Hans Eklind (KD) svarade Eva Lindh i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 december” den 18 dec 2024.
Eva LindhS· i en replikJag tackar för möjligheten att upprepa det som handlar om den verklighet som den SD-styrda regeringens budget faktiskt innebär. Den innebär noll kronor i ökade generella statsbidrag. Det som ledamoten hänvisar till är ju…Herr talman! Vår svenska välfärdsmodell har varit en hörnsten för vårt samhälle. Den har gett oss något unikt - ett jämlikare samhälle med hög sysselsättning och trygghet för alla. Detta har inte bara stärkt vårt samhälle utan också bidragit till en stark och stabil ekonomisk utveckling.
Välfärden ska vara just för oss alla, oavsett bakgrund och inkomst. Det ska inte spela någon roll om du har pengar på banken eller om du har en sjukdom som kräver behandling. Vården ska vara behovsstyrd, inte plånboksstyrd. Alla barn ska ha rätt till en bra skola, oavsett föräldrarnas inkomst. Och vi ska ge våra äldre en värdig och trygg omsorg, oavsett var de kommer ifrån.
Men vi vet att välfärden inte är självklar. Välfärden är inget vi kan ta för givet, och vi måste ständigt kämpa för att den ska fungera för oss alla.
Nu står vi inför en allvarlig utmaning. Här och nu leder den pågående kostnadskrisen på många håll till nedskärningar - färre kollegor på nattpassen, färre sjuksköterskor och undersköterskor, större barngrupper i skolan och längre köer till vårdcentralerna. Vi ser hur samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras när det inte finns tillräckligt med resurser. Vi har en vårdkris och de värsta nedskärningarna i skolan på 30 år. Och den SD-styrda regeringen lägger exakt noll kronor i generella statsbidrag.
Herr talman! Den SD-styrda regeringen har inte prioriterat välfärden. Trots tuffa tider väljer regeringen att inte tillföra tillräckliga resurser. Påstådda satsningar på välfärden har i reella termer inte ens kompenserat för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft.
Regeringens bästa gren är i stället att ge mer till dem som redan har: skattesänkningar för de rikaste och rotavdrag för dem som redan har. Skillnaderna mellan oss svenskar ökar. Ojämlikheten och segregationen ökar i takt med den SD-styrda regeringens ovilja att se verkligheten. Det är inte så vi bygger ett starkt samhälle.
Vi socialdemokrater vill något annat. Vi lägger 6 miljarder mer i generella statsbidrag och totalt 15 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner - till skolan, sjukvården och all annan viktig verksamhet. Vi vet att en stark välfärd minskar klyftorna, ökar tryggheten, stärker jämställdheten och skapar hopp. Det handlar om att skapa ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle, där välfärden fungerar för alla och inte enbart för dem som har råd att betala sig förbi systemet.
Vi vet att det krävs mer personal och bättre arbetsvillkor för att säkerställa en god välfärd. Och vi vet att den svenska välfärden kan och måste bli bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Därför vill vi socialdemokrater också införa en ny princip för statens budget: en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Detta skulle innebära en bottenplatta och ge en tryggare grundfinansiering av vår välfärd. Det skulle inte bara ge kommuner och regioner tryggare finansiering utan också bättre förutsättningar att planera sin verksamhet.
Herr talman! Alla kommuner och regioner får nu otillräckliga resurser för att klara sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Små kommuner på landsbygden har de tuffaste utmaningarna och drabbas särskilt. Och just då väljer den SD-styrda regeringen att ta bort de särskilda resurserna till gles- och landsbygdskommuner.
Den S-ledda regeringen införde 2022 ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar. Stödet fördelas till de 70 kommuner som har de tuffaste utmaningarna och till de minsta kommunerna. Nu tas detta stöd bort. Det är galet, och det är illa för dem som lever och verkar i dessa kommuner, särskilt eftersom vi kanske om ett år får ett nytt utjämningssystem som kan utjämna mer.
Detta kommer att påverka livet för alla dem som lever och verkar på landsbygden. I mitt hemlän Östergötland innebär det att Boxholm får 2,7 miljoner mindre, Vadstena 3 miljoner mindre, Valdemarsvik också 3 miljoner mindre, Ydre 2,5 miljoner mindre och Ödeshög 2,7 miljoner mindre. Det är stora resurser, och det betyder verkligen mycket för de här små kommunerna. Och detta är alltså utöver att regeringen inte ger de stöd som behövs för att klara välfärden.
Den SD-styrda regeringens prioriteringar är kristallklara. De prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i storstadsområden före en förbättrad välfärd och service för människor på landsbygden. Före valet pratades det om hjärtlandet och att det skulle gå att leva både i och utanför de stora städerna. Nu ser vi hur det gick med det.
Vi socialdemokrater vill gå en annan väg. Vi föreslår ett kraftfullt gles och landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar om stöd för utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi prioriterar satsningar på en god välfärd för alla människor och inte enbart för välbeställda människor i storstaden.
Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Hela Sverige måste få likvärdiga förutsättningar för att hela Sverige ska kunna leva och växa. Det är en fråga om rättvisa och sammanhållning.
Herr talman! Samtidigt vet vi att välfärden står inför en enorm kompetensutmaning. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningar kommuner och regioner står inför. Fram till 2030 behövs hundratusentals nya medarbetare. Vår befolkning åldras, och fler kommer att behöva omsorg och vård. Det kräver både resurser, rimliga arbetsvillkor och satsningar på utbildning och kompetensförsörjning.
Att regeringen och Sverigedemokraterna i detta läge väljer att minska utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska insatser är rent av märkligt. Jag frågar mig ofta om de inte ser den verklighet som vi har i det här landet.
Herr talman! Konsekvenserna av åratal av privatiseringar och avregleringar borde vara uppenbara för alla. När skattemedel som ska gå till skolböcker, lärarlöner, omsorgsplatser och sjukhussängar i stället tas ut i vinster och hamnar i privata fickor betalar vi alla priset. Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten och spä på segregationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Barns utbildning har blivit en handelsvara, och pengar som behövs i våra klassrum tas i stället ut som vinst av internationella riskkapitalister. Sverige är det enda land i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen.
Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård - inte till stora vinstuttag eller välfärdsbrottslighet. Låt oss se sanningen i vitögat och göra något åt detta. Sätt stopp för vinstjakten och för möjligheterna till välfärdsbrottslighet!
Herr talman! Skjutningar, hot och sprängningar fortsätter att sprida skräck, oro och otrygghet i vårt land. Det kommer att krävas uthållighet och satsningar på att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet. Men det måste också innebära resurser för att stärka det förebyggande arbetet och stoppa nyrekryteringen. Det krävs rejäla investeringar. För varje satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen.
Det är helt verklighetsfrånvänt att man inte gör detta nu. När vi pratar om satsningar på välfärden pratar vi också om resurser till det brottsförebyggande arbetet. Så kan människor få bättre möjligheter att i stället få ett jobb och kunna bidra till samhället.
Herr talman! Sverige kan bättre än historiska nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar för de mest välbeställda. Det handlar om äldreomsorgen. Vi måste investera i de människor som tar hand om våra äldre - de som har bidragit till vårt samhälle - och säkerställa att de har rätt kompetens och goda arbetsvillkor.
Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar, och det måste vi göra någonting åt. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir alltmer otillgänglig och att köerna ökar. Den SD-styrda regeringens budget tar inte alls hänsyn till den verklighet vi står inför.
Vi socialdemokrater kommer däremot att fortsätta kämpa för en välfärd som fungerar för alla. Det är så vi bygger ett samhälle där människan, inte marknaden, står i centrum. Det är så vi stärker tilliten, sammanhållningen och framtidstron i hela Sverige. Det är så vi försvarar och utvecklar den svenska välfärdsmodellen.
(Applåder)
Herr talman! Socialdemokraterna upprepar ordet vårdkris som något av ett mantra.
I ett tidigare replikskifte med ledamoten Eva Lindh nämnde jag förutsättningarna i regionernas budgetar för kommande år. 18 av 21 regioner beräknas göra ett överskott eller vara helt i balans, det vill säga göra ett nollresultat. Det spänner över en vidd. Västra Götalandsregionen beräknas göra över 1 miljard i överskott, så uppenbarligen finns pengar i regionerna. 2027 beräknas alla regioner göra ett överskott. Totalt gör då regionsektorn 10,2 miljarder i överskott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Det ska också sägas att alla regioner inte har höjt skatten, utan det är 2 av 21 som har valt att göra det. Övriga har ändock ett överskott att se fram emot i finanserna. Ordet vårdkris stämmer alltså inte med den plan som regionerna själva lägger fram. 14 av 21 regioner har inte lagt några varsel alls i verksamheten och inte heller gjort några uppsägningar.
Ledamoten Eva Lindh pratade i sitt anförande om kompetensförsörjning inom offentlig verksamhet. Samtidigt har Socialdemokraterna ondgjort sig över uppräkningar av den statliga skiktgränsen, det vill säga gränsen för när man betalar statlig skatt. Jag kan dra mig till minnes hur det såg ut till exempel 2001. Då var skiktgränsen för statlig skatt 21 000 kronor i månaden. Om den gränsen skulle ligga kvar utan att man hade räknat upp den skulle nästan alla medarbetare inom offentlig verksamhet i dag betala statlig skatt med Socialdemokraternas politik.
Hur skulle det då gå med kompetensförsörjningen? Varför skulle dessa personer välja att jobba i offentlig verksamhet när Socialdemokraterna tänker straffbeskatta dem hela vägen in på deras egna bankkonton?
Herr talman! De flesta som jag pratar med säger att de har svårt att gå hem efter arbetsdagen. De måste springa fortare, har färre kollegor och känner att de inte gör det som var anledningen till att de valde yrket. Till exempel pratade jag med en läkare hemma i Östergötland som sa: Jag valde att bli läkare för att jag ville hjälpa och stötta. Nu har jag så få kollegor att det inte längre känns som att jag gör det. Därför funderar jag över om jag verkligen vill fortsätta med detta.
Jag tror att detta är ett större problem för alla dem som jobbar i välfärden. De känner faktiskt stor oro för att de inte kan ge den välfärd, vård och omsorg som de verkligen vill ge.
Om man ska tro riksdagsledamoten verkar det nästan vara frid och fröjd ute i regionerna. Ser inte ledamoten verkligheten där ute? Vi har en vårdkris i hela Sverige. Den är särskilt uppenbar i några län, men det är en vårdkris i hela landet.
Det är inte så att allting kommer att bli bättre nästa år. Denna regering väljer att inte ge en enda krona mer i generella statsbidrag trots att man borde se hur verkligheten ser ut. Varför gör man detta? Varför driver inte Sverigedemokraterna på för att stärka en välfärd som jag vet att de allra flesta i Sverige vill ha? De vill fortsätta att ha en utveckling av den svenska välfärdsmodellen. Varför gör inte Sverigedemokraterna detta?
Herr talman! Jag noterade att ledamoten egentligen inte alls bemötte detta med att regionernas egen bild är att de kommer att göra starka resultat kommande år och under hela planperioden.
Men det som är mest beklämmande är att ledamoten inte nämnde någonting om det som jag sa om kompetensförsörjning och Socialdemokraternas önskan om att införa statlig skatt på i stort sett alla välfärdens medarbetare i Sverige. Det är ju det ni säger när ni inte vill räkna upp skiktgränsen för statlig skatt. Fler kommer att få betala mer skatt på sin lön med er politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Jag förstår då att ni nämner ordet vårdkris, för det är det som det kommer att bli med er politik. Vem skulle vilja utbilda sig till undersköterska? Vem vill utbilda sig till sjuksköterska? Vem vill utbilda sig till läkare? Vem vill vara ett vårdbiträde? Vem vill stärka välfärden när ni enbart, med er politik, kommer att se till att straffbeskatta dessa människor med så mycket kommunal skatt som möjligt och med statlig skatt? Det är det ni säger när ni inte vill räkna upp skiktgränsen för den statliga skatten.
Den skulle träffa betydligt fler i samhället generellt. Men nästan alla välfärdens medarbetare skulle träffas fullt ut av er politik när det gäller statlig skatt. Det är fakta. Det är bara att titta på de gamla tabellerna. Där ser ni ganska snabbt vad detta skulle innebära.
Ledamoten pratar om fler kollegor. Jag kan titta på min hemkommun Gävle. Jag förstår att ledamoten inte kan ha alla förutsättningar för vad som sker i min kommun klara för sig, men jag ska ge ett exempel. Från Socialdemokraterna har man i 30 år lovat att minska barngrupperna. Nu när man har chansen, när antalet barn i förskolan minskar, säger man upp förskolepersonal i stället för att uppfylla sitt vallöfte. Det är det som är er verklighet. Det är så ni gör era prioriteringar.
Det är lätt att stå här i riksdagen och säga att det är här ansvaret ligger. Men det är kommunerna och regionerna som måste göra sina prioriteringar, och vi skjuter till statsbidrag för att möjliggöra det.
Herr talman! Jag hoppas att riksdagsledamoten slant lite på orden. Han räknade upp undersköterskor och vårdbiträden som om de skulle drabbas av skiktgränsen. Vet riksdagsledamoten vad undersköterskor och vårdbiträden tjänar?
Vårdkrisen och de bristande resurserna till välfärden drabbar just undersköterskor och vårdbiträden väldigt hårt. De får inga tusentals kronor i skattesänkningar nästa år. De får inte de resurser som denna SD-regering har prioriterat att ge till dem som har mest. Det de får nästa år är färre kollegor. De måste springa fortare. Och de kan se att det är några som fortsätter att ta ut vinster från välfärden - resurser som skulle ha kunnat gå till att förstärka välfärden. Det är detta som de får i present av Sverigedemokraterna. Det är inte värdigt.
(Applåder)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men till slut kände jag att jag nog måste göra det.
Ledamoten Eva Lindh har i en replikväxling tidigare sagt att vi minskar på statsbidragen, och nu säger hon att vi inte tillför en enda krona mer. Då tänker jag så här: Slant ledamoten på orden?
Fakta är ju att vi har höjt statsbidragen. Det är 16 miljarder i generella statsbidrag. De ligger permanent som en höjning. Dessutom tillför vi medel nästa år till hälso- och sjukvården. Så nog görs det en satsning. Sedan kanske den inte är lika stor som ledamoten vill. Vi vet sedan tidigare debatt, för ett år sedan, att det aldrig är tillräckligt. Men nog måste väl ledamoten korrigera sig själv när hon säger att vi inte har tillfört en enda krona ytterligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar för möjligheten att upprepa det som handlar om den verklighet som den SD-styrda regeringens budget faktiskt innebär. Den innebär noll kronor i ökade generella statsbidrag.
Det som ledamoten hänvisar till är ju tidigare uppräkningar, att de ligger kvar. Tack så mycket för att man inte tar bort dem!
De ökade statsbidrag som man har tillfört är inte i reala termer ens en kompensation för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft dessa år. Det blir alltså i reala termer faktiskt mindre pengar. Och när man nu inte tillför mer resurser i generella statsbidrag kommer det naturligtvis att påverka verksamheterna.
Jag uppskattar ledamotens engagemang när det gäller barns och ungdomars psykiska ohälsa. Men när man inte tillför mer resurser till vården och kommunerna kommer det att innebära negativa förutsättningar för vården till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Bekymrar inte det riksdagsledamoten, med tanke på ledamotens engagemang, som jag uppfattar är ärligt?
Herr talman! Tack, Eva Lindh, för motfrågan!
Jag pratar gärna om psykisk ohälsa. Det borde vara en prioriterad fråga för alla. Det är ett av de absolut viktigaste politiska problem som vi har att ta itu med. Denna regering genomför nu en historisk satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är jag oerhört stolt över, för jag vet att vi kristdemokrater i mångt och mycket ligger bakom den prioriteringen.
Men låt mig slå fast för dem som lyssnar på den här debatten och på Eva Lindh att vi ger tillskott. Det ligger alltså nu generellt 16 miljarder i permanent höjda statsbidrag. Nästa år, 2025, tillförs hälso- och sjukvården 18 miljarder kronor.
Det handlar om sektorsbidraget på 2 miljarder. Det handlar om att korta vårdköer. Det handlar om att satsa 1 miljard för en bättre cancervård och så vidare. Jag tycker också att det ligger en liten juvel mitt i detta, nämligen att vi nu satsar 250 miljoner kronor på att få till den nationella vårdförmedlingen så snabbt som möjligt. Människor kan bo i en region där man inte kan få en operation utförd i tid, och det kan finnas platser i en annan region. Den nationella vårdförmedlingen ska se till att det inte ska vara helt avhängigt av var man bor i Sverige när det gäller att kunna få operation eller vård i tid. Detta tror jag är oerhört viktigt.
En effektivitetsdelegation tillsätts också för att hjälpa de regioner som behöver hjälp att få en bättre struktur på sin verksamhet. Det ligger en rad både korta och långsiktiga åtgärder i budgeten.
Vi satsar 6 miljarder ytterligare än i vårändringsbudgeten. Nu tillför vi 2 ytterligare miljarder i sektorsbidrag för 2025. Vi kommer att fortsätta att ligga på så att vi får en bättre fungerande hälso- och sjukvård.
Den ambitionen har vi, och den tillför vi också medel för att kunna förverkliga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Herr talman! Nu gäller debatten den budget som nu ligger. Det är bra att man inte tar bort de generella statsbidrag som man har tillfört tidigare. Men min och vår socialdemokratiska poäng är att det krävs mer resurser för att skydda och rädda välfärden.
Det tillför inte den SD-styrda regeringen. Det är noll kronor i generella statsbidrag. Vi tillför 6 miljarder mer. Om man räknar alla de resurser som vi ger för att korta köerna i sjukvården, till personalsatsningar, till skolan och till allt annat som vi gör handlar det om 15 miljarder mer än i den SD-styrda regeringens budget. Det är vad vi talar om, och det är det som jag sagt skulle göra skillnad.
Det som är problematiskt är att även om ledamoten framhåller att man har några särskilt riktade satsningar på saker i sjukvården innebär det att när man inte ger de satsningarna blir det en skillnad. Man ger lite bara till vissa saker.
De generella statsbidragen ger möjligheter för att jobba med det som är viktigt i just den regionen som man har. Jag har haft debatter med till exempel ledamoten Jan Ericson, som har varit väldigt upprörd när vi har tillfört stora riktade statsbidrag. Det är därför som det är så förvånansvärt att man inte gör några satsningar på de generella statsbidragen.
Jag är faktiskt på allvar bekymrad över bland annat alla de barn och ungdomar som har problem med sin psykiska ohälsa och som behöver hjälp. Jag är orolig för att den här budgeten kommer att innebära att de investeringar som behövs inte kommer att finnas.
Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!
Ledamoten har snart varit riksdagsledamot i tio år. Jag tänker att det kanske är bättre när man står i talarstolen att tala om sina egna förslag och varför man möjligtvis inte tycker om regeringens förslag. Men att fara med osanning genom att slänga sig med ord som historiska nedskärningar är faktiskt bara att vilseleda alla de människor som nu lyssnar på debatten.
Socialdemokraterna har regerat flera år innan. Jag undrar varför man inte gjorde några av de saker som man nu säger att man behöver göra och som bland annat skolan behöver. Nu tar Liberalerna tag i många av skolans problem. Vi driver nu många olika utredningar inom skolan som behövs för att komma till rätta med de stora problem som finns inom skolan.
Det pågår utredningar om att förbättra elevhälsan och mer obligatorisk undervisningstid för de elever som behöver det. Det finns en läroplansutredning och en utredning som stärkt trygghet och studiero i skolan. Vi tittar också över den nationella skolpengsnormen för ökad likvärdighet.
Vi utvecklar lärar- och förskollärarutbildningen, vi tittar på likvärdiga betyg och meritvärden, och minskad administration och reglering av förskollärares och lärares tid. Det är bara några exempel. Samtidigt skjuter vi också till riktade pengar till just skolan.
Även om inte bidragen finns i de generella statsbidragen finns det, som vi båda har hört här tidigare, satsningar på vården och skolan i detta. Att tala om historiska nedskärningar är inte riktigt sant när vi faktiskt nu lägger fram en skolbudget som är näst störst på 20 år tillsammans med de reformer som görs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för frågan!
Låt oss tala om skolan. Den brinner jag också mycket för. Det är inte jag som säger att det är de största nedskärningarna i skolan på 30 år. Det är lärarfacket självt som säger att det är de största nedskärningarna på 30 år.
Låt oss se på hur det faktiskt ser ut i skolan. Om man inte ger mer resurser till en skola som verkligen behöver det kommer det att påverka kvaliteten i utbildningen, och det påverkar arbetsvillkor och annat.
Jag vill ta upp en fråga, när jag nu får möjligheten att ta den med Liberalernas ledamot. Det gäller det här med privatiseringar och marknadiseringen. Det påverkar också skolan väldigt mycket. Det innebär att de resurser som vi gemensamt fattat beslut om, oavsett vilken budget vi nu står bakom, och som var avsedda att gå till skolan inte gör det.
Vi har sett exempel på exempel där vinster tas ut och stoppas i fickan på enskilda personer i stället för att gå till den viktiga undervisningen. Jag är helt övertygad om att vi båda vill ha en bra skola. Varför gör man då inte någonting åt den här situationen?
Det brister i resurser. I reala termer är det inte en ökning. Det brister därför att de skattepengar som ändå har avsatts inte går till det som det var meningen att de pengarna skulle gå till.
Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågan!
Vi har inga skygglappar inom Liberalerna för de misslyckanden som finns inom marknadiseringen av skolan. Men att alla privata skolor är dåliga köper jag inte.
Det finns jättemånga bra fungerande skolor. Att man får en valfrihet både som föräldrar och som elev för att kunna ha just den skola som ens barn behöver tycker jag är bra. Det är också bra för lärarna att det finns en mångfald att välja bland.
Vi måste titta på helheten när det gäller problemen. Det har funnits vissa problem inom friskolesektorn. Det tar vi nu tag i tillsammans med de andra delarna som jag precis nämnde.
Ett jättestort problem som Socialdemokraterna är ytterst ansvariga för är kommunaliseringen av skolan som gjordes. Det är den stora orsaken till att vi i dag inte har en jämlik och kompensatorisk skola som vi ska ha just för att varenda unge ska kunna klara skolan.
I dag skiljer det uppemot 70 000 kronor mellan de kommuner i Sverige som satsar mest och de som satsar minst per elev. Det betyder att det är en jättestor skillnad på vilken kommun du bor i om du ska få den undervisning du vill ha.
Om både jag och ledamoten vill att vi ska ha en bra skola för alla barn och elever borde vi säkra att ersättningen och förutsättningarna blir lika var än i landet man bor.
Socialdemokraterna har en historia av att faktiskt kunna ändra sig, vilket jag tycker är bra. Man har till exempel ändrat sig om både Nato och kärnkraft.
Nu är det kanske dags att man ändrar sig och inser att vi behöver förstatliga skolan igen och att kommunaliseringen bara har varit dålig. Kan Socialdemokraterna tänka sig att ändra sig i den här frågan?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner
Herr talman! Nej. Det vi behöver ändra, och det som vi behöver göra för att stärka skolan och förutsättningarna för att alla barn ska få en bra skola är först och främst att ge mer resurser. Vi ser att skillnaderna mellan olika skolor men också skillnaderna mellan olika barns skolresultat nu ökar. Det är inte rimligt. Vi behöver ha en jämlik skola som är bra för alla.
Nummer två är att ta bort vinstjakten. Ledamoten säger att det finns vissa skolor som är bra. Ja, men det finns också många skolor som tar ut alldeles för mycket vinst som egentligen skulle gå till den undervisning som är bra för barnen. Tar man bort resurser innebär det att skolan blir sämre.
Jag har själv jobbat i skolan, och jag vet hur mycket storleken på klasserna och omfattningen av kringresurserna betyder. Skolan är viktig för alla barn, och skolan måste vara bra för alla barn. Det krävs mer resurser, det krävs bättre förutsättningar och det krävs att de pengar som har avsatts för skolan också går till skolan, inte till vinster.
