare och vassare. Som jag betonade tidigare har den form av både administrativ och byråkratisk överbyggnad som nu råder varit otroligt ogynnsam för EU:s möjligheter att möta konkurrensnackdelar i förhållande till Kina och andra länder som är starka på världsmarknaden och som har ett helt annat sätt att förhålla sig till regler och överenskommelser. Man har satt käppar i hjulet för de egna möjligheterna till forskning och innovation och industriell utveckling, bland annat genom en alltför symbolartad klimat- och miljöpolitik som inte har varit realistisk, enligt vårt sätt att se det.
Definitivt är det så som jag också sa att EU behövs mer än någonsin. Det är kanske inte varje dag man hör en sverigedemokrat säga det, men det bygger på dagens säkerhetspolitiska läge. Ensam är inte stark. Vi behöver ett starkt Norden i EU, och vi behöver ett starkt EU i Europa i de här frågorna.
I dag har vi rörelser både på vänsterkanten och på den högerextrema kanten som har ett väldigt märkligt förhållningssätt i sitt stöd för Ryssland i kriget mellan Ryssland och Ukraina och i förhållande till sanktionsinstrumenten mot Ryssland för att kunna utmanövrera Ryssland och se till att Ukraina vinner kriget. Tidigare har bara motståndet på högerkanten uppmärksammats, men det är minst lika utbrett på vänsterkanten - till exempel i den socialistiska ledningen i Slovakien.
Herr talman! Det är väl känt att Sverigedemokraterna strök att man vill lämna EU och i stället skrev in att man vill utvärdera medlemskapet. Av många har den skrivningen tolkats som att Sverigedemokraterna har velat tilltala både de väljare som inte tycker att det är så viktigt att lämna EU och de väljare som väldigt gärna vill lämna EU - och kanske inte bara väljare. Kanske har det här också varit viktigt internt i Sverigedemokraterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det vi nu ser i utrikesdebatten i Sveriges riksdag är att Aron Emilsson flyttar den här positionen ytterligare. Den positiva EU-retorik som vi hört från Aron Emilsson i dag har vi aldrig tidigare hört från Sverigedemokraterna.
Därför undrar jag en sak om den här positionsförflyttningen. Är det så att vi här i kammaren i dag ser hur den mer radikala falangen av Sverigedemokraterna, med Jomshof som i dagarna har varit mycket i medierna och kanske Tobias Andersson som har varit kritisk mot EU, har förlorat ytterligare en strid i Sverigedemokraterna? Har Sverigedemokraterna permanent bytt retorik? Kommer de att vara EU-positiva framöver, i strid med den radikala falangen?
Herr talman! Det är lite underhållande att höra Joar Forssells argumentation bakom det vi samtalar om nu, men jag skulle inte dra alltför stora växlar på det.
Det jag sa var att Sverigedemokraterna är ett Europasinnat parti med EU-kritisk profil. Det måste man klara av att vara samtidigt. Jag tror att det går. Vi har många länder som har en ledning som verkar konstruktivt i Europeiska unionen i dag som också har synen att EU behöver bli smalare och vassare.
Är det EU-positiv retorik? Ja, kanske i Liberalernas värld. Men för min del handlar det om att vara sund och balanserad i synen på Europeiska unionen och vad man faktiskt ska ägna sig åt. Man ska inte ägna sig åt att förbjuda villaägare att elda ris på sin egen gräsmatta eller något annat dumt, utan man ska ägna sig åt att försöka samla sig i en säkerhetspolitiskt väldigt svår tid.
Precis som jag sa behövs EU mindre i form av inrikespolitisk klåfingrighet men mer i form av utrikespolitisk samling. Det är den vägen vi behöver gå.
