Linus Sköld (S) om Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

Herr ålderspresident! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 92 under punkt 49. Det är en reservation som är gemensam för Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet och som handlar om associationsformer.

I dag debatterar vi regeringens forsknings- och innovationsproposition för perioden 2025–2028. Detta är en ambitiös och nödvändig framtidssatsning i en tid då kunskap, teknik och innovation avgör nationers frihet, trygghet och välstånd.

Låt mig börja i det stora. Denna forskningsproposition innebär de största tillskotten till forskningen någonsin i Sverige. Justerat för inflation – alltså i fasta priser – är det den näst största, endast slagen av propositionen 2008. Också den togs fram av en liberal utbildningsminister, Lars Leijonborg. Det här är ingen slump, herr ålderspresident. Med Liberalerna får man alltid de största satsningarna på kunskap och forskning. Det beror inte bara på att vi tror på vetenskap. Vi vet också att Sverige, som ett litet, öppet och exportberoende land, inte har någon annan väg till framtiden än att vara ett av världens mest kunniga länder.

Propositionen rymmer också ett viktigt och avgörande erkännande: Sverige håller på att tappa fart i den globala kunskapskonkurrensen. USA och Kina investerar i en omfattning som förändrar spelplanen. Vi måste svara, inte med symbolpolitik utan med riktiga, långsiktiga resurser som går till den absolut bästa forskningen.

Det är just vad denna proposition gör. För några år sedan talades det knappt om kvantdatorer eller artificiell intelligens. Nu är det vedertagna områden. Till skillnad från den förra regeringen satsar vi mer pengar på fri forskning. Det innebär att forskare i större utsträckning kan välja områden att utforska. Detta sker genom satsningar på 1,4 miljarder kronor via Vetenskapsrådet för att bygga ut excellenscenter och etablera excellenskluster och ett nytt program för banbrytande teknik. Detta ska ge förutsättningar för nya forskningsgenombrott.

Sverige ska leda klimatomställningen med teknikutveckling. Vi tar höjd för det okända och skapar förutsättningar för nya forskningsgenombrott. Särskilt satsar vi på forskning om metaller, mineral och batterier.

Ett exempel är karriärstöden för unga forskare. Vi stärker forskarrekryteringen med nästan en halv miljard per år 2028. Det handlar om att ge fler av våra mest lovande unga forskare möjlighet att bygga sin karriär här i Sverige. När amerikanska medier intervjuar svenska forskare om varför de lämnar landet handlar det om just detta: brist på långsiktiga karriärvägar, brist på trygghet och brist på erkännande. Nu tar vi ett steg för att förbättra det här.

I detta nu, herr ålderspresident, pågår något mycket allvarligt på andra sidan Atlanten. Den amerikanska forskarvärlden, som länge varit en ledstjärna för många svenska akademiker, befinner sig i kris. Under trycket av politisk klåfingrighet och avbrutna anslag söker nu många av världens främsta forskartalanger nya hem. Det som nyss var en dröm – en karriär vid ett amerikanskt toppuniversitet – har för många blivit ett varningstecken. Svenska universitet vittnar nu om att amerikanska forskare själva sprider svenska jobbannonser. Forskare ställer in resor, projekt stoppas och studenter tvekar inför utbyten.

Här står vi med öppna dörrar, långsiktiga medel, karriärstöd, akademisk frihet och ett samhälle där forskningen skyddas och inte förtrycks. Vi tittar redan nu på att tidigarelägga karriärstöden, inte som en nödlösning utan som ett strukturellt svar på det nya läget. Vi har redan färdigutredda förslag för att förenkla migrationen för forskare. Vi erbjuder trygghet, tillit och inte minst frihet.

Vi stärker också den akademiska friheten. Det finns i dag forskare som utsätts för hot, inte från statsmakten utan från studenter, kollegor eller digitala mobbar. Det är inte acceptabelt. Forskningen måste vara fri även när den är obekväm. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredning om akademisk frihet. Vi har redan förstärkt det rättsliga skyddet för forskare. Rätten att tänka fritt, tala fritt och forska fritt är en liberal princip.

Här har dessvärre Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna enats i sin vilja att styra landets högre lärosäten från politiskt håll, herr ålderspresident, och aviserat sitt motstånd mot vår utredning om akademisk frihet. Låt mig vara tydlig: Liberalerna kommer alltid att värna universitetens oberoende och akademiska frihet.

Vi gör också strukturella reformer. Vi föreslår en ändring i högskolelagen för att underlätta så kallade förenade anställningar, alltså tjänster där forskare också arbetar inom industrin, inom vården eller någon annanstans i samhället. Det stärker mobilitet, innovation och tillämpning.

Vi skapar bättre villkor för att locka internationell spetskompetens till Sverige. I budgetpropositionen för detta år finns särskilda medel för talangrekrytering, och genom Tillväxtverkets initiativ Work in Sweden hjälper vi internationella forskare att etablera sig i landet. Den här regeringen ligger steget före.

Vi investerar också tungt i forskningsinfrastruktur. Sci Life Lab, Max IV och ESS är några av världens mest avancerade forskningsanläggningar. De möjliggör forskning i världsklass. Vi stärker dessa, liksom den digitala infrastrukturen för superdatorer, kvantteknik och AI. Här ska Sverige ligga i den absoluta forskningsfronten.

Fru talman! Vi ska också bedriva forskning som hjälper oss att möta stora samhällsutmaningar, såsom läskrisen i svensk skola och den eskalerande gängbrottsligheten. Vi satsar därför på forskning för att förstå vilka metoder som funkar bäst för att få fler elever att klara skolan och för att bryta nyrekryteringen till gängen.

Fru talman! Life science står för nära 10 procent av Sveriges export och är en av våra absolut viktigaste basnäringar. Vi satsar därför 600 miljoner på medicin och hälsa.

Sveriges position som en ledande rymdnation i Europa ska stärkas. Vi satsar också på polarforskning, som bedriver viktiga studier av havsisen och klimatförändringarna i norr.

Vi avvisar förslag om att starta nya universitet. Det handlar inte om att vi är emot universitet utan om kvalitet. Det handlar om att bygga starka, excellenta miljöer, inte om att skapa nya lärosäten för att tillfredsställa lokalpolitiska intressen. Högre utbildning ska inte reduceras till enkel regionalpolitik.

Fru talman! Vi har ett mål. Sverige ska vara bland världens främsta forsknings- och innovationsländer. Sverige ska ligga i topp globalt när det gäller FoU-investeringar som andel av bnp. I dag ligger Sverige på 3,6 procent. Det imponerar på europeiska kollegor, men vi ska bygga vidare på detta.

Socialdemokraterna talar ofta om att de vill satsa på kunskap, men det är med Liberalerna i regeringen som satsningarna verkligen blir av. De största forskningssatsningarna är dem vi skapar, och det är för att vi inte bara säger att vi värderar kunskap högst utan också visar det.

Fru talman! Med denna Sveriges största forskningsproposition någonsin rustar vi vårt land för framtiden. Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris; vi ska ta emot dem också.

(Applåder)

Fru talman! Frågan om politisk styrning och akademisk frihet är intressant. I Sverige har vi en ordning som avviker mycket från andra länders, nämligen det faktum att i stort sett alla Sveriges universitet är myndigheter. Vi kan fundera på vad som skulle ha hänt om Harvard hade varit en myndighet nu när Donald Trump drar undan anslagen. Han hade kunnat stänga Harvard på en dag. En framtida svensk regering som har en annan uppfattning än ett lärosäte skulle kunna agera på samma sätt.

Socialdemokraterna har tillsammans med Sverigedemokraterna ett tillkännagivande där man hänvisar till att lärosäten som inte är myndigheter skulle styras av marknadskrafter. Jag vet inte om Socialdemokraterna menar att Columbia University i New York styrs av marknadskrafter och att det är någon sorts riskkapitalistisk bastion i USA. Jag anser inte det. Jag ser enormt seriösa ledare för universiteten i USA.

Fru talman! Som socialdemokrat ska man nog inte tala om politisk styrning om man är av uppfattningen att staten ska ha den politiska kontrollen och att det är av Gud givet att regeringen till exempel ska utse alla rektorer vid våra lärosäten.

Jämställdhet genomsyrar regleringsbrev, högskolelag och en rad olika dokument. Det är självklart att vi ska sträva efter jämställdhet inom högre utbildning. Det finns många mätbara mål och annat. Allt detta väljer Linus Sköld att blunda för, men så är det. Svensk högskole- och universitetsutbildning ska verkligen sträva efter ökad jämställdhet. Det är mycket viktigt.

Fru talman! Jo, av det enkla skälet att vi inte gör det, Linus Sköld. Det finns en rad olika mål i svensk högskolepolitik sedan tre, fyra eller säkert fem årtionden tillbaka. Det handlar om nyutnämningar av professorer, om strävan efter jämn könsfördelning och om en rad olika åtgärder som kontinuerligt görs för likabehandling och för att möjliggöra för exempelvis småbarnsföräldrar att kunna studera med mera.

Det ser olika ut i akademin. Flickor presterar generellt bättre än pojkar i skolan. På professorsnivå är det fortfarande manlig dominans, men på grundnivå presterar kvinnor ofta mycket bättre.

Målen finns i lagstiftning och regleringsbrev, och det avsätts även särskilda resurser till Vetenskapsrådet och andra för att detta ska fortsätta att implementeras. Det är mycket tydligt i styrdokumenten för lärosätena.

Jag noterar dock att Socialdemokraterna väljer att blunda för detta och tror att Liberalerna inte vill ha jämställdhet. Mitt parti har stått för jämställdhet i över hundra år, och vi drev tillsammans med Socialdemokraterna igenom kvinnlig rösträtt i Sverige. Vi fortsätter också att engagera oss mycket djupt för att Sverige ska ha en mer jämställd akademi.

Fru talman! Jag kan börja med att svara på den sista frågan. Orsaken är att Sverigedemokraterna har anslutit sig till Socialdemokraternas uppfattning. Socialdemokraterna råkar ju vara det parti som Centerpartiet vill ska leda Sverige, och deras uppfattning är raka motsatsen till Centerpartiets uppfattning, min uppfattning, Moderaternas uppfattning och Kristdemokraternas uppfattning.

Vi är överens, Anders Ådahl och jag, om att det är fullt rimligt att göra en översyn av associationsformerna i den högre utbildningen. Det blir lite märkligt att vi två, som står bakom samma reservation, ska ha ett replikskifte med varandra när vi tycker precis samma sak. Det hade väl varit bättre att ta replik efter Linus Skölds anförande än efter mitt.

Fru talman! Den akademiska friheten angrips från olika håll i dag. Det finns aktivister som försöker påverka forskare. Det finns en risk att man blir utstött ur sitt skrå. Det finns en rad olika utmaningar för den akademiska friheten. Det finns även säkerhetspolitiska och geopolitiska aspekter som påverkar.

Vi har nu tillsatt en utredning för att stärka den akademiska friheten ytterligare. Jag skulle gärna se att inte bara forskningens frihet utan också den akademiska friheten skrivs in i grundlagen. Den regleras i dag i annan lagstiftning.

När det gäller USA, fru talman, måste vi noga följa utvecklingen på andra sidan Atlanten, för den är mycket oroväckande. Det som sker i USA brukar ju några år senare komma till Europa på olika sätt. Jag bävar inför en debatt lik den man har i USA. Det vore mycket allvarligt. Det brådskar att skydda den akademiska friheten tydligare i Sverige.

Fru talman! Det här replikskiftet blir mycket märkligt. Det som Anders Ådahl säger stämmer ju inte. Genom propositionen görs de största satsningarna någonsin på svensk forskning, även på basanslagen. De kommer att öka jämfört med dagens nivåer. År 2028 kommer de att ligga en och en halv miljard över dagens nivåer – ännu mer, tror jag.

Vi satsar brett över hela fältet, men från regeringens sida är vi också tydliga med att det som i slutändan gör Sverige relevant i ett internationellt forskningssammanhang är excellens och kvalitet. Det betyder att vi måste vässa oss där vi också är starka.

Sedan pekar vi ut ett antal områden, fru talman, vilket jag uppfattar att Centerpartiet tycker är helt fel. Regeringen gör bedömningen att teknikområdet, till exempel STEM-ämnena, klimatforskning och en del andra områden är väldigt viktiga. De är viktiga för svenskt näringsliv. De är viktiga för innovation och utveckling. De är viktiga för individens framtida frihet och för att vi ska klara de utmaningar som vår planet står inför.

Det är klart att vi måste kunna identifiera områden. Sedan går vi inte in och detaljstyr specifika tekniker och annat. Tvärtom allokeras resurser för det vi kallar banbrytande forskning, som innebär att man kan hitta nya tekniker, nya metoder och så vidare. Det är något som kommer att tjäna Sverige väl på både kort och lång sikt.

Basanslagen stärks. Excellenssidan i den högre utbildningen stärks. Vi pekar ut ett antal områden som är centrala för att Sverige även långsiktigt ska kunna vara en industrination, en välfärdsnation och en klimatneutral nation i framtiden.

Fru talman! Miljöpartiet drev igenom en ny utlänningslag tillsammans med Socialdemokraterna för drygt fyra år sedan. Den ledde till dramatiskt försämrade möjligheter för utländska studenter som till exempel disputerat i Sverige att stanna kvar i landet. Det rättar vi till nu. Vi har haft en utredning för detta.

Den här regeringen är mycket angelägen om att vi ska ha migrationslagstiftning som innebär att vi inte stöter bort utländska studenter och forskare från Sverige. Vi rättade till de misstag som Miljöpartiet drev igenom, för att nämna ett exempel.

När det gäller universitetsstyrelserna, fru talman, hade det att göra med säkerhetsaspekter. Vi lever nu i en geopolitisk situation med Ryssland, Iran, Kina och en rad andra länder som är betydligt mer hårdhänta än vad Sverige är, för att uttrycka det milt. Man utmanar våra lärosäten på olika sätt genom spionage och genom att man försöker komma åt innovationer och mycket annat, och vi behöver verkligen steppa upp och stärka säkerheten på de svenska lärosätena. Det var för att få in mer av den kompetensen som detta gjordes.

Det har aldrig använts förut, säger Miljöpartiet. Jo, om jag inte minns fel gjorde faktiskt Socialdemokraterna samma sak för ett antal år sedan. Men vi erbjuder tillit. Vi ska vara väldigt stolta över hur väl Sverige presterar och har presterat. Vi kan höja oss ytterligare – så är det – och det gör vi genom den här propositionen. Men jag tycker inte att man ska uttrycka sig på ett sådant sätt att man relativiserar eller likställer den svenska högre utbildningen med situationen under Donald Trump i USA. Det tycker jag är fel.

Fru talman! Vi tidigarelägger nu – eller vi har i alla fall för avsikt att tidigarelägga; vi får se hur pass snabbt vi kan göra det – de här karriärsatsningarna för att kunna möta en ökad efterfrågan från amerikanska studenter och forskare som vill komma hit. Jag tycker att detta är mycket viktigt.

Det ska också sägas, fru talman, att vi i Sverige har en tradition av att välkomna akademiker från olika håll i världen som har svårt att forska fritt i de länder där de verkar. Det kan vara ett land som Turkiet, där man inte har en fri akademi på samma sätt som här.

Sverige har också många utländska studenter som kommit hit tack vare vår akademiska frihet – och inte bara det, fru talman, utan även tack vare andra värden som jag tycker är värda att nämna i sammanhanget. Vi har ett välfärdssamhälle. Vi har ett förhållandevis jämställt samhälle. Vi har ett sekulärt samhälle. Vi har, i alla fall jämfört med många andra länder, en rätt hög grad av jämlikhet och så vidare. Vi har en bra föräldraförsäkring och så vidare. Det är också saker som man kan värdera och som får en att komma till Sverige för att forska.

Sedan studsade jag till lite, fru talman, inför det Camilla Hansén sa angående utvecklingsforskningen. Det ligger inte på det här utskottets beredningsområde, ska sägas till att börja med, utan på utrikesutskottets. Men det är ju så att det har skett stora förändringar inom svenskt bistånd, och det är framför allt för att frigöra resurser för att öka stödet till Ukraina. Jag menar att om man då skiljer ut ett enskilt område i biståndet och säger att det här får ni inte dra ned på, då får man vara ärlig och säga vilken av de ukrainska städerna som ska få mindre ammunition och mindre luftförsvar. Är det Odessa, Kramatorsk, Cherson eller Charkiv? Det är ju det som det handlar om – att kunna öka stödet till Ukraina. Då får vi göra vissa prioriteringar.