Riksflödet
Logga in
Replikerade på Utrikesministern Maria Malmer Stenergard ·

Jacob Risberg (MP) om Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Jacob Risberg (MP) svarade Utrikesministern Maria Malmer Stenergard i en replik om Särskild debatt om situationen i Mellanöstern i debatten ”Protokoll 2024/25:23 Fredagen den 25 oktober” den 25 okt 2024.

Utrikesministern Maria Malmer StenergardM· i en replikRapporten från FN:s undersökningskommission innehåller allvarliga uppgifter. Regeringen kommer att studera de uppgifterna mycket noga. Låt mig dock ta tillfället i akt att understryka regeringens principiella ståndpunkt…
Replikskiftet · 16 repliker

Herr talman! Regeringen har en mycket tydlig linje när det gäller konflikten i Mellanöstern. Den går att sammanfatta i fyra punkter.

För det första: Israel har rätt att försvara sig, men det måste ske i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Här är det tydligt att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen och för att öka såväl inflödet av som tillgången till humanitärt stöd.

För det andra: Vi måste mildra det humanitära lidandet i Gaza.

För det tredje: Bosättarvåldet måste få ett slut och vägen mot en tvåstatslösning ta sin början.

För det fjärde: Mellanösterns konflikter ska inte bli Sveriges konflikter. Vi måste minska polariseringen som motsättningarna i Mellanöstern för med sig, inte underblåsa och spä på den.

Mitt inledningsanförande ägnade jag till stor del åt att tala om Israels ansvar för att öka det humanitära tillträdet, möjliggöra UNRWA:s fortsatta viktiga arbete för att få ett slut på bosättarvåldet och ta tydliga steg mot en tvåstatslösning. På dessa punkter är regeringen tydlig. Detta omsätter vi i både ord och handling, till exempel genom sanktioner mot extremistiska bosättare. Sverige agerar också lokalt för att palestinierna på Västbanken ska få genomföra den ekonomiskt viktiga olivskörden.

Herr talman! Det räcker dock inte att ställa krav på Israel. För att deeskalera konflikten i Mellanöstern och på sikt uppnå en tvåstatslösning måste fler ta sitt ansvar. Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och därmed också för att förhindra en ytterligare upptrappning.

EU har agerat för att hålla Iran ansvarigt för det destabiliserande agerandet, både i Mellanöstern och bortom regionen. I förra veckan skärpte EU än en gång sina sanktioner, denna gång under den sanktionsregim som riktar in sig på Irans drönar- och missilprogram, inklusive Irans militära stöd till Ryssland och till väpnade grupper i Mellanöstern och Rödahavsregionen.

Regeringen verkar också för EU-enighet för terroristlistning av det islamiska revolutionsgardet, något som statsministern gjorde senast vid Europeiska rådet i förra veckan.

Terrororganisationerna Hamas och Hizbollah bär också ett stort ansvar för 7 oktober-attackerna och den eskalering som följde. Hamas bör inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Fortsatt israelisk ockupation är inte heller ett alternativ. Vi vill i stället se ett enat Gaza och Västbanken under ett legitimt demokratiskt styre av en reformerad palestinsk myndighet. Att stärka den palestinska myndigheten är också det bästa sättet att politiskt försvaga Hamas.

Samtidigt har EU fattat flera beslut om sanktioner mot ledande företrädare för Hamas. Sverige stödde inrättandet av en särskild sanktionsregim för att på ett mer effektivt sätt kunna kringskära Hamas finansiering, även detta för att försvaga organisationen.

I förra veckan dödades Hamasledaren Yahya Sinwar. Som statsministern sa är det inte en person som kommer att vara saknad. Men framför allt kan det, som Tysklands ambassadör i Tel Aviv noterade, kanske öppna dörren för något hoppfullt: den oskyldiga gisslans återvändande och ett slut på kriget. Låt oss hoppas att han har rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

(Applåder)

Herr talman! Ja, låt oss hoppas att han har rätt. Men vi är i ett läge där det inte räcker med förhoppningar och ord, utan det måste till handling från det internationella samfundet för att lägga press på alla parter för att försöka deeskalera situationen. Vår huvudkritik mot regeringen är att den handlingen saknas. Orden finns där, men handlingen saknas.

Jag ska ta ytterligare ett exempel på något som utrikesministern skulle kunna göra. Utrikesministern tog upp bosättarvåldet och sanktioner mot bosättarna. Det är bra. Det är rätt. Det måste vi göra.

De illegala bosättningarna har byggts ut kraftigt de senaste 20-25 åren. Vi talar om 600 000-700 000 illegala bosättare. Internationella domstolen slog i somras fast att detta är kriminellt: Detta är brottsligt. Ändå fortsätter EU nu att handla med bosättarnas varor. De har ju tillträde till EU:s marknad, och därmed understöds bosättarna.

När utrikesministern nu pratar om sanktioner mot bosättarna är min fråga: Är hon beredd att ta initiativ i EU för att stoppa bosättarnas varor från att komma in på EU:s inre marknad? Det skulle nämligen vara ytterligare ett exempel på hur man kan sätta press på just Israel i den här situationen.

Herr talman! Regeringen har flera gånger gått från ord till handling mot alla destruktiva parter i den här konflikten - mot extremistiska bosättare på Västbanken, mot terroristorganisationen Hamas och inte minst mot regimen i Iran - med just sanktioner. Men möjligheterna till dialog finns ändå.

Vill Morgan Johansson verkligen sätta stopp för ett av de viktigaste forumen, som han var inne på i sitt förra inlägg, när det gäller dialog mellan EU och Israel, där vi också har en möjlighet att förmedla skarpa budskap, nämligen det associeringsavtal som finns med Israel? Vi menar att det behövs mer dialog och mer möjligheter att utöva påtryckningar också när det gäller skarpa budskap mot bosättarvåldet.

(Applåder)

Herr talman! Problemet är att det inte förs någon sådan dialog. Den här diskussionen tas upp av EU, men sedan svarar inte Israel. För att kunna bemöta detta måste man också vara beredd att gå från ord till handling.

Det är inte bara jag som säger att vi ska pausa handelsavtalet, utan det säger en enig opposition. Handelsavtalet tillkom en gång just för att befrämja en fredsprocess och stimulera Osloprocessen. Det var ju grunden för Israels handelsprivilegier i förhållande till EU. Men nu finns inte den grunden längre. Nu har Israel dessutom sagt att man inte är intresserad av en palestinsk stat. Därmed är hela den processen borta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Därför är det helt naturligt att lyfta frågan om handelsavtalet. Fram till dess att Israel lever upp till internationell rätt får handelsavtalet pausas.

Men min fråga var: Är utrikesministern beredd att också driva frågan om att hindra bosättarnas varor från att komma in på EU:s inre marknad? Det är ju en följd av den internationella domstolens beslut att inte underlätta den brottsliga verksamhet som det faktiskt handlar om när man koloniserar ett ockuperat land på det här sättet. Är hon beredd att ta det initiativet?

(Applåder)

Herr talman! Bosättarvåldet måste få ett stopp. Där är vi helt överens. Regeringen har därför varit en drivande kraft för införandet av sanktioner mot extremistiska bosättare. Som Morgan Johansson är väl medveten om finns det också påtryckningar i form av olika märkning av varor. Regeringen har också tydligt framfört sin syn till Israel. Detta är något som görs kontinuerligt och är helt nödvändigt.

Vi menar att det finns större möjligheter för regeringen att påverka om vi har en dialog och en relation med Israel, vilket handeln också innebär. Parallellt med detta inför vi sanktioner mot extremistiska bosättare.

Regeringen välkomnar att EU, precis som USA och Storbritannien, har infört sanktioner mot 14 individer och entiteter. Vi verkar för fortsatta diskussioner på EU-nivå om ytterligare restriktiva åtgärder mot våldsamma bosättare.

(Applåder)

Herr talman! I somras kom den internationella domstolen med sitt andra beslut när det gäller Sydafrikas stämning av Israel rörande folkmord. Israels ockupation måste upphöra, meddelade domstolen klart och tydligt. Domstolens ställningstagande ledde bland annat fram till en resolution i FN:s generalförsamling som bland annat krävde att ockupationen skulle avslutas inom ett år. Det var en omröstning där Sverige avstod från att delta.

Domstolen var tydlig i sitt ställningstagande om internationell rätt och vad den innebär för ett tredjeland som Sverige. Sverige och alla andra länder får inte på något sätt underlätta Israels ockupation av Palestina. Ett konkret svenskt exempel som sannolikt bryter mot internationella domstolens ställningstagande är regeringens planer på att köpa israeliska militära drönare, som nu provas ut av det svenska försvaret.

Jag undrar om utrikesministern har vidtagit några åtgärder med anledning av den internationella domstolens ställningstagande om att inte bidra till Israels fortsatta ockupation av Palestina.

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Precis som jag har redogjort för tidigare agerar regeringen ständigt, framför allt genom EU, för att på olika sätt utöva påtryckningar. Som jag nämnde tidigare handlar det om sanktioner. Det handlar också om olika märkning av varor. Det finns också differenser i tullförmåner i de här fallen. Vi gör detta i alla möjliga forum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

För oss är den internationella rätten som den uttolkas av den internationella domstolen helt avgörande. Den ska följas, och vi står till 100 procent bakom de uttalanden som domstolen har gjort. Vi försöker också i alla möjliga sammanhang att utöva påtryckningar. Där är EU som sagt den starkaste röst som Sverige har att jobba genom.

Herr talman! Jag hör tyvärr inget konkret exempel på att utrikesministern har gjort något utifrån den internationella domstolens ställningstagande.

Den norska regeringen har varit tydlig, först i rekommendationer och sedan i skärpta rekommendationer till norska företag: Man ska undvika handel som bidrar till att upprätthålla Israels ockupation av Palestina utifrån domstolens ställningstagande. Något liknande tror jag inte att vi kommer att få höra från den svenska regeringen. Jag kanske kan få svar på tal om det?

Samtidigt pågår en intensiv debatt i Europa och EU om att man borde suspendera det väldigt förmånliga associeringsavtalet, som ger Israel lägre tullar och förmåner i förhållande till EU. Israel har förhalat uppföljningsmötena, som utrikesministern tycker är skarpa forum, där man vill diskutera kapitlen om mänskliga rättigheter. Vi har sett en del EU-tjänstemän som har skrivit partsinlagor mot domstolen som de har kallat för juridiska omdömen.

Nu går en del EU-länder före, men den svenska regeringen har än så länge stått handfallen i fråga om att agera och gjort allt för att inte kritisera detta agerande.

Jag undrar vad regeringen kommer att göra för att öka pressen på Israel. Kommer man att driva på för att suspendera associeringsavtalet och ge några råd till svenska företag om att inte handla med en ockupationsmakt?

(Applåder)

Herr talman! Nej, jag kan vara ganska tydlig i mitt svar där. Regeringen är övertygad om att handel och relationer med Israel underlättar våra möjligheter att faktiskt utöva påtryckningar mot dem. Det är en möjlighet som vi också utnyttjar.

Jag är medveten om att jag och Håkan Svenneling har helt olika syn på handelns möjligheter och förutsättningar. Men vi är av den bestämda uppfattningen att det skapar helt andra möjligheter för oss att ha diskussionsytor där vi också kan utöva alla möjligheter till påtryckningar mot Israel, och det kommer vi att göra.

Precis som jag sa i tidigare inlägg är det egentligen viktigare än någonsin att stå upp för den internationella rätten. Därför står vi också upp för den internationella domstolens avgöranden, bland annat om de provisoriska åtgärder som man har pekat på måste genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Jag kan försäkra Håkan Svenneling om att regeringen gör allt som den kan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr talman! Jag har två frågor. Jag börjar med den längsta. Den handlar om de rådsslutsatser som EU presenterade i förra veckan. Där fördömdes attackerna mot FN:s interimsstyrka i Libanon, men det nämns ingenstans att det är Israel som är ansvarigt för dessa attacker. Jag antar att det beror på att det är tillräckligt svårt ändå att enas kring dessa formuleringar.

Jag undrar därför om ministern här och nu tydligt kan stå upp för att Sverige fördömer Israels agerande i samband med de attacker som Israel utförde mot FN:s interimsstyrka i Libanon.

Min andra fråga handlar om att vi från FN har fått frågan om att ta emot palestinier från Gaza som är i behov av akut vård. Det skulle för Sveriges del handla om ungefär 200 personer. Senast jag frågade skulle man titta på möjligheten. Nu undrar jag: Hur går det?

Herr talman! Då börjar jag med att svara på den kortare frågan. Detta är något som regeringen hela tiden följer. Regeringen har också bidragit med ganska stora resurser till egyptisk sjukvård för att kunna hjälpa på plats. Vi bedömer egentligen att det är så vi kan hjälpa flest och att det är så vi bäst använder våra medel för att kunna hjälpa i så stor utsträckning som möjligt.

Vi följer som sagt denna fråga. Den är dock inte helt juridiskt enkel. Jag återkommer gärna till det.

När det gäller rådsslutsaten om Unifil står det klart och tydligt, i alla fall i HRVP-uttalandet, att det är Israel som ligger bakom attackerna. Därför delar jag inte riktigt frågeställarens uppfattning. Och vi har, tillsammans med ett enat EU, vilket jag tycker är en styrka, varit med och fördömt attackerna på Unifil.

(Applåder)

Herr talman! Då tackar jag för svaret. Jag hinner faktiskt med en tredje fråga, och den är ännu kortare.

Jag har frågat utrikesministern tidigare om detta med associeringsrådet och undrat om det kommer något datum om det. Sedan har jag ställt frågan till statsministern, och statsministern svarade: Jo, det finns nog ett datum. Nu undrar jag: Finns det ett datum för det här associeringsrådet, och är det i så fall öppet när det skulle vara?

Herr talman! Nej, jag vågar inte på rak arm säga att det finns ett datum. Men vi kommer naturligtvis att fortsätta att arbeta för att få till ett sådant möte, och vi har förhoppningar om att vi kommer att få det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Herr talman! Apropå utrikesministerns svar på Centerpartiets fråga noterar jag att det då inte heller finns något datum för någon dialog, som tydligen är det starkaste vapen som Sveriges regering har gentemot Israel, att förhålla sig till.

Men jag vill uppehålla mig vid en annan fråga. Den 10 oktober kom en FN-kommission med en rapport om vad som har skett i Gaza, framför allt under det senaste året. Där slår man fast att Israel har begått krigsbrott och brott mot mänskligheten, framför allt i sina attacker mot olika sjukvårdsinrättningar och i hanteringen av palestinier som man utomrättsligt har arresterat.

Det finns en princip om responsibility to protect, alltså skyldighet att skydda. När ett land självt inte klarar av att skydda sin civilbefolkning i händelse av krigsbrott krävs det att omvärlden går in och skyddar civilbefolkningen. Jag undrar: Hur tänker Sveriges regering nu agera när det är fastslaget att Israel begår krigsbrott - utifrån principen om responsibility to protect?

Herr talman! Rapporten från FN:s undersökningskommission innehåller allvarliga uppgifter. Regeringen kommer att studera de uppgifterna mycket noga. Låt mig dock ta tillfället i akt att understryka regeringens principiella ståndpunkt om vikten och nödvändigheten av att folkrätten, inklusive den humanitära rätten, respekteras och att eventuella överträdelser utreds och att ansvar utkrävs.

Mer - det har domstolen också konstaterat - måste göras för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen. Det är något som vi framför i alla sammanhang som vi kan. Det står också tydligt när det gäller de provisoriska åtgärder som domstolen har pekat på att Israel bland annat måste tillåta humanitärt tillträde. Detta är en av anledningarna till att vi tillsammans med de andra nordiska länderna i ett uttalande i veckan uttryckte mycket stor oro över det lagförslag som finns i Knesset om att UNRWA ska förbjudas.

(Applåder)

Herr talman! Svaret gör mig lite orolig. Jag är orolig över att vi kommer att få en ny situation där vi i backspegeln ser att vi borde ha agerat tidigare, som i fallet med till exempel Srebrenica och Rwanda, som ju ledde fram till framtagandet av principen om responsibility to protect. Man måste våga gå in och skydda medan brotten begås.

Men jag vill bolla över till en helt annan fråga. Utrikesministern var själv inne på problemen med bosättarvåldet och de sanktioner som har införts mot en hel del bosättare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Det finns nu ett förslag från Josep Borrell om att EU bör införa sanktioner mot ministrarna Ben-Gvir och Smotrich, som både två kommer från bosättarrörelsen. Jag behöver knappast påminna om att Ben-Gvir dessutom är en minister som tidigare har dömts för stöd till terrorism.

Jag undrar: Hur ställer sig utrikesministern och den svenska regeringen till det förslaget? Kommer man själv att driva på för att införa dessa sanktioner mot Ben-Gvir och Smotrich? Man säger att vi måste få stopp på bosättningarna. De är ett hinder för en varaktig fred.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i tidigare svar här verkar vi för fortsatta diskussioner på EU-nivå om ytterligare restriktiva åtgärder mot våldsamma bosättare. Vi konstaterar att enskilda listningar hanteras i EU på expertnivå. Vi vidhåller vikten av dialog med Israel, som jag ständigt återkommer till. Men vi ser också att vissa av ministrarnas uttalanden och ageranden spär på spänningarna. Vi kommer att följa detta mycket nära.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.