Emma Nohrén (MP) om En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata samt jordbrukspolitik

Herr talman! Jordbrukspolitik handlar om öppna landskap, kulturhistoria, betande kor, mat på våra tallrikar, en levande landsbygd, företagande, besöksnäring, innovation, frihandel, geopolitik, regelkrångel och djurskydd. Och det är i allra högsta grad en EU-fråga.

Det finns få saker som en liberal gillar så mycket som att få möjlighet att prata om just EU. Vi är trots allt Sveriges mest Europavänliga parti. Men när det kommer till den gemensamma jordbrukspolitiken är vi skarpa kritiker. Den gemensamma jordbrukspolitiken behöver reformeras i grunden. När vi så småningom välkomnar Ukraina in i EU kommer vi dessutom inte att ha något val. Omfattande reformer kommer att krävas.

Herr talman! Jag passar på att uppehålla mig vid Ukraina. Om vi liberaler fick bestämma skulle alla ukrainska varor som förs in i EU vara tullfria. EU ska inte ta med ena handen och ge med den andra. Fullständig tullfrihet borde råda på samtliga varor från Ukraina. Jag kan citera dagens ledare i Svenska Dagbladet: ”Att återinföra EU:s tullar mot ukrainska livsmedel kommer att kosta oss mycket. Det ger dyrare mat och förlorat förtroende.”

Jag ska koppla det till debatten om jordbrukspolitik som vi har här i dag. Nu i dagarna löper den tullfrihet som EU haft för ukrainska livsmedel ut. Tullfriheten har varit ett utmärkt sätt att stötta den ukrainska ekonomin och därmed landets försvarsförmåga. Det är en historisk skandal att man inte har lyckats förhandla fram en fortsättning på detta avtal om frihandel mellan EU och Ukraina, som vi haft sedan 2022. Det är en enorm besvikelse. I ett läge där Ukraina slåss för både sin egen och Europas frihet och säkerhet är det ett stort misstag att kraftigt försämra handelsrelationerna mellan parterna.

Herr talman! När jag ändå är inne på frågan vill jag säga att det behövs en reformering av jordbruksstödet. Merparten av alla klimatskadliga EU-subventioner går i dag till jordbruket. Vi liberaler vill se kraftigt minskade utgifter för EU:s jordbrukspolitik. Vi vill att produktionsstöden görs om och att enbart stöd till omställning av jordbruk och landsbygdsutveckling finns kvar.

Jordbruket är viktigt i den gröna omställningen, och det är viktigt för att säkra livsmedelsförsörjningen i händelse av kris eller krig. Men vi måste minska stödet till de fossila delarna av jordbruket.

Herr talman! En annan viktig fråga är forskning och innovation. Det är avgörande för att klara just den gröna omställningen, inte minst inom jordbruket. Och här görs mycket.

Sverige driver på och kan göra mer när det gäller EU:s gemensamma regler för genmodifierade produkter. GMO är viktigt för att kunna uppnå ett mer klimatvänligt jordbruk. Både GMO och nya genomiska tekniker kan snabba på och effektivisera växtförädling för att ge grödor som är bättre klimatanpassade, kräver mindre bekämpningsmedel och på andra sätt bidrar till ökad hållbarhet inom jordbruket och skogsbruket.

Dagens lagstiftning är inte anpassad till den utveckling vi ser. Vi vill se liberaliserade GMO-regler i Europa så att vi kan spara på jordens resurser och samtidigt stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarna.

Herr talman! Den politik som förs behöver gynna livsmedel av hög kvalitet. Svenska bönder producerar livsmedel med god djuromsorg och stor miljöhänsyn, och de måste kunna konkurrera på rättvisa villkor. Det är också så att vi vill se kraftiga begränsningar av de långa djurtransporterna i EU.

Herr talman! Jag återgår till Sverige. När jag nu ändå är inne på djurskydd i och med djurtransporterna passar jag på att tala lite om beteskravet. Det har redan varit uppe i debatten här i dag. Debatten om beteskravet fortgår, och vi liberaler arbetar hårt för att det ska finnas kvar. Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus under sommaren. Mular som är skapta för att beta måste också få göra det. Ett slopat beteskrav skulle vara fel väg att gå. Svensk mjölk är synonymt med betande kor. Många mjölkbönder skulle fortsätta att släppa ut korna trots ett slopat beteskrav, men inte alla. Ett slopat beteskrav skulle innebära att vissa mjölkkor inte fick gå ut. Det är en utveckling vi inte vill se. Vi gör vad vi kan för att det ska fortsätta att finnas ett beteskrav.

Ja, det är så att svenska djurskyddsregler ibland medför ökade produktionskostnader. Men djurvälfärd måste få kosta. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet är fel väg att gå. Min uppfattning är dessutom att ett slopat beteskrav skulle sänka konkurrenskraften för svenska mejeriprodukter.

Det är i stället EU-lagstiftningen som måste skärpas. Det europeiska djurskyddets miniminivå måste höjas och bli mer som det svenska. Då stärker vi inte bara det svenska jordbrukets ställning. Vi gör även livet bättre för väldigt många djur i resten av Europa. Här, mina vänner, finns mycket att göra.

Vi liberaler har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska bondgårdar. Den liberala Europaparlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslagstiftning – en lagstiftning för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den satte en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa, men arbetet måste fortsätta.

Vi liberaler vill ha ett starkare djurskydd i hela EU, och vi vill att alla kor ska ha rätt att beta utomhus. Med ett starkare Europa får vi ett starkare Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Larsson för frågorna och för de glada tillropen gällande beteskravet. Frågan förhandlas just nu. Utredningens förslag förhandlas i Regeringskansliet, så vi får se var det landar. Där strider vi så hårt vi kan för beteskravet.

Klimatpolitiska rådets rapport är en viktig del av regeringens arbete i de här frågorna. Jag har inga dagsaktuella uppdateringar om hur man tillvaratar rekommendationerna, men min bild är att de just nu hanteras i Regeringskansliet. Vad som kommer ut av det blir en senare fråga som jag ber att få återkomma till.

Jag ska säga någonting om miljö- och klimatmålen. Jordbruket är en av många viktiga branscher vars påverkan på miljö och klimat det är viktigt att hantera och minska. En viktig del är att reformera CAP-systemet. Vi driver på för detta på EU-nivå, inte minst i Europaparlamentet genom det arbete som vår liberala parlamentariker gör. Det handlar om att reformera CAP-systemet så att stöden som kommer genom CAP i större utsträckning går till att minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan och fokusera på omställning. Det tror jag skulle ha stor effekt, inte bara på svenskt jordbruk utan på hela EU:s jordbrukssektor.

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågorna.

Både transportsektorns och jordbrukets utsläpp måste minska. Vi behöver arbeta för minskade utsläpp i alla sektorer för att nå våra miljö- och klimatmål. Vår ambition och det vi arbetar för är ju att de svenska miljö- och klimatmålen ska uppnås. Där jobbar vi brett och dedikerat.

Livsmedelsstrategin har vi alldeles nyligen fått en uppdatering av. Det finns mig veterligen just nu inga ambitioner att uppdatera den på nytt. Nu är den ju ny, så den behöver implementeras. Vi får se vad den får för effekter. Det är ett pågående arbete. Min uppfattning är att den är uppdaterad och att det som ligger på bordet gäller.

Herr talman! Omställningen sker inte här i kammaren. Den sker ute hos bönderna och hos de yrkesverksamma. Det finns ett väldigt driv både i jordbrukssektorn och i hela näringslivet att ställa om. Det är näringslivet som går i bräschen för den gröna omställningen. Vi ska såklart stötta det på de sätt vi kan.

En viktig del i det är just regelförenklingar. I stället för att man ska behöva fylla i otaliga blanketter med samma information ska man i stället kunna lägga sin tid på att jobba i verksamheten. Det är en sådan viktig sak.

En annan fråga som jag också lyfte fram i mitt anförande är något som jag tror skulle ha stor effekt på klimat och miljö. Det är att man får till ett bättre regelverk på EU-nivå för genmodifierade produkter och genomiska tekniker så att man kan ta fram växter och grödor som är mer tåliga för de klimatförändringar som vi ser. Det tror jag skulle ha stor effekt.