Staffan Eklöf (SD) svarade Andrea Andersson Tay i en replik om Lättnader i strandskyddet - ett första steg i debatten ”Protokoll 2024/25:115 Onsdagen den 14 maj” den 14 maj 2025.
Andrea Andersson TayV· i sitt anförandeStrandskyddets syften är att värna allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Regeringens och Sverigedemokraternas förslag innebär tydliga…Fru talman! Strandskyddets syften är att värna allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Regeringens och Sverigedemokraternas förslag innebär tydliga försämringar, som vi i Vänsterpartiet vänder oss mot. Propositionen är ännu ett i raden av exempel på politik som gynnar ett fåtal och missgynnar de flesta av oss.
I regeringens förslag upphävs strandskyddet vid hundratusentals sjöar och vid över 1 miljon kilometer vattendrag som är smalare än 2 meter. Det innebär i praktiken att regeringen överger själva grundtanken om ett generellt strandskydd, och tyvärr är det bara ett första steg.
Regeringen erkänner själv att den breda allmänheten som inte har tillgång till en strandfastighet påverkas negativt av ökat strandnära byggande. Enskilda riskerar också att drabbas av lägre tillgång till rent vatten, inklusive dricksvatten, och ökad risk för översvämningar. Regeringen konstaterar också att förslagen i propositionen leder till negativa effekter för djur- och växtlivet.
Fru talman! Strandskyddet är inte minst en viktig del av allemansrätten som ger oss alla möjligheter att röra oss fritt i naturen oavsett plånbok. Att ta bort strandskyddet vid hundratusentals sjöar och vattendrag innebär en stor inskränkning av allemansrätten. Vår rätt att gå, vandra, träna, bada, fiska eller åka skridskor vid orörda stränder är av stort värde för många människor.
Om stränder bebyggs minskar allmänhetens tillgång till orörda stränder. Propositionens förslag kommer att ytterligare försämra förutsättningarna för friluftsliv i vardagen. För mig som vänsterpartist är det här i grunden en rättvisefråga. Eftersom åar varierar i bredd längs en sträckning kommer resultatet av de förändringar regeringen vill införa bli rörigt när sträckor med och utan strandskydd avlöser varandra. När strandskydd försvinner helt längs ett vattendrag kommer det inte heller att ställas krav på någon fri passage längs med vattnet, som skulle ha varit fallet om en markägare i stället hade fått dispens på samma plats. Allt detta innebär såklart tydliga försämringar för alla som vill röra sig i naturen.
En klar majoritet av svenskarna tycker också att det är ett dåligt förslag att försvaga strandskyddet. Redan i dag finns det möjlighet för länsstyrelsen att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Med nuvarande lagstiftning finns det också möjlighet för både kommuner och länsstyrelser att ge dispens från strandskyddet. Men en sådan dispens ska prövas för att säkerställa att den inte strider mot strandskyddets syften om att värna allmänhetens tillgång till naturen och att bevara natur som är av särskilt värde. Varje år ges flera tusen dispenser, och exploateringen av stränderna ökar alltså redan i dag, innan regeringens förslag har genomförts. De allra flesta som söker dispens får den beviljad.
Fru talman! Ungefär en tredjedel av Sveriges rödlistade arter har sin livsmiljö i strandzonen. Sådana områden har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vattendrag och stränder länkar samman naturområden och kan fungera som spridningskorridorer för arter som lever både i vattnet och på land.
Sverige har lovat både internationellt och genom beslut i riksdagen att vi ska förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald. Men de här förslagen leder till raka motsatsen. Exploatering i områden som tidigare har varit skyddade innebär att naturvärden går förlorade. Det kan handla om avverkning, markberedning och avvattning och om anläggning av hårdgjorda ytor och nya byggnader.
De vattendrag som är smalare än två meter utgör ungefär 80 procent av vattendragslängden i Sverige. Det skulle vara ett gigantiskt arbete för länsstyrelserna att peka ut vilka bitar som är särskilt viktiga, speciellt eftersom huvuddelen av vattendragen aldrig är undersökta. Därför är det högst osannolikt att de kommer att hinna med mer än de allra mest skyddsvärda områdena.
Fru talman! Klimatkrisen innebär att vi oftare kommer att drabbas av extremväder och översvämningar. Det blir större risk för ras, skred och stranderosion. På grund av det kan försäkringsskyddet i framtiden komma att förändras för många. Enligt Finansinspektionen finns det risk att det blir för dyrt för vissa husägare att teckna hemförsäkring. I värsta fall blir det kanske inte möjligt alls.
Oexploaterade stränder skyddar mot översvämningar och extremväder genom att buffra höga vattenflöden och fungera som naturliga filter. Eftersom Sverige under lång tid har skyddat stränderna mot exploatering är vi bättre rustade mot skyfall och översvämningar än många andra länder. Men det riskerar nu att förändras till följd av regeringens och Sverigedemokraternas politik.
De senaste åren har visat vilka stora risker det innebär att bygga bostäder nära stränder. Många i Sverige har drabbats av vattenfyllda hus och källare. Försäkringsbranschen har under lång tid varnat för ökade kostnader till följd av klimatkrisen och varnar nu för konsekvenserna av ett försvagat strandskydd.
Flera remissinstanser varnar också för riskerna för fastighetsägare när det generella strandskyddet avskaffas vid små sjöar och vattendrag. I första hand blir det upp till den enskilde att avgöra om platsen är undantagen från strandskydd, vilket gör att risken är stor att enskilda drabbas av allvarliga ekonomiska konsekvenser vid en felaktig bedömning. Det riskerar att leda till fler tvister om huruvida strandskydd gäller eller inte.
Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att strandskydd inte ska gälla vid vatten som har anlagts efter 1975. Jag och mitt parti tycker att det är för långtgående att undanta alla vatten som är anlagda efter 1975, eftersom de också kan ha stort värde för både den biologiska mångfalden och friluftslivet. Det kan handla om exempelvis viltvatten och dammar för groddjur. Ofta återskapas vatten på platser där det tidigare funnits en sjö eller en våtmark. Redan i dag omfattas inte helt konstgjorda vatten, till exempel diken, av strandskydd, tvärtemot vad högern ofta hävdar.
Vänsterpartiet ser också att det är viktigt att det inte råder osäkerhet framöver för enskilda som överväger att anlägga ett vatten om strandskydd senare kan komma att införas där. Det kan ha en hämmande effekt på anläggandet av nya våtmarker och dammar. Därför finns det skäl att anpassa strandskyddsreglerna så att de inte minskar viljan att anlägga eller återställa våtmarker och övriga vatten. Vi anser därför att regeringen ska meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid vatten som anläggs eller restaureras.
Fru talman! Vänsterpartiet tycker också att det finns skäl att utöka möjligheterna till undantag från strandskyddet för de delar av vårt land som är glest bebyggda. Vår uppfattning är att det bör ske inom ramen för det befintliga systemet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. LIS-områden pekas ut av kommunerna och ger möjlighet till undantag från strandskyddet för att ge förutsättningar för utveckling av landsbygden, främst inom områden som har god tillgång till orörda stränder.
Nuvarande LIS-system bör utvecklas för att gynna landsbygden utan att det resulterar i långtgående effekter för naturen och för allmänhetens tillgång till den. Det är rimligt att exempelvis bostadsbyggande underlättas i glest befolkade områden med ett lågt bebyggelsetryck genom dispens från strandskyddet.
Att öppna upp för sådana mindre förändringar av strandskyddet, att meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid nyanlagda vatten och att utveckla systemet med LIS-områden är betydligt mer proportionerliga åtgärder än den breda attack på allemansrätten som regeringen föreslår.
Fru talman! Flera uppmärksammade fall har visat att det bland de rikaste i Sverige finns en uppfattning om att det är fritt fram att bryta mot strandskyddsreglerna för att till exempel bygga en helikopterplatta eller en brygga för en lyxig båt. Att regeringen och Sverigedemokraterna nu steg för steg monterar ned strandskyddet är en present till de här människorna, som anser sig stå över lagen.
För Vänsterpartiet är det tvärtom en självklarhet att stränderna ska vara till för alla. Att kunna ta ett dopp i en liten sjö eller att vandra längs en bäck ska inte vara en klassfråga.
Jag yrkar bifall till reservation 1 och därmed avslag på propositionen.
(Applåder)
Fru talman! Det var intressant att lyssna på Andrea Andersson Tays anförande. Det blir, liksom i ett tidigare replikskifte, väldigt tydligt att det verkligen finns en ideologisk skillnad. Det har dessutom framkommit i våra tidigare replikskiften, i andra ärenden.
Jag blir ändå lite fundersam när Andrea Andersson Tay påstår att marken runt hundratusentals sjöar kommer att bebyggas, att vi inte längre kommer att kunna åka skridskor och att det kommer att avverkas helt ned till alla stränder.
Fru talman! Med de här ändringarna tror jag inte att det kommer att bebyggas runt hundratusentals sjöar i vårt land. Skulle det bli så tätt vill folk ändå inte bo där.
Jag har inte gjort någon undersökning, men jag skulle tro att jag tillhör de i den här kammaren som åker absolut mest långfärdsskridskor. När jag har åkt skridskor har det ännu inte hindrat mig över huvud taget att det ligger någon sommarstuga eller något hus i närheten av sjön.
Vad gäller avverkning avverkar man inte ned till vattenlinjen i dag. Man lämnar en skärm. Man visar generell hänsyn. Det ingår redan i dag. Det blir heller ingen förändring av det i och med det här lagförslaget.
Det Andrea Andersson Tay tar upp i sitt anförande är en form av skrämselpropaganda snarare än sanningen.
Fru talman! Jag håller med om att det finns en tydlig ideologisk skillnad här. Skillnaden går mellan oss som tycker att det är viktigt med frihet för alla, den breda allmänheten, att röra sig i naturen och högersidan som tycker att det är viktigt att det finns en frihet för dem med de största plånböckerna att bygga fritt på sina tomter.
Det jag har sagt i mitt anförande är att strandskyddet försvinner brett från stora områden i vårt land. Det handlar om 10 procent av Sveriges yta. För de människor som drabbas av att just deras badsjö eller den plats där de brukar vandra i naturen försvinner tror jag att det är en ganska liten tröst att det kanske inte kommer att byggas vid exakt alla sjöar och bäckar i landet.
(Applåder)
Fru talman! Det är glädjande att höra från en vänsterpartist om frihet för alla.
I ett tidigare replikskifte tog jag upp det här med ekonomin, som Andrea Andersson Tay nämnde nu. Återigen: I dag är det de med stora plånböcker som har råd att köpa de hus som finns nära våra sjöar och vattendrag. Men nu ger vi vanligt folk som inte har de stora plånböckerna möjlighet att bygga på sin egen mark. Det är skillnaden. Men Vänsterpartiet vill alltså inte gå med ens på det.
När det gäller att vi inte ska kunna använda oss av allemansrätten kommer det inte att byggas hus vid vartenda dike i hela Sverige. Men vi ser till att diken och små bäckar inte är med och hindrar en utveckling och sätter käppar i hjulet för någon som vill bygga ett hus. I retoriken låter det dock som att vi kommer att bebygga varenda strand vid alla sjöar som är mindre än ett hektar. Det låter på Andrea Andersson Tay som att vi kommer att bygga längs med våra bäckar som är mindre än två meter, på precis varenda meter och att det inte kommer att finnas en fläck kvar att gå på.
Men det är inte det som är sanningen. Återigen: Det här är en form av skrämselpropaganda. Möjligtvis handlar det om vänsterpartistisk avundsjuka över att några kan bygga. Jag vet inte, men det är i alla fall inte sanningen. Det kommer inte att bli så.
Fru talman! Jag kan påminna om några andra saker som jag sa i mitt anförande.
Den absoluta majoriteten av dem som söker dispens från strandskyddet i dag får det. Jag ställer mig frågan: Varför räcker det inte med att skruva på det regelverk som finns, om det man framför allt vill uppnå är landsbygdsutveckling? Vänsterpartiet har också sådana förslag. Som jag redogjorde för vill vi utveckla systemet med LIS-områden. Vi vill också underlätta för anläggande av till exempel nya våtmarker. Om det bara är landsbygdsutveckling man vill uppnå, varför räcker det inte att med skruva på regelverket och tydliggöra dessa saker för att underlätta i vissa delar?
Från högersidan gillar man att ta exempel på enskilda personer som man menar har drabbats negativt av strandskyddet. Jag skulle vilja ta ett personligt exempel på motsatsen. När jag var liten besökte jag varje år min mormor, som bodde på landsbygden utanför Järvsö i Hälsingland. Varje dag gick vi och badade i en liten skogstjärn som låg i närheten och som säkert ägdes av någon annan. Med de regler som regeringen nu vill införa hade möjligheten ökat för ägaren att bygga ett hus eller olika saker som skulle ha gjort att vi inte längre kunde bada där.
Precis så ser det ut på många ställen i landet. Människor riskerar att förlora badsjöar som har nyttjats under lång tid och som är tillgängliga för den breda allmänheten, inte bara för den enskilda fastighetsägaren.
Fru talman! Tack, Andrea Andersson Tay, för föredraget!
Vi får höra att det finns faror här – att ett lättat strandskydd kan ge mindre tillgänglighet till vatten så att människor inte kan åka skridskor där de brukar göra det och man därför inte ska lätta på strandskyddet. Vi får höra att man i stället för att informera ska förbjuda människor att bygga på ställen som hotas av översvämningar på grund av klimatförändringar.
Vänsterpartiet och Andrea Andersson Tay utgår från en enda föreställning om vad människor vill. Är inte det kärnan i problemet med Vänsterpartiets politik? Man tänker sig att man ska jobba för alla människor och frågar sig vad de vill göra. Man tänker: ”Det är nog så de vill göra, och då ska vi se till att det blir så.”
Men människor och verkligheten är extremt komplexa. Ett lättat strandskydd gör till exempel att fler får råd att bo strandnära. Det ökar möjligheterna till utveckling. Kanske kan man starta en kanotuthyrning så att den som inte har råd att köpa en kanot kan hyra en kanot, kanske med hjälp av Kristdemokraternas fritidskort.
Ett problem enligt Andrea Andersson Tay är en upphackad strandlinje. Samtidigt vill man begränsa lättnaden till ett eller två hus, men om flera hus får byggas på samma ställe finns det ju större möjligheter att strandlinjen inte hackas upp. Om en kommun till exempel kan lägga flera hus i samma ände av sjön blir det ju mer tillgänglighet vid sjön totalt sett.
Fru talman! Jag upprepar åter de förslag som Vänsterpartiet har och som jag redogjorde för i mitt anförande. Vi tycker att man mycket väl kan reformera det system med LIS-områden som finns redan i dag för att underlätta visst byggande i glesbygd där det kan finnas ett behov av det.
Det vore väldigt intressant om Staffan Eklöf kan hitta någon person som vill ha friheten att drabbas av översvämningar. Jag tror att de allra flesta människor faktiskt skulle uppskatta att få den typen av vägledning från det allmänna så att de slipper drabbas av så enorma kostnader som översvämningar innebär.
Jag ser verkligen strandskyddet som en viktig frihetsfråga, för det innebär en frihet att röra sig i naturen för den breda allmänheten, inte bara för dem som har den tjockaste plånboken.
Fru talman! Andrea Andersson Tay nämner att det skulle vara en vägledning, men det är ju precis det jag efterfrågar. Det är bättre att ge vägledning eller ett tips till den som bygger om att det kanske kommer att bli översvämmat där om ett tag. Det är för övrigt bara en gissning, för prognoserna är väldigt osäkra.
Då gör man i stället så att undantag inte kan ges från strandskyddet. Det blir alltså ett förbud. Men vi vet ju inte vad individen vill. Individen vill kanske bygga ett båthus, och då passar det alldeles utmärkt att det ligger vid vattnet. Ett litet båthus kan man faktiskt flytta om strandlinjen höjs lite grann efter 20–30 år, om man har byggt det på ett sådant sätt att det går.
Vi vet ju inte vad individen vill. Staten kan aldrig bli en ombudsman för vad människor och individer tycker. Det är en viktig princip, anser jag. Jag tror att Vänsterpartiet är på fel väg vad gäller den principen.
Fru talman! På representanterna för Tidöpartierna låter det som att det skulle vara omöjligt att få dispens från strandskyddet i dag, men så är det verkligen inte. Den absoluta majoriteten av dem som söker dispens får det i dag. Därför ser vi att det gott och väl räcker med att skruva på det regelverk som finns för att uppnå den effekt som man önskar.
Jag är helt säker på att människor blir djupt besvikna på myndigheter som inte agerar för att skydda dem från allvarliga klimatrisker. Detta ser vi prov på redan i dag. Människor vittnar om att de har ansökt hos kommunen om att få bygga på ett ställe och att kommunen inte sagt något om det. När de en kort tid därefter drabbas av allvarliga översvämningar säger de: Varför har man inte upplyst oss om risken? Jag hade inte velat bygga här om jag hade vetat att det skulle bli så här.
