Riksflödet
Logga in
Replikerade på Kjell-Arne Ottosson ·

Jytte Guteland (S) om Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

Jytte Guteland (S) svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik om Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:112 Fredagen den 9 maj” den 9 maj 2025.

Kjell-Arne OttossonKD· i en replikTack, Jytte Guteland, för frågan! Ja, vi har äntligen fått en uppdaterad livsmedelsstrategi 2.0 – fantastiskt bra! Om vi kristdemokrater hade fått bestämma fullt ut hade den inte sett ut precis som den gör nu, men den…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! I årets rapport kan vi läsa: ”Skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel är de åtgärder som kan bidra till störst utsläppsminskningar på kort sikt. Insatserna kan kombineras med fördelningspolitiska åtgärder som fördelar vinster och kostnader och skyddar utsatta grupper.”

Samtidigt har Klimatpolitiska rådet tidigare varnat för att alltför ensidigt förlita sig på reduktionsplikten. Riksrevisionen har pekat på att reduktionsplikten både var ogenomförbar på längre sikt och riskerade att leda till ökade utsläpp i andra delar av världen.

Vad vill rådet egentligen? Det som dock är klart, vilket vi hörde senast i 30 minuter i går kväll, är att Miljöpartiet vill höja priserna på bränsle rejält genom att höja reduktionsplikten, samtidigt som man som kompensation vill ge flera andra typer av stöd. Dock har Miljöpartiet ihop med Vänsterpartiet av någon anledning otroligt mycket mer pengar att spendera än vad vi andra sex partier har.

I delen om jordbruket kan vi läsa att rådet föreslår åtgärder såsom minskad produktion av utsläppsintensiva animalier och beskogning av jordbruksmark. Detta visar återigen hur svårt det är att förhålla sig till råden när man inte behöver ha det helikopterperspektiv som vi politiker behöver ha.

Vi ska alltså minska produktionen av mjölk och nötkött för att odla grödor direkt för humankonsumtion på de arealer som frigörs när färre idisslare behöver foder. För att citera en ledartext i Nya Wermlands-Tidningen: ”Att tro att det bara är att ställa om från vall som korna äter till spannmål är en önskedröm.”

Dessutom, hur går beskogning av jordbruksmark ihop med att vi samtidigt behöver odla betydligt mer om vi ska få tillräckligt med mat när vi ska äta mindre kött? Naturbetesmarker är otroligt viktiga ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Ska de planteras igen?

Vi i politiken måste göra avvägningar. Vi tar gärna emot råd och förslag, men då är det bra om de också är genomförbara i praktiken. Är det så att Klimatpolitiska rådet har fel uppdrag?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Ottosson, för debatten och för inledningen!

Från Socialdemokraternas håll är vi nyfikna på hur Kristdemokraterna resonerar med anledning av Klimatpolitiska rådets brev till både landsbygdsminister Kullgren och klimatminister Pourmokhtari om att uppdatera livsmedelsstrategin 2.0 innan den ens hade svalnat efter att ha kommit från tryckeriet.

Den livsmedelsstrategi som nyligen presenterades av regeringen, då statsrådet från ledamotens eget parti var huvudperson, saknar enligt Klimatpolitiska rådet en avgörande komponent, nämligen hur den ökade produktionen ska kunna ske i linje med Sveriges klimatmål. Jag ställer därför den frågan till ledamoten.

Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

Ja, vi har äntligen fått en uppdaterad livsmedelsstrategi 2.0 – fantastiskt bra! Om vi kristdemokrater hade fått bestämma fullt ut hade den inte sett ut precis som den gör nu, men den liggande livsmedelsstrategin är otroligt bra. Det är en efterlängtad skrivelse som vi nu ser fram emot att sjösätta så att det blir förändring på riktigt.

I motsats till hur det var med den tidigare livsmedelsstrategin blir det förändring på gårdsnivå. Att våra fantastiska lantbrukare som producerar vår högkvalitativa mat ska få uppleva att det blir skillnad ser jag fram emot.

Om vi inte har matproduktion i Sverige, Jytte Guteland, utan straffar ut vår egen matproduktion, måste vi importera, och mat som vi importerar är tillverkad under betydligt sämre förhållanden än den svenska.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Vi delar åsikten att vi behöver en uppdaterad livsmedelsstrategi, att vi behöver mer svensk mat på borden och att vi också behöver ställa om så att den blir klimatsmart, men frågan här gäller som sagt att Klimatpolitiska rådet menar att den uppdaterade livsmedelsstrategin inte är särskilt klimatsmart.

Pudelns kärna är: Är KD redo att överge SD och ställa sig på egna ben och i stället samtala och samarbeta med partier som vill se en grön utveckling? Det är frågan. Vi vet att SD vill riva klimatlagen.

Vi socialdemokrater har i stället valt att driva på för både en klimatlag på EU-nivå och vår egen klimatpolitik, och vi vill satsa på hushållen och öka takten. Men ni i KD ger, tillsammans med SD, höginkomsttagare skattebonusar, drar ned på ambitionerna och skjuter över skulden på kommande generationer. Det är inte en särskilt humanistisk eller varm KD-politik med social hänsyn, eller hur?

Fru talman! Precis som jag sa tidigare, även i mitt anförande, ska vi som politiker ha ett helikopterperspektiv. Vi måste ta alla hänsyn. Det är det vi gör när vi lägger fram propositioner och skrivelser för denna kammare, och det var precis vad landsbygdsminister Kullgren gjorde när han lade fram livsmedelsstrategin.

Det är ett helhetsgrepp för att det ska funka överallt så att det inte blir som det blev med kvotplikten. Då lade vi alla ägg i samma korg, och så visade det sig att botten i korgen inte höll. Vi kan inte hamna där igen. Vi måste, inte minst med tanke på omvärldsläget i dag, se till att vi producerar så mycket mat som möjligt i Sverige, och då måste vi se till att det är lönsamt att producera mat här. Vi måste se till att svenska bönder verkligen har konkurrenskraft. Det är otroligt viktigt med tanke på det skarpa omvärldsläge som vi lever med.

Ett helikopterperspektiv ska vi politiker alltid ha när vi tar beslut.

Fru talman! Klimatförändringarna slår hårt mot svenskt skogsbruk. Torka och granbarkborren har kraftigt försämrat skogens tillväxt. Det är uppenbart att svenskt skogsbruk inte är rustat för ett varmare klimat och mer extremväder. Detta borde oroa det parti som innehar landsbygdsministerposten.

År av skyhög avverkning i kombination med torka har också lett till att den svenska skogens förmåga att suga upp och lagra koldioxid drastiskt har försämrats.

Regeringen står helt utan plan för att både klimatsäkra skogsbruket och klara klimatmålen för skogen. Vi i Miljöpartiet vill satsa på rådgivning för ett hyggesfritt, naturnära och klimatanpassat skogsbruk, något som regeringen har skurit ned på. Vi vill ge skogsägarna betalt för den klimat- och miljönytta de skapar för samhället. Vi vill att markägarna som vill skydda sin skog ska få rimlig ersättning i tid.

Vad vill Kristdemokraterna? Regeringens initiativ på området går nämligen i rakt motsatt riktning.

Fru talman! Ja, de går i rakt motsatt riktning, för vi lever inte i något slags ideologiskt fluff-fluff. Vi lever i verkligheten.

Vi vill ställa om på riktigt. Ska vi ställa om på riktigt måste vi tränga bort det fossila. Om vi inte ska använda oss av produkter från skogen – vad ska vi då använda oss av i stället? Där är Miljöpartiet svaret skyldig.

Miljöpartiets syn på skogen innebär ingen omställning, fru talman. Den innebär att vi ska krypa tillbaka in i grottan. Det tror jag inte att det finns acceptans för hos någon, mer än möjligtvis vissa miljöpartister.

Fru talman! Vi har aldrig någonsin avverkat mer än tillväxten i Sverige. Vi har dubbelt så mycket skog nu som vi hade för hundra år sedan. Vi har avverkat fyra gånger så mycket som tillväxten, och vi har ändå mer skog.

Sedan ska skogen skötas. Det är helt rätt, för det är då vi får tillväxt. Och det gör våra skogsägare bäst efter eget huvud, inte när staten pekar med hela handen.

Fru talman! Jag tänker på Klimatpolitiska rådets beskrivning av regeringens klimatpolitik förra året. Vi kan återkomma till den i ett annat replikskifte.

Dagens skogsbruk har få vinnare men många förlorare. Bland förlorarna är Sveriges hundratusentals små och medelstora markägare som har dragits med dålig lönsamhet. Till förlorarna hör även naturturismen, rennäringen och de landsbygdsbor som inte själva äger skog och får se sin hemmaskog intill knuten kalavverkad.

Det finns en snabbt växande rörelse från markägarnivå där man vill någonting annat. Man kräver hyggesfri rådgivning av sina föreningar, man vill ha betalt för den klimat- och miljönytta man bidrar med, man organiserar sig för att påverka och sprida kunskap och man startar företag för att tjäna pengar på ett klimatsmart och motståndskraftigt skogsbruk. Gemensamt för alla dessa är att de har markägarens lönsamhet i fokus.

Vad är planen för att klimatsäkra skogsbruket?

Fru talman! Något som Miljöpartiet i varenda skogsdebatt med glädje bortser från är att det är någon som äger skogen. Det är någon annan som äger skogen. Äganderätten är oväsentlig för Miljöpartiet.

Det är helt frivilligt att gå över till hyggesfritt. Vi har ingen lag i Sverige som hindrar någon skogsägare att gå över till hyggesfritt om man så önskar. Vi har forskare som har forskat på det här ofantligt länge. De som har forskat absolut längst på hyggesfritt i Sverige i dag och som fortfarande är verksamma visar ett forskningsresultat som Miljöpartiet och de som står Miljöpartiet ideologiskt nära över huvud taget inte vill lyssna på, för den forskningen pekar på vad hyggesfritt i verkligheten leder till. Och den verkligheten tror jag att inte ens Miljöpartiet vill vakna upp till.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.